om solidaritet, sprutbyte och att vara ung tjej i Sverige - RFHL

More documents

Recommendations

Info

Vad tycker RFHL om rena sprutor till narkomaner? 1. SPRUTBYTEN UNDERLÄTTAR REHABILITERING Med sprutbyten skapas en kontakt mellan samhället och missbrukaren. En kontakt som inte varaktigt kan skapas på något annat sätt med en aktiv missbrukare. Förtroendet mellan missbrukare/samhälle kan därigenom hållas genom hela missbruket. Detta förtroende är mycket viktigt för att underlätta för missbrukaren att sluta. 2. SPRUTBYTESPROJEKT RÄDDAR LIV OCH FÖRBÄTTRAR HÄLSA Genom att hindra smittspridning samt genom att aktiva narkomaner får tillgång till sjukvård som de annars inte skulle komma i kontakt med. Sår och skador sköts om, vilket gör att det allmänna hälsoläget förbättras. 3. SPRUTBYTEN FÖRHINDRAR BLODFÖRGIFTNINGAR Narkomaner dör oftare av blodförgiftningar än av HIV eller hepatit. Blodförgiftningarna uppkommer av orena sprutor. I debatten fokuseras bara på hepatit och HIV, vilket leder fel. Sprutbyten är mycket effektiva för att förhindra blodförgiftningar. 4. NÅGOT MÅSTE GÖRAS FÖR ATT FÅ NER DÖDS- OCH SJUKTALEN Dödstalen bland svenska narkomaner är bland de högsta i västra Europa. Ett steg i arbetet för att få ner dessa är att inrätta sprutbytesprojekt. 5. MÖJLIGHET ATT KUNNA LEVA SOM FRISK EFTER AVSLUTAT MISSBRUK Möjligheten att kunna leva ett bra och friskt liv efter att ha slutat med droger utgör en bättre plattform för förändring än att se fram emot ett liv med kanske HIV, hepatit eller andra sjukdomar. 6. SPRUTBYTEN ÄR EN HÄLSOFRÅGA – INTE EN NARKOMANVÅRDSFRÅGA I hälso- och sjukvårdslagen anges att var och en har rätt till vård. Narkomani klassas av sjukvården som ett sjukdomstillstånd. Det borde därför vara en skyldighet för landstingen att erbjuda denna form av stöd, service och vård till denna patientgrupp. 7. RENA SPRUTOR SKYDDAR NARKOTIKABEROENDE OCH ANDRA FRÅN SMITTA Genom att minska smittspridningen inom gruppen narkotikaberoende finns det mindre risk att smitta sprids till gruppen icke narkotikaberoende genom till exempel sexuella kontakter. oberoende 4/2004 internationalen 11/04 15
16 Text och foto: Johan Vikström Tandvård viktig för hemlösa Tandläkaren Patricia de Palma forskar kring hemlösa och tandvård, och har varit med om att starta den första tandläkarmottagningen för hemlösa i Sverige som finns i Stockholm. Näst efter bostad kommer tandvård högst på listan för att ta sig tillbaks in i samhället igen bland dem hon talat med i sin forskning. – VI SKULLE EGENTLIGEN inte behövas, understryker Patricia de Palma när vi träffas på vårdcentralen för hemlösa i Stockholm, Hållpunkt Maria, där tandläkarmottagningen ligger. Alla borde ha rätt till god tandvård i den vanliga tandvården – men så fungerar det inte av olika skäl. En del tandläkare tar inte emot hemlösa, bland annat är de osäkra på om de ska få betalt, och socialtjänsten betalar oftast bara för akuta behandlingar. I sin undersökning om hemlösas tandhälsa, den första som gjorts i Sverige, har hon hittills behandlat och talat med 147 patienter och dessutom djupintervjuat tolv. 90 procent av dem tyckte att näst efter att få en bostad är det viktigast att få hela tänder igen. Självkänslan och känslan av värdighet är grundläggande för att ta sig tillbaks till samhället, slår Patricia fast. – Alla vill vi ju vara med i gänget och se normala ut, säger hon. Många hemlösa har så stora tandbesvär att det i sig blir ett socialt problem för dem – något vi andra sällan tänker på. ”Förut kunde jag inte öppna munnen” och ”tänk att våga le, eller kunna gå in i en affär och beställa något” är några av de kommentarer hon fått, bland dem hon talat med och behandlat. Om ungefär ett och ett halvt år räknar hon med att hennes doktorsavhandling om hemlösas tandhälsa ska vara klar. NÄSTAN ALLA HON undersökt är drogmissbrukare. Missbruket i sig skapar fler hål, bland annat på grund av muntorrhet, berättar hon. Men alkohol är det som skadar tänderna mest beroende på att den mängd många intar är så stor. I genomsnitt har de besökt en tandläkare vart sjätte år, och i genomsnitt hade de totalt 18 tänder jämfört med 28 – 32 som är det normala. De flesta som har större skador får proteser istället för implantat. De sociala myndigheterna betalar oftast bara för proteser, eftersom det är billigast. – Men det är ett kortsiktigt tänkande, i läng- den skulle kostnaderna bli mindre med regelbundna besök där tänderna lagas, säger Patricia. Den första undersökningen vid mottagningen är kostnadsfri. Därefter tar man fram ett kostnadsförslag som socialtjänsten får ta ställning till. Barriärerna till en god tandvård är många. Många söker inte vård själva under aktiva missbruksperioder. – Vi hjälper många med att kontakta socialen och föra deras talan, berättar hon. Men det saknas också kunskap inom tandvården kring hur man bemöter hemlösa, anser hon. – Hepatit C-smittade och HIV-positiva jag intervjuat säger att de inte kan berätta att de är smittade för en vanlig tandläkare. ”På en mottagning blev de så obekväma att de inte ens ville ta i mig med tång”, berättar en person hon intervjuat. TANDLÄKARMOTTAGNINGEN är ett samarbetsprojekt mellan Odontologiska institutionen vid Karolinska institutet och Stockholms läns landsting, som startade 2002 och pågår till och med december 2005. – Därefter vet vi inte vad som händer, vi vill att den ska bli permanent fram till dess att vi inte behövs längre, fortsätter Patricia. Det finns ingen som för de hemlösas talan, därför måste vi forskare göra det. Men folk börjar få upp ögonen för hur gräsligt den här gruppen har det. Målet är att alla tandläkare ska veta att de får betalt och att de behandlar alla lika. Om Patricia fick välja skulle kostnaderna för tandvård ingå i den allmänna sjukförsäkringen. – Åtminstone skulle någon form av försäkring behövas. Barntandvården finansieras ju av staten, och vi har lämnat ett förslag till politikerna i landstinget om att ett liknande system även borde gälla för de hemlösa. YTTERLIGARE EN tandläkare förutom Patricia arbetar deltid vid mottagningen. Betalt får hon inom ramen för sin doktorandtjänst vid tandoberoende 4/2004
Page 1 and 2: oberoende Ges ut av Riksförbundet
Page 3 and 4: 4 Text: Sonja Wallbom Josefine was
Page 5 and 6: 6 Text: Marie Wiklund På korståg
Page 7 and 8: noterat: inrikes 8 LÄKEMEDELSINDUS
Page 9 and 10: 10 I Stockholm var både smittorisk
Page 11 and 12: 12 ”Jag är den gode herden, en g
Page 13: 14 resultaten blir förbudet mot sp
Page 17 and 18: spridda tankar 18 Hemliga Mollgan p
Page 19 and 20: 20 Ett liv efter fän oberoende 4/2
Page 21 and 22: 22 ETT GRÅTT LITET LIV Det finns e
Page 23 and 24: 24 Text: Per Sternbeck SCEN 1: VAD
Page 25 and 26: 26 SCEN 6: VAD SÄGER KRONOFOGDEN?
Page 27 and 28: 28 Text och foto: Johan Vikström R
Page 29 and 30: 30 SYDAFRIKA HAR världens största
Page 31 and 32: 32 terar situationen i länder som
Page 33 and 34: ev och debatt 34 Sänk inte skatten
Page 35 and 36: ev och debatt 36 Okej att hetsa mot
Page 37 and 38: 38 Förbundsnytt ★ RFHL:s öppenv
Page 39: 40 GÅ MED I RFHL Bli medlem i RFHL

om solidaritet, sprutbyte och att vara ung tjej i Sverige - RFHL

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?