om solidaritet, sprutbyte och att vara ung tjej i Sverige - RFHL

12
”Jag är den gode herden,
en god herde giver sitt liv för patienterna.
Men den som allenast är lejd, och inte läkaren själv,
när han ser (ulven) lagens långa arm komma och borde riskera fängelse
genom att ge injektionsmissbrukare rena sprutor,
så flyr han strax.
Ty han var ju allenast lejd.”
Fritt tolkat ur Johannesevangeliet 10:11-13
fall som att till exempel biskopen skulle dyka upp
i en knarkarkvart och börja injicera.
– Till slut gjorde jag ett allvarligt självmordsförsök
men överlevde. Jag sa då till mig själv och
till den Gud jag ej trodde fanns: ”OK! Nu har jag
bevisat att jag inte är för feg för att ta livet av
mig. Jag är beredd fortsätta leva, men jag avsäger
mig totalt allt ansvar för de moraliskt oförsvarliga
gärningar jag ej kommer att kunna låta
bli att göra!”
– Efter något års missbruk gick min barndoms
önskan i uppfyllelse: jag fick se alla de underbara
hemligheter jag anade fanns dolda
bakom universums stjärnor. Jag blev då pånytt-
född av helige ande, precis så som det står i bibeln.
Gud ”talade” till mig och sade: ”Du har nu
i din enfald gnällt så mycket att jag fått huvudvärk.
För att få lugn och ro låter jag dig se hur
underbart allt i själva verket är, och hur det skall
bli när denna tidsålder slutar och mitt rike kommer.
Men du får aldrig mer ta amfetamin!”
UNDER DE FÖLJANDE åren slits Martin mellan
tron på Gud och suget efter drogerna. Han grips
av polisen flera gånger och döms för olika drogrelaterade
brott. I det ateistiska sjuttiotalet känner
han sej inte alls hemma. Martin fortsätter att
använda amfetamin trots att han finner det oföroberoende
4/2004