om solidaritet, sprutbyte och att vara ung tjej i Sverige - RFHL
om solidaritet, sprutbyte och att vara ung tjej i Sverige - RFHL
om solidaritet, sprutbyte och att vara ung tjej i Sverige - RFHL
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
oberoende<br />
Ges ut av Riksförbundet för hjälp åt<br />
narkotika- <strong>och</strong> läkemedelsberoende,<br />
<strong>RFHL</strong>. Utk<strong>om</strong>mer med fyra nummer<br />
per år.<br />
2<br />
oberoende/<strong>RFHL</strong><br />
Lagerlöfsgatan 8<br />
112 60 Stockholm<br />
Tel: 08-545 560 60<br />
Fax: 08-33 58 66<br />
Besöksadress: Lagerlöfsgatan 8<br />
Prenumeration: 145 kr/år<br />
PG: 70 93 54-5<br />
Redaktörer<br />
Marco Espvall<br />
Jörgen Hassler<br />
Ansvarig utgivare<br />
Sonja Wallb<strong>om</strong><br />
Reporter<br />
Johan Vikström<br />
Layout<br />
Rikard Johansson<br />
För insänt, ej beställt<br />
material ans<strong>vara</strong>s ej<br />
Bli medlem i <strong>RFHL</strong> för 100<br />
kronor/år <strong>och</strong> få gratis<br />
prenumeration på oberoende.<br />
Ring, posta, faxa eller mejla in<br />
din ansökan till adressen angiven<br />
ovan. Observera <strong>att</strong> endast<br />
privatpersoner kan bli<br />
medlemmar för 100 kronor per<br />
år. Företag <strong>och</strong> organisationer<br />
s<strong>om</strong> vill stödja <strong>RFHL</strong> betalar för<br />
ett stödmedlemskap valfritt<br />
belopp över 100 kronor.<br />
Prenumeration på oberoende<br />
kostar 145 kr/år för<br />
privatpersoner, organisationer<br />
<strong>och</strong> företag.<br />
INNEHÅLL 4/04<br />
3 LEDAREN: IDEOLOGIN SOM DÖDAR<br />
4 JOSEFINE WAS HERE<br />
6 PÅ KORSTÅG MOT FATTIGDOMSFÄLLAN<br />
8 NOTERAT: INRIKES<br />
9 SPRUTBYTE I MALMÖ<br />
11 RENA SPRUTOR I NÖDVÄRN?<br />
15 VAD TYCKER <strong>RFHL</strong> OM RENA SPRUTOR<br />
TILL NARKOMANER?<br />
16 TANDVÅRD FÖR HEMLÖSA<br />
18 SPRIDDA TANKAR<br />
20 ETT LIV EFTER FÄNGELSET?<br />
24 DET INRE HOTET:<br />
SCENER FRÅN EN HAVERERAD SOCIALPOLITIK<br />
28 RENA SPRUTOR KRAV PÅ ”BRUKARDAGEN”<br />
29 SYDAFRIKA, HIV OCH LÄKEMEDELSBOLAGEN<br />
34 BREV OCH DEBATT:<br />
EN SÖT TJEJS VÄG TILL XANOR<br />
38 <strong>RFHL</strong> FÖRBUNDSNYTT<br />
39 HÄR FINNER DU <strong>RFHL</strong><br />
oberoende 4/2004
Ideologin<br />
s<strong>om</strong> dödar<br />
Sonja Wallb<strong>om</strong>, ordförande i <strong>RFHL</strong><br />
De narkotikarelaterade dödsfallen i <strong>Sverige</strong> ökar liks<strong>om</strong> antalet t<strong>ung</strong>a narkotikamissbrukare<br />
<strong>och</strong> antalet HIV-smittade beroende personer. Trots graverande<br />
negativa siffror <strong>och</strong> trender har den svenska narkotikapolitikens<br />
företrädare mage <strong>att</strong> kalla den för lyckad.<br />
I EUROPA MINSKAR antalet t<strong>ung</strong>a nark<strong>om</strong>aner <strong>och</strong><br />
också dödstalen. I <strong>Sverige</strong> är det precis tvärt<strong>om</strong>. Här<br />
ökar antalet t<strong>ung</strong>a nark<strong>om</strong>aner, <strong>och</strong> dödstalen har<br />
mer än fördubblats sedan mitten på 90-talet. Anledningen<br />
är många landstings ideologiskt betingade<br />
ovilja <strong>att</strong> tillhandahålla substitutionsbehandling <strong>och</strong><br />
<strong>sprutbyte</strong>n för de t<strong>ung</strong>a missbrukarna.<br />
ECNN – EUROPEISKA centrumet för kontroll av narkotika<br />
<strong>och</strong> narkotikamissbruk – har nyligen presenterat<br />
sin årliga rapport över utvecklingen på<br />
narkotika<strong>om</strong>rådet i de 25 EU-länderna <strong>och</strong> Norge.<br />
ECNN uppsk<strong>att</strong>ar <strong>att</strong> det finns mellan 850 000 <strong>och</strong><br />
1,3 miljoner injektionsmissbrukare i EU. Heroinmissbruket<br />
har dock stabiliserats i många länder <strong>och</strong><br />
möjligheterna <strong>att</strong> få behandling har ökat. Även de<br />
narkotikarelaterade dödsfallen har minskat något<br />
in<strong>om</strong> EU s<strong>om</strong> helhet. Detta gäller inte <strong>Sverige</strong>. Här<br />
ökar de narkotikarelaterade dödsfallen dramatiskt.<br />
Förra året dog 430 personer en narkotikarelaterad<br />
död enligt den senaste statistiken.<br />
ECNN MENAR ATT den positiva utvecklingen när<br />
det gäller dödsfallen i Europa s<strong>om</strong> helhet bland annat<br />
beror på <strong>att</strong> läkemedelsassisterad behandling<br />
byggts ut. Det är nu den vanligaste formen av specialistbehandling<br />
för opiatmissbruk.<br />
I SVERIGE ÄR DET i det närmaste <strong>om</strong>öjligt <strong>att</strong> norr<br />
<strong>om</strong> Dalälven få metadon- eller subutexbehandling.<br />
Orsaken är en politisk moralistisk ideologi s<strong>om</strong><br />
främst bygger på två ting: Missbrukare skall sluta<br />
använda narkotika <strong>om</strong>edelbart. Klarar man inte det<br />
har man ingen rätt till hjälp <strong>och</strong> stöd. All behandling<br />
ska <strong>vara</strong> drogfri oavsett <strong>om</strong> den f<strong>ung</strong>erar eller inte<br />
för den enskilde beroende personen. Denna rådande<br />
ideologi tar inga s<strong>om</strong> helst hänsyn till hälsotillstånd<br />
eller dödstal bland narkotikaberoende.<br />
Huvudsaken är <strong>att</strong> det är drogfritt. Samma resonemang<br />
förs <strong>om</strong> <strong>sprutbyte</strong>n. Där är det ”fel<br />
signaler till våra ännu inte missbrukande <strong>ung</strong>d<strong>om</strong>ar”,<br />
s<strong>om</strong> prioriteras framför t<strong>ung</strong>a missbrukares<br />
liv <strong>och</strong> hälsa. S<strong>om</strong> <strong>om</strong> fria, rena sprutor<br />
skulle få någon <strong>att</strong> börja knarka! Man målar<br />
upp motsättningar <strong>och</strong> hotbilder s<strong>om</strong> inte<br />
finns.<br />
DE NARKOTIKARELATERADE dödsfallen i<br />
<strong>Sverige</strong> ökar liks<strong>om</strong> antalet t<strong>ung</strong>a narkotikamissbrukare<br />
<strong>och</strong> antalet HIV-smittade beroende personer.<br />
Trots graverande negativa siffror <strong>och</strong><br />
trender har den svenska narkotikapolitikens företrädare<br />
mage <strong>att</strong> kalla den för lyckad. I förhållande<br />
till vad, undrar man, när alla siffror pekar<br />
åt fel håll. Det är ett hån mot de fäder, mödrar<br />
<strong>och</strong> syskon vars narkotikaberoende anhöriga har<br />
gått en alldeles för tidig <strong>och</strong> också onödig död till<br />
mötes.<br />
NÅGRA ENKLA ÅTGÄRDER skulle räcka för <strong>att</strong><br />
få ner dödstalen bland en av <strong>Sverige</strong>s mest uts<strong>att</strong>a<br />
grupper:<br />
★ Inför <strong>sprutbyte</strong>n där det finns t<strong>ung</strong>a narkotikamissbrukare<br />
– all forskning visar <strong>att</strong> det<br />
bara finns positiva erfarenheter <strong>och</strong> inga negativa<br />
när det gäller rena sprutor till nark<strong>om</strong>aner.<br />
★ Bygg ut substitutionsbehandling efter behovet<br />
– det finns redan utmärkta existerande program<br />
för både metadon <strong>och</strong> subutex på en rad<br />
platser i landet.<br />
ledare<br />
oberoende 4/2004 internationalen 11/04 3
4<br />
Text:<br />
Sonja Wallb<strong>om</strong><br />
Josefine was here<br />
– Deb<strong>att</strong>en <strong>om</strong> <strong>sprutbyte</strong> <strong>och</strong> substitutionsbehandling gjorde mig så arg.<br />
Det får bara inte <strong>vara</strong> så <strong>att</strong> man inte ska ha tillgång till sådan hjälp<br />
också, <strong>om</strong> det är vad man behöver!<br />
Det säger Josefine Adolfsson, förf<strong>att</strong>are till den kritikerrosade boken<br />
”Kårnulf was here” när Oberoende träffar henne för ett samtal <strong>om</strong> ett<br />
<strong>Sverige</strong> s<strong>om</strong> ser <strong>ung</strong>a flickor s<strong>om</strong> ett problem.<br />
I SLUTET AV MAJ k<strong>om</strong> boken ”Kårnulf was here”<br />
av Josefine Adolfsson ut. Den möttes av kritikerrosor<br />
<strong>och</strong> mycket uppmärksamhet. Boken handlar<br />
<strong>om</strong> ett gäng <strong>ung</strong>a flickor s<strong>om</strong> lever på <strong>och</strong><br />
över gränsen. De använder alla droger de k<strong>om</strong>mer<br />
över, de <strong>om</strong>händertas <strong>och</strong><br />
rymmer, de far illa <strong>och</strong> har <strong>vara</strong>ndra<br />
– <strong>och</strong> nästan bara <strong>vara</strong>ndra –<br />
s<strong>om</strong> stöd <strong>och</strong> skydd i en värld där<br />
vuxna s<strong>om</strong> ser <strong>och</strong> begriper inte<br />
finns. I Oberoendes recension av<br />
”Kårnulf” kallades den ”en folkhemsk<br />
historia” – <strong>och</strong> det är den!<br />
Josefine Adolfsson har jobbat<br />
s<strong>om</strong> radiojournalist <strong>och</strong> under senare<br />
år på LAVA, s<strong>om</strong> är en verksamhet<br />
i Stockholms Kulturhus för<br />
<strong>ung</strong>a s<strong>om</strong> på olika sätt inspireras<br />
<strong>att</strong> uttrycka sig gen<strong>om</strong> film, musik,<br />
ord eller bild.<br />
Varför skrev du Kårnulf?<br />
– Ha,ha,ha, skr<strong>att</strong>ar Josefine,<br />
den första frågan brukar annars alltid <strong>vara</strong>: Vem<br />
är Kårnulf?<br />
HON SKRATTAR OFTA <strong>och</strong> stort, Josefine, men<br />
har också ett stort allvar <strong>och</strong> ett kraftfullt engagemang<br />
i de frågor s<strong>om</strong> berör henne. ”Kårnulf”<br />
har också precis den blandningen.<br />
– Orsaken var <strong>att</strong> jag några år tidigare gjort<br />
en radiodokumentär med en av flickorna s<strong>om</strong><br />
finns med i boken. Den hette ”Titta inte så där<br />
på mig” <strong>och</strong> väckte viss uppståndelse. Men inte<br />
tillräckligt stor uppståndelse, tyckte jag. En<br />
radiodokumentär är väldigt flyktig <strong>och</strong> jag ville<br />
göra något s<strong>om</strong> man kunde trycka i händerna<br />
på folk. Det är helt enkelt för jävligt med social<br />
stigmatisering <strong>och</strong> det är sorgligt <strong>att</strong> – till exempel<br />
– människor s<strong>om</strong> har problem med missbruk<br />
inte får den hjälp de behöver.<br />
Och vilken skulle den hjälpen <strong>vara</strong>, menar<br />
du?<br />
– Det viktigaste är <strong>att</strong> varje person måste få<br />
<strong>vara</strong> en hel person <strong>och</strong> definiera sig själv – vem<br />
är jag <strong>och</strong> vad vill <strong>och</strong> behöver jag? Att <strong>vara</strong> sitt<br />
eget subjekt <strong>och</strong> inte någon s<strong>om</strong> andra<br />
påstår <strong>att</strong> man är, hur man är<br />
<strong>och</strong> vad man behöver. Och så var<br />
det deb<strong>att</strong>en <strong>om</strong> <strong>sprutbyte</strong> <strong>och</strong><br />
substitutionsbehandling s<strong>om</strong> gjorde<br />
mig så arg. Det får bara inte <strong>vara</strong><br />
så <strong>att</strong> man inte ska ha tillgång till<br />
sådan hjälp också, <strong>om</strong> det är vad<br />
man behöver!<br />
Det finns ett berättarjag i<br />
”Kårnulf” s<strong>om</strong> väl är du? Hur<br />
k<strong>om</strong> det sig <strong>att</strong> du lyckades<br />
vända på livet <strong>och</strong> ta dig ur<br />
missbruket?<br />
– Jag har absolut använt mig<br />
av egna erfarenheter i boken men<br />
det är viktigt <strong>att</strong> skilja på berättarjaget<br />
<strong>och</strong> den Josefine s<strong>om</strong> sitter här framför<br />
dig. Och det <strong>att</strong> jag själv lyckades ta mig ur ett<br />
missbruk har många olika orsaker.<br />
– Dels har jag med mig en slags grundkärlek<br />
s<strong>om</strong> en sorts mätare på <strong>att</strong> jag är värd något.<br />
Den f<strong>ung</strong>erar s<strong>om</strong> skydd <strong>och</strong> det var nog det<br />
s<strong>om</strong> hjälpte mig <strong>att</strong> på sätt <strong>och</strong> vis alltid ha klart<br />
för mig <strong>att</strong> detta ville jag inte. S<strong>om</strong> en slags dubbel<br />
inre dialog fanns det hela tiden något s<strong>om</strong> sa<br />
mig <strong>att</strong> jag måste bryta. En av de andra orsakerna<br />
var <strong>att</strong> det k<strong>om</strong> in vuxna människor i mitt<br />
liv s<strong>om</strong> uppsk<strong>att</strong>ade sidor hos mig s<strong>om</strong> tidigare<br />
inte fått så mycket plats. Sidor s<strong>om</strong> hade mycket<br />
med kreativitet <strong>att</strong> göra. Bland annat gick jag på<br />
en otroligt bra konstskola i Danmark.<br />
Tycker du <strong>att</strong> du i efterhand själv kan<br />
se vad s<strong>om</strong> var vändpunkten?<br />
– Det var nog precis det jag talade <strong>om</strong> förut,<br />
oberoende 4/2004
<strong>att</strong> bli sitt eget subjekt <strong>och</strong> då möta<br />
någon med ärligt menad närvaro.<br />
Med det menar jag någon s<strong>om</strong><br />
uppriktigt är beredd <strong>att</strong> möta just<br />
mig <strong>och</strong> försöka <strong>vara</strong> när<strong>vara</strong>nde<br />
i det mötet. Alltså utan avsikt <strong>att</strong><br />
få mig till något, ha en avsikt s<strong>om</strong><br />
inte är min egen.<br />
Din bok skildrar inte bara ett<br />
stort elände, utan också en<br />
stark sammanhållning <strong>och</strong> <strong>solidaritet</strong><br />
mellan flickorna. Det<br />
är inte så vanligt, <strong>och</strong> min<br />
fråga är <strong>om</strong> den föddes ur <strong>att</strong><br />
det är så t<strong>om</strong>t på vuxna i den<br />
värld du beskriver.<br />
– Det kanske det var, säger<br />
Josefine lite eftersinnande. Vi blev<br />
rätt mycket s<strong>om</strong> syskon, en sorts<br />
förstorad familj där man fick ta<br />
hand <strong>om</strong> <strong>vara</strong>ndra. Och för mig<br />
finns en stark drivkraft i <strong>att</strong> jag<br />
tycker <strong>att</strong> det måste <strong>vara</strong> rättvist.<br />
På ett lite barnsligt sätt, kanske,<br />
har den där rättvisetanken styrt<br />
mycket av vad jag har gjort <strong>och</strong><br />
vad jag gör. Och när det gäller de<br />
vuxna – ja, det kanske var så <strong>att</strong><br />
de höll sig undan för <strong>att</strong> inte driva<br />
iväg oss ännu längre bort. Alltså<br />
inte ta konflikter, för då skulle vi<br />
bli ännu mer avogt inställda.<br />
Flickorna i ”Kårnulf” använder<br />
en massa olika droger,<br />
legala s<strong>om</strong> illegala. De äter<br />
till exempel massor av piller<br />
<strong>och</strong> blandar nästan vad s<strong>om</strong> helst. Hur<br />
är det med gränsen mellan legalt <strong>och</strong><br />
illegalt, spelade den någon roll?<br />
– Nej, inte det minsta! Man använder det<br />
man får tag på för <strong>att</strong> bli pigg eller trött eller vad<br />
det nu är man vill bli. Det är en sorts självmedicinering.<br />
Den medicinering s<strong>om</strong> <strong>ung</strong>a flickor<br />
får av läkare tycker jag man skall fundera allvarligt<br />
på. Att ge en <strong>ung</strong> <strong>tjej</strong> mediciner är detsamma<br />
s<strong>om</strong> <strong>att</strong> säga: Du duger inte, det är något fel på<br />
dig. Och det är på olika sätt det s<strong>om</strong> gen<strong>om</strong>syrar<br />
hela vårdapparaten. Man borde säga: Du är rätt,<br />
du duger! Man borde jobba med det friska i stället<br />
för <strong>att</strong> bara söka <strong>och</strong> arbeta utifrån problem.<br />
För vad är det för budskap man ger samtidigt<br />
med pillerburken, <strong>om</strong> inte <strong>att</strong> det är något fel på<br />
dig? Med det inte sagt <strong>att</strong> det alltid är fel <strong>att</strong> medicinera,<br />
men man skall tänka sig väldigt noga för<br />
<strong>och</strong> veta vem man har framför sig <strong>och</strong> vad man<br />
vill åstadk<strong>om</strong>ma med pillerna.<br />
Att jobba på LAVA <strong>och</strong> inte s<strong>om</strong> journalist,<br />
är det något s<strong>om</strong> hänger ihop med<br />
din historia <strong>och</strong> ditt engagemang?<br />
– Ja, det är klart <strong>att</strong> det är. Jag har ju en egen<br />
erfarenhet av vad kultur <strong>och</strong> möjlighet <strong>att</strong> uttrycka<br />
sig själv betyder. Det var en viktig del i min<br />
egen vändpunkt. Och det är verkligen inte samma<br />
sak s<strong>om</strong> <strong>att</strong> alla skall bli stora konstnärer eller<br />
mediakändisar. Man kan säga <strong>att</strong> det är ett sätt<br />
<strong>att</strong> inspirera <strong>ung</strong>a människor till <strong>att</strong> stå för det<br />
de är <strong>och</strong> det de tror på – <strong>och</strong> <strong>att</strong> uttrycka det.<br />
DEN SOM VILL veta vem Kårnulf är får läsa boken.<br />
Då får man veta både det <strong>och</strong> en hel del<br />
annat <strong>om</strong> ett <strong>Sverige</strong> s<strong>om</strong> betraktar <strong>ung</strong>a flickor<br />
s<strong>om</strong> problem <strong>och</strong> s<strong>om</strong> med enfaldig envishet<br />
tror <strong>att</strong> repression är svaret på maktlöshet <strong>och</strong><br />
utanförskap.<br />
oberoende 4/2004 internationalen 11/04 5
6<br />
Text:<br />
Marie Wiklund<br />
På korståg mot<br />
f<strong>att</strong>igd<strong>om</strong>sfällan<br />
När Kerstin Gemberg hamnade i skuldsanering annonserade hon i Göteborgs-Posten<br />
<strong>och</strong> startade föreningen F<strong>att</strong>iga Riddare.<br />
På ett år har föreningen, s<strong>om</strong> arbetar med <strong>att</strong> ge hjälp <strong>och</strong> stöd till<br />
dem s<strong>om</strong> fastnat i f<strong>att</strong>igd<strong>om</strong>sfällan, fått 330 medlemmar.<br />
JAG TRÄFFAR KERSTIN Gemborg i föreningens<br />
lokal i Göteborg. Kerstin berättar <strong>att</strong> hon levde<br />
ett ganska normalt liv med två barn <strong>och</strong> en make<br />
s<strong>om</strong> var egen företagare. Plötsligt insjuknade<br />
mannen <strong>och</strong> familjens liv vändes upp <strong>och</strong> ned.<br />
Diagnosen löd manodepressivitet.<br />
1988 tog mannen livet av sig. I all sorg kunde<br />
Kerstin inte ta tag i något. Barnen var då 11 <strong>och</strong><br />
12 år gamla. En tid gick <strong>och</strong> snart stod det klart<br />
för henne <strong>att</strong> maken utan hennes vetskap hade<br />
startat 17 olika företag. Där stod hon utan försörjning<br />
<strong>och</strong> med närmare en miljon i skulder.<br />
Totalt kaos, familjen var i kris, det fanns bara<br />
rädsla inför framtiden. Att byta lägenhet, skaffa<br />
telefonabonnemang, ta lån <strong>och</strong> så vidare var bara<br />
<strong>att</strong> glömma.<br />
När det här hände Kerstin fanns inte någon<br />
skuldsaneringslag. Hon försökte få skulderna<br />
avskrivna med hjälp av läkarintyg på grund av<br />
makens sjukd<strong>om</strong>. Hon fick nej.<br />
Kronofogden var henne ständigt i hälarna.<br />
FÖRST ÅR 2000 fick hon kraft <strong>att</strong> börja kämpa.<br />
Ett år senare började hennes skuldsanering, med<br />
ett liv på absoluta existensminimum. Skuldsanering<br />
tar fem år <strong>och</strong> man får inte ha för “nya”<br />
skulder. Kraven är hårda, det är inte alla s<strong>om</strong><br />
klarar av det.<br />
Kerstin berättar <strong>att</strong> många hamnar i ett<br />
läkemedels- <strong>och</strong>/eller alkoholmissbruk på grund<br />
av den enorma press ekon<strong>om</strong>isk utslagning innebär.<br />
Utanförskapet, känslan <strong>att</strong> vilja glömma en<br />
stund eller bara kunna sova en n<strong>att</strong>, blir ofta<br />
inledningen till ett beroende. För många dör<br />
hoppet <strong>och</strong> livsglädjen. De blir starkt psykiskt<br />
påverkade av ekon<strong>om</strong>isk svaghet.<br />
Det var ilskan s<strong>om</strong> gav Kerstin kraft <strong>att</strong> starta<br />
Föreningen F<strong>att</strong>iga Riddare. Hon visste <strong>att</strong> hon<br />
inte var ensam i sin situation. Gen<strong>om</strong> <strong>att</strong> annonsera<br />
i Göteborgs-Posten efterlyste hon personer<br />
s<strong>om</strong> s<strong>att</strong> i samma sits <strong>och</strong> fick stort gehör. De<br />
berörda samlades till ett möte <strong>och</strong> med egna<br />
pengar gjorde de flygblad <strong>och</strong> spred sitt budskap.<br />
I JULI -03 BILDADE föreningen en styrelse <strong>och</strong><br />
lyckades få föreningsstöd för år 2004.<br />
På ett år har de fått 330 medlemmar <strong>och</strong> ska<br />
nu flytta till en större lokal. Det märks <strong>att</strong> ämnet<br />
är angeläget. Pressen i Göteborg har visat stort<br />
intresse för verksamheten. Huvuddelen av medlemmarna<br />
är helt vanliga människor i medelåldern<br />
s<strong>om</strong> råkat ut för sjukd<strong>om</strong>, skilsmässa, arbetslöshet<br />
eller andra trauman.<br />
Kerstin har sökt EU-projektpengar <strong>och</strong> anslag<br />
från allmänna arvsfonden med mera men<br />
fått avslag. Hon ger sig inte, utan k<strong>om</strong>mer <strong>att</strong><br />
söka på nytt.<br />
Vad s<strong>om</strong> f<strong>att</strong>as är en budgetrådgivare s<strong>om</strong><br />
är knuten till föreningen. Även det är svårt <strong>att</strong><br />
ordna.<br />
TELEFONEN GÅR VARM <strong>och</strong> mycket tid går åt<br />
till <strong>att</strong> hjälpa till med <strong>att</strong> ringa fordringsägare<br />
<strong>och</strong> olika myndigheter, s<strong>om</strong> kronofogden, konsumentverket<br />
<strong>och</strong> Socialstyrelsen, eller bara <strong>vara</strong><br />
ett stöd i nöden.<br />
Föreningen F<strong>att</strong>iga Riddare är religiöst <strong>och</strong><br />
politiskt obunden med syftet <strong>att</strong> stoppa social<br />
utslagning gen<strong>om</strong> <strong>att</strong> hjälpa personer s<strong>om</strong> fastnat<br />
i f<strong>att</strong>igd<strong>om</strong>sfällan.<br />
Vill du veta mer <strong>om</strong> Föreningen F<strong>att</strong>iga<br />
Riddare så ring 031-12 70 72 eller gå in på deras<br />
hemsida www.f<strong>att</strong>igariddare.org<br />
oberoende 4/2004
oberoende 4/2004 internationalen 11/04 7
noterat: inrikes<br />
8<br />
LÄKEMEDELSINDUSTRIN<br />
SPONSRAR SKÅNSKA LÄKARE<br />
Läkemedelsföretagen står årligen<br />
för 200 miljoner kronor för de<br />
skånska läkarnas konferenser<br />
<strong>och</strong> kurser, visar läkarföreningarnas<br />
egna beräkningar. Region<br />
Skåne tänker nu begränsa sponsringen<br />
gen<strong>om</strong> beslutet <strong>att</strong> regionen<br />
altid ska stå för minst hälften<br />
av kostnaderna vid utbildning,<br />
skriver Skånska Dagbladet.<br />
Region Skånes styrelseordförande<br />
Uno Aldegren (s) betonar<br />
<strong>att</strong> det är en fråga <strong>om</strong> trovärdighet<br />
<strong>och</strong> integritet, <strong>om</strong> de särintressen<br />
s<strong>om</strong> läkemedelsbolagen<br />
representerar ska tillåtas styra utbildningen.<br />
– Om det nu var utbildningar<br />
för 200 miljoner kronor måste vi<br />
fråga oss <strong>om</strong> det är utbildningar<br />
s<strong>om</strong> är betydelsefulla för regionen,<br />
säger regionjuristen Ulf Jakobsson.<br />
Den enskilde har säkert<br />
nytta av dem, men gäller det också<br />
för region Skåne?<br />
För när<strong>vara</strong>nde är fyra läkare i<br />
landet föremål för undersökningar<br />
<strong>om</strong> mutbrott på grund av kontakter<br />
med läkemedelstillverkare.<br />
TVÅ ÅRS KÖ FÖR METADON<br />
I MALMÖ<br />
Väntetiden för <strong>att</strong> få starta en<br />
metadonbehandling på universitetssjukhuset<br />
Mas i Malmö är två<br />
år. Dagligen tvingas man säga nej<br />
till nark<strong>om</strong>aner s<strong>om</strong> vill påbörja<br />
ett program.<br />
– Det slår extra hårt mot kvinnorna<br />
efters<strong>om</strong> de tvingas in i<br />
prostitution, säger Magnus Andersson,<br />
kurator på infektionskliniken<br />
vid Mas, till Sydsvenska<br />
Dagbladet.<br />
Malmö är den stad s<strong>om</strong> har<br />
störst andel heroinmissbrukare i<br />
<strong>Sverige</strong>. Sammanlagt beräknas antalet<br />
till mellan 1 200 <strong>och</strong> 1 500<br />
heroinister. Bara 10 procent av dem<br />
kan få behandling vid beroendecentrum<br />
vid Universitetssjukhuset<br />
Mas. Den snäva budgeten tillåter<br />
inte tillräckligt med personal för <strong>att</strong><br />
ta in alla s<strong>om</strong> söker vård.<br />
Dödligheten bland heroinister<br />
är hög vilket gör <strong>att</strong> ett avslag kan<br />
få ödesdigra konsekvenser. 140<br />
personer går i dag en metadoneller<br />
subutexbehandling i Malmö.<br />
VALIUMKUSTEN GÖR SKÄL<br />
FÖR SITT NAMN<br />
En ny regional psykiatriutredning<br />
visar <strong>att</strong> av de 12 <strong>om</strong>råden i Västra<br />
Götaland man granskat toppade<br />
Centrum-Väster i Göteborgs<br />
k<strong>om</strong>mun försäljningen av<br />
antidepressiva medel med 78<br />
dygnsdoser per 1000 invånare.<br />
Trestads<strong>om</strong>rådet k<strong>om</strong>mer s<strong>om</strong><br />
god tvåa med 76 dygnsdoser per<br />
1000 invånare, alltså använder 7,6<br />
procent av invånarna någon form<br />
av psykofarmaka. Det gamla<br />
öknamnet ”valiumkusten” <strong>om</strong><br />
västkusten gäller alltså fortfarande.<br />
PSYKSJUKA KAN FÅ FÄNGELSE<br />
Psykiskt sjuka brottslingar ska<br />
kunna dömas till fängelse – det<br />
anser justitieminister Th<strong>om</strong>as<br />
Bodström, skriver Dagens Nyheter.<br />
Redan för två år sedan var den<br />
parlamentariskt tills<strong>att</strong>a psykansvarsk<strong>om</strong>mittén<br />
enig – den nu<strong>vara</strong>nde<br />
lagen, där brottslingar<br />
s<strong>om</strong> anses <strong>vara</strong> allvarligt psykiskt<br />
störda döms till rättspsykiatrisk<br />
vård, bör skrotas.<br />
Istället ska brottslingar s<strong>om</strong> är<br />
så psykiskt sjuka <strong>att</strong> de inte anses<br />
<strong>vara</strong> medvetna <strong>om</strong> vad de gör <strong>och</strong><br />
anses <strong>vara</strong> otillräkneliga, även i fortsättningen<br />
få vård. Däremot ska<br />
de brottslingar s<strong>om</strong> är psykiskt<br />
sjuka men ändå fullt på det klara<br />
med vad de gör, betraktas s<strong>om</strong><br />
tillräkneliga <strong>och</strong> dömas till fängelsestraff.<br />
Bodström har s<strong>att</strong>s under<br />
hård press det senaste året.<br />
Bland annat sedan Mijailo<br />
Mijailovic dömdes till rättspsykiatrisk<br />
vård för mordet på Anna<br />
Lindh ifrågas<strong>att</strong>es fängelseförbudet.<br />
– Jag har för avsikt <strong>att</strong> gen<strong>om</strong>föra<br />
psykansvarsk<strong>om</strong>mitténs förslag,<br />
säger han.<br />
I ett första skede ska de brotts-<br />
lingar s<strong>om</strong> begår brott under tillfälliga<br />
psykoser, s<strong>om</strong> till exempel<br />
M<strong>att</strong>ias Flink vid dödsskjutningarna<br />
i Falun 1994, kunna dömas<br />
till fängelse.<br />
FLER HEMLÖSA I MALMÖ<br />
Antalet hemlösa i Malmö har ökat<br />
sedan förra året från 531 till 563 i<br />
år. Siffran ligger dock långt under<br />
rekordnoteringen från 2002 på<br />
800 hemlösa. Av de hemlösa är 44<br />
personer uteliggare. De övriga bor<br />
på institution, dygnsboende, hotell,<br />
in<strong>om</strong> kriminalvården eller för<br />
en kringflackande tillvaro.<br />
Det är Malmö k<strong>om</strong>mun s<strong>om</strong><br />
årligen kartlägger situationen.<br />
Räkningen gen<strong>om</strong>fördes den 1<br />
oktober.<br />
Antalet barn i hemlösa hushåll<br />
har minskat från 48 förra året till<br />
33 i år. Undersökningen visar också<br />
<strong>att</strong> k<strong>om</strong>munen har ordnat andrahandsboende<br />
till 738 personer, en<br />
ökning med 114 sedan 2003.<br />
Enligt socialk<strong>om</strong>munalrådet<br />
Birgitta Nilsson (s) har k<strong>om</strong>munen<br />
med handlingsplanen ”Välfärd<br />
för alla” s<strong>att</strong> upp ett mål <strong>om</strong><br />
5000 nya bostäder in<strong>om</strong> fem år.<br />
– Det löser inte allt men vi får i<br />
alla fall större möjligheter <strong>att</strong><br />
k<strong>om</strong>ma till rätta med hemlösheten<br />
när bostadsbyggandet ökar,<br />
säger hon.<br />
FLER UNGDOMAR ÅTALAS FÖR<br />
NARKOTIKABROTT<br />
Tillgången på narkotika bland<br />
<strong>ung</strong>d<strong>om</strong>ar ökar <strong>och</strong> priserna har<br />
halverats de senaste 15 åren. Antalet<br />
<strong>ung</strong>a mellan 15 <strong>och</strong> 20 år s<strong>om</strong><br />
åtalats för narkotikabrott i <strong>Sverige</strong><br />
har ökat med 240 procent på tio<br />
år. Det visar ny statistik från<br />
Brottsförebyggande rådet, BRÅ,<br />
skriver Svenska Dagbladet. Siffrorna<br />
gäller bruk, innehav, överlåtelse<br />
<strong>och</strong> smuggling. Det s<strong>om</strong><br />
främst ökat är bruket, <strong>och</strong> cannabis<br />
är den vanligaste drogen.<br />
Narkotikaklassade läkemedel,<br />
amfetamin <strong>och</strong> ecstasy är de näst<br />
vanligaste.<br />
oberoende 4/2004
Sprutbyte i Malmö<br />
– Folk har svårt <strong>att</strong> förstå <strong>att</strong> jag kan ge dem sprutor samtidigt s<strong>om</strong> jag<br />
inte accepterar droger. Och det är svårt <strong>att</strong> ge sprutor <strong>om</strong> jag inte också<br />
kan ge något med andra handen. Därför skulle jag vilja se mer resurser<br />
in<strong>om</strong> nark<strong>om</strong>anvården.<br />
Det säger Tina Hansson, undersköterska s<strong>om</strong> arbetar med <strong>sprutbyte</strong>sprojektet<br />
i Malmö s<strong>om</strong> tar emot 15 000 besök <strong>om</strong> året.<br />
STÄMNINGEN ÄR VARM <strong>och</strong> accepterande i det<br />
trånga rummet på Universitetssjukhuset Mas<br />
infektionsklinik.<br />
Ingång 80 på det stora universitetssjukhus<strong>om</strong>rådet<br />
i centrala Malmö leder till ett litet väntrum<br />
med elva stolar. Här ligger Malmös <strong>sprutbyte</strong>sprojekt.<br />
Under fyra timmar varje dag kan<br />
Malmös missbrukare k<strong>om</strong>ma för <strong>att</strong> byta ut sina<br />
använda ”verktyg” mot nya. Här kan de också få<br />
sina sår <strong>och</strong> bölder <strong>om</strong>lagda samt hjälpas vidare<br />
till annan vård in<strong>om</strong> både sjuk-, nark<strong>om</strong>anvård<br />
<strong>och</strong> socialtjänst.<br />
– Att dela ut sprutor är en mindre del av<br />
arbetet, säger undersköterska Suzanne Jordestedt<br />
s<strong>om</strong> arbetat på <strong>sprutbyte</strong>sprojektet sedan 2000.<br />
– Våra besökare tycker <strong>om</strong> <strong>att</strong> k<strong>om</strong>ma hit.<br />
Det är ett socialt arbete med många samtal.<br />
Vid första besöket skriver missbrukaren in<br />
sig. De inskrivna behöver inte uppge namn, utan<br />
får ett nummer s<strong>om</strong> personalen kan identifera<br />
dem med. En undersköterska tar blodprov <strong>och</strong><br />
testar för HIV <strong>och</strong> gulsot. De s<strong>om</strong> behöver vaccineras<br />
mot de former av gulsotssmitta s<strong>om</strong> kan<br />
stoppas med vaccination. Dessut<strong>om</strong> får alla tid<br />
hos en läkare s<strong>om</strong> ger dem information <strong>om</strong><br />
smittorisker.<br />
– Socialtjänsten är inte särskilt populär bland<br />
missbrukarna. Men vi har något <strong>att</strong> locka med,<br />
<strong>och</strong> på det sättet får vi bra kontakt med nark<strong>om</strong>anerna<br />
i Malmö.<br />
MISSBRUKARE SOM behöver sjukvård får en<br />
lapp, ett slags remiss, <strong>och</strong> skickas vidare till rätt<br />
mottagning på sjukhuset. Närheten till resten<br />
av sjukhuset är en viktig förutsättning för <strong>att</strong> de<br />
ska kunna arbeta effektivt, anser Suzanne<br />
Jordestedt.<br />
– Vi kan skicka patienten direkt till rätt avdelning<br />
utan <strong>att</strong> riskera <strong>att</strong> de k<strong>om</strong>mer bort på<br />
vägen. Sprutbytet behöver ligga in<strong>om</strong> sjukvår-<br />
den, efters<strong>om</strong> det är så många kroppsliga sjukd<strong>om</strong>ar<br />
inblandade.<br />
En man k<strong>om</strong>mer in från väntrummet med<br />
en påse wienerbröd. Han slänger sina kanyler<br />
<strong>och</strong> sprutor i en glänsande plåtburk <strong>och</strong> får nya.<br />
Suzanne Jordestedt antecknar vad han hämtar<br />
<strong>och</strong> lämnar på ett papperskort. Där antecknas<br />
även datum för vaccinationer <strong>och</strong> testresultat.<br />
S<strong>om</strong> mest kan en besökare få ut 20 kanyler<br />
<strong>och</strong> 10 sprutor per dag. Och återlämningsfrekvensen<br />
är hög, runt 95 procent.<br />
– Det är alltid en del vi inte når, men de får av<br />
de andra s<strong>om</strong> k<strong>om</strong>mer hit. Vissa vågar helt enkelt<br />
inte k<strong>om</strong>ma hit efters<strong>om</strong> det är <strong>att</strong> erkänna<br />
för sig själv <strong>att</strong> man är nark<strong>om</strong>an, säger Suzanne.<br />
I MALMÖ FINNS ETT tiotal nark<strong>om</strong>aner s<strong>om</strong> är<br />
smittade med HIV. Troligen har ingen av dem<br />
smittats i staden utan innan de flyttat dit eller<br />
ut<strong>om</strong>lands. Inga nya smittade har upptäckts<br />
under de senaste åren. Och efters<strong>om</strong> alla s<strong>om</strong><br />
besöker <strong>sprutbyte</strong>t vaccineras mot hepatit, räknar<br />
överläkare Leo Flamholc med <strong>att</strong> även få<br />
den smittan under kontroll.<br />
– Om man skulle göra en kostnadsanalys så<br />
är vi bland det mest vinstgivande man kan tänka<br />
sig. Om vi förebygger ett eller två HIV-fall per år<br />
har vi i stort sett gått med vinst.<br />
Anette Olsson har k<strong>om</strong>mit hit <strong>och</strong> bytt sprutor<br />
i 5-6 år. Hon började med amfetamin men<br />
har gått över till heroin.<br />
– Jag tycker så mycket <strong>om</strong> dem s<strong>om</strong> jobbar här.<br />
Utan dem skulle många rasat, de är ett så stort stöd.<br />
Hon har hört <strong>att</strong> det är dyrt <strong>att</strong> köpa ”verktygen”<br />
på stan i Stockholm <strong>och</strong> tycker <strong>att</strong> det är<br />
fel <strong>att</strong> det inte finns något <strong>sprutbyte</strong>sprojekt där.<br />
En annan besökare har varit missbrukare i<br />
både Stockholm <strong>och</strong> Malmö. Hon tycker det är<br />
stor skillnad mellan städerna. Malmö har väldigt<br />
få HIV-smittade <strong>och</strong> det är gott <strong>om</strong> sprutor.<br />
Text <strong>och</strong> foto:<br />
Staffan Melin<br />
oberoende 4/2004 internationalen 11/04 9
10<br />
I Stockholm var både smittorisken <strong>och</strong> medvetenheten<br />
<strong>om</strong> den större. En stängning av <strong>sprutbyte</strong>t<br />
här skulle leda till kaos.<br />
TINA HANSSON ÄR undersköterska <strong>och</strong> har arbetat<br />
med <strong>sprutbyte</strong>sprojektet sedan starten 1987.<br />
– Folk har svårt <strong>att</strong> förstå <strong>att</strong> jag kan ge dem<br />
sprutor samtidigt s<strong>om</strong> jag inte accepterar droger.<br />
Och det är svårt <strong>att</strong> ge sprutor <strong>om</strong> jag inte också<br />
kan ge något med andra handen. Därför skulle<br />
jag vilja se mer resurser in<strong>om</strong> nark<strong>om</strong>anvården.<br />
– En stor grupp vi inte klarar av är de s<strong>om</strong><br />
blivit uts<strong>att</strong>a för sexuellt våld eller övergrepp s<strong>om</strong><br />
barn. Många kvinnor är också anorektiska. Förut<br />
hade vi kontaktpersoner på den psykiatriska kliniken<br />
s<strong>om</strong> vi kunnat skicka folk till, men de har<br />
sparats in. Vi har en manlig kurator s<strong>om</strong> bland<br />
annat tar hand <strong>om</strong> HIV-positiva män, men vi<br />
skulle också behöva en kvinna permanent, just<br />
nu har vi en tillfälligt.<br />
Även Tina Hansson betonar den mänskliga<br />
aspekten av arbetet.<br />
– Jag har varit i Danmark, Norge <strong>och</strong> S:t Pe-<br />
tersburg <strong>och</strong> studerat deras projekt. På det sättet<br />
skulle jag aldrig arbeta. Där är det fråga <strong>om</strong> ett<br />
rent byte av sprutor, helt utan personkontakt.<br />
Ett av argumenten för <strong>sprutbyte</strong>sprojektet är<br />
<strong>att</strong> verksamheten leder missbrukare in i nark<strong>om</strong>anvården.<br />
Men <strong>om</strong> det stämmer vet egentligen ingen.<br />
– Det är jättesvårt <strong>att</strong> säga. Det viktiga är <strong>att</strong><br />
man inte slutar försöka <strong>att</strong> påverka. Det är aldrig<br />
försent, aldrig.<br />
Tidigare publicerad i Stockholms Fria Tidning.<br />
FAKTA/SPRUTBYTET I MALMÖ<br />
På mottagningen arbetar tre undersköterskor<br />
<strong>och</strong> en manlig kurator. Tre sjuksköterskor finns<br />
tillgängliga för vaccinationer. En läkare är där en<br />
halvtimme varje dag. Numera finns även en<br />
barnmorska på mottagningen en dag i veckan.<br />
Runt 1200 personer besöker <strong>sprutbyte</strong>t varje<br />
månad. Sammanlagt blir det 15 000 besök per<br />
år. Drygt 100 000 sprutor <strong>och</strong> 200 000 kanyler<br />
lämnas in respektive delas ut varje år.<br />
Endast personer s<strong>om</strong> är 20 år Hans eller Nestius äldre är<br />
välk<strong>om</strong>na.<br />
oberoende 4/2004
Rena sprutor i nödvärn?<br />
Martin Michalowski har fällts i tingsrätt <strong>och</strong> hovrätt för <strong>att</strong> ha smugglat<br />
sprutor <strong>och</strong> kanyler i stor skala från Danmark <strong>och</strong> Norge <strong>och</strong> spritt dessa<br />
bland missbrukare i Göteborg. Just nu ligger målet för bedömning <strong>om</strong><br />
överprövning i Högsta D<strong>om</strong>stolen. Martin hävdar nödvärnsrätten <strong>och</strong><br />
menar <strong>att</strong> det är varje människas moraliska plikt <strong>att</strong> hjälpa andra människor<br />
från skada <strong>och</strong> sjukd<strong>om</strong>.<br />
DEN 19 NOVEMBER 2002 tar Martin Michalowski<br />
färjan från Göteborg till Fredrikshamn i Danmark.<br />
I Fredrikshamn köper han 439 sprutor<br />
<strong>och</strong> <strong>ung</strong>efär 1500 kanyler på apoteket. Sen tar<br />
han båten tillbaks. Han har gjort samma resa<br />
många gånger förr <strong>och</strong> alltid med samma ärende:<br />
<strong>att</strong> köpa sprutor <strong>och</strong> kanyler för <strong>att</strong> sälja dem till<br />
narkotikamissbrukare till självkostnadspris.<br />
– Jag hade hållit på med resorna i nästan tio<br />
år. Det var väl den månadens halva ranson jag<br />
hade i bagaget, berättar Martin.<br />
När han passerar tullen i Göteborg vinkas<br />
han för ovanlighetens skull in:<br />
– Efters<strong>om</strong> jag lär se ”Svenssonaktig” ut kunde<br />
jag passera många gånger. Denna gång hade jag<br />
emellertid missbrukat så det syntes. De stoppade<br />
mig, hittade inget knark men sprutor. Jag togs in<br />
på förhör, erkände <strong>och</strong> åtalades för varusmuggling.<br />
Det var den tredje gången s<strong>om</strong> Martin åkt<br />
fast för smuggling av sprutor <strong>och</strong> kanyler.<br />
MEN HISTORIEN börjar långt innan dess. Martins<br />
föräldrar, fadern från Lettland, modern från<br />
Tyskland, flyttar efter krigsslutet till <strong>Sverige</strong>.<br />
Martin föds 1949 i en liten stad i Småland.<br />
– Min uppväxt var god. Men när jag k<strong>om</strong><br />
upp i tonåren fick jag så svåra psykiska problem<br />
<strong>att</strong> jag ständigt gick med självmordstankar. Jag<br />
började ta droger, vilket var lika osannolikt i mitt<br />
Text:<br />
Per Sternbeck<br />
oberoende 4/2004 internationalen 11/04 11
12<br />
”Jag är den gode herden,<br />
en god herde giver sitt liv för patienterna.<br />
Men den s<strong>om</strong> allenast är lejd, <strong>och</strong> inte läkaren själv,<br />
när han ser (ulven) lagens långa arm k<strong>om</strong>ma <strong>och</strong> borde riskera fängelse<br />
gen<strong>om</strong> <strong>att</strong> ge injektionsmissbrukare rena sprutor,<br />
så flyr han strax.<br />
Ty han var ju allenast lejd.”<br />
Fritt tolkat ur Johannesevangeliet 10:11-13<br />
fall s<strong>om</strong> <strong>att</strong> till exempel biskopen skulle dyka upp<br />
i en knarkarkvart <strong>och</strong> börja injicera.<br />
– Till slut gjorde jag ett allvarligt självmordsförsök<br />
men överlevde. Jag sa då till mig själv <strong>och</strong><br />
till den Gud jag ej trodde fanns: ”OK! Nu har jag<br />
bevisat <strong>att</strong> jag inte är för feg för <strong>att</strong> ta livet av<br />
mig. Jag är beredd fortsätta leva, men jag avsäger<br />
mig totalt allt ansvar för de moraliskt oförsvarliga<br />
gärningar jag ej k<strong>om</strong>mer <strong>att</strong> kunna låta<br />
bli <strong>att</strong> göra!”<br />
– Efter något års missbruk gick min barnd<strong>om</strong>s<br />
önskan i uppfyllelse: jag fick se alla de underbara<br />
hemligheter jag anade fanns dolda<br />
bak<strong>om</strong> universums stjärnor. Jag blev då pånytt-<br />
född av helige ande, precis så s<strong>om</strong> det står i bibeln.<br />
Gud ”talade” till mig <strong>och</strong> sade: ”Du har nu<br />
i din enfald gnällt så mycket <strong>att</strong> jag fått huvudvärk.<br />
För <strong>att</strong> få lugn <strong>och</strong> ro låter jag dig se hur<br />
underbart allt i själva verket är, <strong>och</strong> hur det skall<br />
bli när denna tidsålder slutar <strong>och</strong> mitt rike k<strong>om</strong>mer.<br />
Men du får aldrig mer ta amfetamin!”<br />
UNDER DE FÖLJANDE åren slits Martin mellan<br />
tron på Gud <strong>och</strong> suget efter drogerna. Han grips<br />
av polisen flera gånger <strong>och</strong> döms för olika drogrelaterade<br />
brott. I det ateistiska sjuttiotalet känner<br />
han sej inte alls hemma. Martin fortsätter <strong>att</strong><br />
använda amfetamin trots <strong>att</strong> han finner det oföroberoende<br />
4/2004
enligt med sin religiösa övertygelse, han kan inte<br />
låta bli.<br />
I MITTEN PÅ ÅTTIOTALET k<strong>om</strong>mer AIDS till<br />
<strong>Sverige</strong>. Under åren 1983-85 sprids HIV närmast<br />
epidemiskt bland Stockholms heroinister. Mer<br />
än hälften drabbas. Utdelning av rena injektionsverktyg<br />
rek<strong>om</strong>menderas redan 1986 på ett av<br />
WHO arrangerat expertmöte. HIV-preventionsprojektet<br />
i Lund startar den 24 november 1986.<br />
Snart följer ett tiotal infektionskliniker i landet<br />
initiativet <strong>och</strong> börjar med sprututdelning eller<br />
<strong>sprutbyte</strong> i liten skala. Hösten 1987 startar<br />
infektionskliniken i Malmö ett <strong>sprutbyte</strong>sprojekt<br />
s<strong>om</strong> snabbt växer till en stor verksamhet. Programmen<br />
i Lund <strong>och</strong> Malmö klassas s<strong>om</strong><br />
försöksprojekt av regering <strong>och</strong> riksdag. Övriga<br />
kliniker får centrala direktiv <strong>att</strong> sluta med sin verksamhet.<br />
Under åren s<strong>om</strong> följer startar mängder av<br />
<strong>sprutbyte</strong>s- <strong>och</strong> sprututdelningsprojekt i olika<br />
delar av världen. På många håll i till exempel<br />
Storbritannien, USA, Australien <strong>och</strong> <strong>Sverige</strong> görs<br />
vetenskapliga utvärderingar av effekterna av dessa<br />
projekt <strong>och</strong> av andra förebyggande åtgärder<br />
bland nark<strong>om</strong>aner. Fördelar i form av till exempel<br />
minskad smittspridning utan <strong>att</strong> missbruket<br />
ökat visas med allt större tydlighet. Trots de goda<br />
oberoende 4/2004 internationalen 11/04 13
14<br />
resultaten blir förbudet mot sprututbyten kvar i<br />
<strong>Sverige</strong>.<br />
FÖR MARTIN Michalowski framstår förbudet<br />
s<strong>om</strong> helt obegripligt:<br />
– Om missbrukare bör ges rena sprutor eller<br />
inte bör avgöras av medicinsk expertis. Detta kan<br />
ju ett barn begripa! Fick fackmän avgöra huruvida<br />
missbrukare skulle få rena sprutor eller ej,<br />
så är jag övertygad <strong>om</strong> <strong>att</strong> svaret skulle bli ett<br />
r<strong>ung</strong>ande ”ja”.<br />
Driven av sin starka moraliska övertygelse<br />
börjar Martin <strong>att</strong> åka till Norge <strong>och</strong> Danmark i<br />
början av 90-talet. Där köper han sprutor s<strong>om</strong><br />
han sedan smugglar över gränsen:<br />
– Jag tog mitt personliga ansvar för missbrukares<br />
liv <strong>och</strong> hälsa, då samhället ej gjorde det.<br />
Inte heller de många missbruksvårdare, infektionsläkare<br />
<strong>och</strong> andra experter s<strong>om</strong> delar WHO:s åsikt<br />
<strong>att</strong> missbrukare bör ges rena sprutor brydde sig<br />
så mycket <strong>att</strong> de vågade trotsa lagen.<br />
På olika sätt sprider han sprutorna <strong>och</strong><br />
kanylerna i Göteborgs missbrukarvärld. Han gör<br />
flera resor i månaden under tio år, uppsk<strong>att</strong>ar<br />
själv <strong>att</strong> han köpt 100 000 sprutor:<br />
– Enligt vad mina ”patienter” sagt har jag distribuerat<br />
hälften av alla sprutor s<strong>om</strong> cirkulerade i<br />
Göteborg under den tiden, berättar Martin.<br />
ENLIGT SMITTSKYDDSINSTITUTET har 796 personer<br />
HIV-smittats av intravenöst missbruk<br />
mellan åren 1985 <strong>och</strong> 2000. Av dem har 583 registrerats<br />
i Stockholms landsting, 65 i Malmöregionen<br />
<strong>och</strong> 24 i Göteborgsregionen. Den låga<br />
siffran för Göteborg förklaras av <strong>att</strong> drogkulturen<br />
är en annan, amfetaminet – s<strong>om</strong> kan intas oralt<br />
– d<strong>om</strong>inerar.<br />
– Jag vill gärna tro <strong>att</strong> jag medverkat till den<br />
gynnsamma HIV-situationen i Göteborg. Naturligtvis<br />
k<strong>om</strong>mer läkarna med hela tyngden av<br />
sin specialistk<strong>om</strong>petens förneka detta. Det är nog<br />
väl mycket begärt <strong>att</strong> de skall erkänna <strong>att</strong> en okunnig<br />
lekman utan den status <strong>och</strong> utan ekon<strong>om</strong>iska<br />
motiv, denna gång har långt större rätt <strong>att</strong> göra<br />
anspråk på <strong>att</strong> <strong>vara</strong> hälsobringare än de har,<br />
menar Martin.<br />
I DOMEN SOM Göteborgs tingsrätt avkunnade i<br />
mars 2004 fälls Martin Michalowski för de brott<br />
han är anklagades för. Det är inte särskilt oväntat<br />
med tanke på <strong>att</strong> han erkänt gärningen. Det<br />
intressanta är <strong>att</strong> tingsrätten till viss del lyssnat<br />
till hans argumentation <strong>om</strong> nödrätt. D<strong>om</strong>stolen<br />
skriver: ”Vad gäller invändningarna <strong>om</strong> nöd ank<strong>om</strong>mer<br />
det ytterst på statsmakten <strong>att</strong> träffa de<br />
nödvändiga avgöranden s<strong>om</strong> behövs för <strong>att</strong> förhindra<br />
den mer allmänna risken för spridning<br />
av allvarliga sjukd<strong>om</strong>ar, s<strong>om</strong> exempelvis HIVsmitta<br />
utgör. Även <strong>om</strong> Martin Michalowskis<br />
påstående <strong>om</strong> ett gott syfte i <strong>och</strong> för sej inte kan<br />
lämnas helt utan avseende, är <strong>om</strong>ständigheterna<br />
nu sådana <strong>att</strong> hans invändning <strong>om</strong> nöd inte kan<br />
föranleda straffrihet enligt nödreglerna.”<br />
Rätten fortsätter sedan:<br />
”Med hänsyn till brottets art <strong>och</strong> straffvärde<br />
skall påföljden bestämmas till fängelse <strong>om</strong> inte<br />
särskilda skäl talar i annan riktning. Martin<br />
Michalowski har erkänt gärningen, <strong>och</strong> annat<br />
har inte framk<strong>om</strong>mit än <strong>att</strong> hans agerande i väsentlig<br />
grad har frambringats av en önskan <strong>att</strong><br />
förhindra allvarlig smitta, främst HIV-smitta,<br />
bland nark<strong>om</strong>aner. Med hänsyn till det ytterst<br />
allvarliga problem s<strong>om</strong> HIV-smitta innebär för<br />
samhället, inte minst ekon<strong>om</strong>iskt, <strong>och</strong> till de personliga<br />
lidanden s<strong>om</strong> smittan innebär, har Martin<br />
Michalowskis agerande starka inslag av<br />
mänsklig medkänsla även i övrigt av sådana <strong>om</strong>ständigheter<br />
s<strong>om</strong> i någon mån kan påkalla <strong>att</strong><br />
straffet sätts något lägre än vad brottets straffvärde<br />
motiverar. ”<br />
MARTIN MICHALOWSKI döms till villkorlig d<strong>om</strong><br />
<strong>och</strong> dagsböter. Han överklagar till hovrätten s<strong>om</strong><br />
går på tingsrättens linje. Men Martin är en principfast<br />
person s<strong>om</strong> inte ger sig i första taget. Han<br />
driver sin fråga till Högsta D<strong>om</strong>stolen:<br />
– Jag ansöker <strong>om</strong> prövningstillstånd i HD<br />
<strong>och</strong> åberopar ”nödrätt”. Man har rätt <strong>att</strong> bryta<br />
mot lagen för <strong>att</strong> rädda liv. Och huruvida det<br />
kan anses sannolikt <strong>att</strong> jag hjälpt människor till<br />
liv <strong>och</strong> hälsa bör inte avgöras av politiker, utan<br />
av experter på <strong>om</strong>rådet. Man kan fråga sig varför<br />
inte politikerna också gör anspråk på <strong>att</strong> exempelvis<br />
få avgöra <strong>om</strong> en patient bör opereras<br />
för hjärtproblem.<br />
Martin bor sedan ett par år i Thailand <strong>och</strong><br />
har lämnat missbrukslivet bak<strong>om</strong> sig. Trots det<br />
fortsätter han <strong>att</strong> kämpa på sitt alldeles egna sätt.<br />
Det senaste projektet handlar <strong>om</strong> <strong>att</strong> före detta<br />
narkotikaberoende borde ha rätt till billigare<br />
potensmediciner efters<strong>om</strong> många av dem har<br />
problem med <strong>att</strong> få erektion.<br />
Högsta D<strong>om</strong>stolen har ännu inte lämnat något<br />
besked <strong>om</strong> den tar upp Martin Michalowskis<br />
begäran <strong>om</strong> prövning. Det troliga är <strong>att</strong> den inte<br />
gör det. Det är inget s<strong>om</strong> förvånar Martin:<br />
– De privilegierade samhällsgrupperna har<br />
aldrig utan strid avstått från förtryck av de svagare.<br />
Historien bevisar detta på ett överväldigande<br />
vis.<br />
oberoende 4/2004
Vad tycker <strong>RFHL</strong><br />
<strong>om</strong> rena sprutor<br />
till nark<strong>om</strong>aner?<br />
1. SPRUTBYTEN UNDERLÄTTAR REHABILITERING<br />
Med <strong>sprutbyte</strong>n skapas en kontakt mellan samhället<br />
<strong>och</strong> missbrukaren. En kontakt s<strong>om</strong> inte<br />
<strong>vara</strong>ktigt kan skapas på något annat sätt med en<br />
aktiv missbrukare. Förtroendet mellan missbrukare/samhälle<br />
kan därigen<strong>om</strong> hållas gen<strong>om</strong> hela<br />
missbruket. Detta förtroende är mycket viktigt<br />
för <strong>att</strong> underlätta för missbrukaren <strong>att</strong> sluta.<br />
2. SPRUTBYTESPROJEKT RÄDDAR LIV<br />
OCH FÖRBÄTTRAR HÄLSA<br />
Gen<strong>om</strong> <strong>att</strong> hindra smittspridning samt gen<strong>om</strong><br />
<strong>att</strong> aktiva nark<strong>om</strong>aner får tillgång till sjukvård<br />
s<strong>om</strong> de annars inte skulle k<strong>om</strong>ma i kontakt med.<br />
Sår <strong>och</strong> skador sköts <strong>om</strong>, vilket gör <strong>att</strong> det allmänna<br />
hälsoläget förbättras.<br />
3. SPRUTBYTEN FÖRHINDRAR<br />
BLODFÖRGIFTNINGAR<br />
Nark<strong>om</strong>aner dör oftare av blodförgiftningar än<br />
av HIV eller hepatit. Blodförgiftningarna uppk<strong>om</strong>mer<br />
av orena sprutor. I deb<strong>att</strong>en fokuseras<br />
bara på hepatit <strong>och</strong> HIV, vilket leder fel. Sprutbyten<br />
är mycket effektiva för <strong>att</strong> förhindra<br />
blodförgiftningar.<br />
4. NÅGOT MÅSTE GÖRAS FÖR ATT<br />
FÅ NER DÖDS- OCH SJUKTALEN<br />
Dödstalen bland svenska nark<strong>om</strong>aner är bland<br />
de högsta i västra Europa. Ett steg i arbetet för<br />
<strong>att</strong> få ner dessa är <strong>att</strong> inrätta <strong>sprutbyte</strong>sprojekt.<br />
5. MÖJLIGHET ATT KUNNA LEVA SOM FRISK<br />
EFTER AVSLUTAT MISSBRUK<br />
Möjligheten <strong>att</strong> kunna leva ett bra <strong>och</strong> friskt liv<br />
efter <strong>att</strong> ha slutat med droger utgör en bättre<br />
pl<strong>att</strong>form för förändring än <strong>att</strong> se fram emot ett<br />
liv med kanske HIV, hepatit eller andra sjukd<strong>om</strong>ar.<br />
6. SPRUTBYTEN ÄR EN HÄLSOFRÅGA –<br />
INTE EN NARKOMANVÅRDSFRÅGA<br />
I hälso- <strong>och</strong> sjukvårdslagen anges <strong>att</strong> var <strong>och</strong> en<br />
har rätt till vård. Nark<strong>om</strong>ani klassas av sjukvården<br />
s<strong>om</strong> ett sjukd<strong>om</strong>stillstånd. Det borde därför<br />
<strong>vara</strong> en skyldighet för landstingen <strong>att</strong> erbjuda<br />
denna form av stöd, service <strong>och</strong> vård till denna<br />
patientgrupp.<br />
7. RENA SPRUTOR SKYDDAR<br />
NARKOTIKABEROENDE OCH ANDRA FRÅN SMITTA<br />
Gen<strong>om</strong> <strong>att</strong> minska smittspridningen in<strong>om</strong> gruppen<br />
narkotikaberoende finns det mindre risk <strong>att</strong><br />
smitta sprids till gruppen icke narkotikaberoende<br />
gen<strong>om</strong> till exempel sexuella kontakter.<br />
oberoende 4/2004 internationalen 11/04 15
16<br />
Text <strong>och</strong> foto:<br />
Johan Vikström<br />
Tandvård viktig för hemlösa<br />
Tandläkaren Patricia de Palma forskar kring hemlösa <strong>och</strong> tandvård, <strong>och</strong><br />
har varit med <strong>om</strong> <strong>att</strong> starta den första tandläkarmottagningen för hemlösa<br />
i <strong>Sverige</strong> s<strong>om</strong> finns i Stockholm.<br />
Näst efter bostad k<strong>om</strong>mer tandvård högst på listan för <strong>att</strong> ta sig tillbaks<br />
in i samhället igen bland dem hon talat med i sin forskning.<br />
– VI SKULLE EGENTLIGEN inte behövas, understryker<br />
Patricia de Palma när vi träffas på<br />
vårdcentralen för hemlösa i Stockholm, Hållpunkt<br />
Maria, där tandläkarmottagningen ligger.<br />
Alla borde ha rätt till god tandvård i den vanliga<br />
tandvården – men så f<strong>ung</strong>erar det inte av<br />
olika skäl. En del tandläkare tar inte emot hemlösa,<br />
bland annat är de osäkra på <strong>om</strong> de ska få<br />
betalt, <strong>och</strong> socialtjänsten betalar oftast bara för<br />
akuta behandlingar.<br />
I sin undersökning <strong>om</strong> hemlösas tandhälsa,<br />
den första s<strong>om</strong> gjorts i <strong>Sverige</strong>, har hon hittills<br />
behandlat <strong>och</strong> talat med 147 patienter <strong>och</strong> dessut<strong>om</strong><br />
djupintervjuat tolv.<br />
90 procent av dem tyckte <strong>att</strong> näst efter <strong>att</strong> få<br />
en bostad är det viktigast <strong>att</strong> få hela tänder igen.<br />
Självkänslan <strong>och</strong> känslan av värdighet är grundläggande<br />
för <strong>att</strong> ta sig tillbaks till samhället, slår<br />
Patricia fast.<br />
– Alla vill vi ju <strong>vara</strong> med i gänget <strong>och</strong> se normala<br />
ut, säger hon. Många hemlösa har så stora<br />
tandbesvär <strong>att</strong> det i sig blir ett socialt problem<br />
för dem – något vi andra sällan tänker på.<br />
”Förut kunde jag inte öppna munnen” <strong>och</strong><br />
”tänk <strong>att</strong> våga le, eller kunna gå in i en affär <strong>och</strong><br />
beställa något” är några av de k<strong>om</strong>mentarer hon<br />
fått, bland dem hon talat med <strong>och</strong> behandlat.<br />
Om <strong>ung</strong>efär ett <strong>och</strong> ett halvt år räknar hon<br />
med <strong>att</strong> hennes doktorsavhandling <strong>om</strong> hemlösas<br />
tandhälsa ska <strong>vara</strong> klar.<br />
NÄSTAN ALLA HON undersökt är drogmissbrukare.<br />
Missbruket i sig skapar fler hål, bland annat<br />
på grund av muntorrhet, berättar hon. Men<br />
alkohol är det s<strong>om</strong> skadar tänderna mest beroende<br />
på <strong>att</strong> den mängd många intar är så stor. I<br />
gen<strong>om</strong>snitt har de besökt en tandläkare vart sjätte<br />
år, <strong>och</strong> i gen<strong>om</strong>snitt hade de totalt 18 tänder jämfört<br />
med 28 – 32 s<strong>om</strong> är det normala.<br />
De flesta s<strong>om</strong> har större skador får proteser<br />
istället för implantat. De sociala myndigheterna<br />
betalar oftast bara för proteser, efters<strong>om</strong> det är<br />
billigast.<br />
– Men det är ett kortsiktigt tänkande, i läng-<br />
den skulle kostnaderna bli mindre med regelbundna<br />
besök där tänderna lagas, säger Patricia.<br />
Den första undersökningen vid mottagningen<br />
är kostnadsfri. Därefter tar man fram ett<br />
kostnadsförslag s<strong>om</strong> socialtjänsten får ta ställning<br />
till.<br />
Barriärerna till en god tandvård är många.<br />
Många söker inte vård själva under aktiva<br />
missbruksperioder.<br />
– Vi hjälper många med <strong>att</strong> kontakta socialen<br />
<strong>och</strong> föra deras talan, berättar hon. Men det saknas<br />
också kunskap in<strong>om</strong> tandvården kring hur<br />
man bemöter hemlösa, anser hon.<br />
– Hepatit C-smittade <strong>och</strong> HIV-positiva jag<br />
intervjuat säger <strong>att</strong> de inte kan berätta <strong>att</strong> de är<br />
smittade för en vanlig tandläkare. ”På en mottagning<br />
blev de så obekväma <strong>att</strong> de inte ens ville<br />
ta i mig med tång”, berättar en person hon<br />
intervjuat.<br />
TANDLÄKARMOTTAGNINGEN är ett samarbetsprojekt<br />
mellan Odontologiska institutionen vid<br />
Karolinska institutet <strong>och</strong> Stockholms läns landsting,<br />
s<strong>om</strong> startade 2002 <strong>och</strong> pågår till <strong>och</strong> med<br />
december 2005.<br />
– Därefter vet vi inte vad s<strong>om</strong> händer, vi vill<br />
<strong>att</strong> den ska bli permanent fram till dess <strong>att</strong> vi inte<br />
behövs längre, fortsätter Patricia. Det finns ingen<br />
s<strong>om</strong> för de hemlösas talan, därför måste vi forskare<br />
göra det. Men folk börjar få upp ögonen<br />
för hur gräsligt den här gruppen har det. Målet<br />
är <strong>att</strong> alla tandläkare ska veta <strong>att</strong> de får betalt <strong>och</strong><br />
<strong>att</strong> de behandlar alla lika.<br />
Om Patricia fick välja skulle kostnaderna för<br />
tandvård ingå i den allmänna sjukförsäkringen.<br />
– Åtminstone skulle någon form av försäkring<br />
behövas. Barntandvården finansieras ju av<br />
staten, <strong>och</strong> vi har lämnat ett förslag till politikerna<br />
i landstinget <strong>om</strong> <strong>att</strong> ett liknande system<br />
även borde gälla för de hemlösa.<br />
YTTERLIGARE EN tandläkare förut<strong>om</strong> Patricia<br />
arbetar deltid vid mottagningen. Betalt får hon<br />
in<strong>om</strong> ramen för sin doktorandtjänst vid tandoberoende<br />
4/2004
Patricia de Palma anser <strong>att</strong> alla borde ha rätt till en god tandvård.<br />
läkarhögskolan. Kollegan får betalt av landstinget.<br />
Både tandläkar- <strong>och</strong> tandsköterskestuderande<br />
<strong>och</strong> de s<strong>om</strong> ska bli tandhygienister hjälper till i<br />
studiesyfte. Modern utrustning för <strong>om</strong>kring en<br />
miljon kronor har de fått låna från institutionen.<br />
Bara under det första året behandlades 500<br />
patienter. Patricia anser <strong>att</strong> två tandläkartjänster<br />
på heltid skulle behövas för <strong>att</strong> möta efterfrågan.<br />
I dag finns dock personal vid mottagningen<br />
s<strong>om</strong> kan s<strong>vara</strong> på frågor <strong>och</strong> ge råd, alla dagar i<br />
veckan.<br />
IDÉN TILL MOTTAGNINGEN fick hon vid ett öppet<br />
hus för hemlösa på tandläkarhögskolan våren<br />
2001.<br />
– Det blev populärt, kolleger <strong>och</strong> studenter<br />
ställde upp gratis, <strong>och</strong> gen<strong>om</strong> de öppna hus vi<br />
sedan haft har jag fått kontakt med de flesta s<strong>om</strong><br />
ingår i forskningen.<br />
Det fanns de på tandläkarhögskolan s<strong>om</strong><br />
rynkade på näsan över <strong>att</strong> hemlösa bjöds in till<br />
gratis tandvård, <strong>och</strong> s<strong>om</strong> är mer intresserade av<br />
traditionell forskning, men hon har ett bra stöd<br />
av ledningen, säger hon.<br />
– Och så är jag envis, det måste man <strong>vara</strong>, för<br />
<strong>att</strong> driva igen<strong>om</strong> en sådan här sak. Jag är ju kvinna<br />
<strong>och</strong> invandrare <strong>och</strong> skulle väl egentligen varit städerska<br />
idag <strong>om</strong> jag inte varit så envis av naturen.<br />
Patricia k<strong>om</strong>mer urspr<strong>ung</strong>ligen från El Sal-<br />
vador <strong>och</strong> k<strong>om</strong> till <strong>Sverige</strong> s<strong>om</strong> politisk flykting<br />
tillsammans med sin man för tretton år sedan.<br />
Mannen förföljdes för <strong>att</strong> han arbetade för <strong>att</strong><br />
f<strong>att</strong>iga bönder skulle få lära sig <strong>att</strong> läsa.<br />
I hemlandet fick hon ett stipendium s<strong>om</strong><br />
gjorde <strong>att</strong> hon kunde utbilda sig till tandläkare.<br />
– Min mormor var kaffeplockare, berättar<br />
hon, <strong>och</strong> jag lärde henne läsa. Mina föräldrar<br />
hade hus <strong>och</strong> bättre arbeten, men jag har sett de<br />
sociala orättvisorna i El Salvador <strong>och</strong> vill inte se<br />
dem här, säger hon. Någon tandvård existerar<br />
knappt förut<strong>om</strong> för de riktigt rika. Det finns viss<br />
barntandvård, men inte mer <strong>och</strong> absolut inga<br />
allmänna försäkringar s<strong>om</strong> täcker kostnaderna.<br />
TANDVÅRD FÖR HEMLÖSA bedrivs sedan en tid<br />
också i Göteborg av Stadsmissionshälsan i samarbete<br />
med Praktikertjänst. I Malmö förs samtal<br />
mellan Stadsmissionshälsan <strong>och</strong> Region Skåne<br />
<strong>om</strong> <strong>att</strong> starta, men något konkret startdatum<br />
finns inte ännu. I Umeå har tandläkarstuderande<br />
<strong>och</strong> k<strong>om</strong>munen samarbetat under hösten<br />
för <strong>att</strong> ge hemlösa tandvård. Det finns numer<br />
även ett nätverk för dem s<strong>om</strong> vill organisera tandvård<br />
för hemlösa. Information <strong>om</strong> det kan fås<br />
av Lars Frithiof eller Patricia de Palma vid<br />
odontologiska institutionen vid Karolinska institutet.<br />
(Mejladress: lars.frithiof@ofa.ki.se eller<br />
patricia.de.palma@ofa.ki.se).<br />
oberoende 4/2004 internationalen 11/04 17
spridda tankar<br />
18<br />
Hemliga Mollgan på<br />
socialdepartementet<br />
ALFONS ÅBERG HAR en hemlig,<br />
osynlig k<strong>om</strong>pis s<strong>om</strong> heter Mållgan.<br />
Mållgan är alltid jättesnäll <strong>och</strong><br />
finns alltid till hands när Alfons<br />
pappa inte har tid <strong>att</strong> leka med<br />
Alfons. Det är bara en sak s<strong>om</strong><br />
inte är så bra med Mållgan. När<br />
de stora grabbarna börjar bråka<br />
med Alfons i lekparken så försvinner<br />
Mållgan upp i rök <strong>och</strong> Alfons<br />
får klara sej själv. Viktor däremot,<br />
det är en verklig vän, <strong>och</strong> när det<br />
blir slagsmål i sandlådan ibland<br />
då finns alltid Viktor där <strong>och</strong> hjälper<br />
Alfons.<br />
PÅ SOCIALDEPARTEMENTET<br />
sitter en minister s<strong>om</strong> heter Mollgan.<br />
Han är också osynlig <strong>och</strong><br />
faktiskt lite hemlig. Ja ibland kan<br />
man undra <strong>om</strong> han någonsin<br />
har funnits. Mollgan ska bry sej<br />
särskilt mycket <strong>om</strong> alla Alfonsar<br />
s<strong>om</strong> sitter på parkbänken eller bor<br />
i kojor i skogen eller s<strong>om</strong> tigger<br />
veckopeng på tunnelbanan. Det<br />
är bara det <strong>att</strong> Mollgan nästan<br />
aldrig har varit ute i lekparken.<br />
Han har suttit inne i skolan hela<br />
tiden <strong>och</strong> jobbat med elevrådet<br />
<strong>och</strong> nu har han blivit minister.<br />
NÄR DE STORA grabbarna,<br />
Fredda Reinfeldt <strong>och</strong> Th<strong>om</strong>pa<br />
Bodström, har slagsmål <strong>om</strong> hur<br />
hårt <strong>och</strong> länge de vill låsa in<br />
Alfonsar s<strong>om</strong> inte gör s<strong>om</strong> de stora<br />
grabbarna vill, då smyger sej Mollgan<br />
undan <strong>och</strong> går liks<strong>om</strong> lite upp<br />
i rök <strong>och</strong> sysslar med folkhälsa istället<br />
för socialtjänst. För Mollgan<br />
tycker inte <strong>om</strong> bråk. Han är<br />
inte lika tuff <strong>och</strong> gapig s<strong>om</strong> stora<br />
grabben Bodström. Mollgan är<br />
nästan lite rädd för Stor-Th<strong>om</strong>as<br />
trots <strong>att</strong> de spelar i samma lag.<br />
En dag när de spelar fotboll i<br />
korridoren får Stor-Th<strong>om</strong>as till<br />
ett riktigt stolpskott <strong>om</strong> <strong>att</strong> bygga<br />
en superfängelsekoja för alla<br />
Alfonsar s<strong>om</strong> försöker <strong>vara</strong> tuffare<br />
än han. Mollgan vill inte <strong>vara</strong><br />
sämre. Han vill imponera på Stor-<br />
Th<strong>om</strong>as:<br />
– Och vet du vad jag ska bygga<br />
då, Th<strong>om</strong>pa! Jag ska bygga en<br />
tvångsvårdshåla <strong>och</strong> den ska <strong>vara</strong><br />
minst lika svår <strong>att</strong> rymma ifrån<br />
s<strong>om</strong> din superfängelsekoja!<br />
– Ja men mina murar k<strong>om</strong>mer<br />
<strong>vara</strong> tjockare, kontrar Th<strong>om</strong>as,<br />
<strong>och</strong> dessut<strong>om</strong> ska jag <strong>och</strong><br />
Fredda ha två stora käppar i händerna<br />
så <strong>att</strong> ingen vågar rymma!<br />
– Det tänker väl jag också ha!<br />
förs<strong>vara</strong>r sej Mollgan <strong>och</strong> har liks<strong>om</strong><br />
glömt bort <strong>att</strong> det var Alfons<br />
han skulle bry sej särskilt mycket<br />
<strong>om</strong>. Det är ju lätt <strong>att</strong> det blir så<br />
när man vill <strong>vara</strong> med <strong>och</strong> leka<br />
med de stora pojkarna!<br />
TÄNK OM MOLLGAN hade varit<br />
mer s<strong>om</strong> Viktor, en verklig vän.<br />
Då hade det varit lättare för Alfons.<br />
Då kanske han hade diskuterat<br />
mer <strong>om</strong> <strong>att</strong> göra själva lekparken<br />
säker <strong>och</strong> rolig. Han hade<br />
reparerat alla d<strong>om</strong> där trasiga<br />
näten, tagit bort alla fällor <strong>och</strong> alla<br />
hade fått <strong>vara</strong> med <strong>och</strong> leka. Men<br />
det är de stora grabbarna s<strong>om</strong><br />
bestämmer <strong>och</strong> de är mer intresserade<br />
av fängelsekojor än <strong>att</strong><br />
bygga säkra klätterställningar.<br />
Och när någon ramlar ner: Ja, då<br />
skr<strong>att</strong>ar d<strong>om</strong> bara! Men när d<strong>om</strong><br />
gör det, då känner Mollgan <strong>att</strong><br />
han liks<strong>om</strong> vill gå upp i rök för<br />
han vet <strong>att</strong> han borde säga åt d<strong>om</strong><br />
stora pojkarna på skarpen, men<br />
han vågar inte! Istället fortsätter<br />
han <strong>att</strong> gräva på sina vårdhålor:<br />
– De blir jättefina, säger han<br />
för sej själv lite tyst, det spelar ingen<br />
oberoende 4/2004
oll <strong>att</strong> Alfons har försökt <strong>att</strong><br />
hoppa ner frivilligt i sina egna<br />
hålor. I mina hålor k<strong>om</strong>mer Al-<br />
fons <strong>att</strong> stanna <strong>och</strong> trivas, trots<br />
<strong>att</strong> han k<strong>om</strong>mer <strong>att</strong> sitta inlåst!<br />
Per Sternbeck<br />
Gunnar Ohrlander <strong>och</strong><br />
hans nolltoleransgelikar<br />
I EN KRÖNIKA I Aftonbladet den 26<br />
november gör Gunnar Ohrlander ett<br />
stort nummer av <strong>att</strong> Rainbow Sweden<br />
inte längre får <strong>vara</strong> en del av det internationella<br />
Rainbownätverket. I samma<br />
krönika beskriver han hur <strong>sprutbyte</strong>n<br />
är narkotikaliberalt <strong>och</strong> <strong>att</strong> metadon <strong>och</strong><br />
subutex är narkotikaliberalt. Ja, allt s<strong>om</strong><br />
inte är nolltolerans är narkotikaliberalt.<br />
Därför kallas även tvångsvårdsminister<br />
Morgan Johansson för narkotikaliberal<br />
liks<strong>om</strong> något Gunnar Ohrlander kallar<br />
de fyras gäng, nämligen Socialstyrelsen,<br />
Rikspolisstyrelsen, Brottsförebyggande<br />
rådet <strong>och</strong> Mobilisering mot narkotika.<br />
Ja, vem fan är inte narkotikaliberal<br />
<strong>om</strong> Rikspolisstyrelsen är det, kan man<br />
fråga sej?<br />
ALLVARLIGARE ÄR konsekvenserna för<br />
de grupperingar Ohrlander företräder.<br />
För orsaken till <strong>att</strong> Rainbow Sweden<br />
slängs ut från Rainbownätverket, men<br />
heller inte vill <strong>vara</strong> med, är <strong>att</strong> Rainbowrörelsen<br />
<strong>och</strong> kooperativet San Patrigiano<br />
i hög grad har börjat samarbeta<br />
med den italienska regimen under<br />
Berlusconi. Denna regering, där ju<br />
Berlusconis demokratiska sinne inte bedöms<br />
<strong>vara</strong> så stort, innehåller dessut<strong>om</strong><br />
postfascister i Nationella Alliansen samt<br />
uppenbara rasister s<strong>om</strong> Umberto Bossi<br />
i Lega Nord. S<strong>om</strong> av en händelse står<br />
denna ytterst reaktionära regering för<br />
precis samma narkotikapolitik s<strong>om</strong><br />
Gunnar Ohrlander <strong>och</strong> hans nolltoleransgelikar.<br />
I SVERIGE ÖKAR dödstalen för t<strong>ung</strong>a<br />
nark<strong>om</strong>aner. I Europa minskar d<strong>om</strong>.<br />
Orsaken heter metadon <strong>och</strong> subutex.<br />
Att dessa bägge mediciner räddar livet<br />
på nark<strong>om</strong>aner är något fullständigt<br />
oväsentligt för Ohrlander. Det är inget<br />
av förvånas över. Människoliv har aldrig<br />
stått särskilt högt i kurs hos reaktionära<br />
fundamentalister.<br />
Per Sternbeck<br />
oberoende 4/2004 internationalen 11/04 19
20<br />
Ett liv efter fän<br />
oberoende 4/2004
gelset? Under<br />
Från vänster: Mille<br />
Rönblad, Eva Gussing<br />
<strong>och</strong> Annika Öberg.<br />
två veckor i oktober höll<br />
<strong>RFHL</strong> i en kvinnokurs vid<br />
kriminalvårdens kursby<br />
Gruvberget i närheten av Bollnäs.<br />
Fem kvinnor fick möjlighet <strong>att</strong><br />
koppla av från sina anstalter,<br />
hämta kraft <strong>och</strong> fundera över framtiden.<br />
Tre av deltagarna var mycket<br />
kritiska till förhållandena på<br />
Hinseberg där de sitter. Kritik<br />
s<strong>om</strong> anstaltsledningen tillbakavisar.<br />
EVA GUSSING OCH Mille Rönnerblad från<br />
<strong>RFHL</strong>:s Stockholmsavdelning ans<strong>vara</strong>de för<br />
kursen.<br />
– Vi ville ge hopp <strong>och</strong> tro på framtiden <strong>och</strong><br />
livet, säger Eva Gussing, när hon sammanf<strong>att</strong>ar<br />
syftet. Med lösningsfokuserade samtal ville vi<br />
bland annat försöka ge hjälp <strong>att</strong> formulera planer<br />
<strong>och</strong> mål för livet efter fängelsevistelsen. Svårigheter<br />
s<strong>om</strong> framk<strong>om</strong> var problem med <strong>att</strong> få<br />
bostad, stöd <strong>och</strong> behandling – eller någon hjälp<br />
överhuvudtaget.<br />
Men <strong>tjej</strong>erna hade ett varierat program,<br />
med pr<strong>om</strong>enader, utflykter, avslappningsövningar,<br />
föreläsningar, skönhetsvård med<br />
mera. Sonja Wallb<strong>om</strong>, <strong>RFHL</strong>:s ordförande,<br />
k<strong>om</strong> på besök <strong>och</strong> talade <strong>om</strong> kvinnofrågor,<br />
<strong>och</strong> Magnus Hörnqvist, även han från <strong>RFHL</strong>,<br />
talade <strong>om</strong> kriminalvården <strong>och</strong> <strong>om</strong> FRIO,<br />
förtroenderådens riksorganisation. Annika<br />
Öberg, praktikant på Emeagruppen i Stockholm,<br />
s<strong>om</strong> bland annat arbetar med stöd åt<br />
kvinnor med ett förflutet med droger <strong>och</strong><br />
fängelsevistelser, berättade <strong>om</strong> 12-stegsmodellen.<br />
– För många verkar det inte finnas någon<br />
s<strong>om</strong> någon gång under fängelsevistelsen ser till<br />
hela människan, säger Eva Gussing.<br />
SAMTLIGA DELTAGARE var överens <strong>om</strong> <strong>att</strong> det<br />
var skönt <strong>att</strong> k<strong>om</strong>ma ifrån vardagen på anstalten.<br />
– Här har jag kunnat se <strong>att</strong> jag gjort så mycket<br />
positivt i mitt liv, trots <strong>att</strong> jag suttit i fängelse de<br />
senaste åren, säger Maria s<strong>om</strong> sitter på<br />
Hinseberg, <strong>och</strong> får medhåll av flera andra. Hon,<br />
Ingrid <strong>och</strong> Sara, s<strong>om</strong> alla sitter där, har mycket<br />
kritiskt <strong>att</strong> säga <strong>om</strong> Hinseberg. Både <strong>om</strong> de slutna<br />
Text <strong>och</strong> foto:<br />
Johan Vikström<br />
oberoende 4/2004 internationalen 11/04 21
22<br />
ETT GRÅTT LITET LIV<br />
Det finns en sol s<strong>om</strong> lyser,<br />
kallt med ett gråblaskigt ljus,<br />
under den finns ett grått litet land,<br />
<strong>och</strong> där står ett gråmålat hus.<br />
Det grå lilla huset är ensamt<br />
Precis s<strong>om</strong> flickan s<strong>om</strong> bor däri<br />
Där sitter hon hela dagarna <strong>och</strong> tänker<br />
På saker s<strong>om</strong> hon skulle kunnat bli<br />
– Om bara livet hade varit ett annat,<br />
<strong>om</strong> inte himlen alltid varit så grå<br />
<strong>om</strong> inte alla vägar varit så fulla med hinder<br />
s<strong>om</strong> gjort d<strong>om</strong> så svåra <strong>att</strong> gå.<br />
Om inte skogarna vuxit så täta<br />
Så fulla av stockar törnen <strong>och</strong> ris.<br />
Om det inte varit för allt det där<br />
Då skulle hon klarat det på något vis<br />
avdelningarna <strong>och</strong> den öppna avdelningen<br />
Båtshagen.<br />
– Vi får absolut ingen vård, utan för<strong>vara</strong>s<br />
bara, säger de.<br />
Sara, s<strong>om</strong> är yngst utgör dock ett undantag.<br />
Hon får regelbundet träffa en psykoterapeut.<br />
De sitter alla på längre straff <strong>och</strong> tror <strong>att</strong> det<br />
blev hårdare tag på fängelset, med mer restriktioner,<br />
efter polismorden i Malexander 1999.<br />
Aktiviteter på anstalten dras in, säger de. Det har<br />
blivit svårare <strong>att</strong> få ta emot besök <strong>och</strong> <strong>att</strong> få<br />
telefontillstånd. Utflykter har dragits in, <strong>och</strong> sedan<br />
något år tillbaks har också tillståndet <strong>att</strong> få<br />
ha fem privata klädesplagg dragits in. Numer<br />
måste alla intagna bära anstaltens kläder, enligt<br />
Ingrid herrkläder<br />
INGRID BERÄTTAR HUR osedvanligt nonchalant<br />
hon behandlats av doktorn på Hinseberg.<br />
– Hon gav mig beskedet <strong>att</strong> jag hade cancer<br />
på flera ställen i kroppen, <strong>och</strong> sen gick hon bara,<br />
utan <strong>att</strong> låta mig få prata vidare eller veta mer<br />
<strong>om</strong> saken.<br />
Ingrid hade tidigare haft bröstcancer <strong>och</strong> hade<br />
därför kontakt med en läkare utanför fängelset.<br />
När han fick undersöka henne sa han <strong>att</strong> det inte<br />
stämde, utan <strong>att</strong> hon hade en ärrbildning på<br />
l<strong>ung</strong>orna, en förslitningsskada på ryggraden <strong>och</strong><br />
systor på njurarna.<br />
– Vi blir överhuvudtaget ofta nonchalant be-<br />
– Om hon inte suttit där helt ensam<br />
<strong>om</strong> lyckan någon gång hade stått henne bi<br />
<strong>om</strong> inte turen alltid hade varit någon annans<br />
<strong>och</strong> smet henne alldeles förbi<br />
<strong>om</strong> hon bara blivit född i något annat land<br />
långt borta på någon annan kontinent,<br />
då skulle allt <strong>vara</strong> annorlunda<br />
Ja då skulle lyckan ha vänt.<br />
Och sådär sitter flickan <strong>och</strong> tänker<br />
Tills hon blir trött <strong>och</strong> måste lägga sig ner<br />
Sen sover hon en ensam <strong>och</strong> grå liten sömn<br />
Och drömmer <strong>om</strong> en morgondag s<strong>om</strong> är lite mer<br />
Så drömde hon igår så drömde hon idag<br />
Och så drömmer hon säkert i nästa.<br />
Så livet det går, <strong>och</strong> det blir s<strong>om</strong> det blir<br />
Så är det väl för det mesta.<br />
(Dikt skriven av en av kursdeltagarnas söner, 2004)<br />
handlade, fortsätter hon. Det är jobbigt <strong>att</strong> gå<br />
runt <strong>och</strong> bubbla av hat <strong>och</strong> ilska hela dagarna.<br />
Karl-Anders Lönnberg, en av tre ansvariga<br />
kriminalvårdsinspektörer på Hinseberg, håller<br />
inte med <strong>om</strong> kvinnornas bild av fängelset.<br />
– Det har inte dragits in på aktiviteter på anstalten,<br />
däremot har vi sedan ett par år delat upp<br />
tiderna i motionshallen för olika sektioner. De<br />
s<strong>om</strong> deltar i behandlings- <strong>och</strong> motivationsprogram<br />
har till exempel vissa tider <strong>och</strong> de s<strong>om</strong><br />
arbetar andra.<br />
När det gäller utflykter berättar han dock <strong>att</strong><br />
sådant s<strong>om</strong> biobesök <strong>och</strong> <strong>att</strong> åka på fotboll <strong>och</strong><br />
ishockey inte förek<strong>om</strong>mer längre sedan ett par år.<br />
– Vad gäller besök <strong>och</strong> telefontillstånd har vi<br />
samma prövning s<strong>om</strong> tidigare, men vi jobbar<br />
med <strong>att</strong> försöka förkorta ansökningstiderna.<br />
ENLIGT NYA anstaltsföreskrifter s<strong>om</strong> k<strong>om</strong>mit<br />
under hösten <strong>och</strong> s<strong>om</strong> gäller för hela landet, ska<br />
fångar bära kriminalvårdens kläder.<br />
– Hittills har vi fått kläder från ett centralförråd,<br />
vilket kan innebära <strong>att</strong> till exempel arbetskläder<br />
kan <strong>vara</strong> manskläder, men vi håller<br />
på <strong>att</strong> ändra detta successivt. Just nu ligger mer<br />
kvinnliga kläder för beställning, kläder s<strong>om</strong> k<strong>om</strong>mer<br />
<strong>att</strong> höra till anstalten, säger Karl-Anders<br />
Lönnberg.<br />
– Beträffande vård <strong>och</strong> behandling ligger vi<br />
väl framme jämfört med många andra anstal-<br />
oberoende 4/2004
ter, fortsätter han. Vi har 10 platser i 12-stegsprogrammet,<br />
10 platser för nationella påverkansprogram<br />
<strong>och</strong> 18 platser på motivationsavdelningen.<br />
Behovet brukar inte <strong>vara</strong> större än <strong>att</strong><br />
de räcker. Vi har dessut<strong>om</strong> en psykiater s<strong>om</strong> bedömer<br />
vem s<strong>om</strong> ska få möjlighet <strong>att</strong> gå i psykoterapi.<br />
Vad tror du det beror på <strong>att</strong> de vi talat<br />
med upplever <strong>att</strong> det knappt finns någon<br />
vård alls <strong>att</strong> få?<br />
– Det vet jag inte. Den åsikten får stå för dem.<br />
Hinseberg i närheten av Örebro har 107 platser<br />
<strong>och</strong> är <strong>Sverige</strong>s största anstalt för kvinnor.<br />
På Ljustadalen, en öppen så kallad motivationsanstalt<br />
utanför Sundsvall, råder andra<br />
förhållanden. Anette <strong>och</strong> Katarina, de två övriga<br />
på kursen, sitter där.<br />
– Ljustadalen är kriminalvårdens gräddfil,<br />
tycker Katarina, s<strong>om</strong> suttit på flera andra anstalter<br />
tidigare, bland andra Hinseberg <strong>och</strong><br />
Färingsö.<br />
ANSTALTEN HAR 20 platser <strong>och</strong> alla intagna deltar<br />
i ett grupp-program s<strong>om</strong> bygger på AA:s 12stegsprogram<br />
under ledning av en terapeut. Dessut<strong>om</strong><br />
finns en psykoterapeut s<strong>om</strong> arbetar med<br />
enskilda samtal, s<strong>om</strong> de intagna får träffa en gång<br />
per vecka.<br />
– Det här gör <strong>att</strong> stämningen på Ljustadalen<br />
är bra, berättar de. I gruppsamtalen får vi se<br />
bitar av <strong>vara</strong>ndra s<strong>om</strong> man annars inte ser. Det<br />
gör <strong>att</strong> det är OK <strong>att</strong> <strong>vara</strong> ledsen <strong>och</strong> visa känslor,<br />
<strong>och</strong> <strong>att</strong> det inte är OK <strong>att</strong> frysa ut någon.<br />
– Men det är inte konstigt <strong>att</strong> sånt sker på<br />
andra ställen, säger Katarina. Känslorna förvandlas<br />
till hat <strong>om</strong> man inte får hjälp <strong>att</strong> hantera<br />
dem.<br />
Gen<strong>om</strong>snittstiden för vistelsen på Ljustadalen<br />
ligger på tio månader till ett år. På Hinseberg<br />
sitter främst långtidsdömda.<br />
KATARINA ÄR 36 ÅR <strong>och</strong> har haft missbruksproblem<br />
sedan hon var 11. Hon har två barn<br />
<strong>och</strong> står utan bostad när hon friges.<br />
– Jag har varit drogfri under hela vistelsen på<br />
Ljustadalen <strong>och</strong> har ansökt <strong>om</strong> <strong>att</strong> få en paragraf<br />
34-placering på behandlingshem mot slutet<br />
av strafftiden, men inte fått det. Och socialen där<br />
jag är skriven vill inte hjälpa till med behandling<br />
när jag k<strong>om</strong>mer ut. Nu är det bara någon månad<br />
kvar till muck, <strong>och</strong> sedan vet jag inte vad<br />
s<strong>om</strong> händer.<br />
Hon anser dock <strong>att</strong> hon behöver hjälp för <strong>att</strong><br />
klara av <strong>att</strong> hålla sig drogfri.<br />
Fotnot: Kvinnorna har egentligen andra namn.<br />
FAKTA Gruvberget<br />
Anstalten Gruvberget är kriminalvårdens<br />
kursby, en före detta skogsarbetarby cirka<br />
4 mil söder <strong>om</strong> Bollnäs. Byn ligger avskilt<br />
mitt i skogsklädd <strong>och</strong> kuperad terräng <strong>om</strong>given<br />
av många små sjöar. Vid Gruvberget<br />
anordnas flera olika kurser, till exempel<br />
föräldrakurser, friskvårdskurser, idrottskurser<br />
<strong>och</strong> s<strong>om</strong>mar- <strong>och</strong> vintervistelser,<br />
men även andra mer specialinriktade kurser.<br />
För <strong>att</strong> få delta i en kurs krävs en strafftid<br />
på lägst sex månader <strong>och</strong> <strong>att</strong> det finns ett<br />
aktivt intresse för kursinnehållet.<br />
För den s<strong>om</strong> vill delta i vinter- eller s<strong>om</strong>marvistelse<br />
krävs en minsta strafftid på fyra<br />
år <strong>och</strong> <strong>att</strong> minst ett år avtjänats. Kvinnor<br />
med en lägsta strafftid på två år kan delta i<br />
s<strong>om</strong>marvistelse enbart för kvinnor. För <strong>att</strong><br />
få delta krävs också <strong>att</strong> den intagne skött sig<br />
på¨minst en normalpermission med övern<strong>att</strong>ning<br />
på egen hand.<br />
Gruvberget har 12 villor avsedda för<br />
intagna <strong>och</strong> deras anhöriga. Det är tänkt<br />
<strong>att</strong> verksamheten ska främja samhörigheten<br />
mellan den intagne <strong>och</strong> dennes närstående,<br />
s<strong>om</strong> i mån av utrymme får följa med.<br />
Det kostar inget <strong>att</strong> <strong>vara</strong> på Gruvberget<br />
men resorna för både klient <strong>och</strong> anhörig<br />
måste bekostas av hemma<strong>vara</strong>nde myndighet.<br />
Det anordnas särskilda aktiviteter<br />
för barnen, s<strong>om</strong> kortare vandringar, tipspr<strong>om</strong>enader<br />
med mera. Båtar, kanoter <strong>och</strong><br />
cyklar finns också <strong>att</strong> låna. Under vintern<br />
finns tillgång till skidor, utrustning för<br />
vinterfiske <strong>och</strong> ibland möjlighet <strong>att</strong> åka<br />
hundspann mm. I Gruvberget finns även<br />
gemensamhetsutrymmen, kurslokaler, <strong>och</strong><br />
motions- <strong>och</strong> fritidslokaler.<br />
Roland Sjöberg från <strong>RFHL</strong> i Lund håller<br />
varje vår i motivationsveckor på Gruvberget<br />
för både kvinnor <strong>och</strong> män. Veckorna<br />
syftar till <strong>att</strong> öka medvetenheten <strong>och</strong><br />
kunskapen kring processen <strong>att</strong> sluta med<br />
droger. <strong>RFHL</strong> räknar med <strong>att</strong> ans<strong>vara</strong> för<br />
den speciella kvinnokursen även 2005. Mer<br />
information <strong>om</strong> Gruvbergets program<br />
<strong>och</strong> antagningsregler kan fås vid varje anstalt.<br />
Telefonnumret till Gruvberget är<br />
0278 – 74 43 00.<br />
oberoende 4/2004 internationalen 11/04 23
24<br />
Text:<br />
Per Sternbeck SCEN 1: VAD SÄGER STATSMINISTERN?<br />
”De hot s<strong>om</strong> vi förut såg riktas mot oss var<br />
många gånger yttre hot riktade mot vårt land<br />
från andra länder. De hoten finns inte i dag. De<br />
är borta. Vi lever på så sätt i en säkrare värld. De<br />
nya hot vi ser är inre hot, hot s<strong>om</strong> finns i vårt<br />
eget land, träffar vår egen vardag <strong>och</strong> ökar<br />
otryggheten.”<br />
Statsminister Göran Perssons inledningstal i<br />
riksdagens partiledardeb<strong>att</strong> 21 januari 2004<br />
SCEN 2: VAD SÄGER DET LOKALA<br />
BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET?<br />
Det inre hotet flyttar till en parkeringsplats invid<br />
Ältasjön, avskilt belägen mellan Stockholmsförorterna<br />
Skarpnäck <strong>och</strong> Älta. Mellan 5 <strong>och</strong> 10<br />
bostadslösa personer parkerar sina slitna husvagnar<br />
på en asfalterad plan långt ifrån bebyggda<br />
<strong>om</strong>råden. De kan inte störa någon boende i närheten<br />
efters<strong>om</strong> det inte bor någon i närheten.<br />
Trots det börjar klag<strong>om</strong>ålen k<strong>om</strong>ma:<br />
”Vi har reagerat över ökad otrygghet <strong>och</strong> över<br />
den miljöfarliga verksamhet s<strong>om</strong> har fått pågå<br />
vid Kasbyvägen, s<strong>om</strong> kabelbränning, lagring av<br />
bilb<strong>att</strong>erier <strong>och</strong> t<strong>om</strong>ma gasoltuber. Dessut<strong>om</strong><br />
sker uppställning av fordon, s<strong>om</strong> sannolikt inte<br />
är i bästa skick. Antalet egend<strong>om</strong>sbrott har ökat<br />
markant i <strong>om</strong>rådet under året. Här har skapats<br />
ett ’mini-Christiania’, <strong>och</strong> politikerna har suttit<br />
på åskådarplats”, säger Leif Holmgren s<strong>om</strong> sitter<br />
i Samverkansgruppen Skarpnäck, det lokala<br />
brottsförebyggande rådet.<br />
DN, 4 november 2004<br />
SCEN 3: VAD SÄGER<br />
SOCIALDEMOKRATERNA?<br />
I teorin:<br />
”<strong>Sverige</strong> ska <strong>vara</strong> ett land där alla människor<br />
kan leva ett rikt <strong>och</strong> utvecklande liv. Ingen ska<br />
lämnas utanför. Vi vill täta maskorna i samhällets<br />
skyddsnät <strong>och</strong> ge bättre stöd åt hemlösa.<br />
Frågan <strong>om</strong> allas rätt till en god bostad berör<br />
själva grunden i välfärdssamhället <strong>och</strong> principen<br />
<strong>om</strong> alla människors lika rätt.”<br />
Socialdemokraternas hemsida <strong>om</strong> Hemlöshet<br />
Men alltså inte just i det här specifika fallet:<br />
”Vi tolererar inte bosättningar med kriminalitet<br />
<strong>och</strong> hantering av droger <strong>och</strong> stöldgods”,<br />
konstaterar Monika Lindh (s), ordförande i<br />
Skarpnäcks stadsdelsnämnd .<br />
Men Ola Jörgensen, närpolis vid Globen, säger<br />
<strong>att</strong> uppgifterna <strong>om</strong> <strong>att</strong> ökade inbrott skulle<br />
bero på de hemlösa är grundlösa:<br />
”Det är jättefarligt <strong>att</strong> peka ut grupper på det<br />
här sättet. Vi har absolut inte hittat några kopplingar<br />
mellan dem <strong>och</strong> inbrott.”<br />
SvD, 10 november 2004<br />
SCEN 4: VAD SÄGER HISTORIKERNA?<br />
”Det d<strong>om</strong>inerande temat i deb<strong>att</strong>en <strong>om</strong> den sociala<br />
frågan från 1820-talet <strong>och</strong> fram till 1870talet<br />
är föreställningen <strong>om</strong> ”underklassens farlighet”.<br />
Underklassen uppf<strong>att</strong>ades s<strong>om</strong> moraliskt<br />
farlig efters<strong>om</strong> den ansågs ägna sig åt kriminalitet,<br />
fylleri, otukt, olydnad, lättja, lösdriveri etc.;<br />
ekon<strong>om</strong>iskt efters<strong>om</strong> den låg samhället till last;<br />
socialt <strong>och</strong> politiskt efters<strong>om</strong> den utgjorde ett hot<br />
mot samhällets grundvalar <strong>och</strong> en fara för bön-<br />
oberoende 4/2004
derna <strong>och</strong> andra egend<strong>om</strong>sägande klasser. Historikern<br />
Birgit Petersson (1983) menar <strong>att</strong> denna<br />
typ av uppf<strong>att</strong>ning ledde fram till krav på polisiära<br />
åtgärder, sträng uppsikt, en noggrann kontroll<br />
av underklassen, dvs. de f<strong>att</strong>iga i samhället.”<br />
Hemlöshetsk<strong>om</strong>mittens historieskrivning<br />
SOU 2000:14, 31 mars 2000<br />
SCEN 5: VAD SÄGER VÄNSTERPARTIET?<br />
I teorin:<br />
”Stockholms hemlösa har berövats mycket<br />
av det s<strong>om</strong> ger livskvalitet: arbete, bostad, socialt<br />
nätverk <strong>och</strong> ofta också människovärdet. För<br />
vänsterpartiet är alla människors lika värde självklart.<br />
För <strong>att</strong> hemlösa ska få en bättre tillvaro<br />
handlar det både <strong>om</strong> k<strong>om</strong>munala beslut <strong>och</strong><br />
ekon<strong>om</strong>iska resurser, men också <strong>om</strong> vardags<strong>solidaritet</strong><br />
<strong>och</strong> <strong>om</strong> <strong>att</strong> inte ta ifrån människor<br />
ansvaret för sitt eget liv.”<br />
Vänsterpartiet Stockholms stads hemsida<br />
Men alltså inte just i det här specifika fallet:<br />
”Jag har tidigare sagt <strong>att</strong> vi inte vill ha några<br />
kåkbostäder. Jag har sett hur stökigt <strong>och</strong> skitigt det<br />
blir <strong>och</strong> så kan vi inte ha det. Sedan har jag mottagit<br />
telefonsamtal från personer s<strong>om</strong> säger <strong>att</strong> de känner<br />
sig hotade <strong>och</strong> är rädda för de hemlösa. Sant<br />
eller falskt, jag måste ta hänsyn till deras känslor.”<br />
Margareta Olofsson (v) socialborgarråd i<br />
Stockholm, Stockholms Fria Tidning 19/11<br />
oberoende 4/2004 internationalen 11/04 25
26<br />
SCEN 6: VAD SÄGER KRONOFOGDEN?<br />
”Situationen är ohållbar, det är beklämmande<br />
<strong>att</strong> berörda politiker <strong>och</strong> förvaltningar inte kan<br />
skapa hållbara lösningar. S<strong>om</strong> det är nu flyttas<br />
problemen runt”, säger Leif Lindholm på<br />
kronofogdemyndigheten.<br />
”I december 2003 bröts ett läger på Högdalstoppen,<br />
efter Ältasjön står närmast en parkeringsplats<br />
på Sofielundsvägen vid Dalens sjukhus på<br />
tur. Där ska sex personer avhysas på begäran av<br />
Stockholms läns landsting, s<strong>om</strong> är markägare.<br />
Tidigare i år hade vi ett ärende på Järvafältet, ja så<br />
håller det på”, säger Leif Lindholm.<br />
DN 10 november 2004<br />
”Man kan alltid diskutera vad s<strong>om</strong> är tillräckligt,<br />
men jag tycker <strong>att</strong> vi bör fortsätta med det vi<br />
gör”<br />
Margareta Olofsson (v), socialborgarråd ,<br />
SvD, 11 november 2004<br />
SCEN 7: VAD SÄGER EN POLITIKER SOM<br />
VILL VARA ANONYM?<br />
”I våras diskuterade vi husvagnsfrågan i majoriteten.<br />
Jag tycker <strong>att</strong> det är ett groteskt resonemang<br />
s<strong>om</strong> förs! Det går ut på <strong>att</strong> hemlösa är<br />
kriminella missbrukare, <strong>och</strong> <strong>att</strong> sådana ska ha<br />
det så besvärligt s<strong>om</strong> möjligt för <strong>att</strong> pressas till<br />
anpassning. Förslag <strong>om</strong> bajamajor <strong>och</strong> container<br />
möttes med anklagelser för <strong>att</strong> man var ’en<br />
sån’ (i värsta fall ’en fascist’) s<strong>om</strong> tyckte <strong>att</strong> ’vissa<br />
människor skulle leva utanför samhället’ <strong>och</strong> inte<br />
riktigt dög. Dessut<strong>om</strong> ansågs det <strong>att</strong> det skulle<br />
bli ’ett nytt Christiania’. För min del tror jag <strong>att</strong><br />
<strong>om</strong> folk skaffar husvagn <strong>och</strong> ber <strong>om</strong> en container<br />
<strong>att</strong> slänga soporna i, så försöker de leva ett<br />
värdigt liv så gott de kan. Och även <strong>om</strong> det finns<br />
destruktiva inslag i mångas liv så behöver man<br />
inte fixera sig vid det.”<br />
Anonymt brev till Föreningen Stockholms<br />
hemlösa från en politiker i Skarpnäcks stadsdelsnämnd<br />
efter avhysningen<br />
SCEN 8: SKA DET VARA SÅ SVÅRT ATT FÅ EN<br />
SOPCONTAINER?<br />
”Avhysningen gick lugnt till. De flesta hemlösa<br />
hade gett sig av <strong>och</strong> i går eftermiddag stod bara<br />
en husvagn kvar.<br />
– Nu ska vi städa av <strong>om</strong>rådet. Vi uppsk<strong>att</strong>ar<br />
det till runt 30 kubikmeter sopor, säger Mats<br />
Berglund, park- <strong>och</strong> gatuingenjör vid Skarpnäcks<br />
stadsdelsförvaltning.”<br />
SvD, 11 november 2004<br />
oberoende 4/2004
”– Vi vill inte ha det så här skitigt runt <strong>om</strong>kring<br />
oss, men hur mycket vi än tjatar <strong>och</strong> ber så får vi<br />
inte hit någon sopcontainer, de säger bara <strong>att</strong> de<br />
inte kan stödja olagligheter. Folk tror <strong>att</strong> vi inte<br />
bryr oss <strong>om</strong> miljön där vi bor. Men vi vill varken<br />
<strong>vara</strong> lortiga eller bo på en sophög. Vi är vanliga<br />
människor vi med, <strong>om</strong> inte annat så har vi varit<br />
det.”<br />
Hemlös kvinna i Snösätra, Stockholms Fria<br />
Tidning 19/11<br />
SCEN 9: GÖRAN PERSSON<br />
VISAR OSS SIN KÄRLEK<br />
”En sak är säker. Vi ska inte misslyckas i kampen<br />
mot våld, kriminalitet, osäkerhet <strong>och</strong><br />
otrygghet därför <strong>att</strong> vi har bristande resurser.”<br />
”Inga resurser i världen kan vända en sådan<br />
utveckling <strong>om</strong> det inte också finns ett engagemang<br />
från mig <strong>och</strong> från dig. Att säga ifrån ibland,<br />
<strong>att</strong> visa <strong>att</strong> någon har passerat en gräns<br />
s<strong>om</strong> vi inte accepterar <strong>att</strong> man passerar, <strong>att</strong> bry<br />
sig, <strong>att</strong> visa engagemang i sin nästa är också <strong>att</strong><br />
visa kärlek.”<br />
Statsminister Göran Perssons inledningstal<br />
i riksdagens partiledardeb<strong>att</strong> 21 januari<br />
2004<br />
SCEN 10: DEN NYA<br />
FÖRDELNINGSPOLITIKEN<br />
”Resurserna finns. De ska <strong>om</strong>fördelas. Med<br />
ökade krav på oss själva s<strong>om</strong> individer ska vi<br />
tillsammans ta upp kampen mot den växande<br />
inre otryggheten.”<br />
Statsminister Göran Perssons inledningstal i<br />
riksdagens partiledardeb<strong>att</strong> 21 januari 2004<br />
”I våras lades Turebergsskolan i Sollentuna ned under<br />
stora protester. Nu planeras ett stort häkte på<br />
platsen. Boende på närbelägna Malmvägen ogillar<br />
förslaget, men ansvarig politiker ser bara fördelar.”<br />
DN, 20 november 2004, 20:46<br />
EPILOG:<br />
”Vi vill inte ha några kåkstäder <strong>och</strong> därför k<strong>om</strong>mer<br />
vi oförtrutet <strong>att</strong> arbeta vidare med <strong>att</strong> erbjuda<br />
boende”<br />
Margareta Olofsson i DN, 10 november 2004<br />
”Enligt stadens egna utredare finns det i dag cirka<br />
3.370 hemlösa. De senaste två åren har det skapats<br />
191 nya platser för hemlösa i egen regi eller<br />
i samarbete med organisationer.”<br />
DN, 10 november 2004<br />
oberoende 4/2004 internationalen 11/04 27
28<br />
Text <strong>och</strong> foto:<br />
Johan Vikström<br />
Rena sprutor krav<br />
på ”brukardagen”<br />
Svenska brukarföreningen för hjälp åt narkotikaberoende har funnits i<br />
två år. Den första november hölls en manifestation, ”brukardagen”, på<br />
Sergels torg i Stockholm till minne av dem s<strong>om</strong> gått bort på grund av<br />
narkotikamissbruk. Manifestationen ska återk<strong>om</strong>ma varje år är det tänkt.<br />
Före årsskiftet räknar föreningen med <strong>att</strong> ha 1 500 medlemmar.<br />
GUNNEL ANJELING, ordförande i sektionen<br />
brukarföreningens anhöriga, läste en dikt vid<br />
manifestationen <strong>och</strong> berättade efteråt <strong>att</strong> många<br />
föräldrar från hela landet ringer henne för <strong>att</strong> få<br />
tala <strong>om</strong> sin situation.<br />
– Det är en oerhörd lättnad för många <strong>att</strong> få<br />
prata med någon s<strong>om</strong> själv vet hur det känns <strong>att</strong><br />
ha ett missbrukande barn, säger hon.<br />
Björn Hjerdin, styrelseledamot i brukarföreningen<br />
<strong>och</strong> ordföranden Berne Stålenkrantz<br />
framförde ett par av föreningens huvudkrav: Individuellt<br />
anpassad sjukvård på samma villkor<br />
s<strong>om</strong> för icke-missbrukare, <strong>och</strong> <strong>att</strong> man ska få rätt<br />
<strong>att</strong> <strong>vara</strong> med <strong>och</strong> utforma sin egen behandling.<br />
Insyn i metadon- <strong>och</strong> subutexprogrammen för<br />
<strong>att</strong> rättssäkerheten ska kunna be<strong>vara</strong>s, liks<strong>om</strong> rätt<br />
till rena sprutor för sprutnark<strong>om</strong>aner <strong>och</strong> avkriminalisering<br />
av bruket av narkotika.<br />
– Vi finns representerade i en samverkansgrupp<br />
in<strong>om</strong> Stockholms läns landsting <strong>och</strong> även<br />
in<strong>om</strong> beroendevården här i Stockholm, berättade<br />
Berne Stålenkrantz, <strong>och</strong> har även varit remissinstans<br />
för bland annat Socialstyrelsen,<br />
Läkemedelsverket <strong>och</strong> LVM-utredningen.<br />
ÄVEN IMAMEN Abd al Haqq Kielan, ordförande<br />
i Svensk-islamska samfundet, deltog i manifestationen.<br />
– Också vår grupp är uts<strong>att</strong> för narkotikaproblemet.<br />
Det har bara blivit värre med tiden.<br />
Kriminaliseringen av missbruket har bara fött<br />
annan kriminalitet, sa han.<br />
En tyst minut till minne av dem s<strong>om</strong> inte<br />
lever längre på grund av sitt missbruk hölls också.<br />
Svenska brukarföreningens webbadress är:<br />
www.svenskabrukarforeningen.c<strong>om</strong><br />
oberoende 4/2004
Sydafrika, HIV <strong>och</strong><br />
läkemedelsbolagen<br />
HIV <strong>och</strong> AIDS i Sydafrika utgör ett enormt hot mot allt ifrån utveckling<br />
<strong>och</strong> produktivitet till familjesammanhållning <strong>och</strong> livskvalitet. HIV/AIDS<br />
går ännu inte <strong>att</strong> bota, men med hjälp av br<strong>om</strong>smediciner kan livet hos<br />
en infekterad person förlängas.<br />
Text:<br />
Linn Hjort<br />
oberoende 4/2004 internationalen 11/04 29
30<br />
SYDAFRIKA HAR världens största antal HIVpositiva<br />
medborgare, men mycket få har tillgång<br />
till medicinering. Det är skälet till <strong>att</strong> organisationer<br />
s<strong>om</strong> Treatment Action Campaign (TAC)<br />
bildats, vars huvudkrav är <strong>att</strong> regeringen måste<br />
se till <strong>att</strong> br<strong>om</strong>smediciner görs tillgängliga för<br />
alla med behov.<br />
HIV/AIDS är inte bara en epidemi s<strong>om</strong> bryter<br />
ner samhällsstrukturer, minskar produktion,<br />
underminerar utveckling <strong>och</strong>, framförallt, skapar<br />
ett enormt lidande bland miljontals människor<br />
världen över. Smittan kan också betyda<br />
vinster for multinationella läkemedelsföretag,<br />
s<strong>om</strong> cyniskt utnyttjar de regler världshandelsorganisationen<br />
(World Trade Organisation,<br />
WTO) s<strong>att</strong> upp för <strong>att</strong> underlätta deras profitjakt.<br />
1994, samma år WTO skapades, antogs<br />
TRIPS-avtalet. TRIPS står for Trade Related<br />
Intellectual Property Rights – handelsrelaterade<br />
intellektuella rättigheter – <strong>och</strong> är ett system s<strong>om</strong><br />
skyddar företags patent.<br />
Ett företag s<strong>om</strong> tar patent på en produkt har<br />
in<strong>om</strong> en viss period monopol på marknadsföring<br />
<strong>och</strong> försäljning av den produkten. Det innebär<br />
<strong>att</strong> den kan säljas till vilket pris s<strong>om</strong> helst<br />
efters<strong>om</strong> konkurrens effektivt har blivit förhindrad.<br />
Även läkemedel innef<strong>att</strong>as av TRIPS -avtalet,<br />
<strong>och</strong> det är ett stort problem för alla länder s<strong>om</strong><br />
vill köpa, producera <strong>och</strong> distribuera billiga<br />
br<strong>om</strong>smediciner.<br />
”Det här gynnar enbart läkemedelsföretag<br />
<strong>och</strong> hjälper inte alls f<strong>att</strong>iga, sjuka människor i<br />
utvecklingsländer,” var den brittiska välgörenhetsorganisationen<br />
Oxfams k<strong>om</strong>mentar till<br />
TRIPS effekt på medicinpriser <strong>och</strong> tillgänglighet.<br />
DET ÄR NATURLIGTVIS de länder i syd – främst<br />
södra Afrika – med det högsta antalet HIV positiva<br />
medborgare s<strong>om</strong> har mest <strong>att</strong> vinna på låga<br />
priser på br<strong>om</strong>smediciner <strong>och</strong> förmånliga<br />
handelsvillkor. Enligt TRIPS kan patent kringgås,<br />
till exempel <strong>om</strong> en regering hävdar <strong>att</strong> dess<br />
land befinner sig i en nationell nödsituation. Men<br />
försök <strong>att</strong> få ner priser på patenterade läkemedel,<br />
till exempel gen<strong>om</strong> <strong>att</strong> importera dem billigare<br />
från länder s<strong>om</strong> inte skrivit under TRIPSavtalet<br />
på vissa läkemedel, eller gen<strong>om</strong> inhemsk<br />
produktion av de nödvändiga medicinerna, möts<br />
oftast av hot <strong>om</strong> handelssanktioner.<br />
Multinationella läkemedelsföretag pressar<br />
regeringar i västvärlden <strong>att</strong> anta lagar <strong>och</strong> regler<br />
s<strong>om</strong> gör det svårt för f<strong>att</strong>iga länder <strong>att</strong> skaffa<br />
billiga mediciner, <strong>och</strong> då de tio största läkemedelsföretagen<br />
tillsammans <strong>om</strong>sätter över tusen mil-<br />
jarder kronor per år har de ett stort inflytande<br />
över hemländernas handelspolitik. USA är drivande<br />
i påtryckningar på f<strong>att</strong>iga länder, men andra<br />
regeringar i väst sluter ofta upp <strong>och</strong> kräver<br />
<strong>att</strong> TRIPS efterföljs.<br />
1997 antog Sydafrikas parlament en lag s<strong>om</strong><br />
vilade på rätten <strong>att</strong> importera <strong>och</strong> producera billiga<br />
läkemedel i en nödsituation. Framförallt var<br />
det br<strong>om</strong>smediciner s<strong>om</strong> behövdes. Vid den tiden<br />
var runt fyra miljoner sydafrikaner HIVoberoende<br />
4/2004
infekterade, <strong>och</strong> nära en halv miljon barn hade<br />
blivit föräldralösa på grund av sjukd<strong>om</strong>en. ”Om<br />
det fallet inte utgjorde en ‘nationell nödsituation’<br />
s<strong>om</strong> tillåter patenträttigheter <strong>att</strong> bli kringgångna<br />
för <strong>att</strong> skaffa billiga mediciner, då är det svårt <strong>att</strong><br />
veta vad s<strong>om</strong> gör det”, menade Oxfams Kevin<br />
Watkins.<br />
MEN TROTS ATT SYDAFRIKA använde sig av en<br />
TRIPS-klausul s<strong>om</strong> ger möjlighet <strong>att</strong> överskrida<br />
patenträttigheter, hotade USA med <strong>att</strong> sätta in<br />
handelssanktioner. EU avrådde kraftigt från <strong>att</strong><br />
anta lagen, <strong>och</strong> hävdade <strong>att</strong> lagen skulle skada<br />
den europeiska läkemedelsindustrin. 39 läkemedelsföretag,<br />
inklusive jättar s<strong>om</strong> Pharmacia &<br />
Upjohn, Glaxo Wellc<strong>om</strong>e <strong>och</strong> Boehringer-<br />
Ingelheim, drog 1998 Sydafrikas regering inför<br />
rätta för överträdelse av TRIPS regler <strong>och</strong> Sydafrikas<br />
patentlagar.<br />
”Jag tycker <strong>att</strong> läkemedelsföretagen exploa-<br />
oberoende 4/2004 internationalen 11/04 31
32<br />
terar situationen i länder s<strong>om</strong> Sydafrika – <strong>och</strong> i<br />
andra utvecklingsländer – efters<strong>om</strong> de kräver priser<br />
s<strong>om</strong> ligger bort<strong>om</strong> vad en vanlig HIV/AIDSinfekterad<br />
kan betala. Det är helt fel <strong>och</strong> måste fördömas”,<br />
sade före detta president Nelson Mandela.<br />
Massiva protester, i Sydafrika <strong>och</strong> världen över, startade.<br />
260 000 människor från 130 olika länder skrev<br />
under en petition s<strong>om</strong> krävde <strong>att</strong> läkemedelsföretagen<br />
tar sitt ansvar <strong>och</strong> sätter människoliv före<br />
vinster. Efter fyra bortslösade år, då regeringen var<br />
hindrad <strong>att</strong> inköpa billiga br<strong>om</strong>smediciner, drog<br />
de 39 företagen tillbaka stämningen, framförallt på<br />
grund av den proteststormen.<br />
SYDAFRIKAS REGERING stod emot läkemedelsbolagen<br />
i striden <strong>om</strong> patenträttigheter, men på<br />
hemmaplan har grupper s<strong>om</strong> TAC, tillsammans<br />
med fackföreningar <strong>och</strong> andra rörelser, tvingats<br />
pressa regeringen till <strong>att</strong> utarbeta en nationell plan<br />
för <strong>att</strong> så småning<strong>om</strong> se till <strong>att</strong> alla s<strong>om</strong> behöver<br />
får tillgång till br<strong>om</strong>smediciner. En sådan plan<br />
antogs den 19 november 2003.<br />
Avtal slöts i december samma år med två jätteföretag<br />
<strong>att</strong> tillåta andra företag <strong>att</strong> producera <strong>och</strong><br />
sälja br<strong>om</strong>smediciner. Effekter kan ses i exemplet<br />
med läkemedlet AZT. Priserna var beräknade <strong>att</strong><br />
sjunka från 582 sydafrikanska rand per person <strong>och</strong><br />
månad för den patenterade medicinen, ner till under<br />
100 rand för den billigare versionen.<br />
Hur mycket billigare kan då medicin bli s<strong>om</strong><br />
inte täcks av patent? De tabletter s<strong>om</strong> bland annat<br />
behandlar svampbildning – en bieffekt av<br />
HIV/AIDS – s<strong>om</strong> aktionsgruppen TAC illegalt<br />
importerade s<strong>om</strong> en del av sin kampanj för billiga<br />
br<strong>om</strong>smediciner år 2001 visar på enorma<br />
prisskillnader. 5000 tabletter hämtades av TAC:s<br />
representanter från Thailand. Priset per patenterad<br />
tablett – ägd av företaget Pfizer – är 90 kronor.<br />
TAC köpt de tabletter s<strong>om</strong> tillverkades i<br />
Thailand för runt en <strong>och</strong> femtio.<br />
ENLIGT LÄKARE UTAN Gränser kan en k<strong>om</strong>bination<br />
av br<strong>om</strong>smediciner s<strong>om</strong> inte är patenterade<br />
kosta ner till 3 procent av priset på patenterad<br />
medicin såld i rika länder. I ett land s<strong>om</strong> Sydafrika,<br />
med över 40 procents arbetslöshet <strong>och</strong><br />
minimalt – <strong>om</strong> något – arbetslöshetsunderstöd<br />
är den prisskillnaden enorm. På den norra delen<br />
av jordklotet är den offentliga sektorn mycket<br />
mer utvecklad än i syd, där människor måste<br />
betala mer för sin hälsovård ur egen ficka.<br />
Medicinkostnader är vanligtvis den största<br />
utgiften för hälsovård bland familjer i utvecklingsländer.<br />
Dyra mediciner slår därmed direkt<br />
<strong>och</strong> hårt mot de allra mest sårbara i samhället:<br />
sjuka människor med liten – <strong>om</strong> någon – ink<strong>om</strong>st,<br />
utan skydd av en välfärdsstat.<br />
HIV/AIDS beskrivs inte sällan s<strong>om</strong> en katastrof.<br />
”HIV/AIDS-epidemin är ett av de största hoten mot<br />
södra Afrika idag,” skrev aktionsgruppen för södra<br />
Afrika, ACTSA, redan år 2000. Matproduktion, utbildning,<br />
sjukvårdssystem <strong>och</strong> trygghet för barn, är<br />
bara några <strong>om</strong>råden s<strong>om</strong> hotas av HIV/AIDS. När<br />
allt fler blir sjuka <strong>och</strong> dör så många år tidigare än de<br />
skulle gjort utan HIV-infektion trasas hela samhällen<br />
sönder. Br<strong>om</strong>smediciner botar inte syndr<strong>om</strong>et<br />
<strong>och</strong> stoppar av sig själva heller inte spridningen, men<br />
de kan hjälpa till <strong>att</strong> låna många års liv <strong>och</strong> hälsa till<br />
miljoner människor <strong>och</strong> deras familjer världen över.<br />
I praktiken betyder läkemedelsbolagens vinstintresse<br />
<strong>att</strong> människor förvägras dessa år.<br />
FAKTA HIV/AIDS i Sydafrika<br />
Enligt den Sydafrikanska regeringens statistik<br />
k<strong>om</strong>mer HIV/AIDS troligtvis <strong>att</strong> ligga<br />
bak<strong>om</strong> hälften av alla dödsfall år 2005. Andra<br />
uppsk<strong>att</strong>ningar visar <strong>att</strong> medellivslängden<br />
hos sydafrikaner k<strong>om</strong>mer <strong>att</strong> sjunka ner<br />
till mellan 45 <strong>och</strong> 50 år – en minskning från<br />
medellivslängden 63 år 1990, <strong>och</strong> en betydande<br />
faktor bak<strong>om</strong> denna utveckling är<br />
HIV/AIDS. Runt 5,3 miljoner sydafrikaner<br />
är idag smittade med HIV.<br />
FAKTA Br<strong>om</strong>smediciner<br />
Br<strong>om</strong>smediciner botar inte HIV/AIDS, <strong>och</strong><br />
de måste användas i samband med<br />
preventiva åtgärder – utbildning, f<strong>att</strong>igd<strong>om</strong>sbekämpning<br />
<strong>och</strong> ökad jämställdhet mellan<br />
män <strong>och</strong> kvinnor – för <strong>att</strong> minska spridning<br />
<strong>och</strong> negativa effekter av HIV/AIDS.<br />
Men för dem s<strong>om</strong> redan bär på viruset kan<br />
br<strong>om</strong>smediciner – svåra bieffekter till trots –<br />
betyda liv <strong>och</strong> kraft för flera extra år. Medicinerna<br />
minskar mängden HIV i blodet <strong>och</strong><br />
förhindrar dupliceringen av HIV. De kan<br />
också hindra <strong>att</strong> HIV överförs från en gravid<br />
kvinna till hennes ofödda barn, <strong>och</strong> <strong>om</strong> de tas i<br />
tid kan de förebygga HIV-smitta hos en person<br />
s<strong>om</strong> utsätts för risk.<br />
I västvärlden har br<strong>om</strong>smediciner använts<br />
mycket framgångsrikt, men för de många s<strong>om</strong><br />
lever med HIV <strong>och</strong> AIDS i utvecklingsländer<br />
är de onåbara – priserna är s<strong>att</strong>a långt högre<br />
än vad s<strong>om</strong> är överk<strong>om</strong>ligt för den f<strong>att</strong>iga<br />
majoriteten. Sydafrika är inget undantag.<br />
oberoende 4/2004
FARLIGA ABORTPILLER?<br />
USA Amerikanska läkemedelsövervakaren<br />
FDA utfärdade i mitten<br />
av november en varning för<br />
abortmedlet RU-486. Kritiker<br />
jämför med Vioxx-skandalen, <strong>och</strong><br />
menar <strong>att</strong> varningen mer handlar<br />
<strong>om</strong> pengar <strong>och</strong> abort än <strong>om</strong><br />
medicinska risker.<br />
Biverkningar av Vioxx, s<strong>om</strong><br />
hjärt<strong>att</strong>ack <strong>och</strong> slaganfall, dödade<br />
uppemot 28 000 reumatiker.<br />
FDA varnades upprepade<br />
gånger under två år innan medlet<br />
stoppades, <strong>och</strong> chefer in<strong>om</strong><br />
tillverkaren Merck stoppade en<br />
studie <strong>om</strong> eventuell överdödlighet<br />
redan år 2000. I kontrast har<br />
hittills två kvinnor dött av infektioner<br />
efter <strong>att</strong> ha behandlats med<br />
RU-486.<br />
Merck är en stor bidragsgivare<br />
till det republikanska paritet, <strong>och</strong><br />
den religiösa högern har fört en<br />
stor kampanj för <strong>att</strong> få RU-486<br />
förbjudet.<br />
BESPRUTNINGSSKADOR<br />
AFGHANISTAN Boende i Nangarharprovinsen<br />
uppger <strong>att</strong> amerikanska<br />
plan flygbesprutar<br />
valmoodlingar. Samtidigt rapporterar<br />
läkare i provinsen en<br />
ökad förek<strong>om</strong>st av hudsjukd<strong>om</strong>ar<br />
<strong>och</strong> andningsproblem, särskilt<br />
hos barn. Rapporterna liknar<br />
dem s<strong>om</strong> k<strong>om</strong>mit från<br />
Col<strong>om</strong>bia <strong>och</strong> Ecuador efter<br />
flygbesprutningar av cocabusken<br />
i amazonas.<br />
USA:s ambassad <strong>och</strong> en talesman<br />
för landets president Hamid<br />
Karzai förnekar <strong>att</strong> besprutningar<br />
gen<strong>om</strong>förs. Afghanistan är<br />
världens största heroinproducent,<br />
<strong>och</strong> enligt nyligen offentliggjorda<br />
FN-siffror är<br />
valmoodlingen i landet 64 procent<br />
större i år än förra året.<br />
MER AMFETAMIN TILL BARN<br />
USA Den legala produktionen av<br />
Ritalin <strong>och</strong> andra amfetaminliknande<br />
preparat ökar starkt i<br />
USA. 1993 producerades 5 ton, år<br />
2002 producerades mer än fyra<br />
gånger så mycket.<br />
Preparaten förskrivs till barn<br />
med diagnosen ADHD. Läkemedelsindustrin<br />
<strong>och</strong> industrifinansieradepatientorganisationer<br />
marknadsför preparaten<br />
hårt, trots <strong>att</strong> den största oberoende<br />
studie s<strong>om</strong> gen<strong>om</strong>förts – the<br />
MTA Follow Up Study – visar <strong>att</strong><br />
preparaten saknar långsiktiga effekter,<br />
<strong>att</strong> preparatens beteendeförändringar<br />
lika väl kan uppnås<br />
med terapi, <strong>och</strong> <strong>att</strong> barnens tillväxt<br />
minskar med strax över två<br />
centimeter per år.<br />
BRYTER MOT HIV-PATENT<br />
BRASILIEN HIV-infekterade i Brasilien<br />
medicineras gratis med tretton<br />
olika br<strong>om</strong>smediciner. Idag<br />
tillverkas åtta av dem i landet.<br />
Kostnader för de fem mediciner<br />
s<strong>om</strong> importeras utgör 85 procent<br />
av den totala budgeten för AIDSprevention.<br />
Därför k<strong>om</strong>mer andelen inhemska<br />
mediciner <strong>att</strong> ökas till tolv<br />
under nästa år. Den högsta ansvariga<br />
för AIDS-prevention i<br />
Brasilien, Pedro Chequer, säger till<br />
BBC <strong>att</strong> de skenande kostnaderna<br />
gör <strong>att</strong> behandlingen av de infekterade<br />
bara kan fortsätta <strong>om</strong> patenterad<br />
medicin kopieras.<br />
FÖRSTA METADONPROGRAMMET<br />
IRAN Vid Persepolis Centre i södra<br />
Teheran får 200 heroinister sin<br />
dagliga metadontablett. Centret<br />
är det första i sitt slag. Det drivs<br />
på frivillig basis, <strong>och</strong> många av<br />
de anställda är tidigare missbrukare.<br />
Det öppnades därför <strong>att</strong><br />
HIV sprider sig snabbt bland<br />
heroinisterna i den iranska huvudstaden.<br />
Enligt programmets<br />
föreståndare, Dr Bijan Nasirimanesh,<br />
är fem procent av dem s<strong>om</strong><br />
sprutar sig i landet HIV-positiva.<br />
Förut<strong>om</strong> metadon delar<br />
centret ut kond<strong>om</strong>er, rena sprutor<br />
<strong>och</strong> nålar. Dessut<strong>om</strong> får<br />
missbrukarna hjälp <strong>att</strong> sluta. Be-<br />
hovet är stort, ytterligare 300 personer<br />
väntar på <strong>att</strong> skriva in sig,<br />
men Persepolis har varken plats<br />
eller pengar till <strong>att</strong> hjälpa fler.<br />
MER MARIJUANA I LONDON<br />
ENGLAND Sedan innehav av marijuana<br />
gjordes till ett mindre allvarligt<br />
brott i januari i år har beslagen<br />
ökat med 29 procent, samtidigt<br />
s<strong>om</strong> gripandena minskat<br />
med 54 procent, uppger brittisk<br />
polis. Enligt polisen är det ett tydligt<br />
tecken på <strong>att</strong> de nya lagarna<br />
lett till <strong>att</strong> drogbruket ökat.<br />
STOPP FÖR COCA-UTROTNING<br />
BOLIVIA Konflikten mellan cocaodlare<br />
<strong>och</strong> militär i Chapare i<br />
Bolivia trappades ner i slutet av<br />
oktober, då landets regering gick<br />
med på <strong>att</strong> stoppa tvångsutrotningen<br />
under ett år, samtidigt<br />
s<strong>om</strong> en studie av behovet av<br />
legal coca gen<strong>om</strong>förs.<br />
Beslutet hälsades med tillfredsställelse<br />
av coca-odlarnas ledare<br />
Evo Morales, men kritiserades<br />
skarpt av den amerikanska<br />
ambassadören. USA har varit drivande<br />
bak<strong>om</strong> konflikten, s<strong>om</strong> lett<br />
till upprepade uppror <strong>och</strong> krävt<br />
tiotals dödsoffer.<br />
FORTSATT KOKAINPRODUKTION<br />
COLOMBIA Trots allt större insatser,<br />
<strong>och</strong> trots spektakulära aktioner,<br />
s<strong>om</strong> dödsskjutningen av<br />
Pablo Escobar <strong>och</strong> gripandet av<br />
Gilberto Rodriguez Orejuela,<br />
minskar inte kokainsmugglingen<br />
från Col<strong>om</strong>bia.<br />
– Det finns inga s<strong>om</strong> helst bevis<br />
för <strong>att</strong> de hårdhänta åtgärderna<br />
lett till <strong>att</strong> narkotika blivit<br />
svårare <strong>att</strong> få tag på, <strong>att</strong> drogpriserna<br />
stigit eller <strong>att</strong> användandet<br />
minskat, säger John Walsh,<br />
narkotikaforskare vid Washington<br />
Office on Latin America till<br />
Financial Times.<br />
Under 20 år har USA använt<br />
över 300 miljarder kronor till <strong>att</strong><br />
föra kriget mot narkotikan utanför<br />
sitt eget territorium.<br />
noterat: utrikes<br />
oberoende 4/2004 internationalen 11/04 33
ev <strong>och</strong> deb<strong>att</strong><br />
34<br />
Sänk inte sk<strong>att</strong>en<br />
på spriten!<br />
NU NÄR MUTSKANDALEN på<br />
Systembolaget klingat av en aning<br />
så gör dess chef, Anitra Steen, ett<br />
utspel: man måste sänka spritsk<strong>att</strong>en<br />
med minst 40 procent. Det<br />
skulle underlätta spritinköpen för<br />
dem s<strong>om</strong> inte är bilburna eller har<br />
råd <strong>att</strong> åka till utlandet för <strong>att</strong> där<br />
skaffa sig billiga rusdrycker. ”Mindre<br />
än 40 procent vore <strong>att</strong> kasta<br />
pengarna i sjön”.<br />
Stora ord från en liten kvinna<br />
s<strong>om</strong> resten av sitt liv kan njuta en<br />
pension i storleksordningen 24<br />
miljoner kronor!<br />
Pär Nuder, nu finansminister,<br />
tycker <strong>att</strong> frågan <strong>om</strong> alkoholsk<strong>att</strong>en<br />
är en ”svår avvägning”.<br />
För <strong>att</strong> få balans i den diskussionen<br />
är det enligt min uppf<strong>att</strong>ning,<br />
viktigare <strong>att</strong> k<strong>om</strong>ma med<br />
förslag s<strong>om</strong> till exempel <strong>att</strong> Anitra<br />
Steens pension sänks med 40 procent,<br />
<strong>och</strong> <strong>att</strong> pengarna läggs på<br />
vård av missbrukare. För med<br />
sänkt spritsk<strong>att</strong> k<strong>om</strong>mer antalet<br />
missbrukare <strong>att</strong> öka, <strong>och</strong> därmed<br />
belasta en redan ansträngd sjukvård.<br />
EN SKATTESÄNKNING på spriten<br />
är fel väg <strong>att</strong> gå för <strong>att</strong> reducera<br />
skadeeffekterna av missbruket.<br />
Drick <strong>och</strong> var glad får en annan<br />
innebörd när ens nära <strong>och</strong> kära<br />
blir offer för en politik vars enda<br />
mål är <strong>att</strong> dra in pengar.<br />
Jag är mot sänkt spritsk<strong>att</strong>,<br />
kanske för <strong>att</strong> jag i mitt liv sett<br />
vilka skador s<strong>om</strong> åsamkats dem<br />
s<strong>om</strong> trodde <strong>att</strong> de ”kunde ta ansvar”<br />
för ett bruk s<strong>om</strong> lättare än<br />
man tror formas till missbruk.<br />
Har jag sett baksidan av billig sprit<br />
så borde staten också kunna se<br />
den. Men vem f-n bryr sig?<br />
Peter Brych<br />
Droginformatör<br />
Ledamot i Folkhälsorådet –<br />
Härryda<br />
En söt <strong>tjej</strong>s väg t<br />
”Hade jag vetat vilken effekt den första tabletten Sobril sk<br />
jag aldrig tagit den.”<br />
NÄR MAN ÄR mitt i livet finns alltid<br />
en bakgrund, olika för oss alla. För<br />
mig var det lite mer – eller ska vi säga<br />
annorlunda – tyngder <strong>att</strong> bära på.<br />
S<strong>om</strong> liten <strong>tjej</strong> uppsk<strong>att</strong>ades min<br />
förmåga <strong>att</strong> passa in <strong>och</strong> se söt ut.<br />
Jag var förtrollande i mitt<br />
konstgjordlockade vita hår, lag<strong>om</strong><br />
tyst, lag<strong>om</strong> lågmäld <strong>och</strong> lag<strong>om</strong> artig.<br />
Tro nu inte <strong>att</strong> jag överdriver.<br />
oberoende 4/2004
ill Xanor<br />
ulle ha på min framtid hade<br />
Mina lag<strong>om</strong> berodde på hård<br />
fysisk bestraffning. Framförallt<br />
när min kära styvfar var full, <strong>och</strong><br />
det hände rätt ofta. Till det tortyren<br />
<strong>att</strong> kallas fula namn, göras<br />
fullt på det klara med <strong>att</strong> man är<br />
dum i huvudet. Det känns än i<br />
dag.<br />
Den sista fysiska misshandeln<br />
skedde när jag var femton år. Mitt<br />
enda försvar då var <strong>att</strong> sluta prata<br />
med mina föräldrar. Oh Gud vad<br />
jag avskydde den där spritgubben.<br />
EFTER DEN HÄNDELSEN började<br />
min sociala fobi tillta, jag skakade<br />
s<strong>om</strong> ett asplöv vad jag än gjorde,<br />
ändå utbildade jag mig till mitt<br />
drömyrke: frisör. Det var k<strong>om</strong>plicerat<br />
<strong>att</strong> dölja skakningarna,<br />
men det gick.<br />
Jag rymde fältet hemma när<br />
jag var sjutton år men det gick<br />
inte <strong>att</strong> rymma från min dåliga<br />
självkänsla.<br />
Så k<strong>om</strong> den stora dagen D.<br />
Min mamma såg mig, hon upptäckte<br />
<strong>att</strong> jag skakade! ”Här ska du<br />
få något så du lugnar ner dig”, sa<br />
hon, <strong>och</strong> jag tog tacksamt emot.<br />
Hade jag vetat vilken effekt den här<br />
första tabletten SOBRIL skulle ha<br />
på min framtid hade jag aldrig<br />
tagit den.<br />
Men vilken lycka jag kände,<br />
jag blev fri från ångest, <strong>och</strong> skakningarna<br />
bara försvann. Jag ville<br />
ha mer, känna mig s<strong>om</strong> den prinsessa<br />
jag alltid velat <strong>vara</strong>. Det här<br />
är lösningen, tänkte jag.<br />
Så var jagandet igång, fast det<br />
var inte så svårt på den tiden.<br />
Läkarna var mer förskrivningsbenägna<br />
för 20 år sedan. Åren gick<br />
<strong>och</strong> jag knaprade Sobril <strong>och</strong><br />
Stesolid när tillgång fanns.<br />
JAG TRÄFFADE MIN man, fick två<br />
barn <strong>och</strong> höll upp med bensodiazepinerna<br />
i sex år. Hela tiden var<br />
jag livrädd <strong>att</strong> inte duga s<strong>om</strong><br />
mamma, partner, väninna. Men<br />
värst var skräcken <strong>att</strong> inte duga<br />
på arbetsmarknaden.<br />
När barnledigheten var slut<br />
separerade vi. Jag började studera<br />
till undersköterska, mentalskötare<br />
<strong>och</strong> sedan direkt till sjuksköterska,<br />
nästan innan barnen<br />
var torra. Jag stod inte ut! En pri-<br />
vatpraktiserande psykiatriker<br />
löste problemet <strong>och</strong> skrev ut<br />
Stesolid, Imovane <strong>och</strong> Paraflex<br />
C<strong>om</strong>p mot oro <strong>och</strong> nackvärk.<br />
I samma veva började jag arbeta<br />
s<strong>om</strong> sjuksköterska <strong>och</strong> det<br />
f<strong>ung</strong>erade ganska bra en lång tid,<br />
jag hade min krycka i tablettburkarna.<br />
Men oron började<br />
krypa på mig, medicinerna hade<br />
ingen effekt <strong>och</strong> arbetet gick allt<br />
sämre samtidigt s<strong>om</strong> sjukskrivningarna<br />
blev tätare.<br />
SNURREN HADE börjat. En enda<br />
läkare kunde inte försörja mitt behov<br />
av piller, s<strong>om</strong> mest hade jag<br />
tre olika samtidigt. Ekon<strong>om</strong>in<br />
började rasa, mitt sociala liv<br />
krympte till ett minimum. Men jag<br />
höll masken utåt, det var ju det<br />
enda sätt jag visste <strong>att</strong> <strong>vara</strong> på.<br />
Jag sökte ytterligare en läkare<br />
s<strong>om</strong> tyckte jag skulle pröva Xanor,<br />
det var kanon i början, åtminstone<br />
en månad. Sen började det<br />
verkliga helvetet. Jag har aldrig<br />
upplevt liknande ångest. Det var<br />
s<strong>om</strong> <strong>om</strong> kroppen inte kunde få<br />
nog. Tredubbel dos hade nästan<br />
ingen effekt alls, inte en stunds ro<br />
i själen. Jag var fast, jag var beroende,<br />
vad göra?<br />
TANKAR I PANIK: Hur ska jag ta<br />
mig ur det här? Hur ska jag klara<br />
barnen, har d<strong>om</strong> tagit skada?<br />
Syns det hur dåligt jag mår? Kan<br />
jag bli normal <strong>om</strong> jag slutar med<br />
tabletterna? Jag vill inte <strong>vara</strong> så<br />
här rädd.<br />
Någonstans, med en våldsam<br />
abstinens, bestämde jag<br />
mig. Nu får det <strong>vara</strong> nog! Efter<br />
ett <strong>och</strong> ett halvt års fruktansvärd<br />
vånda lyckades jag bli<br />
tablettfri. Hjälpen fanns, <strong>och</strong><br />
med stöd från andra med egen<br />
erfarenhet av läkemedelsberoende<br />
klarade jag det. Nu –<br />
när halva livet har gått – börjar<br />
jag kunna tro på mig själv <strong>och</strong><br />
en framtid.<br />
Marie W<br />
<strong>RFHL</strong>-Göteborg<br />
oberoende 4/2004 internationalen 11/04 35
ev <strong>och</strong> deb<strong>att</strong><br />
36<br />
Okej <strong>att</strong> hetsa mot knarkare?<br />
”Lagen <strong>om</strong> hets mot folkgrupp har blivit en särlagstiftning s<strong>om</strong> endast skyddar<br />
de minoriteter s<strong>om</strong> är tillräckligt starka <strong>att</strong> hävda sig, vilket knappast kan ha<br />
varit syftet när den skapades. Om lagen fortsätter <strong>att</strong> utesluta minoriteter s<strong>om</strong><br />
har ett verkligt skyddsbehov så k<strong>om</strong>mer den <strong>att</strong> förlora värdefull legitimitet.”<br />
EN LÖRDAGSKVÄLL i oktober<br />
gick jag <strong>och</strong> en vän gen<strong>om</strong> gamla<br />
stan i Stockholm. Vi var på väg<br />
mot tunnelbanan <strong>och</strong> framför oss<br />
gick ett gäng på 5-6 vanliga killar i<br />
25-årsåldern. Mot oss k<strong>om</strong> en <strong>ung</strong><br />
asiatisk kvinna i armkrok med sin<br />
mor. De båda såg ut <strong>att</strong> bara njuta<br />
av livet, s<strong>om</strong> jag <strong>och</strong> min vän.<br />
Plötsligt börjar en av killarna i<br />
gänget skrika ”din jävla gulinghora!”<br />
till <strong>tjej</strong>en <strong>och</strong> hennes<br />
mamma. Den person s<strong>om</strong> öste ur<br />
sig detta var onekligen psykiskt<br />
instabil. Jag <strong>och</strong> min vän ökade<br />
långsamt avståndet mellan oss<br />
<strong>och</strong> d<strong>om</strong> civilklädda rasister s<strong>om</strong><br />
gick framför oss. Väl igen<strong>om</strong><br />
spärrarna vek vi av åt ett annat<br />
håll <strong>och</strong> diskuterade lite oss emellan<br />
vad man borde göra åt sådana<br />
här fen<strong>om</strong>en.<br />
LYCKLIGTVIS ÄR rasismen politiskt<br />
sett relativt marginaliserad i<br />
<strong>Sverige</strong>, även <strong>om</strong> det inte alltid<br />
varit så. En gång i tiden reste till<br />
<strong>och</strong> med tyska rasideologer från<br />
Hitlers nationalsocialistiska parti<br />
till <strong>Sverige</strong> för <strong>att</strong> undervisa på det<br />
statliga rasbiologiska institutet,<br />
s<strong>om</strong> var verksamt 1922-1959.<br />
Fundamentalism <strong>och</strong> rastänkande<br />
hör inte till den politiska<br />
vardagen i <strong>Sverige</strong> idag, även <strong>om</strong><br />
det existerar i en högre <strong>om</strong>f<strong>att</strong>ning<br />
än man vill tro. För <strong>att</strong> möta<br />
detta problem har <strong>Sverige</strong>s riksdag<br />
instiftat ett förbud mot hets mot<br />
folkgrupp. I inledningsskedet <strong>om</strong>f<strong>att</strong>ade<br />
denna lag hets på etniska<br />
grunder, men idag <strong>om</strong>f<strong>att</strong>ar den<br />
även hets gentemot personers <strong>och</strong><br />
gruppers sexuella läggning.<br />
Andra uts<strong>att</strong>a minoritetsgrupper,<br />
bland dem narkotikamissbrukare,<br />
<strong>om</strong>f<strong>att</strong>as däremot<br />
inte av lagstiftningen. Samma tankemönster<br />
s<strong>om</strong> rasister <strong>och</strong> nazister<br />
nyttjar är alltså helt ok – så<br />
länge ”de andra” definieras utifrån<br />
annat än härk<strong>om</strong>st eller sexuell<br />
läggning. Likt ideologier i rastänkandets<br />
historia speglar dagens<br />
narkotikapolitiska ideologier<br />
samma typ av kulturnationalism<br />
<strong>och</strong> intolerans gentemot de s<strong>om</strong><br />
definieras s<strong>om</strong> annorlunda.<br />
I FÖRRA OBEROENDE gavs två<br />
tydliga exempel på hur det kan se<br />
ut. Det ena exemplet gällde en<br />
våldtagen kvinna s<strong>om</strong> nekades<br />
ersättning s<strong>om</strong> brottsoffer därför<br />
<strong>att</strong> hon missbrukade narkotika.<br />
Liknande fall har rapporterats<br />
tidigare, bland annat då en<br />
person s<strong>om</strong> uts<strong>att</strong>es för ett mordförsök<br />
nekades ersättning av<br />
samma skäl.<br />
Det andra exemplet gällde organisationen<br />
EURAD:s hets mot<br />
missbrukare i vad s<strong>om</strong> kan uppf<strong>att</strong>as<br />
s<strong>om</strong> ett upprop mot deras<br />
demokratiska rätt <strong>att</strong> organisera<br />
sig. EURAD kan inte anmälas <strong>och</strong><br />
missbrukarna står helt utan<br />
skydd.<br />
En viktig bidragande orsak till<br />
<strong>att</strong> missbrukare står helt<br />
oskyddade inför denna typ av<br />
hets är <strong>att</strong> fundamentalism <strong>och</strong><br />
intolerans – till skillnad från när<br />
vi diskuterar ras <strong>och</strong> religion – inte<br />
är marginaliserade. Tvärt<strong>om</strong> utgör<br />
de ofta den politiska mittfåran<br />
<strong>och</strong> har institutionaliserats<br />
i narkotikapolitikens uttalat<br />
fundamentalistiska målsättning:<br />
”ett narkotikafritt samhälle”. Den<br />
svenska narkotikapolitiken har<br />
s<strong>om</strong> en följd tagit Europas mest<br />
extremt repressiva <strong>och</strong> diskriminerande<br />
uttryck. Detta gäller inte<br />
minst kriminaliseringen av missbruket<br />
<strong>och</strong> dess följder.<br />
VAD GÄLLER EN narkotikapolitisk<br />
hörnsten i <strong>Sverige</strong> beskrev<br />
Magnus Linton i ”Den nationella<br />
baksmällan” (Arena 6/2002) konstruktionen<br />
av ”typnark<strong>om</strong>anen”<br />
– ”knarkaren” i folkmun. Enligt<br />
Linton förutsätter denna föreställning<br />
<strong>att</strong> nark<strong>om</strong>ani <strong>och</strong><br />
mänsklighet är oförenliga, <strong>att</strong> en<br />
”knarkare” inte är en människa<br />
utan något väsensskilt annat. Linton<br />
menar <strong>att</strong> denna tankekonstruktion<br />
är ett bärande led i<br />
den ideologi s<strong>om</strong> organisationerna<br />
Hassela, RNS <strong>och</strong> deras<br />
Europeiska samarbetsorganisation<br />
EURAD företräder.<br />
Människosynen får sitt uttryck<br />
i den förda narkotikapolitiken.<br />
Politiken har med andra<br />
ord till viss del formats av en<br />
ideologi s<strong>om</strong> saknar grundläggande<br />
respekt för människovärdet,<br />
dessut<strong>om</strong> i en fråga där man<br />
brukar skryta med <strong>att</strong> det råder<br />
”en bred enighet <strong>och</strong> samsyn<br />
över partigränserna”.<br />
DET FINNS MÅNGA skäl <strong>att</strong> vidga<br />
skyddet under lagen mot hets<br />
mot folkgrupp till <strong>att</strong> inkludera<br />
andra minoritetsgrupper, bland<br />
dem missbrukare <strong>och</strong> psykiskt<br />
sjuka. Lagen s<strong>om</strong> urspr<strong>ung</strong>ligen<br />
instiftades för <strong>att</strong> motverka dis-<br />
oberoende 4/2004
kriminering av minoriteter är idag<br />
diskriminerande i sig, gen<strong>om</strong> den<br />
särställning de s<strong>om</strong> är skyddade<br />
åtnjuter gentemot dem s<strong>om</strong> står<br />
skyddslösa. Lagen <strong>om</strong> hets mot<br />
folkgrupp har blivit en särlagstiftning,<br />
s<strong>om</strong> endast skyddar de minoriteter<br />
s<strong>om</strong> är tillräckligt starka<br />
<strong>att</strong> hävda sig, vilket knappast kan<br />
ha varit syftet när den skapades.<br />
Om lagen fortsätter <strong>att</strong> utesluta<br />
minoriteter s<strong>om</strong> har ett verkligt<br />
skyddsbehov så k<strong>om</strong>mer den <strong>att</strong><br />
förlora värdefull legitimitet.<br />
Det är klart <strong>att</strong> lagen <strong>om</strong> hets<br />
mot folkgrupp inte lyckades förmå<br />
de rasister jag stötte på den där<br />
oktoberkvällen i Stockholm <strong>att</strong> inte<br />
leva ut sina hatiska känslor <strong>och</strong><br />
förvirrade politiska uppf<strong>att</strong>ning.<br />
Men lagen har begränsat möjligheterna<br />
för rasistiska grupper <strong>att</strong><br />
göra det i organiserad form <strong>och</strong> i<br />
större skala. Ytterst sett är den<br />
största utmaningen för kampen<br />
<strong>om</strong> mänskliga rättigheter <strong>och</strong> alla<br />
människors lika värde inte <strong>att</strong> ställa<br />
krav på lagar s<strong>om</strong> begränsar män-<br />
niskors rätt <strong>att</strong> uttrycka sina känslor<br />
<strong>och</strong> åsikter. Ytterst är den<br />
största utmaningen <strong>att</strong> förändra<br />
människors sätt <strong>att</strong> tänka.<br />
Det gäller även narkotikapolitik<br />
<strong>och</strong> inte minst människors<br />
ofta destruktiva förhållande till<br />
droger – lagliga s<strong>om</strong> olagliga. Att<br />
förändra människors sätt <strong>att</strong><br />
tänka är inte direkt något s<strong>om</strong><br />
görs i en handvändning. Det görs<br />
däremot en ändring av lagen <strong>om</strong><br />
hets mot folkgrupp.<br />
Andreas Nilsson<br />
oberoende 4/2004 internationalen 11/04 37
38<br />
Förbundsnytt<br />
★ <strong>RFHL</strong>:s öppenvårdsverksamhet<br />
för missbrukande kvinnor,<br />
Kvasten, i Västerås, har bytt namn<br />
till <strong>RFHL</strong> Olivia. Agneta Semb, socion<strong>om</strong><br />
<strong>och</strong> leg. psykoterapeut, har<br />
anställts s<strong>om</strong> biträdande föreståndare<br />
<strong>och</strong> behandlingsansvarig. Annika<br />
Liedes är fortfarande föreståndare.<br />
Nya m<strong>om</strong>ent i verksamheten<br />
är bland annat terapigrupper<br />
<strong>och</strong> avslappning. <strong>RFHL</strong> Olivia har<br />
14 platser <strong>och</strong> tar emot alla typer<br />
av missbruksproblem, s<strong>om</strong> narkotika,<br />
alkohol, läkemedel, sex, spel<br />
mm. De flesta platserna köps av<br />
socialtjänsten i Västerås.<br />
★ Marie Wiklund, <strong>RFHL</strong> Göteborg,<br />
har gått utbildning i NADAakupunktur,<br />
<strong>och</strong> kan erbjuda behandling<br />
för medlemmar. NADAakupunktur<br />
används i första hand<br />
för <strong>att</strong> lindra abstinens. Metoden<br />
kan också användas för <strong>att</strong> lindra<br />
ångest, oro, sömnstörningar,<br />
STEN ÅKE NORDSTRÖM har<br />
varit en av <strong>RFHL</strong>s stora idégivare,<br />
byggare <strong>och</strong> entusiaster.<br />
Under de år han arbetade i<br />
<strong>RFHL</strong> var han, förut<strong>om</strong> <strong>att</strong><br />
han var föreståndare för Skede<br />
Klockargård <strong>och</strong> mångårig<br />
medlem i förbundsstyrelsen,<br />
också en av de första s<strong>om</strong> började<br />
utveckla kvalitet <strong>och</strong> metoder<br />
för rehabiliteringsarbete<br />
med narkotikaberoende. Han<br />
knöt tidigt kontakt med internationella<br />
organisationer för<br />
<strong>att</strong> lära <strong>och</strong> hämta hem idéer<br />
Akupunktur erbjuds <strong>RFHL</strong>:s medlemmar i Göteborg.<br />
panikångest med mera. Den är lätt<br />
<strong>att</strong> gen<strong>om</strong>föra <strong>och</strong> kostar bara 30<br />
kr per behandling. Man kan även<br />
få den gratis <strong>om</strong> man helt saknar<br />
Sten Åke Nordström är död<br />
s<strong>om</strong> kunde användas också i<br />
svensk nark<strong>om</strong>anvård.<br />
Sten Åke, s<strong>om</strong> själv hade lång<br />
erfarenhet av missbruk <strong>och</strong> kriminalvård,<br />
visste <strong>att</strong> man aldrig<br />
fick slå sig till ro i tron <strong>att</strong> det fanns<br />
en metod s<strong>om</strong> en gång för alla var<br />
given. Med egen brukarerfarenhet<br />
s<strong>om</strong> grundkunskap lade han till<br />
teorier <strong>och</strong> byggde därmed en<br />
k<strong>om</strong>petens s<strong>om</strong> de många s<strong>om</strong><br />
mötte hon<strong>om</strong> i missbruk <strong>och</strong> utanförskap<br />
fick glädje av.<br />
Han var en kraftfull <strong>och</strong> färgstark<br />
person, generös <strong>och</strong> varm-<br />
pengar. Ett projekt planeras just<br />
nu av <strong>RFHL</strong> Göteborg för <strong>att</strong> även<br />
icke-medlemmar ska kunna erbjudas<br />
behandling.<br />
hjärtad. Ibland brände han sitt<br />
ljus i båda ändarna efters<strong>om</strong><br />
hans engagemang kunde <strong>vara</strong><br />
större än hans förmåga <strong>att</strong><br />
säga nej.<br />
Under senare år bodde<br />
Sten Åke i Thailand, <strong>och</strong> alla<br />
hans vänner i klientrörelsen<br />
nåddes bara av korta rapporter<br />
från hon<strong>om</strong>.<br />
Med stor saknad <strong>och</strong><br />
t<strong>om</strong>het har vi nu nåtts av hans<br />
dödsbud. De många kamperna<br />
<strong>och</strong> de goda minnena<br />
lever kvar i vårt minne.<br />
oberoende 4/2004
FÖRBUNDSKANSLI<br />
Lagerlöfsgatan 8, 112 60 Stockholm,<br />
tel 08-545 560 60, fax 08-33 58 66,<br />
e-post: info@rfhl.se, hemsida: www.rfhl.se<br />
LÄNSAVDELNING<br />
<strong>RFHL</strong>-Norrbotten<br />
Smedjegatan 1, 972 33 Luleå<br />
tel 0920-22 89 49, fax 0920-22 89 49<br />
e-post: rfhl_lulea@hotmail.c<strong>om</strong><br />
LOKALAVDELNINGAR<br />
Göteborg Box 7113, 402 32 Göteborg (Seminariegatan<br />
3)<br />
tel: 031-82 51 91, 82 15 64, fax: 031-82 16 42<br />
e-post: kontakt@rfhl-goteborg.c<strong>om</strong>,<br />
www.rfhl-goteborg.c<strong>om</strong><br />
Jönköping Svavelstickegränd 17, 553 15 Jönköping,<br />
tel/fax 036-12 39 38 (kansliet)<br />
036-19 07 76 (läkemedelsfrågor)<br />
e-post: rfhl.jonkoping@telia.c<strong>om</strong>,<br />
Karlskrona Östra Vittusgatan 36, 371 33 Karlskrona<br />
tel: 0455-169 64, fax: 0455-188 01<br />
e-post: blekingegardar.familycare@swipnet.se<br />
www.rfhl.se/blekingegardar<br />
Kiruna Renstiernas gata 14 B, 981 39 Kiruna<br />
tel: 0980-15478<br />
Luleå Smedjegatan 1, 972 33 Luleå<br />
tel: 0920-22 89 49 (kansliet), 22 74 55 (läkemedelsfrågor)<br />
fax: 0920-22 89 49<br />
e-post: rfhl_lulea@hotmail.c<strong>om</strong><br />
www.rfhl.se/lulea<br />
Lund Box 1636, 221 01 Lund (Kyrkogatan 11)<br />
tel: 046-15 80 06, 070-205 35 45, fax: 046-18 83 02<br />
e-post: rfhl.uti@lund.mail.telia.c<strong>om</strong> ,<br />
www.rfhl.info<br />
Malmö Almbacksgatan 18, 211 54 Malmö<br />
tel: 040-611 91 35, fax: 040-661 40 08<br />
Skövde tel: 070-651 58 98<br />
Skövde-Ung 0708-62 45 24<br />
Stockholm Lagerlöfsgatan 8, 112 60 Stockholm<br />
tel 08-545 560 69 fax 08-33 58 66<br />
e-post: stockholm@rfhl.se<br />
www.rfhl.se/stockholm<br />
Uppsala län Bangårdsgatan 13, 753 20 Uppsala<br />
tel : 018-12 44 22<br />
e-post: rfhlups@algonet.se, www.rfhl.se/uppsala<br />
Västerås Reg<strong>att</strong>agatan 35, 721 31 Västerås.<br />
tel: 021-80 44 36, fax: 021-80 33 16.<br />
e-post: olivia@rfhl.se , www.rfhl.se/olivia<br />
<strong>RFHL</strong>-Ung Lagerlöfsgatan 8, 112 60 Stockholm<br />
Tel: 08-54 55 60 60<br />
e-post: info@rfhl.se<br />
OMBUD<br />
Kalix-Haparanda Anna-Lisa Eckebring, 0923-22136<br />
Karlstad Kjell-Åke Björfeldt, tel: 054-2500182<br />
Kramfors Barbro Klang, tel: 0612-125 77<br />
Ljusne Håkan Fredriksson, tel 0270-671 20<br />
L<strong>om</strong>ma Roland Sjöberg, tel 040-41 46 88<br />
Mölndal Sven-Åke Lindgren, tel 031-16 10 56<br />
Sundsvall Krister Karlsson, tel: 060-12 63 99<br />
Södertälje Eva Prevell, tel: 08-551 748 85<br />
Timrå Jan Lidén, tel 060-57 49 68, 070-576 23 20<br />
Visby Roland Olofsson, tel: 0498-505 21<br />
Växjö Paul Einarsson, tel: 0470-243 25<br />
Östersund Kerstin Olsson, tel 063-381 44<br />
BEHANDLINGSHEM<br />
Skede Klockaregård Pl 3169, 574 93 Vetlanda<br />
tel: 0383-513 85, e-post: klockis@swipnet.se,<br />
hemsida www.klockis.se<br />
Iris Utvecklingscenter Box 113, 565 23 Mullsjö<br />
(Hablahester Bjurbäck), tel: 0392-375 00, fax:<br />
0392-37502<br />
Storgatan 42, 740 81 Grillby, tel 0171-47 12 40<br />
V. Långgatan 54, 111 29 Stockholm,<br />
tel: 08-402 68 60, e-mail: iris@irisdev.se<br />
hemsida: www.irisdev.se<br />
FAMILJEVÅRD<br />
<strong>RFHL</strong> Blekingegårdar Östra Vittusgatan 36,<br />
371 33 Karlskrona, tel: 0455-169 64,<br />
fax: 0455-188 01<br />
e-post blekingegardar.familycare@swipnet.se<br />
hemsida: www.rfhl.se/blekingegardar<br />
<strong>RFHL</strong> Värmlandsgårdar Kolvgatan 5,<br />
653 41 Karlstad, tel: 054-18 10 72, 070-20 93 171<br />
fax 054-18 10 71, e-post: rfhl-vmg@xpress.se<br />
hemsida: www.varmlandsgardar.nu<br />
Österlenfamiljer c/o <strong>RFHL</strong> Uti Lund, Box 1636,<br />
221 01 Lund, 046-15 80 06,<br />
e-post: osterlenfamiljer@lund.telia.mail.c<strong>om</strong><br />
hemsida: www.rfhl.info<br />
KOOPERATIV<br />
Basta Arbetskooperativ 155 92 Nykvarn,<br />
08-552 414 00, fax 08-552 410 65.<br />
e-post: info@basta.se, hemsida: www.basta.se<br />
<strong>RFHL</strong><br />
oberoende 4/2004 internationalen 11/04 39
40<br />
GÅ MED I <strong>RFHL</strong><br />
Bli medlem i <strong>RFHL</strong> för 100 kronor/år <strong>och</strong><br />
få gratis prenumeration på oberoende.<br />
Ring, posta, faxa eller mejla in din ansökan<br />
till:<br />
oberoende/<strong>RFHL</strong><br />
Lagerlöfsgatan 8<br />
112 60 Stockholm<br />
Tel: 08-545 560 60<br />
Fax: 08-33 58 66<br />
Mejl: info@rfhl.se<br />
Observera <strong>att</strong> endast privatpersoner kan<br />
bli medlemmar för 100 kronor per år.<br />
Företag <strong>och</strong> organisationer s<strong>om</strong> vill<br />
stödja <strong>RFHL</strong> betalar för ett stödmedlemskap<br />
valfritt belopp över 100<br />
kronor.<br />
Endast prenumeration på oberoende kostar<br />
145 kr/år för privatpersoner, organisationer<br />
<strong>och</strong> företag.<br />
oberoende 4/2004