FINAL COUNTDOWN eller SLUTET Mordet på ... - Bakom kulisserna

Final Countdown © 1998 Ronny Amberts. 2.a Boken. Jesu återkomst. 439
12
Visby
Säpo-anställde Svante Larsson besökte Valter Pero på militärkommandot.
De skulle gå igenom ett nytt brev från Ronny Andersson.
-Bäst vi lämnar den här byggnaden. Vi tar din bil ut till mitt lantställe.
Viola har våran bil och jag har gångavstånd till jobbet som
du vet.
-Vad är det som har hänt? sa Svante.
-Jag förklarar i bilen, sa Valter.
Fem minuter senare hade de lämnat Visby bakom sig och for på
landsvägen i den mörkblå Volvon.
-Nåå? sa Svante som körde.
-Vi väntar ett tag. Jag vet inte vad som finns för avlyssningsapparatur
i den här bilen, sa Valter och log retsamt.
De körde in genom grindarna på Valters Datja som han kallade den
och Valter drog en djup, suck av lättnad över att vara i naturen.
-Det vete faan om jag klarar av det här längre, sa Valter.
-Berätta då för helvete, sa Svante med spelad vrede.
-Jahh. Vi byter om och tar på oss lite lättare kläder. Jag är så förbannat
trött på uniformen. Du får låna en träningsoverall av mig.
De klädde om under tystnad. Valter gick ner i källaren och tog fram
en flaska rysk vodka. Han höll flaskan i handen och tvekade. Han
ropade upp till Svante som stod i köket och bredde smörgåsar.
-Svante kom ner ett tag!
-Ja jag kommer.
Svante gick försiktigt trätrappan ner i den svaga belysningen. Det
var verkligen svalt i källaren. Berget var helt öppet där nere och en
lätt fuktighet var märkbar. Var där inte lite vattendroppar på klipporna?
Man fick en känsla av att källaren var uthuggen för hand. På
ena långväggen låg vinflaskorna uppradade. På den andra långväggen
hängde ett draperi som Valter drog undan.
-Vad i helvete har du där? sa Svante.
-Ett hundratal flaskor rysk vodka. Jag kan supa ihjäl mig om jag
vill.
-Har du smugglat?
-Nej för faan ... värre än så ... mutor från sovjetiske militärattachén
Jurij Ahromejev, sa Valter sammanbitet.
-Mutor? Är du inte klok?