FINAL COUNTDOWN eller SLUTET Mordet på ... - Bakom kulisserna

432
måste ha burit honom dit.
Han gick upp till krönet och kollade i buskarna till höger. De
måste ha stått där i skydd av buskarna. Han undersökte marken och
fann några färska fimpar i buskarna och en trettiofemcentiliters
urdrucken vodkaflaska av märket Explorer. I plastpåsen lite längre
in bland buskarna fann han kvittot. Vodkan var inköpt på fredagen
... alltså två dagar före attentatet ... trettio mil därifrån ... i Stockholm.
”De bryr sig inte ens om att sopa igen spåren. De anser sig vara fredade
från alla anklagelser”, tänkte Ronny och sa högt när han
knäppte händerna:
-Gode Gud. Förklara för mig hur du kunde låta detta ske. Vad är
meningen?
Hans blickar drogs mot andra sidan vägen. En hög kulle med stora
klippblock och träd fångade hans intresse.
”Aha”, tänkte han.
Skomakarn hade sett en kulle i koppen och han såg också ordet
Atombomb.
När han betraktade kullen så blev han medveten om att han rakt i
ryggen hade inflygningssträckan för flottiljens stridsflygplan ... rakt
bakåt fanns landnings- och startbanorna för Viggen-planen.
”Flottilj plus Atombomb. Naturligtvis. Det hängde ihop. I morgon
tar jag med en spade.”
Visserligen var han sjukskriven men tänk om det var bråttom?
Han ryste vid tanken på ett kärnvapen som utplånade små barn i
hela området ... inklusive flygflottiljen ... så djävliga är dom ... i
Sovjetunionen.
6
I gryningen nästa dag band han fast spaden på cykeln. En termos
kaffe och några smörgåsar åkte ner i ryggsäcken tillsammans med
anteckningsboken.
I sex timmar letade han utan resultat. Han hittade inget och kände
sig lurad. Han fick åtminstone en stund i skogen där kaffet smakar
som bäst och utomstående som såg honom skulle kanske fråga om
han letade efter svamp och hade han då svarat att han letade efter en
atombomb så skulle de ha ringt efter ambulans och så hade han blivit
körd till psyket.
”Man borde haft en metalldetektor och geigermätare för att mäta