FINAL COUNTDOWN eller SLUTET Mordet på ... - Bakom kulisserna

Final Countdown © 1998 Ronny Amberts. 2.a Boken. Jesu återkomst. 431
gungade fram och tillbaka. Hon hade spillt ut saftglaset och saliven
rann ur mungiporna. Gumman var mager och skinntorr och håret
var grått, stripigt och ovårdat.
Ingen brydde sig om henne.
Personalen hade inte tid eller något sådant.
Hon viskade halvhögt några ord om och om igen ... medan hon
gungade sakta och försiktigt på stolen ... fram och tillbaka ... fram
och tillbaka och det hon sa var:
-Kan ingen hjälpa mig? ... Snälla Jesus hjälp mig ... snälla Jesus.
När hon ropat Jesus i fem minuter gick han fram till henne och la
handen på hennes hjässa och sa:
-Gode Gud. Hjälp den här människan. Du ser ju allt. Hjälp henne.
Därefter gick han bort till personalen och bad om hjälp. Två sköterskor
följde med honom och hjälpte gumman till sängen så att hon
fick vila.
”Kanske var det därför jag kom hit ... för att se det här lidandet ...
och den här hjälplösheten.
Människor i hög ålder med ofattbar smärta både i kropp och själ ...
och de ropade på Jesus ... men han fanns inte där,” tänkte Ronny.
5
Utskriven från sjukhuset gick han till sjukhusförrådet för att hämta
ut cykeln. Han fick kontakt med ambulanspersonalen och frågade
var de hittat honom.
-Du låg tjugo meter från huvudleden nere i slänten i början av
backen på grusvägen.
-Men jag var en halv meter från huvudleden när det blev svart, sa
Ronny.
-Jo men du låg nere i slänten. En man från lokalbefolkningen var
ute och gick med hunden och hittade dig där.
-Har ni sett någon skärmmössa? Grön?
-Nej det var polisen som körde hit din cykel men ingen mössa var
med.
-Nähä ... och tack för hjälpen då ... och då menar jag all hjälp.
-Ingen orsak.
Ambulansmännen flinade lite.
Han kunde inte vänta. I fullt dagsljus cyklade han till olycksplatsen
och letade efter spår. Han hittade mössan inslängd en bra bit inne i
skogen nere vid slänten. Gärningsmännen, om de nu var flera,