FINAL COUNTDOWN eller SLUTET Mordet på ... - Bakom kulisserna

Final Countdown © 1998 Ronny Amberts. 2.a Boken. Jesu återkomst. 351
”Jag har aldrig lämnat Jorden ... Jag finns kvar här ... och det är
en sak du ska veta ... att när jag hade blivit korsfäst ... givit upp andan
och således dött den fysiska döden ... och stod där inför överjaget
för att gå igenom upplevelserna på jorden ... såsom varje människa
gör ... så sa jag till detta Överjag: Jag vill inte tillbaka till det
fysiska jordelivet ... aldrig mer ... det fysiska jordelivet ... där finns
så mycket ondska ... och den kan människorna behålla för sig själva
... jag vill inte ha med dom att göra ... människorna ... aldrig mer ...
Då svarade överjaget: -Jag förstår dig men du har faktiskt lovat
människorna där ute i det fysiska ... att du skulle ... återuppstå ...
från döden ... på tredje dagen ... du kan inte svika dem nu ... och det
är bara för en kort tid du skall vistas där ...
-Jag får väl göra det då, svarade jag och plockade ihop mina atomer
till den fysiska kroppen och klättrade in i den igen och steg in i
det fysiska och visade mig för Maria Magdalena.”
Ronny gillade historien. Den gjorde Jesus så mänsklig och svag på
något sätt .Han kände medlidande med denne Jesus ... om nu historien
var sann.
Och så en natt när han låg där på golvet på madrassen och sov ...
det kan ha varit nära gryningen ... hände något speciellt. Egentligen
hade han på känn att något skulle hända för han märkte hur böckerna
som kom i hans väg gav honom svar på många frågor. Det var
som om en osynlig medhjälpare givit honom böckerna i handen. Ja
det som hände förändrade hans liv ... till det bättre? Nej inte lugnare
... inte bekvämare ... och inte lyckligare ... för det gjorde honom bara
mer ensam i tillvaron. Ingen skulle ändå förstå honom och när
han berättade för andra så blev han förlöjligad och skulle han ta upp
det med Marta ... så skulle hon förmodligen fräsa åt honom som en
hotad tigrinna som skyddar ungen ... eller också hålla för öronen då
hon inte orkade höra mer i den riktningen ... Nej, händelsen gjorde
honom mer ensam ... men han blev inte mer förtvivlad ... snarare
tryggare i sig själv. Han hade börjat nysta upp sanningen om sig
själv och han fick hjälp från ”ovan”.
Det började som en dröm men upplevelsen övergick och fortsatte i
en halvdvala där han svävade mellan dröm och vakenhet. Detta är
vad som hände:
Ronny gick i en park en högsommardag. Det måste ha varit strax
före midsommar för fåglarna kvittrade bedövande ljuvligt. Där stod
nu ett fordon som likande en vit husbil men det var inget vanligt