FINAL COUNTDOWN eller SLUTET Mordet på ... - Bakom kulisserna

Final Countdown © 1998 Ronny Amberts. 2.a Boken. Jesu återkomst. 333
-Hade jag rätt då?
-Javisst ... hm ... vi tackar dig men kan inget säga som du förstår
och det får du förlåta mig Ronny ... hmm, sa Valter.
-Det är locket på alltså?
-Kan man säga ...
-Hördu. Jag har dåliga nyheter. Jag har blivit delgiven myndighetshandlingar
om åtal för våld mot tjänsteman och beslut om liten sinnesundersökning,
sa Ronny smått förbannad.
-Aj, aj, aj ... Det var inte bra!
-Är dom verkligen tvungna att trycka till mig i den här lilla orten?
Det kommer att sprida sig som en löpeld ... och krossa den lilla
spillra till familj som jag har. Hur kan dom?
-Sådana är dom politikerna ... det är för djävligt ... Dom saknar moral
... Det är därför dom sitter där dom sitter ...
-Det är väl bara att sticka?
-Håll dig undan ett tag ... jag ska se vad jag kan göra ..., sa Valter.
-Ja tack då och hej så länge.
-Tack själv och hej så länge.
Klick.
Ronny rafsade ner några rader till domstolen och yrkade att målet
måste flyttas till Stockholms Tingsrätt eftersom han inte var skriven
i Bollnäs och ej heller bodde där utan bara vistades där tillfälligt.
Dessutom var det påstådda brottet begånget i Stockholmsområdet
och hade inget med Bollnäs Tingsrätt att göra varför den domstolen
inte var behörig att döma i målet. Han angav som adress samma
som han givit till poliserna Tell och Pilz när de upprättade förhörsprotokollet
och det var Bill Blomquists adress på Kungsholmen.
3
Hösten 1989 Stockholm
Sängen stod kvar på vindskontoret ovanför Bill Blomquists lägenhet.
Han tog två kasserade dörrar och några masonitskivor och
ställde mot nätväggarna som vette mot gången och det gjorde han
för att förhindra insyn. Så köpte han en kedja och ett hänglås som
hade en sifferkombinationsnyckel. Numret var 2512 ... Jesu födelsedag.
Han kontaktade aldrig Bill Blomquist. Det var livsfarligt. Han hade
ringt till Stefan Svedbom direkt efter publiceringen av artikeln i