FINAL COUNTDOWN eller SLUTET Mordet på ... - Bakom kulisserna

316
Tidigt på morgonen anlände Marinens Vertolhelikopter och hämtade
Valter Pero och Jurij Ahromejev. Det var en klar morgon och
ljumma vindar blåste försiktigt från Östersjön och smekte fruktträden
i trädgården. De två officerarna fick gå femtio meter ut till det
lilla fältet. Avståndet var tillräckligt för att luftdraget från propellrarna
skulle skona trädgården.
De sa inte mycket. Det var klar sikt och oljudet från motorn gav
dem möjlighet att försjunka i egna tankar.
”Det borde klaffa tidsmässigt”, tänkte Valter. Tre timmar senare
landade de utanför den svenska vapenfabriken i Bofors vid Karlskoga.
Tre svenska generalmajorer och USA:s militärattaché tog
emot Valter och Jurij. Alla kände varandra sedan tidigare. I två limousiner
for hela sällskapet till den lokala polisstationen och mötte
den säkerhetsansvarige poliskommissarien Rolf Olsson. Valter legitimerade
sig och med de andra som vittnen kvitterade han ut en
nyckel med en stor lapp och på den stod en sifferkombination.
Därefter fortsatte färden ånyo per bil till en plats 5 kilometer norr
om Bofors. De kom till ett inhägnat militärt område som var låst
med ett kraftigt hänglås. Valter öppnade med nyckeln och sällskapet
gick in trettio meter på området och fram till en kraftig och tjugo
meter hög radiomast med fyra stålben fastsatta i betong. De tre
generalmajorerna samt USA:s militärattaché ställde sig på linje
framför den höga radiomasten och riktade något som liknade en
TV-dosa mot radiomastens topp. Varje officer tryckte nu in sin personliga
kod i tur och ordning. Då öppnades en kamouflerad lucka
under radiomasten och med hydraulisk lyftanordning framkom en
röd resväska liggande på en stålbänk.
Jurij iakttog spänt varje moment och sneglade som hastigast på
Valter och denne log och sa:
-Nu är det våran tur. Han gav sin sifferdosa till Jurij och sa: -Jurij
vill du vara vänlig och slå in siffrorna 6,1,0,3,7,9 först framlänges
och sedan baklänges.
-610379, sa Jurij och sedan sneglade han på Valters Lapp och sa: -
973016. Sedan slog han in siffrorna på dosan och genast öppnade
sig väskan och blottade instrumentpanelen på någon form av räkneverk
och ett tangentbord till en liten dator. Bredvid den elektroniska
apparaturen låg ett stålklot c:a 30 cm i diameter.
-Hur mycket väger den? sa Jurij.
-Alltihop inklusive väskan väger c:a 25 kilo, sa Valter och log.