Fjärrvärmeklokboken - Metro Therm AB

om hur du blir
fjärrvärmeklok

Välkommen
Vi har uppmärksammat ett behov av en lättfattlig beskrivning om hur
fjärrvärme fungerar, samt om hur man väljer en fjärrvärmecentral med
rätt utrustning och dimensionering.
I denna lilla bok fi nns grundläggande fakta för den intresserade, såväl som
nyttig kunskap för fackmän, villa- och fastighetsägare.
Vissa ord är kursiverade. Dessa återkommer i slutet av boken där en
samling värdefulla termer och uttryck förklaras närmare. Trevlig läsning!
Innehåll
3
5
7
8
10
12
14
17
19
20
23
Välkommen
Vad är fj ärrvärme?
Vad är en fj ärrvärmecentral?
Hur väljer jag rätt villacentral?
Vad gäller för fastighetscentralen?
Olika sätt att reglera varmvattentemperaturen.
Vilken värmereglering ska jag välja?
Dags att byta fj ärrvärmecentral?
Välkommen till METRO THERM
Värdefulla termer och uttryck
Vill du veta mer?
METRO THERM AB
3

En värmekälla, många användare. En princip som stämmer in på både solen och
fjärrvärmenätet. Nära hälften av Sveriges befolkning får värme och varm vatten
från fjärrvärme. Genom att använda bl a spillvärme och förnyelsebara energislag
blir miljövinsterna betydande. Vi kan utnyttja våra hushållssopor som bränsle och
slipper därmed enorma sopberg som annars vore oundvikligt. Avgaserna från denna
förbränning renas och miljöfarliga ämnen såsom tungmetaller kommer aldrig ut i
naturen. Förbrukat retur papper, skogsavfall och spill från sågverken är andra typer
av bränsle.
Fjärrvärmen är således oberoende av bränsletyp och därför kan priset hållas på en
behagligt låg nivå. Andra utmärkande egenskaper är stor driftsäkerhet, litet plats-
behov, minimalt servicebehov, ingen nedsmutsning i fastigheten och en oavbruten
tillgång till varmvatten. Fördelar som gör att fjärrvärmen ständigt byggs ut till allt
fl er nöjda kunder.
Kortfattat fungerar fjärrvärmen så här: Från en gemensam panncentral − fjärr-
värmeverket − cirkulerar varmt vatten ut till olika fastigheter via ett rörsystem i
marken. Värmen i vattnet överförs via en värmeväxlare till husets egna värme-,
respektive varmvattensystem. Det avkylda vattnet i det slutna primärsystemet leds
sedan tillbaka till fjärrvärmeverket och används alltså inte direkt i hushållen.
Primärsystemet ansvarar fjärrvärmebolaget för. Trycket och temperaturen är högt,
upp till 16 bar och 120 grader. Endast fackmän får utföra rörarbeten på primär-
systemet. För mer information kontakta ditt fjärrvärmebolag angående de lokala
bestämmelserna.
Vad är
fjärrvärme?
Generella tekniska bestämmelser kan beställas från Svensk Fjärrvärme.
Tag alltid kontakt med fjärrvärmebolaget innan installation eller byte av en fjärr-
värmecentral görs i en fastighet.
5

termometrar
värmesystem
värmeväxlare
värmesystem (bakre)
värmeväxlare
tappvarmvatten (främre)
reglermotor
värmesystem
fi lter
fjärrvärme
pump
värmesystem
manometer
värmesystem
avstängning
värmesystem
tillopp
plats för
värmemängdsmätare
säkerhetsventil,
avtappning
värmesystem
avstängning
värmesystem
retur / fi lter
P-märkning
reglerventil
tappvarmvatten
reglerventil
tappvarmvatten
säkerhetsventil
tappvarmvatten
avstängning
varmvatten
fi lter
kallvatten
expansionskärl
påfyllning
värmesystem
reglercentral
värmesystem
Vad är en
fjärrvärmecentral?
Fjärrvärmecentralen överför värmen från primärsystemet till husets egna värme-
och tappvattenssystem. Även temperaturreglering och spridning av värme och vat-
ten i huset sköts av denna enhet som därmed ersätter den gamla pannanläggningen.
På bilden intill ser du hur en fj ärrvärmecentral är uppbyggd. De olika kompo nent-
erna och deras funktioner förklaras närmare längre fram i boken.
En effektiv energianvändning betyder att vattnet som leds tillbaka till fj ärrvärme-
verket är så avkylt som möjligt − det vill säga att största möjliga del av värmen tagits
tillvara för användning i huset. Därför måste fj ärrvärmecentralen vara rätt dimen-
sionerad och injusterad.
Det gäller även distributionssystemet i huset så att både kranvattnet och inom-
hustemperaturen kan hålla en optimal nivå. Energi förbrukningen i respektive
fastighet mäts i en värmemängdsmätare.
Ett bra inköp av fj ärrvärmecentral ger fastighetsägaren en lättskött anläggning med
låga uppvärmnings- och underhållskostnader en lång tid framöver.
7

8
Hur väljer jag rätt
villacentral?
Idag fi nns en kravstandard för villacentraler. Svensk Fjärrvärme har tagit fram ett
provningsprogram för certifi ering av mindre centraler. Provningen är en kvalitets-
och funktionsgranskning av kompletta prefabricerade fj ärrvärmecentraler. Den stäl-
ler bl a krav på stabil varmvattentemperatur inom rimlig tid, att varmvattnet kan fås
i tillräcklig mängd och att centralen klarar föreskrivna tryck i systemet. Provningen
utförs av SP, Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut i Borås.
P-märkning är idag ett krav när det gäller villacentraler. Köp aldrig en villacentral
som inte har ett P-märke väl synligt på centralen. Risken är stor att den måste bytas
ut mot en P-märkt. P-märkningen är en säkerhet för dig som kund och garante-
rar att en miniminivå följs vid tillverkning och kontroll. P-märkningen omfattar
de fl esta komponenter i centralen och dessa får därmed inte ändras. Därför är det
också viktigt att välja en leverantör som redan från början utrustat centralen på
bästa möjliga sätt.
Utöver det som täcks av P-märkningen skiljer sig naturligtvis olika centraler åt
vad gäller faktorer som teknisk livslängd, driftsäkerhet, servicevänlighet, användar-
vänlighet eller värmeregleringens funktion.
En annan fråga när det gäller villacentraler är behovet av en rumsgivare för att styra
temperaturen. Det bästa och vanligaste är egentligen fungerande termostater på
radiatorerna, som också ger möjlighet till individuell reglering i varje rum. Om
detta saknas kan det dock vara aktuellt med en rumsgivare. Den tar hänsyn till den
faktiska innetemperaturen och kompenserar därmed både för vind, sol och andra
värmetillskott. Kontrollera alltid noggrant placeringen av rumsgivaren. En felaktigt
placerad givare gör mer skada än nytta.
9

10
Vad gäller för
fastighetscentralen?
Det första som måste bestämmas är vilken eff ekt som behövs när det gäller värme
och tappvattnet. Viktigt är att aldrig välja enbart efter eff ekten på den gamla pan-
nan – eller vid utbyte – den gamla växlarens eff ekt. Dessa kan vara dimensionerade
efter helt andra förutsättningar eller föråldrade normer.
Dimensionering av värmen görs med fördel efter husets tidigare energi förbrukning.
Man kan också beräkna behovet efter storleken på huset, med hänsyn taget till
isolering och användning. För ett bostadshus med modern isolering kan exempelvis
värdet 50 W/ m2 uppvärmd yta användas.
Dimensionering av varmvatten görs enligt Svensk Fjärrvärmes tekniska bestämmel-
ser F:101. Kraven innebär t.ex. 0,31 l/s upp till 10 lägenheter. 0,48 l/s upp till 30
lägenheter och 0,78 l/s upp till 80 lägenheter. Tänk dock på att alla hus till viss del
är olika när det gäller utrustning och uppbyggnad av systemet.
Efter installation skall alltid varmvattentemperaturen kontrolleras. Temperaturen
vid tappstället skall vara minst 50 grader för att undvika legionella men aldrig över
65 grader för brännskaderiskens skull. Lämplig temperatur för fastigheter är kring
55 grader. En för högt ställd temperatur kan orsaka att fj ärrvärmen ej stängs av
sommartid, då temperaturen i nätet håller cirka 65 grader. Centralen försöker då
ständigt uppnå den inställda höga temperaturen och vattnet som leds tillbaka blir
aldrig avkylt. Både kunden och värme leverantören vinner på en god avkylning.
En genomgång av huset är på sin plats innan en ny fj ärrvärmecentral monteras.
Samtidigt kan man passa på att åtgärda eventuella brister i fastighetens värme- och
varmvattensystem. Att överdimensionera fj ärrvärmecentralen efter gamla energilös-
ningar i huset ger sällan god totalekonomi.
Olika fjärrvärmecentraler skiljer sig i hur de är utrustade. I Svensk Fjärrvärme
F:101kan ni läsa om vilken utrustning som krävs på en fj ärrvärmecentral. En del
utrustning är krav, andra endast rekommendationer. Kontrollera även om det fi nns
lokala regler som måste tas hänsyn till.
Ett viktigt val av komponent gäller pumpen för värmekretsen. Ofta väljer man en
pump med fl era hastigheter. En sådan fungerar vanligen bra i an läggningen och har
ett relativt lågt inköpspris. Ett betydligt bättre val är däremot en varvtalsreglerad
pump, som automatiskt ställer in rätt kapacitet beroende på behovet i systemet. På
så sätt får man ett stabilare system med minskad risk för oljud orsakat av stängda
ventiler. En pump av den här sorten har ett högre inköpspris men upp till 50 %
lägre driftskostnader.
När det gäller större centraler är det vanligt att en del utrustning komp letteras
på plats. I slutändan är det dock oftast billigast att köpa en central som redan från
början är väl utrustad.
11

12
Olika sätt att reglera
varmvatten-
Det fi nns idag två olika huvudsätt att reglera varmvattentemperaturen på.
Termostatisk- eller termostatisk- och fl ödeskompenserad reglering. Regleringen
görs med en ventil som har en känselkropp som känner av temperaturen på
tappvarmvattnet. Känselkroppen är fylld med exempelvis en gas som utvidgas vid
stigande temperatur och genom detta stryper värmetillförseln. Regleringen kan
även ha en funktion som känner av varmvattenfl ödet och reglerar värmetillförseln
beroende på fl ödet. Fördelar med denna typ av reglering är att den är driftsäker och
enkel att ställa in. Regleringen är oftast utmärkt, dock kan den ej kopplas ihop med
utrustning som en DUC. DUC Reglering och avläsning måste alltid göras på plats. Tänk
också på att om det fi nns en vvc-krets i fastigheten måste alltid returtemperaturen
vara minst 50 grader. Vissa regleringar med fl ödeskompensering kan ge problem
med detta. Denna typ av reglering är den vanligaste på mindre och medelstora
centraler.
temperaturen
Elektronisk reglering. Med elektronisk reglering ges helt nya möjligheter att mäta
och justera temperaturen. Regleringen sköts med en reglercentral, en givare och
ett elektriskt ställdon. Anslutning av reglercentralen kan göras så att avläsning och
inställning kan skötas från andra platser än fastigheten.
Nackdelar kan vara att det kräver en högre kompetens av användaren för att ställa
in regleringen. Det är också viktigt att val av komponenter görs noggrant så att
regleringen får rätt hastighet. En långsam reglering kan ge problem med väntetider
innan rätt temperatur uppnås. En alltför snabb reglering kan ge stora temperatur-
svängningar. Elektronisk reglering är vanligast på större centraler.

14
Vilken
värmereglering
Det fi nns en mängd fabrikat och modeller av reglercentraler. När det gäller val av
fabrikat måste man se till framtida möjlighet till service, reservdelar, och tidigare
erfarenheter av fabrikatet. Många större fastighetsägare har valt att arbeta med ett
visst fabrikat för att underlätta serviceavtal och datauppkopplingar.
Att tänka på vid val av reglercentral:
Kompetensen hos driftpersonalen. En värmereglering som driftpersonalen inte
förstår sig på blir sällan korrekt inställd. Reglercentralen måste normalt justeras
av driftpersonalen efter första grundinställningen för att få en optimal inställning.
Denna justering kan ta upp till ett år eftersom den måste göras vid olika vädertyper.
Storleken på fastigheten. Ett större hus kräver mer energi. Således kan även en liten
procentuell besparing ge stora pengar tillbaka. En dyrare central ger större möjlighet
att optimera regleringen men ställer även krav på en kunnig driftpersonal eller ett
serviceavtal med ett företag som behärskar just denna reglering.
Generellt gäller att för mindre fastigheter är en enklare reglering ofta att föredra.
Större fastigheter motiverar mer avancerade regleringar.
Till vissa centraler fi nns ibland en klockfunktion som tillval, för att t ex kunna
sänka temperaturen nattetid. Nyttan av denna funktion är tveksam och lämpar sig
inte för bland andra värmetröga hus eller hus med golvvärme. Detta beroende på att
temperaturen ofta inte hinner sjunka förrän den ska höjas igen. I hyreshus kan en
sådan temperatursänkning dessutom skapa obehag hos personer med andra dygns-
rytmer än de traditionella.
ska jag välja?
Det är inte heller bra för fj ärrvärmenätet med stora eff ekttoppar tidigt på morgo-
nen. Undvik därför att installera/driftsätta klockfunktionen om det inte fi nns ett
klart uttalat behov.
Fjärrvärmecentralen placeras i vad som kallas fj ärrvärmerummet. Speciella krav
fi nns för hur rummet ska vara utformat när det gäller arbetsmiljö och möjligheter
för service. Exempelvis skall det alltid fi nnas en golvbrunn i rummet. Läs mer i
Svensk Fjärrvärme F:101.
15

Dags att byta
fjärrvärmecentral?
Utvecklingen står inte still. Inte heller tidens tand. Många fj ärrvärmecentraler i
Sverige har bristfälliga funktioner. Gamla förrådsbehållare i villor med stora värme-
förluster och varmvatten som alltför snabbt tar slut. Överdimensionerade pumpar
i fastigheter, reglerventiler som aldrig klarar av att stänga, läckande och kraftigt
försmutsade växlare samt vvc-kretsar där legionellabakterierna härjar fritt. Saker som
orsakar att radiatorerna aldrig blir kalla ens den varmaste sommardagen eller fj ärr-
värmefl öde som har nästan samma temperatur ut ur centralen som den hade in.
Att detta innebär dålig ekonomi för fastighetsägaren är också lätt att förstå. Särskilt
eftersom många energibolag även tillämpar fl ödestaxa, vilket innebär att man till
viss del får betala för energi som bara passerar centralen utan att användas. Detta
utöver priset för att värma huset trots att inget värmebehov fi nns.
Det fi nns många skäl att fråga sig om det inte är dags att byta ut den nuvarande
värmeanläggningen mot en modernare.
17

METRO THERM
METRO THERM grundades 1921. Idag är vi ett av norra Europas ledande företag
för utveckling och produktion av fjärrvärmecentraler och varmvattenberedare.
Sedan 2003 ingår vi som en del i ett framgångsrikt svenskt börsnoterat bolag.
I trettio år har vi levererat fjärrvärmecentraler till nöjda villa- och fastighetsägare
runt om i Europa. Vi har producerat fjärrvärmecentraler av alla storlekar, alltifrån
små villacentraler upp till stora enheter med effekter på fl era megawatt.
Idag får tusentals villa- och fastighetsägare runt om i Sverige sina hus uppvärmda
med hjälp av våra centraler. De har en behaglig och jämn reglering av värme och
varmvatten.
Vår fi losofi är att bygga centraler som är lättmonterade, driftsäkra med bra funk-
tioner, lätta att serva och enkla att sköta för villa- och fastighetsägaren.
Koppla in. Koppla av.
19

20
Värdefulla
termer & uttryck
DUC
Datorundercentral. Sköter styrning och övervakning i fastigheten. Genom upp-
koppling kan husets värme- och varmvattensystem styras och övervakas även ifrån
en extern plats.
Differenstryck
Tryckskillnaden mätt mellan två punkter. I fj ärrvärmesammanhang menar man
oftast trycket på tillopp respektive retur på primärsidan. Normalt ligger detta
mellan 1 och 6 bar. För högt diff erenstryck kan bl. a ge ljudproblem, för lågt
tryck gör att fl ödet genom växlare och ventiler blir för litet och eff ekten minskas.
Differenstrycksregulator
Monteras för att undvika ett för högt diff erenstryck. Ett konstant diff erenstryck
ger ett stabilare system och möjliggör en optimal dimensionering av alla kompo-
nenter. Kan monteras antingen i fj ärrvärmenätet eller i centralen.
KV-värde
Karaktäristisk ventilkoeffi cient som beror på ventilens öppningsgrad. Anger fl ödet
i m3/h vid ett tryckfall av 1 bar över ventilen.
KVS-värde Ventilkapacitet
Anger fl ödet i m3/h vid fullt öppen ventil och ett tryckfall av 1 bar över ventilen.
Olika ventiler har olika kvs-värden. Ett för stort kvs-värde på ventilen kan ge
problem med regleringen och med att få upp trycket i fj ärrvärmenätet efter ett
driftavbrott. Ett för litet värde gör att man inte får önskad eff ekt ur centralen.
P-märkning
Produktcertifi ering utfärdat av SP. Intygar vissa bestämda egenskaper hos en
produkt, krav som kan fi nnas i standarder, myndighetsföreskrifter, eller i frivilliga
specifi kationer. Krav för fj ärrvärmecentraler fi nns specifi cerade i F:103 framtagen
och fastställd av Svensk Fjärrvärme.
Tryckklass
Anger det maximala trycket en komponent får utsättas för. Olika system kräver
olika tryckklasser på komponenterna. För fj ärrvärmenätet krävs att alla kompo-
nenter skall klara ett tryck på minst 16 (PN16). Kall- och varmvattensystemet
skall klara ett tryck på 10 bar (PN 10) och värmesystemet minst 6 bar (PN6).
VVC-krets
Varmvattencirkulations-krets. Intern cirkulation av tappvarmvatten för att minska
väntetiden vid tappning. Vanligt i hyreshus och i större fastigheter.
Varvtalsreglerad pump
Genom att automatiskt reglera varvtalet på pumpen beroende på tryckfallet i
systemet kan ett konstant pumptryck erhållas.
Värmekurva
Visar sambandet mellan utetemperatur och värmekretsens tilloppstemperatur.
Inställningen görs i reglercentralen. Lutningen anpassas efter husets behov.
Värmemängdsmätare
Energimätare som beräknar förbrukad energi genom att mäta fl ödet genom
mätare, samt in- respektive utgående temperatur i primärledningarna. Värme-
mängdsmätaren tillhandahålls normalt av fj ärrvärmebolaget.
Värmereglering
Reglering för att styra temperaturen i fastigheten. Det vanligaste är att genom
att känna av dels utetemperaturen, och dels temperaturen som går ut i värme-
systemet, styr regleringen en ventil som skickar ut rätt mängd värme i systemet.
I reglercentralen ingår vanligen också funktion för att stoppa pumpen när ute-
temperaturen överstiger ett visst gradtal.
21

Arbetsmiljöverket
Ekelundsv. 16 171 84 SOLNA, 08-730 90 00, www.av.se
Tidigare Yrkesinspektionen och Arbetarskyddsstyrelsen. Myndighet för
arbetsmiljö och annat relaterat. Ställer krav på utformning av fj ärrvärmerum
och fj ärrvärmecentraler i fastigheter som sköts av yrkesfolk, samt krav gällande
rivnings- och installationsarbeten.
Boverket
Vill du
veta mer?
Box 534, 371 23 KARLSKRONA, 0455-353 00, www.boverket.se
Nationell myndighet för samhällsplanering, stadsutveckling, byggande och
boende. På hemsidan fi nns länkar som rör bland annat lagstiftning för byggnader
och deras installationer. Ger även ut ”Boverkets byggregler nybyggnad”, BBR.
Svensk Fjärrvärme
101 53 STOCKHOLM, 08-677 25 50, www.fj arrvarme.org
Branschorganisationen för Sveriges fj ärrvärmeföretag. Föreningens medlemmar
står idag för 99 % av fj ärrvärmeleveranserna i Sverige.
Svensk Fjärrvärme ger ut tekniska bestämmelser som:
Certifi ering av fj ärrvärmecentral F:103
Fjärrvärmecentralen F: 101
Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, SP
Box 857, 501 15 BORÅS, 033-16 50 00, www.sp.se
Ett aktiebolag som ägs av svenska staten genom Näringsdepartementet. Ansvarar
för provning och utfärdande av P-märkningen.
23

koppla in
koppla av
METRO THERM AB
Daléngatan 1 • 392 39 KALMAR
tel 0480-420 730 • fax 0480-420 731
info@metrotherm.se • www.metrotherm.se