Veterinärmedicin: Kursbeskrivningar - Helsingin yliopisto - Helsinki.fi

VETERINÄRMEDICINSKA UTBILDNINGSPROGRAMMET 2011-2012 

Veterinärmedicine kandidat 

Grundstudier Omfattning Tidpunkt 

Studievägledning 2 sp 1. lå 

Veterinärmedicine kandidatens portfolio 2 sp 1., 2. och 3. lå 

Informations- och kommunikationsteknologilära 

IKT-körkort 

3 sp 

1. lå 

Integrerade ikt-studier 

2 sp 

3. lå 

Kommunikationsstudier i modersmålet 3 sp 1., 2. och 3. lå 

Främmande språket (engelska) 3 sp 1. och 2. lå 

Andra inhemska språket (finska/svenska) 4 sp 2. lå 

Veterinäretik och djurskydd 3 sp 2. och 3. lå 

Veterinären som tjänsteman 2 sp 3. lå 

Studerandens utveckling till medlem av det 

vetenskapliga samfundet 

2 sp 

2. och 3. lå 

Ämnesstudier Omfattning Tidpunkt 

Det friska husdjuret 53 sp 1., 2. och 3. lå 

Djurhållning och välbefinnande 10,5 sp 1. och 2. lå 

Veterinärmedicinsk mikrobiologi och immunologi 12,5 sp 2. lå 

Veterinärmedicinsk parasitologi 5 sp 2. lå 

Köttbesiktning och slakterihygien 7,5 sp 2. och 3. lå 

Veterinärmedicinsk patologi 17 sp 2. och 3. lå 

Veterinärmedicinsk epidemiologi 

Veterinärmedicinsk infektionsepidemiologi 

Materialbaserad veterinärmedicinsk argumentering 

9 sp 

3. lå 


1 sp 

Farmakologins och toksikologins grunder 

6 sp 

3. lå 

Läkemedelsanvändning och –ordination 

1 sp 


1 sp 

Inledning till kliniskt arbete 7,5 sp 3. lå 

Alternativa ämnesstudier 

1-7 sp 1., 2. och 3. lå 

Valbara studier 

1-7 sp 

Fritt valbara studier 

0-6 sp 

Praktik 

tot.12 

Lantgårdspraktik 

6 sp 

2. lå 

Besiktningsveterinärpraktik 

6 sp 

3. lå 

Kandidatavhandlingen 

Mognadsprov 

6 sp 2. och 3. lå 

Totalt 180 sp 

1

Studievägledning 2 sp 

90027 

Målgrupp: Studeranden som avlägger veterinärmedicine kandidatexamen 

Timing: 1:a läsårets hösttermin, orienterande veckan 

Mål: Den nya studeranden får bekanta sig med Helsingfors universitet som studiemiljö, 

speciellt Viks campusområde med tyngdpunkten på veterinärmedicinska fakulteten och dess 

olika institutioner. 

Kunskapsmål: Den studerande 

lär känna andra studerande och studiemiljön 

behärskar för studierna väsentliga praktiska frågor 

identifierar olika karriäralternativ för en veterinär 

vet var man kan söka hjälp för problem som hänger samman med studier och 

studentlivet 

Innehåll: Föreläsningar, smågruppsarbete, studiebesök 

Prestationssätt: Deltagande i undervisning och inlämning av feedback i WebOodi. 

Undervisningen består av föreläsningar, smågruppsarbete och besök samt adb-övningar. 

Värdering: Godkänd/underkänd 

Ansvarig person: Leena Luukkanen 

Veterinärmedicine kandidatens portfolio 2 sp 

90100 


Timing: 1:a-3:e läsåret 

Mål: Studeranden ser de veterinärmedicinska studierna som en helhet och får en uppfattning 

om veterinäryrkets mångsidighet redan från början av studierna. Studeranden lär sig resonera 

över sin inlärning och faktorer som har en inverkan på denna samt får färdigheter i 

dokumentation och utvärdering av sitt eget kunnande. 

Kunskapsmål: Den studerande kan 

utvärdera sin inlärningsmiljö och undervisning samt göra konstruktiva 

utvecklingsförslag 

utvärdera sin inlärning och studietekniker 

utvärdera sin utveckling som inlärare och identifiera faktorer som påverkar denna 

gestalta sin plats på studievägen för veterinärmedicine licentiatexamen 

gestalta sitt kunnande i förhållande till målen för hela examen 

vara medveten om sina styrkor och utvecklingsutmaningar 

skriva ett resonerande sammandrag av sina kandidatstudier 

orientera sig om licentiatstudierna och berätta om sina egna planer i förhållande till 

dessa och det framtida arbetslivet 

Innehåll: Tyngdpunkten i innehållet ligger vid utvecklandet av färdigheter för studier och 

arbetslivet. 

Studiematerial och litteratur: Studiehandboken 2010-2011, veterinärmedicinska fakulteten, 

Helsingfors universitet; Ryti K & Uusitalo A.: Få ut det mesta av studierna, Tampereen 

yliopistopaino 2009. Övrigt material som anvisas under perioden. 

Prestationssätt: Besvara utvärderingsenkäter under 1-3 läsåret. Visningsportfolio i slutet av 

studierna för kandidatexamen 

Värdering: Godkänd/måste kompletteras 

Ansvarig person: Mirja Ruohoniemi, Sami Junnikkala 

Förbindelser med andra studieperioder: 

2

En del av undervisningen är integrerad i Undervisning som förbereder för studierna (90027). 

Den ger färdigheter för studieavsnittet Veterinärmedicine licentiat portfolio (90190). 

Övrig information: Delprestationer: 90100-1 Förhandsuppgift, 90100-2 ISP-arbete 

och 90100-3 Visningsportfolio 

Realisering och arbetssätt: Förhandsuppgifter och responsenkäter (obligatoriska), 

responstillfällen och föreläsningar, portfolioarbete 

IKT-körkort 3 sp 

90099 


Timing: 1:a läsårets hösttermin 

Mål: Efter avlagt studieavsnitt behärskar den studerande grundläggande datorkunskaper, kan 

arbeta i HU:s IT-miljö och använda dess tjänster. Dessutom känner han eller hon de 

vanligaste programmen som behövs i studierna och kan använda dem på ett ändamålsenligt 

sätt. Den studerande kan söka information på ett effektivt, kritiskt och etiskt sätt. Dessutom är 

han eller hon medveten om de datasäkerhetsrisker som hänför sig till användning av Internet 

och datorer och kan undvika de vanligaste problemen. 

Innehåll: IKT-körkortet består av fem moduler: IT-miljön vid HU, introduktion till 

datoranvändning, datasäkerhet och dataskydd, informationssökning, bearbetning och 

framställning av data. 

Studiematerial och litteratur: Studiematerial som är gemensamt för alla fakulteter finns på 

adressen http://www.helsinki.fi/tvt-ajokortti/svenska/ 

Prestationssätt: Nätbaserad sluttentamen i klassrum. Kursen genomförs på universitetets 

webbaserade inlärningsmiljö Moodle. I kursen ingår ett nivåprov som äger rum under den 

orienterande veckan, och man kan få extra poäng för nivåprovet inför det egentliga provet. 

Det egentliga provet kan också göras med ett yrkesprov. Kunskaper och färdigheter som 

krävs för yrkesprovet kan man tillgodogöra sig självständigt på nätet genom studiematerial 

eller genom att även delta i kontaktundervisning. Till såväl kontaktundervisningen som 

slutförhöret anmäler du dig i WebOodi på adressen http://www.helsinki.fi/weboodi. Till varje 

kontaktundervisningsperiod tas högst 26 studerande enligt anmälningsordningen. 

Värdering: Godkänd/ underkänd, med minst 70% rätt i vart av de fem provavsnitten för 

godkänt resultat 

Ansvarig person: Kristian Lindqvist 

Förbindelser med andra studieperioder: Studieavsnittet IKT-körkort (3 sp) som 

genomförts vid någon annan fakultet vid Helsingfors universitet ersätter helt direkt 

veterinärmedicinska fakultetens studieavsnitt IKT-körkort (3 sp). 

Övrig information: Allmän information om studieavsnittet finns på adressen 

http://www.helsinki.fi/tvt-ajokortti/svenska/. IKT-körkortet är ett gemensamt studieavsnitt för 

alla studerande vid Helsingfors universitets fakulteter. Körkortet är en del av studierna i 

informations- och kommunikationsteknik som omfattar 5 studiepoäng. 

Integrerade ikt-studier 2 sp 

90097 



Innehåll: Studierna är integrerade i övriga studier (veterinärmedicinsk epidemiologi och 

veterinärmedicinsk farmakologi och toxikologi) under 1:a-3:e läsåret. 

Värdering: godkänd/underkänd 

3

Kommunikationsstudier i modersmålet 3 sp 

90088 

Målgrupp: Studerande som avlägger veterinärmedicine kandidatexamen 


Mål: Målet är att de studerande lär sig välja skriftlig och verbal stilart enligt 

mottagargruppen. 

Innehåll: Under 1:a årskursen behandlas veterinärmedicinsk terminologi integrerad i 

studiehelheten Det friska husdjuret. Under 2:a årskursen tas upp hur man skriver en 

veterinärmedicinsk rapport. Under 3:e årskursen ingår kommunikationsstudierna i 

studieavsnittet veterinären som tjänsteman. 

Studiematerial och litteratur: Material som anvisas på föreläsningarna. 

Prestationssätt: Uppgifter i samband med föreläsningarna. 


Ansvarig person: Åsa Mickwitz 

Övrig information: Delprestationerna i studieavsnittet är 90085 Det veterinärmedicinska 

språket (1 sp), 90086 Skriftlig kommunikation (1 sp) ja 90087 Kommunikationsstudier för 

veterinären som tjänsteman (1 sp). 

Realisering och arbetssätt: Föreläsningar och smågruppsarbete integrerat i ämnesstudierna i 

veterinärmedicin 

English Academic & Professional Skills: Reading, Writing & Spoken Communication 

(CEFR B2) 1 sp 

995010EläinL 

Kohderyhmä: The Faculty of Veterinary Medicine. 

Ajoitus: First year, first term, as indicated in the study programme. 

Edeltävät opinnot: Starting level CEFR B2. 

Tavoite: The aim of the course is for students to 

1) develop skills in the academic and professional English of their field, such as to 

understand text organisation, style, vocabulary and linguistic markers (related to the 

faculty exam textbooks and articles from the field) 

read critically and more efficiently, understand a variety of texts and extract 

information (with a special focus on faculty exam textbooks) 

discuss topics arising from the reading materials, presenting, explaining and 

illustrating ideas and opinions 

communicate more fluently, clearly, spontaneously and accurately, and 

2) to gain confidence to communicate in situations relevant to their studies and professional 

life as well as to take responsibility for their own learning, through active participation and 

self-evaluation. 

Sisältö: Depending on the particular needs of the group, the course will include 

finding of written material relating to the student’s field from a range of sources such 

as journals, textbooks, the Internet. Additional reading materials may be provided by 

the teacher 

reading a range of texts, applying appropriate strategies 

presenting and discussing topics related to the fields of study 

becoming familiar with strategies and tools for future language development. 

Contact hours 14, independent work 13. 

Oppimateriaali ja kirjallisuus: Materials, in paper or electronic format, provided by both 

4

the teacher and the students, will be distributed during the course. 

Suoritustavat: Completing the course or passing an exemption test. 

Arviointi: A variety of evaluation methods will be used, including peer- and self-assessment, 

portfolios and the continuous evaluation of performance. There will be no final test. To meet 

the goals, students are expected to engage actively in the tasks and other work agreed upon at 

the beginning of the course. 1 credit = 14 contact hours and 13 hours of independent work. 

Lisätiedot: KIELIKESKUKSEN OPINTO-OPAS (Alma) - SPRÅKCENTRUMS 

STUDIEHANDBOOK (Alma) - LANGUAGE CENTRE STUDY GUIDE (Alma) 

English Academic & Professional Skills: Discussion & Writing (CEFR B2) 2 sp 

995012EläinL 

Kohderyhmä: The Faculty of Veterinary Medicine. 

Ajoitus: Second year students in the Faculty of Veterinary Medicine. 

Edeltävät opinnot: Starting level CEFR B2. 

Tavoite: The aim of the course is for students to activate and develop skills in the academic 

and professional English of their field and to gain confidence to communicate in situations 

relevant to their studies and professional life. The intention is that students improve their 

ability to 

understand general and academic spoken language, extract information and identify 

viewpoints 

discuss academic topics, presenting ideas and opinions 

read and understand academic texts and extract information 

write clear and structured academic texts using the vocabulary of their field 

communicate more fluently, clearly, accurately and spontaneously 

take responsibility for their own learning, through active engagement and selfevaluation. 

Sisältö: Depending on the particular needs of the group, the course will include 

practice and development of the skills needed to communicate with animal owners 

and veterinarians 

development of professional vocabulary in veterinary medicine 

writing texts relevant to the students’ academic and professional needs 

presenting and discussing topics related to veterinary medicine, such as animal 

husbandry, diagnostic methods and the treatment of animals 

becoming familiar with strategies and tools for future language development. 

Contact hours 28, independent work 26. 

Oppimateriaali ja kirjallisuus: Materials, in paper or electronic format, provided by both 

the teacher and the students, will be distributed during the course. 

Suoritustavat: Completing the course or passing an exemption test. The exemption test is 

arranged once during the academic year. 

Arviointi: A variety of evaluation methods will be used, including peer- and self-assessment 

and the continuous evaluation of performance. There will be no final test. To meet the goals, 

students are expected to engage actively in the tasks and other work agreed upon at the 

beginning of the course. 

Lisätiedot: KIELIKESKUKSEN OPINTO-OPAS (Alma) - SPRÅKCENTRUMS 

STUDIEHANDBOOK (Alma) - LANGUAGE CENTRE STUDY GUIDE (Alma) 

Muntlig och skriftlig färdighet i andra inhemska språket, svenska 4 sp 

99291EläinL 

Kohderyhmä: Studenter inom veterinärmedicinska fakulteten enligt utbildningsprogrammet. 

5

Ajoitus: Rekommenderas fr.o.m. tredje terminen, tidigast andra terminen. 

Edeltävät opinnot: Utgångsnivå: CEFR B1. Färdigheter som motsvarar gymnasiekurs i 

svenska med minst magna cum laude i studentexamen. För den som behöver komplettera sina 

kunskaper rekommenderas förberedande kurs/valmentavat kurssit. 

Tavoite: Efter kursen har studenterna sådana muntliga och skriftliga färdigheter i svenska 

som de behöver i studierna och i yrkeslivet inom det egna fackområdet. Kunskaperna är på 

den nivå som krävs av offentligt anställda enligt lagen 424/2003 och förordningen 481/2003. 

Studenten behärskar den centrala veterinärmedicinska terminologin i kommunikativa 

situationer som är relevanta med tanke på framtida arbetsuppgifter. Studenterna kan i tal och 

skrift begära och ge information, uttrycka och motivera sin åsikt, göra upp planer samt 

uttrycka sig enligt situationens krav så att kommunikationen fungerar. 

Sisältö: Innehållet på kursen består av aktuella veterinärmedicinska teman. Temana 

behandlas muntligt och skriftligt i form av förståelseövningar, sammanfattningar, 

presentationer och diskussioner som baserar sig på texter och inspelningar. Också grammatik- 

och skrivövningar ingår i kursen. Arbetssättet på lektionerna är ofta grupp- och pararbete. 

Kursen består av 56 t klassundervisning och 56 t självständiga studier. Under kursen 

förutsätts aktivt deltagande och gjorda hemuppgifter. 

Oppimateriaali ja kirjallisuus: Läraren ger information om materialet och 

kopieringsavgiften i början av kursen. 

Suoritustavat: Kurs och muntligt och skriftligt slutprov. Ett alternativ till kursen är 

ersättande prov. 

Arviointi: Muntligt och skriftligt slutprov. Utvärderingen baseras på kunskapsnivåerna B1 

(nöjaktig förmåga) och B2 (god förmåga) enligt CEFR. 

Lisätiedot: Mera information om kurstyp (nätkurs, integrerad kurs etc.) finns i samband med 

varje grupp. 

KIELIKESKUKSEN OPINTO-OPAS (Alma) - SPRÅKCENTRUMS STUDIEHANDBOOK 

(Alma) - LANGUAGE CENTRE STUDY GUIDE (Alma) 

Muntlig och skriftlig färdighet i det andra inhemska språket, finska 3-5 sp 

99292 

Kohderyhmä: Helsingin yliopiston opiskelijat ja JOO-opiskelijat. 

Ajoitus: Kolmannelta lukukaudelta alkaen. 

Edeltävät opinnot: Lähtötaso CEFR B1 (lukion tiedot). 

Tavoite: Tavoitteena on, että opiskelija kurssin käytyään ymmärtää oman alansa puhuttua ja 

kirjoitettua suomen kieltä sekä pystyy keskustelemaan alaansa liittyvistä kysymyksistä. Hän 

osaa myös käyttää kieltä kirjallisesti omaan opiskelualaansa liittyvissä tehtävissä. Kurssin 

hyväksytty suorittaminen osoittaa opiskelijan saavuttaneen suomen kielen taidon, joka 

julkisyhteisöjen henkilöstöltä vaadittavasta kielitaidosta annetun lain ( 424/2003 ) 6 §:n 1 

momentin mukaan vaaditaan valtion henkilöstöltä kaksikielisessä viranomaisessa ja joka on 

tarpeen oman alan kannalta. 

Sisältö: Kurssilla kartutetaan suullisia ja kirjallisia taitoja, joita opiskelija tarvitsee omalla 

alallaan sekä arjessa. Kurssilla luetaan ajankohtaisia artikkeleita ja käydään keskusteluja 

niiden pohjalta sekä laajennetaan oman alan suomenkielisen terminologian tuntemusta. 

Jokainen opiskelija pitää suullisia esityksiä (esim. esitelmä, tietoisku), ja tekee kirjallisia 

tehtäviä (esim. mielipideteksti, essee). Lisäksi kotona ja tunneilla tehdään 

kielioppiharjoituksia. Kontaktiopetusta 42 tuntia ja itsenäistä työskentelyä 39-93 tuntia. 

Oppimateriaali ja kirjallisuus: Verkkomateriaali ja tunnilla jaettavat luentomonisteet. 

Monisteet ovat maksullisia, ja opettaja ilmoittaa monisteiden hinnan ensimmäisellä 

oppitunnilla. 

6

Suoritustavat: 

Opintojakso on mahdollista suorittaa kurssilla ja siihen liittyvällä suullisen ja kirjallisen 

taidon kokeella 

TAI 

osallistumalla kaksiosaiseen korvaavaan kokeeseen 

Del 1: det skriftliga provet 

Studerande skall visa sig ha förmåga att skriva en kort fackuppsats eller annan lämplig 

framställning på finska och därvid behärska nödvändig fackterminologi. 

Del 2: det muntliga provet 

Studerande som godkänts i det skriftliga provet kallas till ett muntligt prov. Närmare 

information om det efter skrivprovet via e-post. 

Arviointi: Opiskelijoilta edellytetään annettujen tehtävien suorittamista sekä aktiivista 

osallistumista keskusteluihin. Kurssi päättyy kokeeseen, jossa suullinen ja kirjallinen taito 

arvioidaan kumpikin erikseen asteikolla hyvä CEFR B2 - tyydyttävä CEFR B1. 

Lisätiedot: Närmare information om deltagande på Språkalliansens webbsidor. 

Yleinen käytäntö Kielikeskuksen kursseilla on vähintään noin 80 %:n läsnäolovelvollisuus ja 

kurssiin kuuluvien tehtävien suorittaminen. 

KIELIKESKUKSEN OPINTO-OPAS (Alma) - SPRÅKCENTRUMS STUDIEHANDBOOK 

(Alma) - LANGUAGE CENTRE STUDY GUIDE (Alma) 

Veterinäretik och djurskydd 3 sp 

90172 



Mål: Studieavsnittet omfattar grunderna i etiskt beslutsfattande som utgör en del av 

veterinäryrket. 

Innehåll: Kursen tar upp frågor angående hållande av, forskning och utnyttjande av 

produktions-, sällskaps- och försöksdjur, djurparksdjur och inställning till vilda djur, 

produktionsdjurens behandling under hela produktionskedjan, etisk produktion, synpunkter 

på djurförädling och genmodifiering, etiken i läkemedelsbehandling av djur, 

djurskyddsmyndighetens ansvar och veterinäryrkeskårens etiska principer samt 

forskningsetikens grunder. 

Studiematerial och litteratur: Meddelas senare 

Prestationssätt: Föreläsningar, seminariearbete, självständig informationssökning, 

grupparbeten och nätbaserat arbete. Inlärningsdagbok och deltagande i en etisk diskussion på 

plattformen Moodle 


Ansvarig person: Outi Vainio 

Förbindelser med andra studieperioder: Temaundervisning som anknyter till flera 

studieavsnitt och studiehelheter (t.ex. veterinären som tjänsteman, Studerandens utveckling 

som medlem av det vetenskapliga samfundet, Det friska husdjuret, Djurhållning och 

välbefinnande, Köttinspektion och slakterihygien, Veterinärmedicinsk farmakologi och 

toxikologi). 

Övrig information: Under 3:e läsårets vårtermin skrivs en ca. 1 sida lång sammanfattning 

utgående från inlärningsdagboken, som beskriver hur ens egna etiska tänkande har ändrats 

under de tre studieårena. Sammanfattningen inlämnas vid slutet av april eller november på 

7

nätet eller till studiesekreteraren vid fakultetens kansli (EE-byggnaden 2:a vån., rum B229). 

Närmare instruktioner finns på kursens hemsida: 

https://moodle.helsinki.fi/course/view.php?id=933 

Veterinären som tjänsteman 2 sp 

90082 


Timing: 3:e årskursens hösttermin 

Mål: Veterinären kan verka som tjänsteman inom stats-, läns-, kommunal- eller EUförvaltningen 

under förutsättning att han eller hon har kännedom om tjänstemannaansvar och 

-makt samt tjänstemannaetik. Syftet är att göra studeranden bekant med centrala begrepp och 

ge honom eller henne färdigheter att även tjänstgöra som föreståndare för slakterier eller ha 

ledande ställning i kommuner. 

Kunskapsmål: Studeranden kan definiera uppgiftsfältet inom miljö- och hälsoskydd och 

gestalta veterinären i rollen som tjänsteman i denna helhet. Studeranden förstår en 

myndighets ansvar och skyldigheter samt identifierar utmaningarna med anknytning till 

chefs- och ledningsuppgifterna. Dessutom behärskar han eller hon de grundläggande 

principerna för kriskommunikation och kan upprätta en kommunikationsplan. 

Innehåll: Under studieavsnittet blir studeranden informerad om tjänstemannaansvaret och 

befogenheter, tjänstemannaetik samt lagstiftning som reglerar arbetet. Föreläsningar ges och 

övningar genomförs i arbetspsykologi och arbetarskydd samt strategisk ledning i samband 

med ledaruppgifter. Kommunikationen koncentreras speciellt på kriskommunikation och 

kommunikationsplanering. Undervisningen i kommunikation är en del av de integrerade 

kommunikationsstudierna på modersmålet. 

Studiematerial och litteratur: Meddelas senare 

Prestationssätt: Föreläsningar 18 timmar (70 % obligatoriska) och uppgifter 30 timmar 

(obligatoriska). 


Ansvarig person: Mari Nevas 

Förbindelser med andra studieperioder: För att kunna delta i kursen måste studieavsnittet 

köttbesiktningsteknik vara genomfört. Studeranden måste ha deltagit i undervisning i 

djurhållning och epidemiologi. I studieavsnittet har integrerats 1 sp kommunikationsstudier 

på modersmålet. 

Studerandens utveckling till medlem av det vetenskapliga samfundet 2 sp 

90075 



Mål: Målet för studieavsnittet är att göra studeranden bekant med den vetenskapliga 

forskningens utgångspunkter och tillvägagångssätt. Studeranden lär sig vad ett 

vetenskapssamfund innebär och hur det fungerar när det gäller att producera och utvärdera 

forskningsrön. 

Kunskapsmål: Studeranden kan: 

förstå principerna för vetenskapligt tänkande och vetenskaplig slutledning 

kritiskt granska provmaterial som använts i forskningen och storleken på urvalet 

berätta om tillvägagångssätten och rapporteringen vid vetenskaplig forskning med 

beaktande av etiska synvinklar 

kritiskt granska informationskällor och bedöma nivån på forskningsrönen 

Innehåll: Studieavsnittet innehåller en presentation av forskningen inom den 

8

veterinärmedicinska fakulteten, undervisning i teori om vetenskap och forskning samt 

undervisning i vetenskapligt skrivande. I samband med grundkurserna i farmakologi och 

toxikologi anordnad undervisning i EBM (3:e årskursen) med 2 föreläsningstimmar och 

uppgift i kunskapssökning (handledd kunskapssökning, jämförelse av funna artiklar och 

möjlighet till diskussion) ingår som en del av studieavsnittet. Institutionerna ansvarar för 

presentationen av forskningsverksamheten som ges i samband med undervisningen och utgör 

hälften av innehållet. 

Studiematerial och litteratur: Material som delas ut; Johdatus tieteelliseen ajatteluun, 

Haaparanta & Niiniluoto. HY filosofian laitoksen julkaisuja Nro 3 1986. 

Prestationssätt: Föreläsningar och seminarieundervisning samt uppgifter i kunskapssökning, 

sammanlagt 30 timmar. Deltagande i föreläsningar och seminarier. 


Ansvarig person: Prodekanus för forskning och forskarutbildningen Olli Peltoniemi 

Förbindelser med andra studieperioder: Studerande kan utnyttja teman som behandlas i 

inlärningsdagboken som ingår i studieavsnittet Veterinäretik och djurskydd (90172). 

Det friska husdjuret 53 sp 

Molekyler, celler och vävnader 14,5 sp 

Stöd- och rörelseorganen samt nervsystemet 10,5 sp 

Blodomlopp och andning 4,5 sp 

Matspjälkning och energimetabolism 10,5 sp 

Homeostas och reproduktion 5 sp 

Komparativ anatomi och fysiologi 2 sp 

Husdjurens topografiska anatomi 3 sp 

Inledning till husdjurens kliniska anatomi och fysiologi 3 sp (3:e läsåret, 2012- 

2013->) 

Molekyler, celler och vävnader 14,5 sp 

90800 

Celler och vävnader 3 sp 

90181 


Timing: 1:a årskursens hösttermin 


kan redogöra för uppbyggnaden av cellerna och huvudvävnadstyperna och deras 

centrala benämningar. 

kan också redogöra för cellernas och grundvävnadernas egenskaper och uppgifter i 

organismen 

kan också självständigt använda ett ljusmikroskop 

har gjort sig förtrogen med vissa centrala forskningsmetoder för celler och vävnader, 

såsom histologiska grundfärgningar så att han eller hon kan redogöra för hur de 

genomförs i sina huvuddrag. 

Innehåll: Inom perioden behandlar man cellernas interna och externa strukturer, strukturer 

som behövs i den interna kommunikationen mellan celler, grundläggande vävnadstypers 

histologi samt grunderna i ljusmikroskopi och histologiska metoder. 

9

Studiematerial och litteratur: Ross Histology, a Text and Atlas, 5:e upplagan, Lippincott 

Williams & Wilkins, 2006. Alberts ym. Essential Cell Biology, 3:e upplagan, Garland 

Science, 2009. 

Övrigt material som delas ut under studieavsnittet. 

Prestationssätt: Ritningsövningar och skriftlig tentamen (2 h). Föreläsningar 22 h, 

handledda mikroskopiövningar 10 h, ritningsuppgifter. 

Värdering: Tentamen 0-5, ritningsuppgifter godkänd/underkänd 

Ansvarig person: Mikael Niku 

Utvecklingsbiologi 2 sp 

90187 


Timing: 1:a läsårets vårtermin 


kan redogöra för utvecklingsbiologin som vetenskapsområde och nämna några 

beröringspunkter mellan utvecklingsbiologi och veterinärmedicin 

kan förklara grundläggande fackbegrepp och olika faser av ontogenin med egna ord 

redogöra för den molekylära karaktären hos mekanismer som styr utvecklingen och 

nämna exempel på faktorer som styr utvecklingen 

kan beskriva egenskaper hos stamcellerna och vet varför stamceller undersöks 

kan redogöra för hur miljön påverkar ontogenin 

hittar information han eller hon behöver om teman med anknytning till 

utvecklingsbiologin i läroböcker inom området och vetenskapliga publikationer 

Innehåll: På kursen sätter sig studeranden in i individens utveckling: hur en enda cell 

utvecklas till ett helt djur. Från befruktning och tidig embryoutveckling avancerar man till 

utvecklingen av olika organsystem. Deltagarna lär känna olika strukturer av moderkakan hos 

husdjur. Slutligen granskas miljöns inverkan på individens utveckling samt förhållandet 

mellan individens utveckling och evolutionen. Under kursen behandlas även aktuella teman 

med anknytning till utvecklingsbiologi såsom stamcellsforskning och embryoteknologier 

inom boskapsskötsel. 

Studiematerial och litteratur: Föreläsningsmaterial delas ut. 

Rekommenderas: Sariola Kehitysbiologia. Solusta yksilöksi, Duodecim, 2003. Gilbert 

Developmental biology, 8:e upplagan, Sinauer, 2006. McGeady ym. Veterinary embryology, 

1:a upplagan, Blackwell, 2006. Hyttel ym. Essentials of domestic animal embryology. 

Saunders 2010. 

Prestationssätt: Föreläsningar 26 h, obligatorisk gruppundervisning 2 h, övningsarbete 

(grupparbete: presentation av en vetenskaplig artikel), inlärningsdagbok. 



Cell- och molekylärbiologi 4.5 sp 

90188 



Mål: Känna till huvuddragen i nukleinsyrornas struktur och biokemiska egenskaper och 

förstå hur dessa möjliggör nukleinsyrornas biologiska uppgifter. 


känner till de olika stadierna i genernas expression och dess reglering på både cell- 

och vävnadsnivå. 

kan beskriva sambandet mellan signalering mellan celler och geners expression. 

10

kan redogöra för cellskelettets struktur och förklara dess uppgifter inklusive cellernas 

rörelser och transport innanför cellen samt betydelsen för cellerna och vävnaderna. 

kan jämföra mekanismerna för cellcykel, celldöd och molekylnivå vid cancer. 

har en grundläggande uppfattning om de vanligaste modellorganismerna inom cell- 

och molekylbiologi som används inom forskningen samt de vanligaste cell- och 

molekylbiologiska forskningsmetoderna och tillämpningen av dem. Dessutom kan 

han eller hon beskriva PCR- och kloningstekniker och utvärdera deras användning i 

olika situationer. 

kan söka information om gener och genom i olika databaser med metoder som 

bioinformatiken erbjuder. 

Innehåll: Under avsnittet behandlas strukturen hos DNA, kromatinet och kromosomer, 

DNA:s fördubbling, DNA-mutationer och deras reparation, bildning av rekombinationer, 

transkription och RNA:s omvandlingsreaktioner, ribosomer och proteinsyntes, reglering av 

transkription, proteiners glykosylation, bildning av glykoproteiner och glykolipider samt 

subcellulär vesikeltrafik och proteiners cellinterna allokering. Dessutom bekantar man sig 

med bioinformatik, molekylär evolution och de vanligaste molekylbiologiska metoderna. 

Studiematerial och litteratur: Material som delas ut på föreläsningar och övningsarbeten. 

Alberts et al. Essential Cell Biology, 3:e upplagan, Garland Science, 2009. 

Rekommenderas: Nelson & Cox Lehninger Principles of Biochemistry, 5:e upplagan. 

Sariola et al. Solusta yksilöksi - Kehitysbiologia, Duodecim. 

Prestationssätt: Skriftlig tentamen samt godkända övningsarbeten. Föreläsningar 29 h, 

obligatorisk smågruppsundervisning 10 h, obligatoriska laboratorieövningar 6 h. 

Värdering: 0-5 

Ansvarig person: Marjo Salminen 

Förbindelser med andra studieperioder: Förutsätter att kurserna Cellers metabolism och 

Celler och vävnader genomförts eller motsvarande kunskaper inhämtats. 

Mikroskopi av organhistologi 2 sp 

90178 




har förmåga att identifiera organ hos ett friskt djur utifrån deras histologiska struktur 

känner till de viktigaste strukturella dragen som kan urskiljas på ljusmikroskopnivå 

för varje vävnadstyp och deras benämningar 

kan redogöra för de viktigaste skillnaderna i vävnadsstrukturen mellan 

husdjursarterna 

Innehåll: Husdjurens organstruktur på vävnadsnivå: Viktigaste strukturer och benämningar. 

Studiematerial och litteratur: 

Ross m.fl.: Histology: A Text and Atlas, 5:e upplagan, Lippincott Williams & Wilkins, 2006. 

Anvisning för mikroskopi av organhistologi och katalog över preparat. 

Prestationssätt: Rituppgifter och preparattentamen 2 h, varvid man identifierar vävnadsprov 

genom mikroskopi. Handledda mikroskopiövningar 13 h. I samband med mikroskopi på egen 

hand ritas histologiska strukturer för centrala vävnader och organ. 



Övrig information: Genomförande av kursen med godkänt resultat är en förutsättning för 

genomförande av studieavsnittet i histopatologi under årskurs 2. 

11

Veterinärmedicinsk genetik 3 sp 

90132 


Timing: 2:a årskursens hösttermin 

Mål: Studeranden behärskar grunderna i veterinärmedicinsk genetik och genforskning. 

Kunskapsmål: Studeranden 

identifierar och kan förklara grundbegrepp och fenomen med anknytning till genetik 

och ärftlighet 

kan beskriva olika laboratoriemetoder med anknytning till genforskning 

kan beskriva huvuddragen i och betydelsen av forskning på sjukdomsgener 

känner till husdjursförädling och dess inverkan på djurens hälsa och välbefinnande 

Innehåll: På kursen går man igenom grunderna i molekylgenetik, sytogenetik och 

populationsgenetik och sjukdomsgenetik. Dessutom presenteras husdjursförädling av olika 

husdjursarter och förädlingsorganisationer. 


Nicholas, F. W. Introduction to Veterinary Genetics. 3:e upplagan. Blackwell Publishing 

Ltd. 2010. Gelehrter, T. ym. Principles of medical genetics. 2:a upplagan. Williams & 

Wilkins. 1998. 

Prestationssätt: Skriftligt tentamen. Föreläsningar 40 h + hemuppgifterna. 


Ansvarig person: Hannes Lohi 

Stöd- och rörelseorganen samt nervsystemet 10,5 sp 

90801 

Osteologi 2.5 sp 

90182 




lär sig att känna igen och namnge husdjurens ben och deras viktigaste strukturer 

känner igen benstrukturernas funktionella ändamålsenlighet 

lär sig grunderna i anatomins internationella terminologi om benstrukturer och kan 

med egna ord beskriva termernas betydelse 

Innehåll: Systematisk namngivning av ben och deras delar; den makroskopiska strukturen av 

benen i husdjurens skalle, kropp och ben. 


Dyce ym. Textbook of Veterinary Anatomy, 3:e upplagan, Saunders, 2002. 

Evans & DeLahunta Guide to the dissection of the dog, 7:e upplagan. Saunders/Elsevier, 

2009. Övrigt skriftligt och elektroniskt material som delas ut på kursen. 

Rekommenderas: Schaller Illustrated Veterinary Anatomical Nomenclature, 2:a upplagan, 

Enke, 2007. Lääketieteen termit, 5:e upplagan, Duodecim, 2007 

Prestationssätt: Skriftlig tentamen 2 h. Föreläsningar 14 h, obligatorisk 

gruppundervisning 17 h. 


Ansvarig person: Anna Ekman 

Muskellära, nervlära och ledlära 4 sp 

90184 

12




lär sig att utifrån ett preparat eller en bild identifiera och ange musklerna och de 

centrala strukturerna i olika leder hos de vanligaste husdjuren 

kan påvisa skillnader mellan djurarter som syns i muskler och strukturer samt 

definiera vilka slags muskel- och ledstrukturer artspecifika rörelsevanor förutsätter 

Innehåll: Den makroskopiska strukturen hos husdjurens skelettmuskulatur, nerver och leder, 

systematisk namngivning, klassificering och funktion samt identifiering av anatomiska 

strukturer som är viktiga för funktionen. 

Studiematerial och litteratur: Dyce ym. Textbook of Veterinary Anatomy, 3:e upplagan, 

Saunders, 2002. Evans & DeLahunta Guide to the dissection of the dog, 7:e 

upplagan, Saunders/Elsevier, 2009. Övrigt skriftligt och elektroniskt studiematerial som 

nämnts. 

Rekommenderas: Schaller: Illustrated Veterinary Anatomical Nomenclature, 2:a upplagan, 

Enke, 2007. Lääketieteen termit, 5:e eller senare upplaga, Duodecim, 2007. 

Prestationssätt: Skriftlig tentamen 4 h, muntliga tentamina i samband med dissektionerna 

(tot. 4 h). Två introduktionsföreläsningar (4 h), Vielo-introduktion (1 h), obligatoriska 

dagliga uppgifter och instruktioner i dissektionssalen samt dissektionsundervisning i grupper 

48 h. Frivilliga dissektioner 6 h. 


Ansvarig person: Juha Laakkonen 

Förbindelser med andra studieperioder: Tillsammans med ben (90182 Benlära) och nerver 

(90185 Neurobiologi) gör studieavsnittet muskellära, nervlära och ledlära det möjligt att 

förstå hur djurens stöd- och rörelseorgan fungerar. 

Neurobiologi 4 sp 

90185 




förstår nervcellens och det centrala nervsystemets struktur 

kan grovt beskriva hjärnnervers och ryggmärgsnervers position, huvudsakliga 

uppgifter och målorganen, impulsens uppkomstmekanismer, impulsens ledning och 

förmedling till en annan cell och uppfattar det centrala nervsystemets funktionella 

indelning och principerna för sinnesfunktionerna. 

Innehåll: Inom kursen i neurobiologi behandlas nervcellernas, nervsystemets och 

sinnesorganens strukturer och funktionsprinciper. 


Sjaastad ym. Physiology of Domestic Animals, 1:a upplagan eller nyare, Scandinavian 

Veterinary Press, 2003. Dyce ym. Textbook of Veterinary Anatomy, 3:e upplagan, Saunders, 

2002. Evans & DeLahunta Guide to the dissection of the dog, 7:e 

upplagan, Saunders/Elsevier, 2009. 

Övrigt skriftligt eller elektroniskt material som delas ut under studieavsnittet. 

Rekommenderas: Schaller Illustrated Veterinary Anatomical Nomenclature, 2:a upplagan, 

Enke, 2007. Lääketieteen termit, 5:e upplagan eller nyare, Duodecim, 2007. 




Ansvarig person: Antti Iivanainen 

13

Blodomlopp och andning 4.5 sp 

90186 


Timing: 1:a läsårets höst- och vårtermin 


identifierar de makroskopiska och historiska strukturerna i blodomlopps- och 

andningsorganen samt det lymfatiska systemet, inklusive blodcellerna 

kan ange och lokalisera de viktigaste blodkärlen, lymfkärlen och lymfkörtlarna 

kan logiskt beskriva funktioner med anknytning till ovan nämnda strukturer, deras 

reglering och betydelse utifrån organismens allmänna funktion. 

Innehåll: Under perioden behandlas den makroskopiska och mikroskopiska strukturen och 

funktionen för hjärtat, blodomloppssystemet, den lymfatiska vävnaden och andningsorganen. 


Ross Histology: a Text and Atlas, 5:e upplagan, Lippincott Williams & Wilkins, 2006. Dyce 

ym. Textbook of Veterinary Anatomy, 3:e eller nyare upplagan, Saunders, 2002. Sjaastad 

ym. Physiology of Domestic Animals, 1:a upplagan eller nyare, Scandinavian Veterinary 

Press, 2003. Evans & DeLahunta Guide to the dissection of the dog, 7:e upplagan, 

Saunders/Elsevier, 2009. Övrigt material som delas ut under studieavsnittet. 

Rekommenderas: Schaller: Illustrated Veterinary Anatomical Nomenclature, 2:a upplagan, 

Enke, 2007, Lääketieteen termit, 5:e upplagan eller nyare, Duodecim, 2007. 




Ansvarig person: Tomi Taira 

Matspjälkning och energimetabolism 10,5 sp 

90802 

Cellens metabolism 6 sp 

90183 




känner igen cellens centrala molekyler (makromolekyler och mindre föreningar) och 

ioner samt kan förklara deras egenskaper 

kan förklara grundprinciperna för bioenergetik, biologiska reaktioner och 

enzymkatalys 

kan identifiera cellens centrala ämnesomsättningsvägar och analysera relationerna 

mellan dem med beaktande av vävnadernas särdrag 

Innehåll: Undervisningen koncentreras kring behandlingen av de för cellens 

energiproduktion betydelsefullaste metabolismrutterna och centrala skeenden med 

anknytning till dessa. Perioden inleds med att studerandena lär känna enzymernas strukturer 

och principerna för enzymreaktioner. I undervisningen behandlas mer detaljerat 

metabolismen för cellens glukos och dess derivat, fettmetabolism, ketonmetabolism, 

nitrogenmetabolism, metabolismen hos aminosyrors kolring och och deras derivat samt 

produktionen hos ATP. Under perioden bekantar man sig även med nukleotiders strukturer 

och deras metabolism på cellnivå. 

Studiematerial och litteratur: Nelson & Cox Lehninger Principles of Biochemistry, 5:e 

14

upplagan, Freeman. Myös vaihtoehtoisia Biokemian ja aineenvaihdunnan oppikirjoja voi 

käyttää. Övrigt material som delas ut under studieperioden. 

Rekommenderas: Alberts ym. Essential Cell Biology, 3:e upplagan, GarlandScience, 2009 

Prestationssätt: Skriftlig tentamen 4 h och godkända skriftliga journaler i anslutning till 

arbete i små grupper och i laboratoriet. Föreläsningar 46 h, obligatoriska 

laboratorieövningar 21 h, obligatorisk smågruppsundervisning 15 h. 


Ansvarig person: Jyrki Kukkonen (kursen), Marjo Salminen (laboratoriearbeten) 

Matsmältning och allmän ämnesomsättning 4,5 sp 

90189 




behärskar och förstår matspjälkningskanalens histologiska och makroskopiska 

struktur och funktion hos enmagad idisslare 


reglering och betydelse utifrån organismens allmänna funktion 

Innehåll: Under perioden behandlas matspjälkningskanalens histologiska och 

makroskopiska struktur samt matens sönderdelning och näringsämnenas upptagning från 

matspjälkningskanalen. Dessutom behandlas matspjälkningens regleringsfaktorer samt 

struktur och funktion hos den exokrina bukspottkörteln och levern. 

Studiematerial och litteratur: Ross Histology: a Text and Atlas, 5:e upplagan, Lippincott 

Williams & Wilkins, 2006. Dyce ym. Textbook of Veterinary Anatomy, 3:e upplagan, 

Saunders, 2002. Sjaastad ym. Physiology of Domestic Animals, 1:a upplagan eller nyare, 

Scandinavian Veterinary Press, 2003. Evans & DeLahunta Guide to the dissection of the 

dog, 7:e upplagan, Saunders/Elsevier, 2009. 

Övrigt material under studieavsnittet. 

Kompletterande litteratur: Schaller: Illustrated Veterinary Anatomical Nomenclature, 2:a 

upplagan, Enke, 2007. 

Prestationssätt: Skriftlig tentamen 2 h. Föreläsningar 28 h, obligatorisk gruppundervisning 

22 h. 



Homeostas och reproduktion 5 sp 

90177 




förstår de makroskopiska och histologiska strukturerna i de endokriniska körtlarna, 

urin- och fortplantningsorganen, mjölkkörtlarna samt huden 


reglering och betydelse utifrån organismens allmänna funktion. Viktiga funktioner att 

beskriva är funktioner som upprätthåller en fast volym, osmolalitet, surhet och 

temperatur i olika vätsketillstånd 

Innehåll: Under perioden behandlas den makroskopiska och mikroskopiska byggnaden hos 

endokrina körtlar, fortplantningsorganen och urinvägarna, hormonell reglering av 

livsfunktioner, homeostas och metabolism samt vävnadsspecifika karakteristika i fråga om 

15

metabolism. 

Studiematerial och litteratur: Alberts ym. Essential Cell Biology, 3:e upplagan, Garland 

Science, 2009. Nelson & Cox. Lehninger Principles of Biochemistry, 5:e upplagan. Ross 

Histology: a Text and Atlas, 5:e upplagan, Lippincott Williams & Wilkins, 2006. Dyce ym. 

Textbook of Veterinary Anatomy, 3:e upplagan, Saunders, 2002. Sjaastad ym. Physiology of 

Domestic Animals, 1:a upplagan eller nyare, Scandinavian Veterinary Press, 2003. Evans & 

DeLahunta Guide to the dissection of the dog, 7:e upplagan, Saunders/Elsevier, 2009. 

Rekommenderas: Lääketieteen termit, 5:e upplagan eller nyare, Duodecim, 2007 





Komparativ anatomi och fysiologi 2 sp 

90803 




känner till grunderna i vetenskaplig klassificering av organismer 

identifierar och kan namnge centrala homologiska (motsvarande) strukturer hos 

däggdjur, fiskar, fåglar, kräldjur samt groddjur 

kan beskriva typiska särdrag i organsystemens funktion för ovan nämnda 

organismgrupper 

Innehåll: På kursen bekantar sig studeranden med de anatomiska och fysiologiska särdragen 

hos fåglar, kräldjur, groddjur och fiskar. Inom fysiologin koncentrerar man sig särskilt på 

andning, matsmältning och slaggutsöndring. I avsnittet behandlas även grunderna i 

försöksdjursvetenskap. I övningsarbetena lärs ut och demonstreras rätt behandling av 

försöksdjur, fåglar och kräldjur och granskas specialfrågor med anknytning till vården av 

dem. 

Studiematerial och litteratur: Studiematerialet delas ut under studieavsnittet. 

Prestationssätt: Skriftlig redogörelse eller skriftligt arbete. Föreläsningar 16 h, obligatorisk 



Ansvarig person: Anna Ekman 

Husdjurens topografiska anatomi 3 sp 

90804 



Mål: Den studerande tolkar de inbördes strukturella förhållandena mellan olika organsystem 

i kroppens olika delar, till exempel olika organs placering i förhållande till varandra. 


med egna ord beskriva de rumsliga förhållandena mellan strukturer i olika 

organsystem i djurets olika delar samt beskriva de centrala strukturella särdragen i 

kroppsdelen i fråga 

åskådliggöra och med egna ord beskriva projektioner i husdjurens organ i bröst- och 

bukhålan på djurets utsida 

Innehåll: Avsnittet tar med utgångspunkt från veterinärens arbete upp innehållet i centrala 

husdjurs kroppsdelar och kaviteter i kroppen samt strukturen ur ett regionalt och rumsligt 

16

perspektiv. 

Studiematerial och litteratur: Dyce ym. Textbook of Veterinary Anatomy, 3:e upplagan 

eller senare, Saunders, 2002. Evans & DeLahunta Guide to the dissection of the dog, 7:e 

upplagan eller senare, Saunders/Elsevier, 2009. Kursstenciler som delas ut av lärarna och 

övrigt skriftligt och elektroniskt studiematerial som nämnts. Kompletterande litteratur: 

Schaller Illustrated Veterinary Anatomical Nomenclature, 2:a upplagan, Enke, 2007. 

Lääketieteen termit, 5:e upplagan eller senare, Duodecim, 2007. 

Prestationssätt: Skriftlig tentamen 


Ansvarig person: Antti Iivanainen 

Förbindelser med andra studieperioder: Förutsätter kunskaper om makroskopisk anatomi 

hos husdjurens organsystem: Stöd- och rörelseorganen samt nervsystemet (90801), 

Blodomlopp och andning (90186), Matspjälkning och energimetabolism (90189) samt 

Endokrinologi, reproduktion och homeostas (90177) eller motsvarande kunskaper. 

Djurhållning och välbefinnande 10,5 sp 

90161 

Grunderna i husdjurshållning, etologi och djurskydd 5 sp 

Klinisk näringslära för djur 5.5 sp 

Grunderna i husdjurshållning, etologi och djurskydd 5 sp 

90133 

Målgrupp: Studeranden som avlägger veterinärmedicine kandidatexamen. 

Timing: 1:a läsårets vårtermin. 


är medveten om faktorer som påverkar sätt och strukturer inom husdjursproduktionen 

i Finland 

kan bedöma djurens miljö och vård med avseende på djurens produktivitet, beteende, 

välmående och djurskydd 

Innehåll: I studieavsnittet fördjupar man sig i hur husdjurens produktionsmiljö och 

vårdmetoder inverkar på djurens hälsa med betoning på etologiska aspekter. På kursen 

undervisas tillämpad husdjursetologi, principerna för djurskyddet och bedömning av faktorer 

som inverkar på djurens välbefinnande. 

Studiematerial och litteratur: Hyvinvoiva tuotantoeläin, Maaseutukeskusten Liitto, 

Helsinki, 2005. Litteratur i anknytning till mjölkhygien och mjölkning på nätet: 

http://www.mtt.fi/palvelut/mittaustestaus/lypsy.html 

Vasikoiden hoito-opas 2003. Valio (flera författare), på nätet: 

http://www.vetmed.helsinki.fi/hyvinvointikeskus/dokumentit/Vasikkaopas_2005.pdf 

Övrigt angivet material under studieperioden. 

Prestationssätt: Studieavsnittet ordnas som intensiv blockundervisning. I studieavsnittet 

ingår förutom 48 timmar föreläsningar även självständiga handledda blockstudier ca 10 

timmar, praktiska behandlingsövningar samt mjölkningsövningar sammanlagt ca 10 

timmar/studerande och gårdsbesök 10 timmar, skriftlig tentamen 2 timmar. De praktiska 

övningarna och demonstrationerna samt gårdsbesöken är obligatoriska. Efter möjligheter kan 

de studerande få följa kalvning i universitetets djurlokaler. 

Värdering: Godkänd/underkänd, poängtalet i tentamen inverkar på slutvitsordet 

i Djurhållning och välbefinnande med 50 %. 

Ansvarig person: Anna Valros 

17

Klinisk näringslära för djur 5.5 sp 

90134 



Mål: Studeranden får en uppfattning om utfodringen av de vanligaste husdjuren, använda 

foder och fodermängder, bedömning och beräkning av djurens utfodringsbehov samt 

planering av utfodringen. 

Kunskapsmål: Studeranden kan 

bedöma och beräkna djurens näringsbehov 

bedöma hur utfodringen av de vanligaste husdjuren (nöt, svin, får, get, häst, höna, 

hund och katt) lyckas på basis av använda foderslag och fodermängder samt djurens 

beräknade näringsbehov 

bedöma om djurens utfodring orsakar sjukdomsrisk och kan korrigera utfodringen av 

djuren så att den främjar hälsan 

bedöma foderkvaliteten och dess betydelse för djurens hälsa 

Innehåll: Näringsfysiologin repeteras kort, och grunderna för utfodringen för nöt, svin, får, 

get, häst, höna, hund samt katt behandlas, likaså foderhygienens grunder samt tillverkningen 

av ensilage och dess kvalitetsvärdering. Undervisningen ger de för djurmedicineringen och - 

hälsovården nödvändiga baskunskaperna i husdjurens näringslära, utfodring, foderslag samt 

hur kvaliteten på utfodringen och fodret påverkar djurens hälsa. 


Hevosen ruokinta ja hoito. ProAgria Maaseutukeskusten Liitto, Helsinki 2007. 

Koiran ruokinta ja hoito. ProAgria Maaseutukeskusten Liitto, Helsinki, 2005. 

Lampaan ruokinta ja hoito. ProAgria Maaseutukeskusten Liitto, Helsinki, 2000. 

Lypsylehmän ruokinta. ProAgria Keskusten Liitto, Helsinki, 2006. e-kirja. 

Sian ruokinta ja hoito. Tieto tuottamaan, no. 114, ProAgria Maasetukeskusten Liitto, 

Helsinki, 2006. Rehutaulukot ja ruokintasuositukset Annan material som utdelas under 

perioden. 

Prestationssätt: Studieavsnittet ordnas som ett intensivt studieblock. Föreläsningar 38 h, 

självständiga studier under handledning 15 h, exkursion 1 h, laboratorieövningar under 

foderhygienskursen 10 h, företagsbesök 4 h samt skriftlig tentamen 2 h. 

Laboratorieövningarna och företagsbesöket har obligatorisk närvaro. 

Värdering: Godkänd/underkänd, tentamen påverkar slutvitsordet i Djurhållning och 

välbefinnande med 50 %. 

Ansvarig person: Suvi Taponen 

Förbindelser med andra studieperioder: Kommunikationsstudier på modersmålet (90088) 

har integrerats i studieavsnittet. Studerande kan utnyttja kursens teman i fråga om etik och 

djurskydd. 

Veterinärmedicinsk mikrobiologi och immunologi 12,5 sp 

90116 

Allmän bakteriologi 2.5 sp 

Virologi 3 sp 

Immunologi 3 sp 

Specifik bakteriologi och mykologi 4 sp 

Allmän bakteriologi 2.5 sp 

90092 

18



Mål: Efter fullgjort studieavsnitt ska studeranden behärska den allmänna bakteriologins 

grunder och ha kunskap om mikrobläkemedel och faktorer som påverkar 

antibiotikaresistensen. 


central terminologi med anknytning till bakteriologi och bakteriegenetik 

beskriva centrala principer med anknytning till bakteriers taxonomi och deras 

identifiering 

förklara den grundläggande strukturen hos en bakteriecell och de olika 

strukturdelarnas funktionella betydelse 

jämföra strukturskillnader mellan en grampositiv och en gramnegativ bakteriecell 

och deras kliniska betydelse 

förklara faktorer som har en betydande roll när det gäller tillväxten av bakterier, 

ämnesomsättning och kontroll av tillväxten 

beskriva grundbegrepp med anknytning till uppkomst och spridning av 

infektionssjukdomar och infektioner 

beskriva de viktigaste patogena mekanismerna hos bakterier 

beskriva mikrobläkemedelsgrupper och deras verkningsmekanismer 

beskriva utvecklingsmekanismerna bakom resistens mot mikrobläkemedel och olika 

förekomstformer 

beskriva centrala faktorer med anknytning till organism-mikrob-växelverkningarna 

Innehåll: På kursen behandlas bakteriecellens uppbyggnad, funktion, tillväxt, tillväxtkontroll 

och metabolismreglering samt bakteriernas taxonomi, diagnostik och grunderna i 

bakteriegenetik. Dessutom behandlas interaktionen mellan värd och bakterie, grundbegreppen 

i infektionssjukdomar med avseende på mikrober och deras uppkomst och spridning, i 

bakteriers patogena mekanismer samt bakterieläkemedel och uppkomst av 

antibiotikaresistens. 


Hedman ym. Mikrobiologia, Kustannus Oy Duodecim, 2010. 

Prestationssätt: Föreläsningar 25 timmar, möjligen ett självständigt skriftligt grupparbete. 

Skriftlig tentamen (2 h), valfri inlärningsdagbok. 

Värdering: Skriftlig tentamen, tillägspoäng för inlärningsdagbok. 

Ansvarig person: Airi Palva 

Virologi 3 sp 

90096 



Mål: Efter fullgjort studieavsnitt känner studeranden till virus och prioner, hur de är 

uppbyggda, förökas, omvandlas, fortbestår, smittar och orsakar sjukdom samt hur man 

diagnostiserar och förebygger virussmitta. Dessutom känner studeranden till 

veterinärmedicinskt viktiga virus- och prionsjukdomar och grunderna i deras diagnostisering 

samt behärskar snabbtest, laboratoriearbetet och cellodlingens grunder också i praktiken. 


beskriva hur virus är uppbyggda, förökar sig och muterar (närmare särskilt i fråga om 

retrovirus och influensavirus) och hur dessa klassificeras 

beskriva hur en virusinfektion orsakar sjukdom; vad som sker i cellen och i 

värdindividen i samband med en virusinfektion och hur de försvarar sig 

beskriva hur en virusinfektion diagnostiseras på laboratoriet, göra enkla 

19

virusdiagnostiska tester och ta och sända prover till viruslaboratoriet 

beskriva hur virussjukdomar förebyggs 

förklara vad prioner är, hur de förökar sig, hur de kan konstateras på laboratoriet 

beskriva och identifiera de viktigaste virus- och prionsjukdomarna hos hus- och 

produktionsdjur som förekommer i eller hotar Finland, och virussjukdomar som 

skapar risk för zoonotisk risk eller risk som sprids via livsmedel 

förklara de viktigaste egenskaperna hos dessa virus (smitta, epidemiologi, symptom, 

huvuddragen i patogenesen, bekämpning, laboratoriediagnostik) 

Innehåll: På kursen bekantar vi oss med den allmänna virologin, zoonotiska virus som 

orsakar sjukdomar hos djur samt deras diagnostik. 


Quinn m.fl., Veterinary Microbiology and Microbial Disease, Blackwell Science Ltd. 

2002. ELLER Dwight C. m.fl. Veterinary Microbiology, Blackwell Publishers, 2004. 

Dessutom material som nämnts / utdelats under kursen. Allmän virologi kan studeras också 

från Hedman m.fl. Mikrobiologia, Kustannus Oy Duodecim, 2010. 

Rekommenderas: 

MacLachlan och Dubovi: Fenner´s Veterinary Virology, 4. p., Academic Press, 2011. 

Prestationssätt: Föreläsningar 24 h, laboratorieövningar 6 h. Skriftlig tentamen (2 h), 

övningsarbeten, föreläsnings-/inlärningsdagbok, laboratoriejournal, nätbaserat arbete på 

undervisningsplattform. 

Värdering: Skriftlig tentamen 

Ansvarig person: Olli Vapalahti 

Övrig information: Deltagande i laboratorieövningarna är obligatoriskt för godkänt 

genomförande av kursen. Den gemensamma virologiundervisningen på campus Vik: 

http://blogs.helsinki.fi/virologiaopetus 

Immunologi 3 sp 

90093 



Mål: Efter fullgjort studieavsnitt ska studeranden känna till hur immunsystemet fungerar och 

de vanligaste funktionsstörningarna. Studeranden ska förstå immunförsvarets betydelse i 

fråga om externa hotfaktorer. 


använda immunologins grundterminologi 

förklara huvudprinciperna med anknytning till aktivering av immunsystemet och hur 

det fungerar 

definiera immunologiska särdrag hos olika djurarter 

beskriva principerna för vaccinering och konsekvenserna för individen 

beskriva de centrala grundmetoderna inom immunologisk diagnostik 

Innehåll: På kursen behandlas grunderna i allmän immunologi, djurspecifik immunologi 

(husdjur och produktionsdjur) samt immunologiska laboratoriemetoder. 


Tizard: Veterinary Immunology (8th edition), Elsevier, 2009. Dessutom material som 

nämnts/utdelats under kursen. Allmän immunologi kan studeras också från Hedman 

m.fl. Mikrobiologia, Kustannus Oy Duodecim, 2011. 

Rekommenderas: Murphy m.fl. Janeway’s Immunobiology, 7:e upplagan, Garland Science, 

2008 

20

Prestationssätt: Föreläsningar 30 timmar, laboratorieövningar 6 timmar. Skriftlig tentamen 

(2 h). 


Ansvarig person: Sami Junnikkala 

Förbindelser med andra studieperioder: Kurserna i TKE och allmän bakteriologi ligger till 

grund för studieavsnittet i immunologi. 

Övrig information: Deltagande i laboratorieövningarna är obligatoriskt för godkänt 

genomförande av kursen. 

Specifik bakteriologi och mykologi 4 sp 

90094 


Timing: 2:a läsåret. 

Mål: Efter fullgjort studieavsnitt känner studeranden till veterinärmedicinskt viktiga 

infektionsorsakande bakterier och svampar samt deras virulensfaktorer och patogenes i 

huvuddrag. Dessutom behärskar studeranden också praktiskt laboratoriearbete med bakterier 

och svampar samt diagnostikens grunder. 


identifiera veterinärmedicinskt viktiga infektionsorsakande bakterier och svampar 

samt deras viktigaste egenskaper som sammanhänger med orsakande av sjukdom 

arbeta på ett mikrobiologiskt laboratorium säkert och med beaktande av aseptik 

utföra grundläggande mikrobiologisk diagnostik 

välja diagnostisk metod genom att utnyttja informationskällor 

Innehåll: På kursen bekantar vi oss med bakterier och svampar som orsakar sjukdomar hos 

djur samt deras diagnostik och identifiering i laboratoriet. 

Studiematerial och litteratur: Quinn m.fl., Veterinary Microbiology and Microbial 

Disease, Blackwell Science, 2002 ELLER Hirsh m.fl., Veterinary microbiology, 2:a uppl., 

Blackwell Publishing, 2004. Dessutom material som nämnts/utdelats under kursen. 

Prestationssätt: Skriftlig tentamen (2 h), övningsarbeten, föreläsnings-/inlärningsdagbok, 

laboratoriejournal samt praktiskt prov. 

Föreläsningar 28 h, laboratorieövningar 40 h 


Ansvarig person: Joanna Koort 

Veterinärmedicinsk parasitologi 5 sp 

90118 



Mål: Målet är att studeranden ska känna till de viktigaste parasiterna som förekommer hos 

husdjur och symptom som de orsakar. Han eller hon ska också vara insatt i den 

grundläggande diagnostikens och vårdens principer. 


använda parasitologins grundterminologi 

beskriva parasiternas livscykler och smittosätt hos betydande husdjur 

beskriva typiska symptom som parasiter orsakar hos djuren och kunna beakta 

eventuell smittorisk för människan 

beskriva vilka metoder för att förebygga och vilka läkemedelsfria metoder det finns 

för att kontrollera parasiter 

21

förklara huvudprinciperna för medicinering mot parasiter och kan tillämpa dem i 

olika situationer 

undersöka ett typiskt parasitologiskt prov med hjälp av de grundläggande metoderna 

bedöma fyndets betydelse för djuret och djurgruppen 

Innehåll: Inom föreläsningshelheten lär deltagarna känna ett antal i veterinärmedicinskt 

avseende viktiga parasiter, deras taxonomi, morfologi, livscykel, reaktion som de orsakat hos 

värdarna samt diagnostik. Förebyggande och behandling av parasitsjukdomar hos djur 

behandlas kort för varje parasitgrupp. Under studieavsnittet presenteras dessutom aktuell 

forskning om parasiter. 

Studiematerial och litteratur: Taylor, Coop & Wall: Veterinary Parasitology, 3:e 

upplagan, Blackwell Publ. 2007. Saari & Nikander: Elinympäristönä hevonen - hevosen 

loiset ja loissairaudet, Eläinlääketieteellinen tiedekunta, Oppimateriaalia 8 (bok eller 

nätversion). 

Prestationssätt: Föreläsningar 38 h, laboratorieövningar i smågrupper 6 h/studerande. 

Skriftlig tentamen (2 h) och godkänt avläggande av laboratorieövningar och kursuppgifter. 

Värdering: 0-5. Vitsordet baserar sig på resultatet i det skriftliga förhöret och godkänt 

avläggande av laboratoriearbetena. 

Ansvarig person: Anu Näreaho 

Köttbesiktning och slakterihygien 7,5 sp 

90460 

Köttbesiktningsteknik 1.5 sp 

Köttbesiktning 6 sp 

Köttbesiktningsteknik 1.5 sp 

90263 



Mål: Den studerande får färdigheter att vara verksam som besiktningsassistentent. 


urskiljer ett sjukt djur från ett friskt djur 

känner till slaktprocesserna för olika slaktdjur 

har gjort sig förtrogen med hur man utför köttinspektion 

har satt sig in i besiktningsassistententens uppgifter 

har fördjupat sig i slaktdjurens anatomi 

känner till de viktigaste patologiska förändringarna hos slaktdjur 

Innehåll: Kursen behandlar köttbesiktningsanatomi, -patologi och -parasitologi samt praktisk 

köttbesiktning av rött kött och kött av fjäderfä. Under studiebesöket på ett slakteri bekantar 

sig studeranden i praktiken med slakterilinjen och besiktningsassistentens arbete. 

Studiematerial och litteratur: Gracey ym. Meat Hygiene. 10:e upplagan, W. B. Saunders 

Co, 1999. Material som delas ut på föreläsningar. 

Prestationssätt: Föreläsningar (16 h), föreläsnings-/inlärningsdagbok, skriftlig och muntlig 

presentation av grupparbete (6 h, obligatorisk), skriftlig tentamen. 


Ansvarig person: Maria Fredriksson-Ahomaa, Eva Marami 

Köttbesiktning 6 sp 

90264 

22


Timing: 3:e läsårets hösttermin 


kan bedöma slaktkroppens kvalitet 

kan fatta beslut om köttbesiktning 

kan tillämpa lagstiftningen om köttbesiktning 

kan övervaka smittsamma sjukdomar och zoonoser hos djur, djurskydd, 

slakterihygien samt genomförandet av egenkontroll och HACCP 

kan utarbeta kontrollplaner för slakterier 

kan göra laboratorieundersökningarna i samband med köttbesiktning 

känner till bokföringen om köttbesiktning 

Innehåll: Kursens laboratorieövningar omfattar lagstadgade köttbesiktningsmetoder och 

köttbesiktningsmikrobiologi. Studeranden lär sig att evaluera kött och fatta 

köttbesiktningsbeslut med hjälp av bildmaterial. Seminariearbeten omfattar 

anläggningsövervakning, hygienövervakning, djurskydd och tillämpande av lagstiftning. 

Studiematerial och litteratur: Gracey m.fl.: Meat Hygiene. 10:e upplagan, W. B. Saunders 

Co, 1999. 

Veterinärlagstiftningen. Jord- och skogsbruksministeriet, avdelningen för livsmedel och 

hälsa. http://www.mmm.fi/el/laki/ 

Övrigt material som delas ut på föreläsningar. 

Prestationssätt: Föreläsningar (38 h), laboratorieövningar (27 h), grupparbete: lagövningar 

(8 h), köttbesiktningsbeslut (7 h) och seminariearbete (13 h). Laboratorieövningarna 

och grupparbete är obligatoriska. Laboratoriejournal, skriftlig seminariearbeten, muntliga 

presentationer och skriftlig tentamen (2 h). 



Förbindelser med andra studieperioder: Studeranden kan delta i kursen i köttbesiktning 

när han eller hon deltagit i 2:a årskursens föreläsningar i köttbesiktningsteknik, patologi och 

parasitologi samt föreläsningarna i mikrobiologi och immunologi. Före 

besiktningsveterinärpraktiken ska studeranden utföra köttbesiktningsteknik samt övningarna i 

lagstiftning och laboratorieövningar i köttbesiktning. 

Veterinärmedicinsk patologi 17 sp 

90155 

Allmän patologi 2.5 sp 

Patologisk histologi 1.5 sp 

Speciell organpatologi 4.5 sp 

Obduktionskurs 8.5 sp 

Allmän patologi 2.5 sp 

90032 




beskriva reaktioner i organismen som skador orsakat och patofysiologiska processer 

på cell- och vävnadsnivå 

förklara de vanligaste sjukdomarnas uppkomstmekanismer och namnge de 

23

etiologiska faktorerna hos djur 

sätta förändringar på vävnadsnivå i samband med sjukdomarnas 

uppkomstmekanismer 

använda central terminologi inom patologi 

Innehåll: På kursen behandlas reaktioner på olika retningar på cell- och vävnadsnivå, 

organförändringar som dessa orsakat och uppkomstmekanismer bakom dessa förändringar. 


McGavin: Pathological Basis of Veterinary Disease. 4:e upplagan, Mosby Elsevier, 2007. 


Majno & Joris Cells, Tissues and Disease. 2:a upplagan, Oxford University Press, 2004. 

Slauson & Cooper Mechanisms of Disease: a textbook of comparative general pathology. 

3:e upplagan, Mosby Inc, 2002. 

Robbins and Cotran, Pathologic Basis of Disease, 8:e upplagan, Saunders, 2010 

Prestationssätt: Föreläsningar 32 h. Skriftlig tentamen. 


Ansvarig person: Karoliina Hagner, Antti Sukura 

Patologisk histologi 1.5 sp 

90034 




känner till principerna för histopatologisk diagnostik 

kan beskriva de mest typiska histopatologiska förändringarna och identifiera dem 

utifrån typen av vävnadsskada (degeneration, inflammation, tumör) 

kan sätta de histologiska förändringarna i samband med sjukdomarnas utveckling och 

ställa en histologisk diagnos 

Innehåll: Syftet med studieavsnittet är att lära studeranden att förstå de allmänna 

uppkomstmekanismerna för sjukdomar och identifiera de mikroskopiska förändringar som 

orsakas av de vanligaste djursjukdomarna. 

Studiematerial och litteratur: Histopatologins preparatmaterial, McGavin & Zachary 

Pathologic Basis of Veterinary Disease. 4:e upplagan, Mosby Elsevier, 2007. 


Ross m.fl. Histology: A Text and Atlas. 5:e upplagan, Lippincott Williams & Wilkins, 2006 

Bacha & Bacha Color Atlas of Veterinary Histology. 2:a upplagan, Wiley-Blackwell, 2000 

Prestationssätt: Undervisning i mikroskopi 18 h. Mikroskopibaserad tentamen 2 h. 


Ansvarig person: Vera Haapala, Karoliina Hagner 

Övrig information: Tentamina ordnas endast under vårterminen. 

Speciell organpatologi 4.5 sp 

90033 




förstår organgruppernas fysiologiska och patofysiologiska reaktioner och deras 

etiologiska faktorer 

kan förklara patogenesen för djurens viktigaste sjukdomar i olika organ 

24

kan beskriva förändringar i organgrupper som de viktigaste sjukdomarna har orsakat 

kan ställa en morfologisk diagnos 

Innehåll: Inom organpatologin fördjupar man sig i uppkomstmekanismerna bakom de 

vanligaste djursjukdomarna efter organgrupp, etiologiska faktorer och organförändringar. 

Studiematerial och litteratur: McGavin & Zachary: Pathological Basis of Veterinary 

Disease. 4:e upplagan, Mosby Elsevier, 2007. 

Rekommenderas: Jubb, Kennedy and Palmer’s Pathology of Domestic Animals vol 1-3, 

redaktör M. Grant Maxie, 5:e upplagan, Elsevier, 2007. 

Prestationssätt: Föreläsningar 54 h. Två skriftliga tentamina om vardera 4 h. 


Ansvarig person: Anja Kipar, Karoliina Hagner 

Förbindelser med andra studieperioder: För att man ska kunna delta i studieavsnittet 

rekommenderas att kursen i allmän patologi genomförts. 

Obduktionskurs 8.5 sp 

90036 


Timing: 3:e läsårets höst- och vårtermin 


utföra obduktion av de vanligaste husdjuren med beaktande av förhandsinformation 

identifiera normal och förändrad vävnad 

bedöma betydelsen avmakroskopiska förändringar och deras uppkomstmekanismer i 

hela djuret och förstå den osäkerhet som är förenad med tolkningen av 

förändringarna 

fotografera obduktionsfynden, ta nödvändiga prov för fortsatta undersökningar och 

göra ett konsekvent sammandrag av fallet genom tillämpning av den diagnostiska 

processen vid problemlösning. 

grunderna för argumentation av sakkunniga med anknytning till patologi med 

beaktande av målgrupp (kommunikation, remisser, utlåtanden) 

arbeta etiskt och ansvarsfullt i fråga om obduktioner 

Innehåll: Obduktionsövningar på husdjur. I början koncentreras studierna på 

obduktionsteknik, topografisk anatomi och fotografering av förändringarna. Efter att 

studeranden lärt sig grunderna flyttas tyngdpunkten mer till demonstrationer. Övningarna 

sker enligt samma mönster hela året: fotografering av förändringarna, differentialdiagnoser 

och genomgång av förändringarna eller uppkomstmekanismen bakom sjukdomen. 

Studiematerial och litteratur: McGavin & Zachary: Pathological Basis of Veterinary 

Disease. 4:e upplagan., Elsevier, 2007. 


Jubb, Kennedy and Palmer’s Pathology of Domestic Animals vol 1-3, redaktör M. Grant 

Maxie. 5:e upplagan, Mosby Elsevier, 2007. 

Prestationssätt: Smågruppsundervisning 33 h, demonstrationer (Evira) 9 h, diskussioner 9 h. 

Under obduktionskursen utför studeranden obduktioner och deltar i 

obduktionsdemonstrationer (Evira, veterinärmedicinska fakulteten) Under kursen förbereder 

studerandena tre diskussioner i smågrupper. Kursen avslutas med en muntlig tentamen (= 

provobduktion). Tentamen går ut på att studerandena ensam eller parvis ska utföra obduktion 

av ett djur, skriva ett protokoll och svara på muntliga frågor. 


Ansvarig person: Vera Haapala, Udo Hetzel 

Förbindelser med andra studieperioder: Genomförande av obduktionsteknikkursen med 

25

godkänt resultat är en förutsättning för att få delta i studieavsnittet. Genomförande av 

histopatologi, allmän patologi och organpatologi med godkänt resultat är en förutsättning för 

att få delta i studieavsnittets muntliga sluttentamen. 

Veterinärmedicinsk epidemiologi 9 sp 

90156 

Veterinärmedicinsk infektionsepidemiologi 5 sp 

Materialbaserad veterinärmedicinsk argumentation 4 sp 

Veterinärmedicinsk infektionsepidemiologi 5 sp 

90031 



Mål: Studeranden bekantar sig med grunderna för de viktigaste infektiösa djursjukdomarna 

och zoonoserna avseende deras smitta, spridning och bekämpning. 


känner de viktigaste lagstadgade djursjukdomarna som ska bekämpas och helheten 

av sjukdomsbekämpningen 

har beredskaper om hur han eller hon ska agera i växelverkan med olika experter som 

en aktiv gruppmedlem när han eller hon möter en djursjukdom som ska bekämpas 

kan reflektera över sin egen inlärning av kursens innehåll och sina professionella 

handlingar som en gruppmedlem och i kundtjänst 

kan tillämpa kunskaperna i informationssökning 

Innehåll: Inledning till infektionssjukdomars epidemiologi, i veterinärlagstiftningen nämnda 

lagstadgade sjukdomar som ska bekämpas och zoonoser, organisationen för 

sjukdomsbekämpning samt Föreningen för bekämpning av djursjukdomar ETT rf och 

gränsbevakningens roll vid bekämpning av sjukdomar, desinfektion på gårdsnivå, 

djurvaccinationer vid bekämpning av sjukdomar, beredskapsövningar, aktuella 

expertföreläsningar. 

Studiematerial och litteratur: Föreläsningsstenciler och veterinärlagstiftningens del D - 

Djursjukdomar, Jord- och skogsbruksministeriet, Avdelningen för livsmedel och hälsa, 

Valtion painatuskeskus, Helsinki, senaste upplagan; webbversionen används. ( 

http://www.mmm.fi/el/laki/) 

Prestationssätt: Hemtenta (individuellt arbete) och beredskapsövningar (projektarbete i 

grupper). Föreläsningar och föreläsningsövningar 38 h, beredskapsövningar i form av 

grupparbete och individuellt arbete 47 h, redogörelse för beredskapsövningarna till 

expertkommentatorer 12 h, självutvärdering och inbördes värdering 2 h, sammanfattning och 

respons av kursen 1 h. Därtill krävs det ungefär 20 timmar till att skriva hemtentan; delar av 

den tiden finns redan i kursprogrammet. 

Värdering: 0-5. 

Ansvarig person: Anna-Maija Virtala 

Materialbaserad veterinärmedicinsk argumentation 4 sp 

90063 



Mål: Studeranden bekantar sig med hur man planerar och implementerar epidemiologisk 

undersökning, hur man utvärderar beviset från forskningsresultaten och hur epidemiologi 

26

används i det kliniska arbetet. 


använda epidemiologisk grundterminologi 

utvärdera användningssyftet med olika epidemiologiska forskningsmetoder 

använda epidemiologiska metoder för att beskriva förekomsten av sjukdomar och 

hälsan i populationer och utvärdera orsak-följd-relationer 

utvärdera kritiskt diagnostiska testresultat 

läsa kritiskt rapporter som behandlar epidemiologiska veterinärmedicinska 

forskningar 

göra en enkel epidemiologisk forskningsplan 

göra enkla beskrivande och jämförande statistiska analyser med ett statistikprogram 

fundera på vilka följder felkällor har på resultaten och möjligheterna att undvika dem 

Innehåll: Observationsundersökningar och kliniska prov, mätning av sjukdomarnas och 

deras riskfaktorers förekomst samt sjukdomarnas inverkan, räkning av forskningsmaterialets 

parametrar och principerna för statistisk testning, urvalsstorlek och metoder, utvärdering och 

tolkning av diagnostiska test, felkällor som påverkar undersökningarna, frågeformulär, 

deskriptiv analys av materialet, utredning av sjukdomsutbrotten, forskningsetik. 

Studiematerial och litteratur: Föreläsningskompendium. 

Tilläggsmaterial: 

Houe m.fl.: Introduction to Veterinary Epidemiology, Biofolia, 2004. 

Petrie & Watson: Statistics for Veterinary and Animal Science, 2:a upplagan, Blackwell 

Publishing, 2006. Övrigt material som delas ut under studieavsnittet. 

Prestationssätt: Utvärdering av en epidemiologisk artikel (smågruppsarbete), skrivande av 

en epidemiologisk forskningsplan (parvis projektarbete), datorövningar. Föreläsningar med 

innehållande föreläsningsarbeten 26 h, sjukdomsutbrottsövningar som grupparbete 3 h, 

utvärdering av en epidemiologisk artikel som grupparbete 4 h, skrivandet av egen 

epidemiologisk forskningsplan 7 h. Därtill responsseminarier om utvärdering av artikeln och 

forskningsplan 8 h samt sammanfattning och respons av kursen 1 h. 



Övrig information: Studieperioden innehåller delar av de studier som tidigare tillhörde 

90025 Statistikens grunder och 90038 Kvantitativ epidemiologi. 

Veterinärmedicinsk farmakologi och toxikologi 7 sp 

Grunderna i farmakologi och toxikologi 6 sp 

Läkemedelsanvändning och -ordination 1 sp 

Grunderna i farmakologi och toxikologi 6 sp 

90072 


Timing: 3:e läsårets vårtermin 


förstår huvudprinciperna för farmakokinetik och farmakodynamik, känner till 

verkningsmekanismerna och skade- och biverkningarna för de viktigaste 

läkemedelsgrupper som används inom veterinärmedicin 

kan inhämta information baserad på prov om enskilda läkemedel och deras 

27

användning på djur 

känner till de allmänna huvudprinciperna för vård av förgiftning 

Innehåll: Grundprinciperna för läkemedlens dosering, upptagning, spridning och avlägsning 

ur organismen samt läkemedlens verkningsmekanismer. Studeranden lär även känna 

läkemedlens indikationer, kontraindikationer samt skade- och biverkningar. Därtill stiftas 

bekantskap med till ämnet hörande elektroniska databaser och informationssökning. 


Riviere & Papich Veterinary Pharmacology and Therapeutics, 9:e upplagan, Wiley- 

Blackwell, 2009. 

Koulu & Tuomisto: Farmakologia ja toksikologia. 7:e upplagan , Medicina, 2007 eller 

nyare upplagan. 

Guardabassi ym. (edit.) Guide to Antimicrobial Use in Animals, Wiley- Blackwell 2008, 

ISBN: 978-1-4051-5079-8. 

Attila & Sandholm: Lääkeaineet eläimissä. Farmakokinetiikan perusteet. 2:e upplagan, 

Gummerus, 1998 eller open access nätversion ( http://hdl.handle.net/1975/380) 

Attila m.fl.: Eläinanestesiologia. 3:e upplagan, Helsingin yliopisto, Eläinlääketieteellinen 

tiedekunta, oppimateriaalia 4, 2003 eller open access nätversion 

( http://ethesis.helsinki.fi/julkaisut/ela/sarjat/oppimateriaalia/4/) 

Eläinten mikrobilääkehoidon periaatteet 

(http://www.evira.fi/portal/fi/evira/julkaisut/?a=view&productId=135) 

Material som delas ut på Moodle-plattformen. 

Prestationssätt: Föreläsningar 48 h, övningar 41 h, nätbaserad undervisning 12 h, besök vid 

en industrianläggning 8 h, delförhör 4 h. Två skriftliga delförhör, deltagande i övningarna, 

genomförande av uppgifter. 

Värdering: Poängtalet i delförhören inkluderas i slutvitsordet i veterinärmedicinsk 

farmakologi och toxikologi (0-5). 

Ansvarig person: Outi Vainio, Marja Raekallio 

Läkemedelsanvändning och -ordination 1 sp 

90074 




fördjupa sig i lagstiftning, bestämmelser och anvisningar som anknyter till 

medicinering av djur 

tillämpa dem i praktiken 

skriva ut en läkemedelsordination 

Innehåll: Veterinärmedicinlagstiftning avseende läkemedelsanvändning, andra bestämmelser 

och anvisningar av myndigheter avseende läkemedelsanvändning hos djur, antidopingarbete 

och läkemedelsanvändning vid djurtillställningar, receptlära. 

Studiematerial och litteratur: Veterinärlagstiftning, del B: läkemedel: 

http://wwwb.mmm.fi/el/laki/b/default.html 

Pharmaca Fennica Veterinaria 2012 

Eläinten mikrobilääkehoidon periaatteet 

http://www.evira.fi/portal/fi/evira/julkaisut/?a=view&productId=135 

Material som delas ut på Moodle-plattformen. 

Prestationssätt: Föreläsningar 7 h, övningar 2 h, arbete på nätet 2 h, hemuppgifter 10 h, 

skriftlig tentamen 2 h. 

28

Värdering: Poängtalet i tentamen inkluderas i slutvitsordet i veterinärmedicinsk farmakologi 

och toxikologi (0-5). 

Ansvarig person: Marja Raekallio 

Inledning till kliniskt arbete 7.5 sp 

90089 




identifiera växelverkan som främjar framgångsrik behandling och tillämpa den på 

mottagningssituationen 

allmän undersökning av smådjur och häst 

räkna upp vitala värden för hund, katt och häst 

definiera de viktigaste kliniska laboratorieundersökningarna och identifiera faktorer 

som inverkar på provets kvalitet 

utförande av torrkemiska POCT(point-of care)-tester 

berätta hur aseptik förverkligas i patientarbetet 

identifiera de viktigaste kirurgiska instrumenten, suturer och suturtråd 

kunna hantera kirurgiska instrument och känna till grundläggande sytekniker 

praktisk tillämpning av lagstiftning, bestämmelser och anvisningar med anknytning 

till medicinering av djur samt utskrivning av recept 

förklara vilka fysikaliska fenomen användningen av strålning vid 

röntgenfotografering baserar sig på 

berätta hur man tryggt tar en röntgenbild 

Innehåll: Grunderna i kundservice och kommunikationsfärdigheter. Behandling, 

undersökning och situationsbedömning av smådjurs- och hästpatienter. De viktigaste kliniska 

laboratoriemetoderna, deras resultat och tolkning av resultaten. Grunderna i allmän kirurgi 

(aseptik, kirurgiska instrument, suturer och suturtråd) och förberedelse av patient inför 

operation. Lagstiftning och receptlära som gäller läkemedelsanvändning. Radiologins 

grunder, strålsäkerhet, tagande av röntgenbilder och grunderna i tolkning av dessa, 

presentation av andra diagnostiska avbildningsmetoder. Praktisk verksamhet på ett 

djursjukhus. 

Studiematerial och litteratur: Material på BSCW-plattformen och material som anvisas och 

delas ut på föreläsningar 

Prestationssätt: Inlärningsdagbok och deltagande i övningarna. Kurs i Klinisk kemi: skriftlig 

tentamen eller inlärningsdagbok. Kurs i Strålsäkerhet och radiologins grunder: skriftlig 

tentamen. Föreläsningar 62 h, övningar 29 h, deltagande i smådjursjouren 6 h, 

inlärningsdagbok 10 h, skriftliga tentamina 4 h eller 6 h. 

Värdering: Godkänd/underkänd. Godkännande av övningarna förutsätter att studeranden är 

närvarande vid varje övning och deltar i de uppgifter som delas ut. Inlärningsdagboken skrivs 

om smådjursjouren. För inlärningsboken i klinisk kemi meddelas separata 

bedömningskriterier. 

Ansvarig person: Marika Melamies 

Övrig information: Studiehelheten innehåller klinisk kemi (90114) och allmän radiologi 

(90157). 

Lantgårdspraktik 6 sp 

90167 


29

Timing: Efter 1:a läsåret och under 2:a läsåret. 

Mål: Den studerande bekantar sig med finländskt lantbruk och skötseln av djur på en gård 

med mjölkboskaps- och grisproduktion. 


förstår verksamheten i praktiken och verksamhetsförutsättningarna för den inhemska 

husdjursskötseln 

identifierar de mest centrala faktorerna som påverkar välbefinnandet i ladugården 

och svingården 

förstår betydelsen av djurskötsel och förhållandena för djurhållningen för djurens 

välbefinnande 

Innehåll: Under praktiken deltar studeranden på en för detta ändamål godkänd lantgård i alla 

arbeten i ladugården (12 arbetsdagar) och på svingården (12 arbetsdagar) samt bekantar sig 

med djurens utfodring och skötsel. 

Studiematerial och litteratur: Kurslitteratur i djurhållning och välbefinnande 

Prestationssätt: Praktiska arbetsuppgifter med anknytning till djurhållning i lantbruket (12 + 

12 dagar), Studeranden ska utföra frågorna i praktikjournalen med hjälp av kurslitteratur i 

djurhållning och välbefinnande, webbsidor inom området samt råd av värdfolket på 

praktiklantgården. Ifyllande och inlämning av praktikjournal. Intyg av gårdsägare eller 

gårdsskötare över fullgjord praktik. 

Värdering: Godkänd/underkänd. Baserar sig på intyg av gårdsägaren eller gårdsskötare samt 

godkänd praktikjournal. 

Ansvarig person: Laura Hänninen 

Övrig information: Praktiken är en förutsättning för avläggande av helheten i djurhållning 

och välbefinnande. Studerandena kan utnyttja praktiken i temaundervisningen i etik och 

djurskydd. 

Besiktningsveterinärpraktik 6 sp 

90303 


Timing: 3. läsåret 

Mål: Den studerande bekantar sig med det praktiska utförandet av köttbesiktning och med 

besiktningsveterinärens arbete i allmänhet. 

Kunskapsmål: Den studerande kan i praktiken 

utföra en köttbesiktning (ante mortem och post mortem) 

fatta beslut om köttbesiktning 

övervaka smittsamma sjukdomar och zoonoser hos djur 

övervaka djurskyddet (djurtransporter, bedövning) 

övervaka slakt- och slakterihygien 

övervaka genomförandet av egenkontroll och HACCP 

utarbeta kontrollplaner för slakterier 

bokföra köttbesiktningen 

granska och beakta uppgifter i kedjeinformation 

Innehåll: Studeranden bekantar sig med det praktiska utförandet av köttbesiktning. Praktiken 

innehåller i synnerhet evaluering av kött, beslutstagande i köttbesiktningen, 

laboratorieundersökningar angående köttbesiktning och tillämpning av 

köttbesiktningslagstiftning. Målet är också att studeranden bekantar sig med anläggnings- och 

slakthygien, köttbehandlings- och produktionshygien, tillsyn, djurskydd samt andra frågor i 

anslutning till slakteriverksamhet. 

Prestationssätt: Studeranden praktiserar på ett slakteri under besiktningsveterinärens 

handledning fyra veckor varav minst två veckor utförs i slakteri med svin och/eller nötslakt. 

30

Högst två veckor kan utföras i slakteri med fjäderfä eller ren. En praktikvecka kan utföras 

genom att arbeta på länsstyrelsen under länsveterinären. Praktik, rapport 



Förbindelser med andra studieperioder: Före besiktningsveterinärpraktiken ska 

studeranden utföra köttbesiktningsteknik samt lagstiftningsövningarna och 

laboratorieövningarna i köttbesiktning. 

Övrig information: Praktiken får inte utföras utan godkännande av avdelningen för 

livsmedelshygien och miljöhälsa i perioder som är kortare än 1 arbetsvecka. Om studeranden 

har arbetat som besiktningsassistent efter utförandet av kursen i köttbesiktningsteknik, får han 

eller hon ersättning 1 vecka per 3 veckors arbetsperiod. Man kan ersätta högst 3 veckor 

(praktik som inletts fr.o.m. läsåret 2009-2010). 

Kandidatavhandling 6 sp 

90500 


Timing: 2:a3:e årskursen, på höstterminen ordnas två seminarier och på vårterminen två 

seminarier. 


analysera vetenskaplig text (forsknings- och allmänna översiktsartiklar) 

producera egen vetenskaplig text genom att bearbeta, förena och sammanfatta 

information från källmaterial 

sammanfatta sin avhandling för framställning i muntlig form 

använda referensteknik 

Innehåll: Ett skriftligt arbete på högst 5 sidor under lärarens handledning. Arbetet baserar sig 

på 46 artiklar som studeranden valt med anknytning till ett givet ämne och en lärobok. 

Muntlig presentation av det egna arbetet på ett seminarium med hjälp av åskådliggörande 

material vid en tidpunkt som studeranden kommer överens om med den handledande läraren. 

I avhandlingen ingår ett mognadsprov (90202). 


Skrivanvisningar för licentiatavhandling i veterinärmedicin i tillämpliga delar: 

http://www.vetmed.helsinki.fi/documents/kirjoitusohjeet.pdf 

Fritt vald handbok i vetenskapligt skrivande. I fråga om övrig litteratur undervisning i 

informationsanskaffning av Vetenskapliga biblioteket i Vik. 

Prestationssätt: Skriftligt arbete, seminariepresentation samt mognadsprov (90202). 

Värdering: 0-5. Handledaren för avhandlingen använder sig av en bedömningsmatris som 

hjälp vid bedömningen. Matrisen finns på fakultetens finska webbsidor i Alma: 

https://alma.helsinki.fi/doclink/29774 

Ansvarig person: Jyrki Kukkonen. För handledning av avhandlingen ansvarar en lärarpool 

bestående av lärare från årskurs 13 och forskare. 

Övrig information: Ämnen, närmare anvisningar och ytterligare information finns på 

fakultetens finska webbsidor i Alma: Veterinärmedicinska fakulteten (Eläinlääketieteellinen 

tiedekunta) -> Grundstudier (Perusopinnot) -> Kandidatavhandling (Kandidaatin tutkielma): 

https://alma.helsinki.fi/doclink/132020 samt planeraren för studieärenden, tfn 09-191 57157. 

Mognadsprov (VMK) 

90202 


Timing: 2:a och 3:e läsåret 

31

Mål: Genom mognadsprovet visar studeranden formellt att han eller hon uppfyller det krav 

på fullständiga språkkunskaper som krävs för statlig tjänst när han eller hon skriver 

mognadsprovet på det språk som han eller hon fått sin skolutbildning. 

Innehåll: Studeranden skriver mognadsprovet som del av skrivningsprocessen i samband 

med kandidatavhandlingen genom att lämna in en relativt färdig avhandling för 

språkgranskning via moodle-plattformen. Studeranden får feedback på sin text och ska också 

vid behov korrigera texten. Studeranden har möjlighet att utnyttja erhållen feedback i sin 

licentiatavhandling. 

Värdering: Godkänd/underkänd. Språkdräkten granskas av en extern språkgranskare som 

verkar utanför fakulteten. Dessutom fästs uppmärksamhet vid att avhandlingen är konsekvent 

och tydlig. 

Ansvarig person: Anu Aunela 

Förbindelser med andra studieperioder: Ingår i studieavsnittet Kandidatavhandling 

(90500). 

Övrig information: Närmare information i Alma: https://alma.helsinki.fi/doclink/132020 

32

Veterinärmedicine licentiat 

Grundstudier Omfattning Tidpunkt 

Veterinärmedicine licentiat portfolio 1 sp (4., 5. och) 6. lå 

Veterinären som företagare och chef 3 sp 6. lå 

Veterinärvård 3 sp 5. och 6. lå 

Ämnes- och fördjupade studier Omfattning Tidpunkt 

Internmedicin, smådjur 11 sp 4. lå 

Anestesiologi och intensivvård 3 sp 4. lå 

Neurologi och oftalmologi 3 sp 4 lå 

Smådjurskirurgi 4,5 sp 4 lå 

Hästsjukdomar 4 sp 4 lå 

Reproduktionsvetenskap för husdjur 12 sp 4 lå 

Hälso- och sjukvård för produktionsdjur 11,5 sp 4. lå 

Klinikundervisning 

Veterinärmedicinsk diagnostisk avbildning 

(integrerad med andra ämnesstudier och 

klinikundervisning) 

Klinisk farmakologi och toxikologi (integrerad med 

andra ämnesstudier) 

33 

54 sp 

4,5 sp 

5. lå 

5. lå 

1 sp 

4. och 5. lå 

Livsmedelshygien 15,5 sp 6. lå 

Miljöhygien 6,5 sp 6. lå 

Lagstiftning och tillsyn inom miljö- och hälsoskyddet 3 sp 

6 lå 

Kommunalförvaltning 

2 sp 

6. lå 

Livsmedels- och miljötoxikologi 3 sp 

6. lå 

Alternativa ämnesstudier 6 eller 11 sp 4., 5. och 6. lå 

Veterinärmedicine licentiatexamen 

Seminararbete 

Mognadsprov 

20 eller 25 sp 4., 5. och 6. lå 

Praktik Omfattning Tidpunkt 

Klinikpraktik 8 sp 4. och 5. lå 

Miljöhälsovårdspraktik 3 sp 6. lå 

Totalt 180 sp

Veterinärmedicine licentiatens portfolio 1 sp 

90190 

Målgrupp: Studeranden som avlägger veterinärmedicine licentiatexamen 

Timing: 4:e-6:e läsåret 

Mål: Studeranden kan gestalta sitt kunnande under studierna som en helhet och har förmåga 

att utvärdera sina kunskaper och färdigheter med avseende på fortbildning och 

kompletterande utbildning. Studeranden har förmåga att ådagalägga sitt kunnande i 

arbetslivet. 


kan visa sina kunskaper och färdigheter via ansökningshandlingar när han eller hon 

söker jobb 

känner till alternativen för fortbildning 

Innehåll: Studeranden dokumenterar sitt centrala kunnande och granskar det han eller hon 

lärt sig som en helhet. Tyngdpunkten i innehållet är lagd vid utveckling av 

arbetslivsfärdigheterna. 

Studiematerial och litteratur: Gällande studiehandbok, materialet från Karriärservice 

http://www.helsinki.fi/urapalvelut/materiaalit/tyonhaun_opas.pdf (på finska), material från 

Akademiska rekryteringstjänster, http://www.aarresaari.net/svensk/ansokan.htm och övrigt 

material som anvisas under studieperioden. 

Prestationssätt: Skrivande av en visningsportfolio i slutskedet av licentiatexamen. Inlämning 

av obligatorisk helårsrespons och övriga uppgifter som redogörs för senare. Orientering i 

vetenskaplig och yrkesinriktad fortbildning och kompletterande utbildning samt hur man 

skriver en meritförteckning och arbetsansökan (obligatorisk närvaro). 


Ansvarig person: Suvi Joutsen 

Förbindelser med andra studieperioder: I veterinärmedicine licentiat portfolion använder 

studeranden de kunskaper och färdigheter som han eller hon förvärvat under studierna för 

kandidat portfolion (90100) för att dokumentera och utvärdera sitt eget kunnande. 

Veterinären som företagare och chef 3 sp 

90026 



Mål: Kursens mål är att ge grundkunskaper i företagsverksamhet och företagsgrundande. 

Innehåll: Under studieperioden behandlas bl.a. arbetsgivarens och arbetstagarens 

skyldigheter, ekonomiska frågor med anknytning till företagsverksamheten, upprättande av 

en affärsverksamhetsplan och etiska frågor samt presenteras praktiska erfarenheter av att 

grunda och driva företag ur veterinärens perspektiv. 

Studiematerial och litteratur: Föreläsningsstenciler delas ut i samband med 

föreläsningarna. 

Prestationssätt: Deltagande i föreläsningar (30 h) och uppgift som delas ut under avsnittet. 


Ansvarig person: Jussi Anttila 

Veterinärvård 3 sp: 

Veterinärvård I 

90081 



34


kan definiera veterinärvårdens delområden. 

känner till veterinärvårdslagstiftningen till de delar som är nödvändiga när han eller 

hon arbetar som korttidsvikarie för en kommunalveterinär. 

känner till grunderna om kommunalt beslutsfattande och organisationen. 

känner till förfarandet vid kommunalt beslutsfattande i sina huvuddrag. 

Innehåll: Studeranden gör sig förtrogen med bokföring, taxering, djurskydd, djursjukdomar, 

veterinärvård samt tillvägagångssättet vid utskrivning av läkemedel och lagstiftningen 

gällande detta. Dessutom blir studeranden förtrogen med verksamheten vid 

Livsmedelssäkerhetsverket, jord- och skogsbruksministeriet, Livsmedelsverket och 

regionförvaltningsverket samt länsveterinärens verksamhet. 

Studiematerial och litteratur: Veterinärlagstiftning (Jord- och skogsbruksministeriet, 

avdelningen för livsmedel och hälsa). Övrigt material som delas ut på föreläsningarna. 

Prestationssätt: Föreläsningar (14 h) eller skriftlig tentamen (2 h). 



Förbindelser med andra studieperioder: Kursen innehåller 2 h undervisning i 

kommunalförvaltning. 

Veterinärvård II 3 sp 

90004 




kan handla ansvarsfullt och korrekt tillämpa lagstiftning med avseende på 

- utövningen av veterinäryrket 

- djurskyddsuppgifter 

- märkning av djur 

- import eller export av djur 

- övervakning av biprodukter 

- smittsamma djursjukdomar 

- ordination av läkemedel 

är förtrogen med verksamheten vid Livsmedelssäkerhetsverket, jord- och 

skogsbruksministeriet och regionförvaltningsverken avseende uppgifterna inom 

veterinärvården. 

Innehåll: Studeranden fördjupar sina kunskaper om lagstiftning med anknytning till 

veterinärvården och de olika ämbetsverkens roll inom veterinärvården. 

Studiematerial och litteratur: Veterinärlagstiftning (Jord- och skogsbruksministeriet, 

avdelningen för livsmedel och hälsa). Övrigt material som delas ut på föreläsningarna. 

Prestationssätt: Föreläsningar (16 h) och skriftlig uppgift eller skriftlig tentamen (2 h). 



Internmedicin, smådjur 11 sp 

90406 

Målgrupp: Studerande som avlägger veterinärmedicine licentiatexamen. 

35


Mål: Den studerande känner till de viktigaste sjukdomar som hör till inre medicinska 

sjukdomar och infektiösa sjukdomar hos hund, katt, frett, gnagare, sköldpaddor, ödlor och 

ormar; klarar av att göra en problembaserad diagnos; känner till laboratorie- och 

avbildningstekniker, deras indikationer och betydelse vid framställning av diagnos; kan 

utvärdera sjukdomens gång samt hur allvarlig den är och dess prognos; känner till de 

allmänna vårdprinciperna; har förmåga att använda litteratur, artiklar och internet vid 

informationssökning. 


känna igen de viktigaste inre sjukdomarna hos hund, katt och exotiska djur (frett, 

gnagare, ödlor och ormar) på basis av förhandsuppgifter och kliniska fynd 

definiera de viktigaste laboratorie- och avbildningsundersökningarna, deras 

användningssyfte och diagnostiska värde 

bedöma framskridande, allvarlighet och prognos i fråga om sjukdomar 

tala om de vanliga vårdprinciperna 

tillämpa teoretisk kunskap i samband med problembaserad utredning av patientfall 

använda litteratur, artiklar och Internet vid informationssökning 

Innehåll: kardiovaskulära sjukdomar, andningsorganens sjukdomar, hudsjukdomslära, 

endokrinologi, sjukdomar i magtarmskanalen inklusive lever- och bukspottkörtelsjukdomar, 

hematologi/immunologi, onkologi, polysystemiska infektiösa och icke-infektiösa sjukdomar, 

urinorgansjukdomar, störningar i balansen mellan surt och basiskt, klinisk farmakologi samt 

exotiska och små sällskapsdjurs sjukdomar . 


Nelson & Couto (red.) Small Animal Internal Medicine - Text and VETERINARY 

CONSULT Package. Mosby, 4:e upplagan, 2009, ISBN 978-0-323-06391-3; Harvey & Mc 

Keever A Colour Handbook of Skin Diseases of the Dog and Cat. Manson Publishing 1998. 

ISBN 1-874545-60-X; Lassila Eksoottisten lemmikkieläinten terveyden- ja sairaudenhoito, 

ohjeita omistajille. Läromaterial 2, Veterinärmedicinska fakulteten, 2001, Material i BSCWplattformen 

och material som anges och delas ut på föreläsningar. 

Prestationssätt: Skriftlig tentamen (4 h), flervalsfrågor. Föreläsningar (103 h), 

smågruppsundervisning (10 seminarier, 38 h/studerande). Avsnittet innehåller 62 h 

jourtjänstgöring vid ett smådjurssjukhus under läsåret. 


Ansvarig person: Thomas Spillmann (generellt ansvar), Minna Rajamäki ( 

andningsorganens sjukdomar, sjukdomar i urinorgan ), Maria Wiberg ( hjärtsjukdomar ), 

Karoliina Autio (onkologi, hematologi), Susanne Kilpinen (endokrinologi). 

Veterinärmedicinsk anestesiologi och intensivvård 3 sp 

90078 



Mål: Studeranden lär sig grundprinciperna i nedsövning, smärtlindring och intensivvård av 

djur. 


förklara användningssätt, verkningsmekanism och biverkningar för de viktigaste 

läkemedel som används vid anestesi och intensivvård 

bedöma smärtan hos patienten och behandla den 

förklara funktionsmekanismerna i anestesiutrustning och övervakningsutrustning vid 

anestesi 

36

erätta hur övervakningen vid anestesi genomförs 

planera anestesi, smärtbehandling och vätskebehandling för ett friskt djur och de 

vanligaste problempatienterna under olika förhållanden 

Innehåll: Under studieperioden behandlas allmän anestesiologi samt grunderna i sedation, 

nedsövning, smärtlindring och intensivvård av smådjur och hästar. Anestesi och 

smärtbehandling av idisslare och svin behandlas och tenteras i samband med 

blockundervisningen i produktionsdjur. 

Studiematerial och litteratur: Material som delas ut på föreläsningar och rekommenderad 

lärobok Tranquilli, J. ym. Lumb and Jones’ Veterinary Anesthesia and Analgesia, 4:e 

upplagan, Blackwell 2007. 

Prestationssätt: Föreläsningar 32 h, övningar 3 h, frivilliga övningar inför tentamen i 

BSCW-plattformen, tentamen. Avsnittet innehåller 10 h jour vid ett smådjurssjukhus under 

läsåret. Skriftlig tentamen 2 h. 


Ansvarig person: Erja Kuusela 

Neurologi och oftalmologi 3 sp 

90501 



Mål: Studeranden lär sig att utföra en neurologisk undersökning på smådjur och hästar, 

lokalisera skadan utifrån undersökningen, göra en lista över differentialdiagnoser för 

lokaliseringen i fråga samt göra sig förtrogen med de vanligaste undersökningsmetoderna och 

de viktigaste neurologiska sjukdomarna. 


lokalisera ett neurologiskt problem utifrån en neurologisk undersökning som han 

eller hon gör 

räkna upp de viktigaste differentialdiagnoserna efter att ha lokaliserat det 

neurologiska problemet 

planera nödvändiga fortsatta undersökningar 

planera behandlingen av de viktigaste neurologiska sjukdomarna 

göra en grundlig ögonundersökning och lokalisera problemet utifrån undersökningen 

diagnostisera och behandla de vanligaste ögonsjukdomarna hos smådjur och hästar 

känna igen tillstånd som hotar synförmågan och/eller ögongloben som kräver tillsyn 

av specialistveterinär 

Innehåll: Under studieavsnittet går man igenom hur en neurologisk undersökning utförs på 

smådjur och hästar för att lokalisera skadan utifrån undersökningen, man upprättar en 

diagnoslista med alternativ utifrån lokalisering och förhandsuppgifter, de viktigaste 

sjukdomarna i hjärnan, ryggmärgen och det perifera nervsystemet samt deras behandling, 

fysioterapi inom neurologi, diagnostisk avbildning inom neurologin. Ögats anatomi och 

fysiologi, sjukdomar i ögats olika delar, deras etiologi, diagnostik och vård, farmakologi 

(integrerad). 

Studiematerial och litteratur: Platt & Olby (edit.) BSAVA Manual of Canine and Feline 

Neurology, 3:e upplagan. Crispin Notes on Veterinary Ophthalmology (primär) ELLER 

Maggs, Miller & Ofri Slatter’s Fundamentals of Veterinary Ophthalmology, 4:e upplagan, 

Saunders Elsevier 2008. ISBN: 978-0-7216-0561-6. Material som delas ut på 

föreläsningarna. 

Prestationssätt: Neurologi: Föreläsningar (17 h), övningar (2 h), självständiga studier (16 h) 

Oftalmologi: Föreläsningar 15 h, integrerad undervisning i farmakologi 1 h, övningar 3 h 

37

(ögonundersökning på hund och häst) 

Under kursen deltar studerandena i jour vid Universitetets djursjukhus. Skriftlig tentamen. 

Ansvarig person: Tarja Pääkkönen (neurologi), Elina Pietilä (oftalmologi) 

Smådjurskirurgi 4.5 sp 

90405 

Målgrupp: Studerande som avlägger veterinärmedicine licentiatexamen 


Mål: Den studerande känner till de viktigaste sjukdomarna hos hundar och katter inom 

kirurgin, kan utföra grundläggande operationer på smådjur, kan identifiera sjukdomar som 

kräver behandling av en specialistveterinär. 


identifierar och förstår de allmänna principerna för kirurgi 

känner till etiologi för de vanligaste sjukdomar som kräver kirurgi 

på basis av förhandsuppgifter och kliniska fynd kan känna igen de viktigaste 

sjukdomar som kräver kirurgi 

kan bedöma sjukdomens framskridande och ställa en prognos 

kan utföra grundläggande operationer på smådjur 

kan göra en undersökning av halta hundar och hästar 

urskilja sjukdomar som kräver behandling av en specialistveterinär 

Innehåll: Mjukdelskirurgi: Under kursen behandlas hudkirurgi och skötsel av sår på smådjur 

samt behandling av de vanligaste kirurgiska sjukdomarna i bukhålan på dessa djurslag 

Ortopedi: Diagnostik, behandling av och prognos för de vanligaste ortopediska sjukdomarna 

och traumatiska fallen hos smådjur 

Studiematerial och litteratur: Fossum Small Animal Surgery, 3:e upplagan, Mosby 

Elsevier 2007. Övrigt material som delas ut under studieavsnittet. 

Prestationssätt: Förhandsuppgifter 4 h, föreläsningar 30 h, grupparbeten 16 h, övningar i 

mjukdelskirurgi 16 h och övningar i ortopedi 6 h. Avsnittet innehåller jourtjänstgöring vid ett 

smådjurssjukhus under läsåret. 


Ansvarig person: Outi Laitinen-Vapaavuori (generellt ansvar), Bertel Kommonen 

(grupparbeten och övningar i mjukdelskirurgi), Pauli Keränen (grupparbeten och övningar i 

ortopedi) 

Förbindelser med andra studieperioder: Anatomi och fysiologi, diagnostisk avbildning, 

farmakologi och toxikologi, Introduktion till kliniskt arbete (instrumentbehandling och 

grundläggande sutureringsteknik är en förutsättning för effektiv inlärning vid 

mjukdelskirurgiska övningar) 

Övrig information: Vid mjukdelskirurgiska övningar förutsätts att den studerande har med 

sig egna basinstrument (nålförare, pincetter, vävnads- samt trådsaxar och peanger) 

Hästsjukdomar 4 sp 

90404 



Mål: Den studerande känner till de viktigaste sjukdomarna hos häst såsom haltsjukdomar och 

ortopediska sjukdomar, sårkirurgi och inre medicin; förmåga till problembaserat angreppssätt 

och undersökningskartläggning vid framställning av diagnos; känner till laboratorie- och 

avbildningstekniker, deras indikationer och betydelse; kan utvärdera sjukdomens gång samt 

38

hur allvarlig den är och dess prognos; känner till de allmänna vårdprinciperna; kan 

genomföra grundläggande hälsovård av häst i stallet; har förmåga att använda litteratur, 

artiklar och internet vid informationssökning. 


göra en undersökning av hälta samt kliniska undersökningar med anknytning till 

olika organgrupper 

hos en häst känna igen de vanligaste sjukdomarna 

välja rätt diagnostiska tester för att komma fram till en diagnos 

tillämpa kunskapen på enstaka sjukdomsfall för att ställa en diagnos 

planera vård genom att använda de möjligheter, verktyg och läkemedel som är 

tillgängliga vid en praktik 

sårvårdens principer 

ge tillräcklig första hjälp vid brott och andra traumatiska fall 

urskilja sjukdomar som kräver behandling av en specialistveterinär 

Innehåll: Grundläggande hälsovård i stallet och de vanligaste sjukdomar som överförs via 

sår och traumatiska sjukdomarna, hälta, sjukdomar i andningsvägar, hjärta, 

matsmältningskanal, hud, urinvägar och endokrina sjukdomar hos häst. 

Studiematerial och litteratur: M. W. Ross & S. J. Dyson Diagnosis and Management of 

Lameness in the Horse; Saunders 2:a upplagan, 2010 T.S. Stashak & C.L.Theoret Equine 

Wound Management; Wiley Blackwell, 2:a upplagan, 2008; Rose & Hodgson Manual of 

Equine Practice. Saunders, 2:a upplagan, 2000. ISBN 0-7216-8665-6. Smith Large Animal 

Internal Medicine. Mosby, 4:e upplagan, 2008. ISBN 0-323-04297-X. Reed ym. Equine 

Internal Medicine. Saunders, 2:a upplagan, 2004. ISBN 0-7216-9777-1. Material i BSCWplattformen 

och material som anges och delas ut på föreläsningar. 

Prestationssätt: Föreläsning om hästars sår- och traumakirurgi 4 h, undersökning av hälta 

hos häst, föreläsning om ortopedi och benfel hos föl 12 h, inre medicin, hästar: föreläsning 24 

h. Övning i undersökning av hälta 2 h. Arbete med patientfall inom kirurgi bestående av 7 h 

lösning av uppgifter, arbete med patientfall inom inre medicin bestående av 1 h handledning 

och 10 h lösning av uppgifter. Avsnittet innehåller 18 h jour vid ett hästsjukhus under läsåret. 

Tentamen och obligatoriska övningar (undersökning av hälta). 


Ansvarig person: Riitta-Mari Tulamo, Michael Hewetson 

Reproduktionsvetenskap för husdjur 12 sp 

90083 


Timing: 4:e läsårets vårtermin. Smågruppsundervisningen är också integrerad i klinikrundan. 

Mål: Studeranden förstår fortplantningsstörningarnas etiologi och patogenes, känner igen de 

kliniska symptomen och kan använda diagnostiska metoder samt behärskar 

behandlingsmetoderna för sjukdomarna. 


behärskar endokrinologi och fysiologi inom fortplantningsläran 

kan tillämpa det han eller hon lärt sig för att förstå fortplantningsstörningarnas 

etiologi och patogenes, diagnostik och vård av störningarna samt användning av 

biotekniker 

förstår den ekonomiska betydelsen av regelbunden fortplantning och vård vid rätt 

tidpunkt i husdjursproduktionen 

känner igen de kliniska symptomen vid fortplantningsstörningar, kan ställa en 

diagnos och behandla dessa 

39

känner igen de viktigaste faktorerna som äventyrar fertiliteten i produktionsmiljön 

känner till de olika metoderna för artificiell fortplantning 

kan ta och undersöka ett spermaprov 

kan seminera produktionsdjur och hästar 

kan på egen hand göra en rektal- och ultraljudsundersökning 

kan på egen hand ge hjälp vid förlossning, men vid behov analysera de egna 

resurserna och behovet av sjukhusvård 

Innehåll: Andrologi omfattar hannars reproduktionsfysiologi och undersökning av handjur, 

spermaundersökning, fortplantningsstörningar, ärftliga sjukdomar och tekniker för artificiell 

fortplantning. Studeranden känner i teorin till teknikerna för artificiell fortplantning och kan i 

praktiken utföra artificiell insemination. 

Gynekologi omfattar honors fortplantningsfysiologi, tekniker för rektalisering, ultraljud och 

övriga undersökningstekniker samt diagnostik och vård av fortplantningsstörningar. 

Studeranden behärskar i praktiken undersökning av idisslare och svin väl och undersökning 

av hästar och smådjur tillfredsställande. 

Obstetrik omfattar dräktighetens och förlossningens fysiologi, dräktighetsdiagnostik, 

förlossningshjälp samt diagnostik och vård av störningar under förlossningen och tiden 

därefter. Neonatala sjukdomar omfattar fysiologiska särdrag som är typiska för kalvar, föl, 

svin samt hundvalpar och kattungar, återupplivning av nyfödd samt de vanligaste 

sjukdomarna, deras etiologi, diagnostik och behandling. Dessutom ingår juver- och 

spensjukdomar i studieavsnittet. 

Studiematerial och litteratur: Pyörälä Kotieläinten synnytysoppi. HU, veterinärmedicinska 

fakulteten, Studiematerial 3, 2003. Senger Pathways to pregnancy and parturition. Current 

conceptions, 2:a upplagan, 2003. 


Rekommenderas: RS Youngquist & Threlfall Current Therapy in Large Animal 

Theriogenology 2, 2007, ISBN 0-939674-33-5. Johnston m.fl. Canine and feline 

theriogenology , Elsevier Health Sciences, 2001 ISBN 0721656072. Noaks m.fl. (ed.) 

Veterinary Reproduction and Obstetrics, 9:e upplagan, Saunders, London, 2009. 

Lärarna presenterar även specialverk över olika djurarter under perioden. 

Prestationssätt: Flervalstentamen om allmän reproduktionsfysiologi (90239, 3 sp) 2 veckor 

efter att studieavsnittet inletts (inverkan på slutvitsordet 20 %). 

I den andra deltentamen (essätentamen) gör studerandena själv frågorna och poängsatta 

mönstersvar om olika djurarters fortplantning (90244 Klinisk reproduktionsvetenskap 7 sp) i 

slutet av studieavsnittet (inverkan på slutvitsordet 20 %). 

Sluttentamen på 5:e årskursen under senvåren, man får medföra det material som man anser 

sig behöva (inverkan på slutvitsordet 60 %); deltagande i sluttentamen förutsätter att ovan 

nämnda deltentamina avlagts med godkänt resultat. 

Föreläsningar 130 h, smågruppsundervisning 10 h. Under 5:e läsåret ingår obligatorisk 

smågruppsundervisning 40 h vid Saari-enheten. Tentamina 8 h och respons och anvisningar. 


Ansvarig person: Terttu Katila (med ansvar för hela läroämnet men särskilt för hondjur och 

hästar) Magnus Andersson (artificiell reproduktion, andrologi) 

Hälso- och sjukvård för produktionsdjur 11.5 sp 

90084 

40


Timing: 4:e läsårets vårtermin, sluttentamen under 5. läsåret 

Mål: Målet för avsnittet är att ge grundkunskaper i de viktigaste 

produktionsdjurssjukdomarnas etiologi, patogenes och förebyggande samt i 

produktionsdjurens hälsovård. Målet är även att studeranden förstår de etiska faktorer och 

faktorer som påverkar djurens välbefinnande samt de ekonomiska faktorerna. 


redogöra för skedena i en allmänundersökning av ett produktionsdjur och tala om 

normalvärdena 

namnge sjukdomen på basis av typiska symptom och fynd 

göra upp en lista över symptom, undersökningsmetoder och behandlingsalternativ för 

de vanligaste sjukdomarna samt redogöra för de farmakologiska grunderna för 

behandlingarna 

förklara de vanligaste sjukdomarnas etiologi, patogenes och metoder för 

förebyggande 

produktionsdjurskirurgins grunder och redogöra för skedena i de vanligaste 

kirurgiska ingreppen 

presentera mål, organisation och verktyg för det nationella hälsovårdsarbetet med 

djur 

utarbeta ett exempel på hälsovårdsplan med beaktande av den ekonomiska 

betydelsen av sjukdomar och utvecklingsbehov för en husdjursgård 

Innehåll: Kursen omfattar produktionsdjurens sjukdomar och hälsovård: inre medicin, 

kirurgi, infektionssjukdomarnas kliniska del och förebyggande hälsovård. 

Studiematerial och litteratur: Straw m.fl. (ed.) Diseases of swine, 9:e upplagan, Blackwell 

Publishing, 2006. Radostits m.fl. Veterinary Medicine. A textbook of diseases of cattle, 

sheep, pigs, goats and horses. 9:e eller senare upplaga, W. B. Saunders, 2000. Radostits m.fl. 

Herd health - food animal production medicine. 3:e upplagan, W. B. Saunders, 2001. 

Pyörälä & Tiihonen Nautojen sairaudet 2005. CD-ROM. Helsingfors universitet, 

veterinärmedicinska fakulteten, studiematerial 6. Jordan m.fl. Poultry diseases, 5:e 

upplagan, Saunders, 2001. ISBN 0702025976 Rahkonen m.fl. Terve kala - tautien 

ennaltaehkäisy, tunnistus ja hoito. Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet, 2000. ISBN 951-776- 

257-7. Övrigt material som anvisas under studieperioden. 

Prestationssätt: 90249 Sjukdomar hos idisslare (3 sp) och 90252 Sjukdomar hos svin (2,5 

sp): skriftliga tentamina (bedömning 0-5): 1. sjukdomar hos idisslare 35 % , 2. sjukdomar hos 

svin 35 %, 3. sluttentamen (sjukdomar hos idisslare och svin, hälsovård) 30 % av 

slutvitsordet. 

90254 Hälsovård (2,5 sp): närvaro vid föreläsningar och grupparbete avlagt med godkänt 

resultat samt särskilt fastställd aktivitet i den nätbaserade undervisningen. 

90253 Sjukdomar hos fjäderfä, fiskar, vilt, pälsdjur och bin (2,5 sp): närvaro på föreläsningen 

eller tentamen 2 h (bedömning godkänd/underkänd) 

Föreläsningar 122 h, smågruppsundervisning 8 h, grupparbete 37 h, nätbaserad undervisning 

5 h, tentamina 8 h. 

Värdering: 0-5 och godkänd/underkänd. Se former för avläggande. 

Ansvarig person: Timo Soveri (idisslare, fjäderfä, fiskar, vilt, pälsdjur, bin), Mari Heinonen 

(svin), Kristiina Sarjokari (hälsovård) 

Klinik undervisning 54 sp 

90127 


41

Timing: 5:e läsåret 

Mål: Studeranden kan fungera självständigt i en veterinärs kliniska arbete. 


fråga ägaren om ändamålsenliga förhandsuppgifter och göra en omsorgsfull allmän 

undersökning 

behandla djur och beakta artspecifika skillnader samt den egna säkerheten och djurets 

säkerhet 

tillämpa goda färdigheter i växelverkan i arbetet 

upprätta en problemlista för patienten, läsa upp de mest sannolika 

differentialdiagnoser och planera nödvändiga fortsatta undersökningar och bedöma 

deras resultat för att utreda sjukdomsorsaken 

bedöma hur allvarligt djurets tillstånd är, hur brådskande behandlingen är och ställa 

en prognos 

ge nödvändig första hjälpen och behandla de vanligaste sjukdomarna hos smådjur, 

hästar och produktionsdjur 

medicinera djur enligt aktuella rekommendationer, förordningar och bestämmelser 

bedöma etik och ekonomiska aspekter inom vården 

skriva officiella intyg och utlåtanden 

bedöma djurhållning och djurstall i fråga om djurskydd och djurens välbefinnande 

söka information från olika källor och tillämpa denna i vården av patienter och 

upprätthållandet av den egna yrkesskickligheten 

Innehåll: De studerande deltar i det kliniska arbetet och den ambulatoriska praktiken samt 

jouren vid enheterna på Universitetets djursjukhus och i Saari enligt det kursspecifika 

veckoprogrammet. Smådjurs- och hästsjukhuset finns i Helsingfors. Den ambulatoriska 

kliniken och produktionsdjursjukhuset ligger i Saari-enheten, och de ger den kliniska 

undervisningen om produktionsdjur i fråga om behandling av sjukdomar och planenlig hälso- 

och sjukvård. I klinikavsnittet i Saari har också praktiska övningar i blocken i fråga 

integrerats. 

Studiematerial och litteratur: Kurslitteratur i klinisk veterinärmedicin. 

Prestationssätt: Kliniskt patientarbete i praktiken, hälso- och sjukvårdsbesök, diskussioner, 

seminarier, demonstrationer, förande av prestations- och inlärningsdagbok, självständiga 

studier. 

Avdelningen för klinisk häst- och smådjursmedicin: Deltagande i den kliniska 

undervisningen och arbete vid djursjukhuset. Frånvaro måste ersättas i i frågavarande enhet 

på ett sätt som man kommer överens om separat med närmaste chefen. Skriftligt material som 

den studerande producerat under studieavsnittet, muntliga föredrag och OSCE (objective 

structured clinical examination)-tentamen. 

Den studerande ska visa sig i praktiken behärska principerna för den kliniska allmänna 

undersökningen och kunna tillämpa kunskaperna i anatomi och fysiologi. Detta visas vid 

respektive enhet i början av den första rundan med ett praktiskt test. En godkänd prestation 

antecknas i den studerandes prestationsbok. 

Avdelningen för klinisk produktionsdjursmedicin: Deltagande i den ambulatoriska klinikens 

gårdsbesök i Saari, jourtjänstgöring, hälso- och sjukvårdsbesök och behandling av 

produktionsdjursjukhusets patienter samt övningarna i anslutning till undervisningen. De 

praktiska övningar i hästgynekologi som hålls vid forskningscentralen för jordbruk och 

livsmedelsekonomi i Ypäjä ingår också i undervisningen. Frivillig OSCE-tentamen i kliniska 

färdigheter under våren 2012. En närmare anvisning med anknytning till 

klinikundervisningen, såsom nödvändigt antal klinikpoäng, finns i Produktionsdjursjukhusets 

verksamhetsanvisning. 

42

Värdering: Godkänd/underkänd. OSCE-tentamen bedöms 0-–5 och den ska vara genomförd 

med godkänt resultat. 

Ansvarig person: Thomas Spillmann/ Avdelningen för klinisk häst- och smådjursmedicin, 

Helena Rautala/ Avdelningen för klinisk produktionsdjursmedicin 

Förbindelser med andra studieperioder: Tentamina och övriga prestationer i 4:e årets 

blockundervisning ska vara genomförda med godkänt resultat senast 1.12. 

Övrig information: 

Tidtabell för den kliniska undervisningen 

Den kliniska praktiken börjar 22.8.2011 och avslutas 18.5.2012. Studerandena deltar i 

patientarbetet vid djursjukhusets samtliga enheter och i regel tre veckor i taget vid en enhet. 

Närmare anvisningar delas ut till de studerande under hösten 2011. 

Studerandena arbetar vid enheterna enligt följande: 

intern medicin, smådjur och allmän poliklinik 6 veckor motsvarar 9 sp 

smådjurskirurgi 6 veckor (innehåller anestesirotation) motsvarar 9 sp 

smådjurssjukhusets jourpoliklinik 3 veckor motsvarar 4,5 sp 

hästsjukhuset inklusive jour 6 veckor motsvarar 9 sp 

diagnostisk avbildning 3 veckor motsvarar 4,5 sp 

produktionsdjursjukhuset och jour 10 veckor motsvarar 14 sp 

alternativ period 2 veckor motsvarar 3 sp 

klinisk period i farmakologi 1 sp 

De alternativa treveckorsperioderna är förlagda till veckorna 2–10 (i klinikrundan syns 

perioden som Saari-perioden). Av denna treveckorsperiod genomförs en vecka vid Saarienheten 

för att säkerställa produktionsdjursjukhusets verksamhet och jourverksamhet. De två 

andra veckorna kan genomföras i Saari, den studerande kan praktisera tillsammans med 

kommunveterinären, vid en inhemsk eller utländsk klinik eller vid smådjurs- eller 

hästsjukhuset. Avdelningssekreteraren vid Produktionsdjursavdelningen upprättar en lista, av 

vilken framgår vilken vecka som är obligatorisk för varje studerande vid Saari-enheten och 

när han eller hon kan praktisera annanstans. Om praktik som gjorts utanför Universitetets 

djursjukhus ska intyg lämnas in till studiebyrån vid avdelningen för klinisk häst- och 

smådjursmedicin. Den studerande ska föra inlärningsdagbok över perioden under de 

alternativa veckorna. Pauli Keränen godkänner inlärningsdagboken i fråga om praktik med 

betoning på smådjur, Riitta-Mari Tulamo i fråga om hästpraktik och tutorläraren i Saari i 

fråga om praktiken när det gäller produktionsdjur. 

Jour: Studerande på 5:e årskursen är skyldig att delta i jouren vid Universitetets djursjukhus. 

Avdelningarna upprättar jourlistorna för klinikåret. En närmare anvisning med anknytning till 

klinikundervisningen finns i Universitetets djursjukhus verksamhetsanvisningar i Alma och 

BSCW-plattformen. 

Veterinärmedicinsk diagnostisk avbildning 4.5 sp 

90159 


Timing: 4:e och 5:e läsåret 

Mål: Studeranden blir insatt i genomförandet av röntgen- och ultraljudsundersökning i 

praktiken och diagnostik. 


ta röntgenbilder av hög kvalitet med iakttagande av bestämmelserna om strålskydd 

göra en begränsad ultraljudsundersökning av buken på katt och hund 

tillämpa röntgen- och ultraljudsdiagnostik i patientarbetet 

43

-bedöma bildteknik och kvalitet av en röntgenbild 

-beskriva fynd och sluta sig till den mest sannolika diagnosen 

-räkna upp centrala differentialdiagnoser 

-föreslå möjliga fortsatta undersökningar (med hjälp av avbildningsmetoder) 

skriva ett röntgen- och ultraljudsutlåtande 

Innehåll: Grunderna vid genomförandet av röntgenfotografering och ultraljudsundersökning 

i praktiken. Huvuddragen i diagnostiken för båda metoderna och tillämpning i patientarbetet. 

Diagnostisering av de vanligaste invärtes-, kirurgiska, ortopediska och neurologiska 

sjukdomar hos smådjur med hjälp av avbildningsmetoder. 


Rekommenderas: Owens JM, Biery DN Radiographic interpretation for the Small Animal 

Clinician, 1:a, 2:a eller senare upplaga, Williams & Wilkins, Baltimore, USA, 1999. 

Schwarz T, Johnson V BSAVA Manual of Canine & Feline Thoracic Imaging, 2008. 

Barr FJ, Kirberger RM BSAVA Manual of Canine & Feline Musculoskeletal Imaging, 

2006. 

Studiematerialet på BSCW-plattformen och föreläsningar samt övrigt material som delas ut 

på föreläsningar. 

Prestationssätt: Studeranden förväntas delta aktivt i patientfotograferingarna och lära sig 

diagnostik i enlighet med ett separat program som ges i början av avsnittet. Studerandena ska 

delta i analys av patientfall och i grupp presentera dem till veterinären som är handledare 

(OTO). Studeranden ska delta i övningen i ultraljudsundersökning under ledning av en 

veterinär. Deltagande i separata röntgendemonstrationer. Undervisningen ges integrerad i 

studiehelheterna vid avdelningarna för klinisk häst- och smådjursmedicin och klinisk 

produktionsdjursmedicin. 

Klinisk undervisning vid enheten (3 veckor), dessutom sluttentamen under den tredje 

perioden/veckan. För att bli godkänd på studieavsnittet diagnostisk avbildning krävs att 

sluttentamen samt uppgifter som görs separat under klinikperioden (röntgen- eller 

ultraljudsutlåtanden samt OTO-paket, ultraljudsuppgifter och -övning) har genomförts med 

godkänt resultat. Frånvaro från det kliniska arbetet som överstiger 20 % måste kompenseras 

på sätt varom särskilt avtalas. 


Ansvarig person: Merja Leinonen 

Övrig information: Undervisningen ges integrerad i blocken för de kliniska ämnena och 

klinikundervisningen. 

Kliniskt avsnitt i farmakologi och toxikologi 1 sp 

90073 


Timing: 4:e och 5:e läsåret 

Mål: Studeranden lär sig användning och indikation av centrala läkemedel i samband med 

vård av djursjukdomar. 


beskriva indikationer och kontraindikationer för centrala läkemedel i samband med 

behandling av djursjukdomar 

medicinskt behandla djur med beaktande av deras individuella egenskaper, aspekter med 

44

anknytning till det praktiska genomförandet av medicineringen och författningar och 

bestämmelser med anknytning till användningen av läkemedel. 


beskriva indikationer och kontraindikationer för centrala läkemedel i samband med 

behandling av djursjukdomar 

medicinskt behandla djur med beaktande av deras individuella egenskaper, aspekter 

med anknytning till det praktiska genomförandet av medicineringen och författningar 

och bestämmelser med anknytning till användningen av läkemedel 

Innehåll: Verkningsmekanismerna för läkemedelsgrupper som används vid sjukdomar i 

olika organ eller organsystem, exempel på de viktigaste läkemedel som använts vid 

medicinering av djur och jämförelse av deras för- och nackdelar. 

Studiematerial och litteratur: Material i BSCW-plattformen och material som anvisas och 

delas ut på föreläsningar 

Prestationssätt: Skriftlig tentamen eller tre farmakologiska patientrapporter (smådjur, häst 

och produktionsdjur). 



Övrig information: Undervisningen är integrerad med de kliniska ämnenas block- och 

klinikundervisning. 

Livsmedelshygien 15.5 sp 

90169 



Tidigare avlagda studier: Förutsättning för att få genomföra i studieavsnittet är att kurserna 

veterinärmedicinsk patologi samt köttinspektions- och slakterihygien har genomförts. 

Mål: Efter studieavsnittet förstår studeranden den vetenskapliga bakgrunden till 

livsmedelshygien och har förmåga att tillämpa sin kunskap på den praktiska 

livsmedelskontrollen och i laboratoriearbetet. 


förstår betydelsen av de patogena livsmedelsmikroberna i maten ur konsumentens 

hälsoperspektiv. 

kan evaluera den hygieniska kvaliteten av olika livsmedelsgrupper och deras 

säkerhet. 

kan evaluera och identifiera centrala riskfaktorer i livsmedelsprocesser och 

packningsprocessen. 

kan klassificera preventiva åtgärder inom riskhantering inom hela 

livsmedelsproduktionskedjan. 

kan undersöka förekomsten av patogena mikrober i livsmedel. 

kan använda traditionella mikrobodlingstekniker och förklara principen för nya 

molekylbiologiska tekniker samt förklara när det är ändamålsenligt att använda dem. 


Hatakka m.fl. Ruokamyrkytysepidemioiden selvitysopas. Björneborg, 2000. 

Korkeala (red.) Elintarvikehygienia: ympäristöhygienia, elintarvike- ja 

ympäristötoksikologia. WSOY Oppimateriaalit Oy, 2007. ISBN: 978-951-0-33469-0 

Sandholm m.fl. Utareen sairaudet. 2:a upplagan, 1993 ELLER motsvarande engelskspråkig 

bok The Bovine Mastitis and Udder, 1995. 

Tuorila & Appelbye (red.) Elintarvikkeiden aistinvaraiset tutkimusmenetelmät. 

Yliopistopaino, 2006. 

45

Undervisningsstenciler av avdelningen för livsmedelshygien och miljöhälsa. Material som 

delas ut på föreläsningar och laboratoriearbete. 

Prestationssätt: Föreläsningar 109 h, laboratorieundervisning och övriga övningar 118 h 

(obligatorisk närvaro), exkursion 24 h (obligatorisk närvaro). 

Tre skriftliga deltentamina: 

Sluttentamen: 

90195 Livsmedelspatogener och zoonoser 

90196 Industriell hygien 

90197 Hygienisk kvalitet av livsmedel 

90198 Sluttentamen i livsmedelshygien 

Värdering: 0-5. Slutvitsordet består av vitsorden för deltentamina (3 st.) och sluttentamen. 

Sluttentamens andel av vitsordet är 50 %. 

Ansvarig person: Miia Lindström 

Förbindelser med andra studieperioder: Förutsättning för att få genomföra studieavsnittet 

är att kurserna veterinärmedicinsk patologi samt köttinspektions- och slakterihygien har 

genomförts. 

Miljöhygien 6.5 sp 

90040 



Mål: Studeranden vet hur miljöhygien anknyter till miljö- och hälsoskydd. Han eller hon har 

färdigheter att förstå samverkan mellan miljö och hälsa inom miljö- och hälsoskydd. Vidare 

känner han eller hon till de biologiska, fysikaliska och kemiska riskfaktorer som hänger 

samman med denna samverkan, behärskar det administrativa beslutsfattandet och känner till 

bestämmelserna angående området och kan använda dem. 


vet vad som menas med en hälsosam livsmiljö. 

vet hur miljö- och hälsoskydd fungerar för att förbättra och säkerställa individens och 

befolkningens livsmiljö. 

kan identifiera de viktigaste faktorerna i miljön som äventyrar människans hälsa och 

kan relatera dem enligt riskens storlek i sin egen omgivning. 

identifierar sitt eget ansvar vid beredning av ärenden och i beslutsfattandet. 

kan uppdatera sitt kunnande genom utbildning. 

Innehåll: Under studieavsnittet behandlas bl.a. terminologin inom miljöskyddet, miljöhygien 

och miljöhälsa, administration och bestämmelser inom miljöskyddet samt miljö- och 

hälsoskyddet, Särskilda mål är kvaliteten i uteluft, jordmån, inomhusluft och deras inverkan 

på människans hälsa, livsmedelsproduktionens miljökonsekvenser samt hushållsvattnets och 

badvattnets kemiska och mikrobiologiska kvalitet. 

Studiematerial och litteratur: Veterinärlagstiftning. Jord- och skogsbruksministeriet, 

avdelningen för livsmedel och hälsa. http://www.mmm.fi/el/laki/. Hälsoskyddslag och 

miljölagstiftning (i tillämpliga delar). 

Mussalo-Rauhanmaa, Paile, Tuomisto, Vuorinen (red. ) Ympäristöterveys, Duodecim, 

2007. 

Korkeala (utgivare). Elintarvikehygienia: ympäristöhygienia, elintarvike- ja 

ympäristötoksikologia. WSOY Oppimateriaalit Oy, 2007. ISBN: 978-951-0-33469-0., 

Undervisningsstenciler av institutionen för livsmedels- och miljöhygien (miljöhygien). 

Material som delas ut separat vid föreläsningar och laboratoriearbeten. 

46

Rekommenderas: World Health Organization, Guidelines for drinking-water quality, 3. p., 

Geneve 2006. ISBN 92 4 154696 4. 

Prestationssätt: Föreläsningar 56 h, laboratoriearbeten 30 h (obligatoriska), exkursioner 6 h 

(obligatoriska), seminariearbete. Två deltentamina: 90049 Vatten- och inomhusluftshygien 

och 90358 Miljöhygien och livsmedels- och miljövirologi 


Ansvarig person: Marja-Liisa Hänninen 

Förbindelser med andra studieperioder: För att man ska kunna delta i studiekursen 

förutsätts att kurserna i veterinärmedicinsk mikrobiologi och immunologi, veterinärmedicinsk 

patologi, köttbesiktningsteknik och köttbesiktning har slutförts. 

Lagstiftning och tillsyn inom miljö- och hälsoskyddet 3 sp 

90403 



Tidigare avlagda studier: Före studieavsnittet ska studeranden ha deltagit i 6:e läsårets 

undervisning i livsmedelshygien, miljöhygien och livsmedels- och miljötoxikologi. 

Mål: Studeranden förstår den vetenskapliga grunden för tillsynen, känner till grunderna i 

riskanalys och förstår syftet med och innehållet i tillsynsplanen. Studeranden kan utföra 

inspektion av en livsmedelslokal och mjölkproduktionsgård och fästa uppmärksamhet vid och 

ingripa mot väsentliga aspekter ur livsmedelshygienens synvinkel samt på ett ändamålsenligt 

sätt tillämpa lagstiftning med anknytning till ämnet. 

Innehåll: Studeranden gör sig förtrogen med forskning, förvaltning och lagstiftning för 

tillsynen inom miljö- och hälsoskyddet. 

Studiematerial och litteratur: Livsmedelslagstiftning. Veterinärlagstiftning. Övrigt material 

med anknytning till föreläsningar. 

Prestationssätt: Föreläsningar 26 h, övningar 12 h. Skriftlig tentamen. 



Förbindelser med andra studieperioder: Före studieavsnittet ska den studerande ha deltagit 

i 6:e läsårets undervisning i livsmedelshygien, miljöhygien och livsmedels- och 

miljötoxikologi. 

Kommunal förvaltning 2 sp 

90401 



Mål: Studeranden känner till den kommunala förvaltningsorganisationen och modellen för 

beslutsfattande. Studeranden känner till central lagstiftning, kan bereda och utforma ett 

förvaltningsbeslut samt tillämpa tvångsåtgärder på ett ändamålsenligt sätt som stöd för 

beslutsfattandet. 

Innehåll: Studeranden gör sig förtrogen med kommunens förvaltningsorganisation, 

kommunalt beslutsfattande, central lagstiftning och tvångsåtgärdsförfarande. Beredning av ett 

förvaltningsbeslut i enlighet med livsmedels- eller hälsoskyddslagen övas i form av 

seminariearbete. 

Prestationssätt: Obligatoriska föreläsningar (8 h) och obligatoriskt seminariearbete i miljö- 

och hälsoskydd (görs i grupper). 


47

Ansvarig person: 

Mari Nevas: Förbindelser med andra studieperioder: Förutsättning för att få delta i 

studieavsnittet är att den studerande deltagit i kursen lagstiftning och tillsyn inom miljö- och 

hälsoskyddet (90403). 

Övrig information: Av undervisningen i kommunalförvaltning ordnas 2 h under 5:e läsåret i 

samband med kursen Veterinärvård I 

Livsmedels- och miljötoxikologi 3 sp 

90039 



Mål: Målet för studieavsnittet är att göra den studerande förtrogen med toxikologins grunder 

och för honom eller henne presentera centrala kemikalier som förekommer i vår levnadsmiljö 

och näring och som är potentiellt skadliga för hälsan, deras biologiska effekter och 

påverkningsmekanismer samt riskbedömning. 


förklara principen för toxikologisk riskanalys. 

presentera huvudskedena för kinetik i främmande ämnen i organismen. 

berätta hur toxiciteten i en ny kemikalie kan undersökas systematiskt. 

beskriva huvudmekanismerna för kemisk carcinogenes. 

räkna upp de viktigaste kemiska riskfaktorerna för livsmedel och hushållsvatten i 

finländska förhållanden och presentera deras potentiella sanitära olägenheter. 

på egen hand göra ett förenklat Ames test av en given kemikalie och tolka 

testresultatet rätt. 

Innehåll: Undervisningen består av en grunddel och en tillämpningsdel. I 

grundtoxikologidelen behandlas toxikologins basterminologi, gifternas uppkomst och former, 

centralaste allmänna toxicitetsmekanismer på cellnivå, toxikologisk riskanalys, grunderna i 

toxikokinetik, carcinogenes, mutagenes och utvecklingstoxikologi samt systematisk 

undersökning av toxicitet. I tillämpningsdelen behandlas de viktigaste kemiska och 

fysikaliska farorna i levnadsmiljön och näring, deras exponeringskällor, 

påverkningsmekanismer och hälsoeffekter. 


Korkeala (red.) Elintarvikehygienia: ympäristöhygienia, elintarvike- ja 

ympäristötoksikologia. WSOY 2007. ISBN: 978-951-0-33469-0. 


Prestationssätt: Föreläsningar 30 h, laboratorieövningar 6 h och individuell 

informationssökning 8 h och skriftlig tentamen 2 h. 


Ansvarig person: Raimo Pohjanvirta 

Alternativa ämnesstudier (läsåret 2011-2012) 

Clinical Animal Behaviour 3 sp 

90388 

Målgrupp: Veterinary students, 4.-6. year, max 6 students 

Timing: Academic year 2011-2012 

Mål: Main objective: Basic knowledge of conducting behaviour consultations in a veterinary 

48

context 

Learning outcomes: Basic knowledge of the etiology of the most common behaviour 

problems in dogs and cats and the development of treatment programs. Basic knowledge of 

learning theory. The interrelationship between some behaviour problems, pathology and 

welfare issues. Basic understanding of client needs and effective counseling. 

Students will participate in: 

Behaviour consultations 

Monthly seminar lectures 

Writing client reports 

Case follow up 

Innehåll: Ethology. Learning theory and applied learning theory. History taking. Counseling, 

basic psychology. Psychopharmacology. Emotional states and the disorders that result in the 

development of behaviour problems. Treatment of behaviour problems 

Prestationssätt: Preparing of specific cases, following consultations, participating in writing 

of client report, directed self study, lectures. 

Värdering: Passed/failed. Casebook, preparation and presentation of case study to peer 

group. 

Ansvarig person: Dr med vet Tuulia Burgherr Dip CABC, David Appleby Msc CCAB 

Övrig information: Language English (and partly Finnish). 

Diseases of wild and exotic birds 2 sp 

90379 

Målgrupp: 6 th year students of the Veterinary Faculty. Limited amount of participants 20 

Timing: Spring term 2012 (week 19) 

Mål: Deepening the knowledge about the diagnosis and treatment of diseases of wild and 

exotic birds. Includes the WWF course in rescuing oiled birds. 

Studiematerial och litteratur: To be announced later 

Prestationssätt: Lectures and case seminars in English, WWF course partly in Finnish. 

Värdering: Passed/failed 

Ansvarig person: Thomas Spillmann 

Molekylbiologisk detektion av patogena livsmedelsmikrober 3 sp 

90359 

Målgrupp: Studerande som avlägger veterinärmedicine kandidat- och licentiatexamen och 

utexaminerade veterinärer. 

Timing: Vårterminen 2012 

Mål: Studeranden förstår funktionsprinciperna för de allmänt använda metoderna vid 

molekylbiologisk detektion av i livsmedelshygieniskt avseende betydande mikrober, kan 

använda PCR-metoder självständigt samt vet hur man kan tillämpa PCR-metoder för egna 

behov. 

Innehåll: På kursen sätter man sig in i molekylbiologiska detektionsmetoder för betydande 

mikrober i livsmedelshygieniskt avseende (PCR-, hybridiserings- och mikrochipmetoder). 

Kursens huvudvikt är lagd vid PCR-metoder. 

Studiematerial och litteratur: Material som delas ut på föreläsningar 

Prestationssätt: Deltagande i föreläsningar, övningar och demonstration. 


49

Ansvarig person: Leena Maunula 

Förbindelser med andra studieperioder: Studerande som har genomfört helheten Det 

friska husdjuret får delta i studieavsnittet 

Övrig information: Till övningarna antas 15 personer. 

Introduktionskurs i djurakupunktur 2 sp 

90351 

Målgrupp: Studerande som avlägger veterinärmedicine licentiatexamen och veterinärer 

Timing: Meddelas senare 

Mål: Ge färdigheter att diagnostisera och behandla hundar med akupunktur. Även andra 

djurarter behandlas i korthet. 

Innehåll: Akupunkturens historia, verkningsmekanismer, metoder, poäng, 

användningsindikationer, behandlingar samt akupunkturundersökning. 

Studiematerial och litteratur: Material i BSCW-plattformen. 

Rekommenderad lärobok: Schoen (red.): Veterinary Acupuncture: Ancient Art to Modern 

Medicine. 

Prestationssätt: Föreläsningar och praktiska gruppövningar på hund. Aktivt deltagande i 

kursen. 


Ansvarig person: Anna Hielm-Björkman 

Övrig information: Begränsat deltagarantal (Till kursen antas 45 studerande från 

årskurserna 4-6 samt 5 veterinärer). 

Grundkurs i vård av vilda djur 2 sp 

90306 

Målgrupp: Studerande som avlägger veterinärmedicine licentiatexamen (4-6 lå) 


Mål: Studeranden får en uppfattning av djurparksveterinärens arbete och arbetsuppgifter. 

Prestationssätt: Aktivt deltagande, tentamen med flervalsuppgifter 


Ansvarig person: Eeva Rudbäck/Högholmen (eeva.rudback@hel.fi), Timo 

Soveri/Veterinärmedicinska fakulteten 

Övrig information: Begränsat deltagarantal (20 studerande) 

Administration och beslutsfattande vid universitetet 2-3 sp 

90391 

Målgrupp: Studerande som avlägger veterinärmedicine kandidat- eller licentiatexamen 

Mål: Den studerande får mångsidig erfarenhet (kommunikativ kompetens och 

samarbetsförmåga, mötesteknik, grupparbete, organisering av möten och evenemang, 

beslutsfattande, förhandlingsförmåga) av att arbeta med förtroendeuppgifter vid universitetet. 

Innehåll: Två studiepoäng ges efter att den studerande varit minst ett år i styrelsen för en 

organisation, studentnation eller ämnesorganisation inom ramen för studentkåren eller två 

eller flera år som tjänsteman för en organisation, studentnation eller ämnesorganisation inom 

ramen för studentkåren eller som ordinarie studeranderepresentant i ett förvaltningsorgan vid 

universitetet eller en fakultet. 

Tre studiepoäng ges efter att den studerande varit medlem i studentkårens styrelse minst ett 

år, två eller flera år i styrelsen för en organisation, studentnation eller ämnesorganisation 

50

inom ramen för studentkåren eller mångsidig organisationsaktivitet (minst ett år i styrelsen 

för studentkåren, en organisation, studentnation eller ämnesorganisation inom ramen för 

denna, eller tjänsteman samt som ordinarie studeranderepresentant vid universitetets eller en 

fakultets förvaltningsorgan). 

Prestationssätt: Den studerande ska skriva en kort ansökan (högst en sida). Ur ansökan ska 

framgå hur många studiepoäng man ansöker om, räkna upp de uppgifter på basis av vilka 

studiepoäng ansöks och åren för när dessa har genomförts. Dessutom ska man i korthet 

berätta vad man har lärt sig genom de uppgifter man arbetat med. 



Övrig information: Ansökan lämnas in till fakultetens kansli till planeraren för 

studieärenden (anu.aunela@helsinki.fi). 

Anestesi av häst 3 sp 

90315 


Timing: Vårterminen 2012, från vecka 10. 

Mål: Studeranden kan följa anestesi på häst och beskriva särdragen i anestesin på häst, 

särskilt hjärtats och cirkulationsorganens samt andningsorganens funktion under allmän 

anestesi. Dessutom kan studeranden förklara de viktigaste riskfaktorerna vid anestesi på 

hästar samt huvudprinciperna för förebyggande och behandling av dem, och kan lindra 

perioperativ smärta hos häst. 

Innehåll: Under studieavsnittet gör sig studeranden förtrogen med lugnande. 

Studiematerial och litteratur: Material i Moodle-plattformen. 

Prestationssätt: Genomförande av utdelade uppgifter, aktivt deltagande i nätbaserat arbete. 

Nätbaserad kurs, förhandsuppgift 5 h, självständiga studier 38 h, nätbaserat arbete 38 h (ingen 

kontaktundervisning) 



Förbindelser med andra studieperioder: För att få delta i kursen krävs att blocket i 

anestesiologi och intensivvård och minst en stallpraktikperiod har genomförts. 

Övrig information: Deltagarantal 15. I studieavsnittet ingår en förhandsuppgift. Veterinärer 

som avlägger specialveterinärexamen i hästsjukdomar kan också antas till kursen. 

Grunderna i hovslagning och i sjukdomar och skoning 2 sp 

90370 

Målgrupp: Studerande som avlägger veterinärmedicine licentiatexamen. 

Timing: Meddelas senare 

Mål: Kursen förbättrar studerandenas förmåga att bedöma och behandla hovrelaterade 

problem hos hästar som är en betydande del av hästens hälso- och sjukvård. Kursen ökar den 

studerandes praktiska färdigheter i fråga om behandling av hovar. Kursen lär ut verkning av 

hovar, grunderna för avtagning och fästande av sko samt allmänna principerna för 

sjukskoning. 

Innehåll: Skoningsbegrepp , grunderna i utformning, anpassning och spikning av sko. 

Hovens och fotens grundläggande anatomi, benställningar, benets biomekanik och kinematik. 

De vanligaste skadorna/hältorna i hovar och ben samt de vanligaste sjukskoningarna. 

Praktiska övningar i skonings- och verkningsteknik i smågrupper med djupfrysta/upptinade 

hästben. 

Studiematerial och litteratur: Undervisningsmaterial som delas ut under kursen . 

Prestationssätt: Föreläsningar - obligatoriska (8h), praktiska övningar - obligatoriska (4h), 

51

förtrogenhet med litteraturen och kursrapport. 


Ansvarig person: Riitta-Mari Tulamo, Jaakko Granström 

Förbindelser med andra studieperioder: Veterinärmedicinsk anatomi (hovens och benets 

normala anatomi), ortopedi (de vanligaste orsakerna till hälta som härrör från hovarna och 

behandling av dem). Hästars välbefinnande (bedömning och behandling av smärta som 

orsakats av hälta). 

Hältor hos hästar 3 sp 

90341 

Målgrupp: Studeranden som avlägger veterinärmedicine licentiatexamen (5:e ja 6:e läsåret) 


Mål: Studeranden lär sig de centralaste orsakerna och sjukdomarna bakom hästars haltfel 

samt deras etiologi, diagnostik, behandling och fortsatt behandling samt prognos. 

Innehåll: Hästens centralaste haltfel, deras diagnostik och behandlingsprinciper samt 

prognos och faktorer som påverkar denna. 


Ross & Dyson: Diagnosis and management of lameness in the horse, senaste upplagan. 

Prestationssätt: Förhandsuppgifter, föreläsningar och praktiska övningsarbeten 


Ansvarig person: Riitta-Mari Tulamo, Martin Waselau, Tytti Niemelä 

Övrig information: Skriftlig ansökan samt kort motivering varför man önskar gå kursen. 

Begränsat deltagarantal (25 studerande). 

Introduktion i produktionsdjursmedicin 3 sp 

90373 

Målgrupp: Studerande vid veterinärmedicinska fakulteten som har genomfört helheten Det 

friska husdjuret (1:a läsåret). 

Timing: Under sommaren 2012. 

Kunskapsmål: Studeranden efter genomfört studieavsnitt: 

vet hur det är att arbeta som kommunalveterinär i praktiken 

har skaffat sig färdigheter i första hjälpen för nödjoursituationer i samband med 

produktionsdjur 

har fått bättre färdigheter i växelverkan för hantering av utmanande situationer 

Innehåll: Studieavsnittet innehåller en introduktionsdag vid Produktionsdjursjukhuset (7 h), 

klinikavsnitt (36 h) samt handledda självständiga studier samt en webbtentamen (totalt 34 h). 

Studiematerial och litteratur: Pyörälä Kotieläinten synnytysoppi. Radostits Veterinary 

medicine. Pyörälä & Tiihonen Nautojen sairaudet CD-ROM. 

Prestationssätt: Studieavsnittet inleds med en introduktionsdag. I början av klinikavsnittet 

ordnas introduktion för studerandena i smågrupper, under vilken veterinären går igenom 

kommunalveterinärens tillbehör och sätt att arbeta vid Produktionsdjursjukhuset. 

Klinikavsnittet innehåller ca 36 h aktivt arbete vid Produktionsdjursjukhuset och nödjouren. 

Avsnittet innehåller klinikdagar och jourpass kvällar och/ eller under helger eller veckoslut. 

Studieavsnittet innehåller handledda självständiga studier (30 h) samt bedömnings- och 

feedbackdelen (1 h, webbtentamen), som görs på Moodle-inlärningsplattformen. 

Klinikavsnitten genomförs under semestertiden (sommar- eller påsklovet). 

Klinikavsnittet som studeranden väljer är obligatoriskt. Webbtentamen är obligatorisk. 


Ansvarig person: Eeva Mustonen, Helena Rautala, Mari Heinonen 

Förbindelser med andra studieperioder: Studierna i Det friska husdjuret, 

52

Veterinärmedicinsk patologi, Djurhållning och välbefinnande, Hälso- och sjukvård för 

produktionsdjur, Klinikundervisning om produktionsdjur 

Övrig information: I samband med att studeranden anmäler sig väljer han eller hon ett för 

honom eller henne lämpligt studieavsnitt från givna alternativ. 

Publikation 1-3 sp 

90316 

Målgrupp: Studerande som avlägger veterinärmedicine kandidat- och licentiatexamen 

Innehåll: Artikel som godkänts för publicering i Suomen Eläinlääkärilehti eller annan 

tidskrift som tillämpar förhandsgranskning. 


Ansvarig person: Handledaren eller övervakaren för licentiatexamen. 

Övrig information: Från artikel som skrivs på basis av ett kandidatarbete kan 1-2 sp räknas 

till godo för de alternativa studierna i kandidatexamen. 

Att vara tutor för en internationell utbytesstudent 2 sp 

90385 

Målgrupp: Studerande som avlägger veterinärmedicine licentiat- (och kandidat)examen 

Timing: Huvudsakligen under femte läsåret, men eventuellt också under andra studieår 

Mål: Att fungera som kamratstöd för en utbytesstuderande 

Kunskapsmål: Studeranden kan använda ett främmande språk naturligt i arbetsmiljön och i 

studierna. Studerandens kulturella medvetenhet ökar och färdigheterna för växelverkan 

mellan kulturer utvecklas. Studeranden kan utvärdera egna verksamhets- och tankemodeller. 

Studeranden lär sig nya saker om veterinärmedicinska studier och veterinäryrket i 

utbytesstuderandens hemland. 

Innehåll: Att fungera som kamratstöd för en utbytesstuderande som deltar i fakultetens 

klinikundervisning (hjälp och vägledning) i en finländsk studiemiljö. Utbytesstuderanden kan 

också studera annanstans än kliniken varvid tutorn orienterar honom eller henne endast under 

1-2 veckor. 

Studiematerial och litteratur: University of Helsinki, Student Services: Orientation 

Handbook for International Students 2010-2011. A Guide for International Tutors 2010-2011. 

International Exchange Services / Tuula Hellstedt 

Prestationssätt: Deltagande i tutorutbildning, fungera som tutor för en utbytesstuderande 

och skriva en tutoreringsrapport 


Ansvarig person: Janna Koivisto 

Övrig information: Ett arvode (170 euro) betalas för tutorskapet. 

Artificiell insemination 3 sp 

90317 

Målgrupp: Studerande vid veterinärmedicinska fakulteten 

Timing: Föreläsningar och övningar i slutet av våren, slakteripraktik under maj 2012. 

Mål: Studeranden lär sig grunderna i reproduktionsfysiologin för nöt- och svinkreatur samt 

inseminationstekniken för bägge arter. 


kan seminera nötkreatur och svin 

är kompetent att fungera som vikarie för en seminolog 

53

Studiematerial och litteratur: Föreläsningsmaterial 

Prestationssätt: Föreläsningar 22 h, praktiska övningar ca 35 h i Saari samt ett nötslakteri, 

platsen är inte bestämd (antalet timmar varierar enligt hur de erforderliga poängen avklaras), 

skriftlig tentamen 2 h. 


Ansvarig person: Juhani Taponen 

Övrig information: Till studieperioden antas högst 20 studerande beroende på hur många 

semestervikariat för seminologer som är tillgängliga. Praktiska övningar även utanför 

tjänstetid. Genomförandet av studieavsnittet bekräftas under hösten 2011. 

Lungsjukdomar hos hund och katt 2 sp 

90395 

Målgrupp: Studerande som avlägger veterinärmedicine licentiatexamen (6:e läsåret). 

Timing: Vårterminen 2012 (veckan 13) 

Mål: Fördjupa studerandens grundläggande kunskap om lungsjukdomar hos hund och katt, 

metoder inom specialdiagnostik samt behandlingar och deras grunder. 

Studiematerial och litteratur: Material som delas ut i kursens BSCW-mapp och material 

som kursdeltagarna själva producerat. Rekommenderad lärobok: Textbook of respiratory 

disease of dogs and cats, red. King, LG 2004. 

Prestationssätt: Förhandsuppgifter, föreläsningar och praktiska övningsarbeten. 


Ansvarig person: Minna Rajamäki 

Övrig information: Teaching language is English when foreign students attend the course. 

Begränsat antal studerande (20) antas till kursen. 

Husdjurens etologi och välfärd 3 sp 

90334 


andra studerande som är intresserade av området samt utexaminerade yrkesutbildade personer 

som arbetar med djur. 


Tidigare avlagda studier: Studerande vid veterinärmedicinska fakulteten som har genomfört 

kursen Grunderna i husdjurshållning, etologi och djurskydd kan delta i kursen. 

Mål: Efter kursen har studeranden en uppfattning om betydelsen av djurens etologi för 

djurhållningen och välfärden. 


beakta djurens beteendebehov 

läsa kritiskt undersökningar inom tillämpad etologi 

Innehåll: Via husdjurens beteendedrag behandlas på kursen bl.a. domesticering och 

evolution, definitioner av välbefinnande samt faktorer som inverkar på uppkomsten av 

störande beteende. Detta sker genom föreläsningar, pardiskussioner och olika grupparbeten. 

Dessutom sätter man sig in i planering av och metoder inom beteendeforskning. Under 

kursen bekantar man sig med de senaste inhemska forskningsrönen inom området. 

Studiematerial och litteratur: Material som delas ut under kursen och material som sänts i 

förväg. 

Prestationssätt: Kursen är en intensivkurs på fem dagar som dagligen består av 4 h 

föreläsningar och handledda par- och gruppdiskussioner 23 h. I kursen ingår 

distansuppgifter som sänds till studerandena. Aktivt deltagande i undervisningen 


Ansvarig person: Laura Hänninen, Anna Valros 

54

Övrig information: För andra än veterinärmedicinestuderande rekommenderas som 

förhandslitteratur boken Hyvinvoiva tuotantoeläin, Maatalouskeskusten liitto, Helsinki, 2005 

eller motsvarande kunskaper. Till kursen antas 25 personer efter anmälningsordning. 

Veterinärmedicinestuderande har förtur. 

Kommunikation i praktiken 1-2 sp 

90390 


Innehåll: Presentation av veterinärmedicinska studier på mässor, i gymnasier eller abi-infon. 

Före presentationen får studeranden utbildning om presentation och sätter sig in i 

presentationsmaterialet. Presentationsbesök avtalas separat. Studeranden kan även själv 

föreslå ett besök på till exempel sitt eget gymnasium. 

Prestationssätt: Presentation av veterinärmedicinska studier och hur man ansöker till studier 

(tre korta presentationer i till exempel gymnasier eller för skolelevsgrupper vid fakulteten och 

en längre presentation, t.ex. deltagande i Farmari- eller Studia-mässan motsvarar en 

studiepoäng). 

Dessutom ska man skriva en kort fritt formulerad feedbackrapport om presentationen (vad 

som gick bra, vad man kan utveckla). Rapporten skickas in per e-post till informatören ( 

eeva.karmitsa@helsinki.fi). 


Ansvarig person: Eeva Karmitsa, tel. 191 58461 

Övrig information: På fakultetens studiesidor i Alma:https://alma.helsinki.fi/doclink/180287 

Bujatrik på djupet 3 sp 

90369 

Målgrupp: Studerande som avlägger veterinärmedicine licentiatexamen och har genomfört 

minst 5:e läsårets studier (I kursen kan delta studerande som har avlagt 

klinikundervisningen). Till kursen antas också utexaminerade veterinärer. 


Mål: Efter genomförd kurs känner studeranden igen och kan behandla också mer sällsynta 

sjukdomar hos nötkreatur, vid behov med hjälp av olika informationskällor. Dessutom får han 

eller hon färdigheter för att utreda problem med nötkreatur som sammanhänger med 

utfodring och smitta och för förebyggande rådgivningsarbete. 


diagnostisera och behandla förutom primärfall också sjukdomstillstånd hos 

nötkreatur som förekommer mer sällan 

ge anvisningar för lösning av problem med nötkreatur som sammanhänger med 

utfodring 

utreda även sällsynta och svåra sjukdomsproblem med hjälp av olika källmaterial 

planera sin verksamhet i situationer med smittsamma sjukdomar 

Innehåll: Förebyggande av kalvningsförlamning, utfodringens samband med sjukdomar, de 

vanligaste epidemisituationerna och utredning av dessa, fördjupade studier om sjukdomar i 

matsmältningskanalen, rörelseorganen, nervsystemet och sjukdomar hos kalvar. Dessutom 

för tillfället aktuella teman. 

Studiematerial och litteratur: Radostits m.fl. Veterinary medicine. 9:e eller senare 

upplaga, W.B. Saunders, 2000. 

Pyörälä&Tiiihonen Nautojen sairaudet 2005. CD-ROM. 

Helsingfors universitet, veterinärmedicinska fakulteten, studiematerial 6 och material som 

delas ut på föreläsningar. 


55

Divers TJ & Peek SF Rebhun’s Diseases of Dairy Cattle, 2:a upplagan, Saunders 2008. 

Smith BP Large Animal Internal Medicine, 3:e upplagan, Mosby, ST. Louis 2002. 

Prestationssätt: Närvaro på kursen, genomförda förhandsuppgifter och genomförda 

presentationer med godkänt resultat. Kursen består av 17 h föreläsningar, 8 h grupparbete och 

8 h handledd diskussion med utgångspunkt från studerandenas inledningsanföranden. För 

förberedelser inför grupparbetet och utarbetandet av den egna presentationen har 48 h 

reserverats. 


Ansvarig person: Helena Rautala 

Evidensbaserad veterinärmedicin - vad är det och existerar det? 3 sp 

90345 


Timing: Januari-mars 2012 

Mål: Studeranden kan diskutera hur man bedriver veterinärmedicinsk forskning, kan kritiskt 

läsa rapporter om kliniska och experimentella veterinärmedicinska undersökningar samt 

bedöma nivån på den vetenskapliga evidensen och tillämpa forskningsresultaten i det kliniska 

arbetet. 

Innehåll: Föreläsning om begreppen och tolkning av resultaten inom klinisk 

läkemedelsforskning, uppgift om bedömning av evidensgraden utifrån publicerade 

undersökningar, nätdiskussion om exempelfallen. 

Studiematerial och litteratur: Material på kursens Moodle-område samt egenhändigt 

insamlat material från databaser. 

Prestationssätt: Kontaktträff 3 h (januari 2012), självständiga studier 40 h, nätbaserat arbete 

38 h. Utförd angiven uppgift, aktivt deltagande i nätbaserat arbete. 



Förbindelser med andra studieperioder: I kursen kan studerande delta, vilka har genomfört 

grundperioden i farmakologi (deltentamina) samt grunderna i statistik och vetenskaplig 

forskning. 

Övrig information: Begränsat deltagarantal (15 studerande), även veterinärer som avlägger 

specialveterinärexamen antas till kursen. 

Tutor för studeranden 2 sp 

90328 

Målgrupp: Studeranden som avlägger veterinärmedicine kandidat- och licentiatexamen 

Timing: April-september 2012 

Mål: Genom tutorverksamheten bekantar sig första årets studerande med 

veterinärmedicinska fakulteten och Helsingfors universitet som studiemiljö och praktisk 

verksamhetsmiljö. Tutorn hjälper nya studerande med aktuella praktiska frågor och 

framförallt bekantar studerandena sig med varandra. Studeranden som fungerar som tutor 

fördjupar sina kunskaper om Helsingfors universitet, Viks campusområde och 

veterinärmedicinska fakulteten samt tillämpar dem när han eller hon hjälper den nya 

studeranden att integrera sig i universitetssamfundet. Tutorn får även erfarenhet av att 

handleda smågrupper och fungera som kamratstöd. 

Innehåll: Fakultetens tutorutbildning (6 h), sammanställande av tutoreringsplan samt 

tutorbrev till den egna tutorgruppen, fungera som handledare för smågrupper under 

höstterminen 2012. 


Lähteinen-Kyykkä, Merja: Uudien opiskelijoiden pienryhmäohjaajan opas (2004). 

56

Helsingfors: SHVS. Tutorguiden “Tuutoriopas” på Nyytis webbplats 

http://www.nyyti.fi/evaita_opiskeluun/tuutoriopas.htm 

Prestationssätt: Deltagande i tutorutbildning, sammanställning av en tutoreringsplan samt att 

fungera som handledare för en smågrupp och självutvärderingsrapport om tutorverksamheten. 


Ansvarig person: Leena Luukkanen 

Övrig information: Ett arvode betalas för tutorskapet (150 euro). 

Inlärning till veterinär 2 sp 

90392 

Målgrupp: I första hand studerande som avlägger veterinärmedicine kandidatexamen 

Timing: Höstterminen 2011 

Mål: Den studerande får information och verktyg för att bygga upp och upprätthålla sitt eget 

välbefinnande samt för individuell mognad att bli veterinär. 

Innehåll: Livskompetens, bra vardag, stöd av förstående inlärning, särdragen i de 

veterinärmedicinska studierna, sakkunskap och individuell mognad. 

Studiematerial och litteratur: Anvisas vid behov under avsnittet. 

Prestationssätt: Föreläsningar, samverkansarbete, självutvärdering. Rapport, plan eller 

annan produkt i fri form. 


Ansvarig person: Mirja Ruohoniemi 

Övrig information: Studieavsnittet genomförs i samarbete med SHVS, Helsingfors 

universitets studiepsykologer och Unisport. 

Tandsjukdomar hos smådjur 3 sp 

90398 

Målgrupp: Studerande som avlägger veterinärmedicine licentiatexamen (6:e läsåret) 

Timing: Vårterminen 2012, veckan 12 

Mål: Studeranden kan identifiera och lär sig behandla tandsjukdomar hos smådjur. 

Innehåll: På kursen tas upp undersökning av mun och tänder samt avlägsnande av tandsten. 

Prestationssätt: Förhandsuppgift, grupparbeten, praktiska övningsarbeten 


Ansvarig person: Eva Sarkiala-Kessel, Niina Luotonen 

Övrig information: Skriftlig ansökan samt kort motivering varför man önskar gå kursen. Till 

kursen antas 16 studerande. 

Onkologi hos smådjur 2 sp 

90397 



Mål: Under kursen i onkologi gör sig studeranden förtrogen med etiologi, diagnostik och 

behandling av tumörsjukdomar hos smådjur. 


redogöra för hur olika tumörsjukdomar kan diagnostiseras 

ordinera patienten undersökningar som en kartläggning av utbredningen kräver och 

motivera varför undersökningarna i fråga görs 

planera behandling av de vanligaste tumörsjukdomarna 

berätta vilka saker som ska beaktas för att cellgiftsbehandling ska kunna ges på ett 

säkert sätt 

Innehåll: Tumörsjukdomars etiologi och diagnostik. Principerna för operativ behandling, 

57

cellgiftsbehandling och strålningsbehandling. De vanligaste tumörsjukdomarna hos smådjur. 

Studiematerial och litteratur: Material i BSCW-plattformen och material som 

kursdeltagaren själv sökt. Rekommenderas: Decision Making in Small Animal 

Oncology, Argyle , Brearley & Turek (red.), 2008. 

Prestationssätt: Föreläsningar 16 h, övningar 13 h. Under övningarna går man igenom 

diagnostiken vid cytologiska prov, tagande av nålprov och olika provbitar samt utförande av 

cellgiftsbehandlingar. Deltagande i föreläsningar, övningar och utarbetande av ett patientfall 

samt ett föredrag. 


Ansvarig person: Karoliina Autio 

Övrig information: Begränsat deltagarantal (14 studerande) 

På jour som smådjursveterinär 3 sp 

90375 


Timing: Läsåret 2011-2012 


känna igen de vanligaste akutfallen vid en smådjurspraktik och bedöma hur 

brådskande de är 

utarbeta en helhetsbedömning och en verksamhetsplan i en joursituation 

i samband med jour använda allmänt använda undersökningsmetoder 

(laboratorietester och metoder för diagnostisk avbildning) samt utvärdera deras 

resultat 

Innehåll: Studieavsnittet innehåller föreläsningar, undervisning och handledning i 

smågrupper samt jourpraktik vid smådjurssjukhuset. 

Studiematerial och litteratur: Nelson RW, Couto CG. Small Animal Internal 

Medicine, 4:e upplagan, Mosby Elsevier, 2009. Silverstein DC, Hopper K. Small Animal 

Critical Care Medicine, Saunders Elsevier, 2009. 

Prestationssätt: Studieavsnittet inleds med gemensamma föreläsningar för alla på 

förmiddagen (4 h) med jourarbetet vid smådjurssjukhuset som tema. På eftermiddagen (3 h) 

bekantar man sig med jourverksamheten vid smådjurssjukhuset i smågrupper: 

intensivavdelningen, jourpolikliniken, operationsavdelningen. 

Jourperioden innehåller 42 h jourarbete. Jourperioden genomförs som tre kvällsjourpass och 

två jourpass dagtid under helg eller veckoslut. Som avslutning på studieavsnittet ordnas 

feedbacktillfälle (2 h). I kursen ingår 30 h självständiga studier. 

De studerande för bok över alla patienter under studieavsnittet. De studerande gör en 

fallbeskrivning av en patient. Som webbplattform under kursen fungerar BSCW, som 

innehåller anvisningar om hur man för bok över patienter och skriver ett patientfall. 

Jourperioderna under studieavsnittet genomförs under jul, påsk eller sommarveckosluten. 

Deltagande i ordnad undervisning och jourpass är obligatoriskt. Patientbokföringen och den 

skriftliga fallbeskrivningen lämnas in före utsatt tid. 


Ansvarig person: Helka Heikkilä och Maria Louhelainen, Thomas Spillmann 

Övrig information: Till studieavsnittet antas 18 studerande. I samband med anmälan kan 

studeranden framföra önskemål om tidpunkt för genomförandet av jourperioden. 

Smådjurs ortopedi 3 sp 

90396 

58



Mål: Studeranden lär sig mer ingående om diagnostisering av och behandlingsprinciper för 

ortopediska sjukdomar hos smådjur. 

Innehåll: Ortopedisk undersökning, etiologin vid ortopediska problem, diagnostisering, 

åtgärder och fortsatt behandling. 

Studiematerial och litteratur: Fossum Small Animal Surgery, 3. upplagan Mosby Elsevier 

2007 

Prestationssätt: Grupparbete, praktiska övningsarbeten och föreläsningar. 


Ansvarig person: Pauli Keränen, Mikael Morelius 

Övrig information: Till kursen antas 20 studerande. 

Fjäderfä från jord till bord 2 sp 

90354 

Målgrupp: Studerande vid veterinärmedicinska fakulteten, påbyggnadsstuderande och 

färdiga veterinärer 

Timing: Januari 2012 

Mål: Studeranden blir insatt i primärproduktion och produktions- och livsmedelshygien av 

fjäderfä. 

Studiematerial och litteratur: Material som delas ut på föreläsningar. Meddelas senare. 

Prestationssätt: Närvaro på föreläsningar och essä. 


Ansvarig person: Timo Soveri, Maria Fredriksson-Ahomaa 

Stuteriveterinärkurs 3 sp 

90323 

Målgrupp: Studerande som avlägger veterinärmedicine licentiatexamen och har genomfört 

5:e årskursens studier (Klinikundervisning). Kursen har ett begränsat deltagarantal (10-15 

personer) och till kursen ansöker man skriftligen. Ansökan riktas till den ansvariga läraren 

och ur ansökan ska framgå hur studeranden hittills har klarat av sina studier, hästerfarenhet 

samt en redogörelse för hur kursen anknyter till studerandens karriärplaner. Till kursen antas 

dessutom veterinärer som fortutbildar sig. 

Timing: 26.-30.3.2012 

Mål: Efter genomförd kurs kan studeranden arbeta som ansvarig veterinär på en station för 

artificiell insemination (AI) för hingstar. Studeranden behärskar reproduktionsfysiologi hos 

hingst och förstår dess effekter på spermaproduktion, sexuellt beteende och 

reproduktionsstörningar. Studeranden känner till etiologi, patogenes, undersökning och 

behandling i fråga om reproduktionsstörningar. Han eller hon kan teknikerna för att samla in 

sperma, kan undersöka sperma och packa den för sändning. Han eller hon kan också seminera 

stoet i rätt tid och behärskar inseminationsteknikerna. Vidare känner han eller hon till 

lagstiftningen om AI-verksamheten och stuteriveterinärens uppgifter på AI-stationen. 

Innehåll: Reproduktionsfysiologi hos hingst, sexuellt beteende och dess avvikelser samt 

behandling av avelshingst. Undersökning, behandling, frysning och kylning av sperma, 

beräkning av inseminationsdos samt användning av transportsperma. Tekniker för insamling 

av sperma och problem med insamling av sperma. Undersökning av hingst och 

diagnostisering och behandling av patologiska tillstånd. AI-hygien, undersökning och 

insemination av ston. Smittsamma sjukdomar i stuteriet och management. 

Studiematerial och litteratur: Material som delas ut på kursen. På kursen presenteras 

utländsk litteratur om reproduktion hos hingst och AI. 

59

Prestationssätt: Deltagande i kursen. Föreläsningar 30 h, smågruppsundervisning 15 h. 

Värdering: Studeranden ska på förhand göra en skriftlig uppgift som den ansvariga läraren 

godkänner. 

Ansvarig person: Terttu Katila 

Förbindelser med andra studieperioder: Deltentamina i reproduktionsvetenskap ska vara 

genomförda. 

Övrig information: Kursen ordnas i Ypäjä. Studeranden ordnar och betalar själv sina resor, 

inkvartering och måltider. Kursen ger behörighet att arbeta som ansvarig veterinär för den 

verksamhet som nämns i AI-tillståndet för häst. 

Svinens reproduktion samt deras hälso- och sjukvård 3 sp 

90337 

Målgrupp: Studerande som avlägger veterinärmedicine licentiatexamen (6:e läsåret), 

veterinärer 


Mål: Ge färdigheter att på gårdsnivå analysera och lösa hälso- och fertilitetsproblem inom 

svinköttsproduktionen. 

Kunskapsmål: Studeranden kan upprätta en gårdsrapport och en hälsovårdsplan avseende 

fertiliteten vid gården. 

Innehåll: Frågor med anknytning till fertilitetsproblem på individ- och gårdsnivå, 

sjukdomssaneringar, svanstuggande, ledinflammationer, utfodring, svinens välbefinnande 

samt svinköttsproduktionens etik. Kursens innehåll skräddarsys årligen så att nya och aktuella 

teman om svinuppfödning samt teman som kursdeltagarna själv anser viktiga tas upp. Kursen 

innehåller centrala verktyg för hälso- och sjukvården. 

Studiematerial och litteratur: Material som anvisas under studieavsnittet. 

Prestationssätt: Deltagande i föreläsningar och övningsarbete. Föreläsningar och 

diskussioner 27 h, grupparbeten och gårdsbesök och utarbetandet av dem 8 h. 


Ansvarig person: Olli Peltoniemi, Mari Heinonen 

Förbindelser med andra studieperioder: Produktionsdjursblocket ska vara genomfört. 

Övrig information: Kursen ordnas i Saari i Mäntsälä. Begränsat deltagarantal (20 

studerande). 

Small animal cardiology 2 sp 

90383 

Målgrupp: 6 th year students of the Veterinary Faculty. Limited amount of participants 

20. 

Timing: Spring term 2012 (week 11) 

Mål: Deepening the knowledge about the diagnosis and treatment of congential and acquired 

cardiac diseases in dogs and cats. 

Studiematerial och litteratur: To be announced later 

Värdering: Passed/failed 

Ansvarig person: Maria Wiberg 

Övrig information: Lectures and case seminars, Teaching language is English in cooperation 

with a foreign specialist in cardiology who will be announced later. 

Kurs i klöv-vård 2 sp 

90348 

Målgrupp: Studerande som avlägger veterinärmedicine kandidatexamen (2:a och 3:e 

årskursen) 

60

Timing: Eventuellt vårterminen 2012 (bekräftas i slutet av år 2011) 

Mål: Grundläggande information om funktionell klövvård på nötkreatur 

Innehåll: 1:a dagen (eftermiddag): klövarnas struktur, de vanligaste klövsjukdomarna, 

funktionell klövvård; 2:a dagen: klövvård i praktiken 

Studiematerial och litteratur: Föreläsningsmaterial 

Prestationssätt: Närvaro på föreläsningar och vid övningar. Föreläsningar 4 h i Vik och 8 h 

praktisk klövvård i Saari, hemuppgift. 


Ansvarig person: Timo Soveri 

Strålskyddet inom veterinärmedicinsk röntgenverksamhet 2 sp 

90389 

Målgrupp: Studerande vid veterinärmedicinska fakulteten med minst fem års genomförda 

studier samt utexaminerade veterinärer och personer som vill skaffa sig behörighet för den 

föreståndare som ansvarar för den veterinärmedicinska röntgenverksamheten. 

Timing: Januari 2012 

Mål: Den studerande skaffar sig behörighet för att arbeta som ansvarig föreståndare för 

användning av strålning inom kompetensområdet för veterinärmedicinsk röntgenverksamhet. 


strålningsfysikens grunder, strålkällor och strålningens mätstorheter 

strålningens biologiska verkningar och risker 

lagstiftningen med anknytning till användning av strålning 

organisatoriska arrangemang vid användning av strålning, övervakning av 

användning av strålning och av exponeringen 

säker användning av strålning och strålskyddsåtgärder inom veterinärmedicinsk 

röntgenverksamhet 

undersökningsmetoder och -utrustning vid röntgen av djur samt deras användning 

Innehåll: Kursens innehåll följer Strålsäkerhetscentralens direktiv ST 1.8. På kursen 

behandlas bl.a. strålningsfysikens grunder, storheter med anknytning till strålning och 

mätning av strålning, strålningens biologiska verkningar, strålrisker och strålskyddets 

grundprinciper. Vidare gör den studerande sig förtrogen med strålskyddslagstiftningen, 

övervakning av användning av strålning, praktiska strålskyddsåtgärder på arbetsplatser, 

övervakning av strålningsexponeringen och hälsokontroll av anställda under kursen. Den 

studerande bekantar sig med veterinärmedicinska röntgenundersökningar, alternativa 

undersökningsmetoder, kvalitetssäkring vid veterinärmedicinsk röntgenverksamhet och övar 

sig i att använda veterinärmedicinsk röntgenutrustning. 

Studiematerial och litteratur: Material som delas ut på föreläsningarna, litteratur som 

anvisats under avsnittet. 

Prestationssätt: Föreläsningar 12 h, övningar. Förutsättningen för genomförd kurs är 

godkänt förhör. 

Värdering: Godkänd/underkänd. 

Ansvarig person: Anu Lappalainen 

Talad svenska för veterinärer 2 sp 

90267 

Målgrupp: 4-6 års studenter, de som är i specialiseringsutbildningen och 

Veterinärmedicinska fakultetens personal 

Timing: 15.-29.8.2011 

Mål: Att öka deltagarnas färdigheter och motivation att använda svenska i praktiska, 

yrkesrelaterade situationer. 

61

Innehåll: Kursen består av undervisning och diskussioner för att främja deltagarnas aktiva 

ordförråd samt av praktiska övningar i att använda muntlig och skriftlig svenska. Kursen 

genomförs som diskuterande och aktiverande, med gruppdiskussioner och rollspel. Skriftliga 

färdigheter tränas genom att skriva korta texter i form av bl.a. e-postmeddelanden och referat 

av svenska forskningsrapporter. De praktiska övningarna planeras och genomförs av 

veterinärer med erfarenhet av kel- och produktionsdjurpraktik. Kursen bedöms som godkänd 

eller underkänd på basen av aktivt deltagande och består av 27 timmar närundervisning samt 

självständigt arbete. 

Studiematerial och litteratur: Inget förhandsmaterial 

Prestationssätt: Grupparbeten, diskussioner, rollspel. 


Ansvarig person: Anna Valros 

Informationskällor på nätet (Vivo-kurs) 1 sp 

90346 

Målgrupp: Kursen ordnas för följande målgrupper: 

1. Studeranden som avlägger veterinärmedicine kandidatexamen och som har valt ämnet för 

sin avhandling. 2. Studeranden som avlägger veterinärmedicine licentiatexamen samt de 

kandidatexamensstuderande som har sammanställt forskningsplan för sin licentiatavhandling. 

Timing: Nätbaserad kurs som ordnas vid särskilt avtalad tidpunkt. 

Mål: Efter avklarad kurs kan studeranden leta efter och hitta information och olika 

informationskällor, bedöma kvaliteten av och användbarheten hos informationen samt förstå 

betydelsen av informationsanskaffning och informationssökning för sin egen inlärning och 

som en del av en livslång inlärningsprocess. 

Innehåll: Vivo-kursen, som organiseras av Campusbiblioteket i Vik, ger vägledning i 

informationssökning och presenterar de centrala nätbaserade informationskällorna. 

Förutsättning för att genomgå kursen är att deltagaren sätter sig in i det material som finns på 

Vivo-webbplatsen och de veterinärmedicinska informationskällor som presenteras på 

webbplatsen. Dessutom ska utdelad inlärningsuppgift genomföras med godkänt resultat. 

Kursen använder sig av Moodle-inlärningsplattformen. 


Ansvarig person: Raisa Iivonen/Campusbiblioteket i Vik 

Vetenskaplig klinisk forskning - vad, hur och varför? 3 sp 

90378 


vilka har valts ut till sommarkliniken vid avdelningen för klinisk häst- och smådjursmedicin 

samt avhandlingsförfattare som avlägger veterinärmedicinsk doktorsexamen. 

Timing: Maj-augusti 2012 

Mål: Studeranden förstår de centrala frågorna inom klinisk forskning och behärskar 

principerna för de metoder som används inom forskningen. Studeranden lär sig de olika 

metoderna inom klinisk forskning, kan själv planera forskning i liten skala, behandla 

materialet och har förmåga att tolka resultaten. 

Innehåll: Presentation av det veterinärmedicinska vetenskapssamfundet och infrastrukturen, 

litteratursökning, metodologier som använts inom forskningen, forskningsetik och 

försöksdjurstillstånd, bearbetning av material, analys av resultat, vetenskapligt skrivande. 

Studiematerial och litteratur: Material som anvisas under studieavsnittet. 

Prestationssätt: Föreläsningar och övningar. Övningarna baserar sig på studerandens eget 

material och utgående från detta skriver studeranden sin licentiatavhandling. Det egna arbetet 

presenteras vid ett seminarium. Obligatoriskt deltagande i all undervisning. Frånvaro 

62

kompenseras genom skriftliga uppgifter. 


Ansvarig person: Anna Hielm-Björkman 

Produktionsdjursjour 3 sp 

90393 

Målgrupp: Studerande som avlägger veterinärmedicine kandidatexamen och har genomfört 

kursen ‘’Introduktion till att vara verksam som produktionsdjursveterinär’’. 

Timing: Under påsk- och sommarlovet 2012. 

Mål: Den studerande bekantar sig med produktionsdjursjouren och de färdigheter som krävs. 

Innehåll: Helgjour vid produktionsdjursjukhuset inom Universitetets djursjukhus eller inom 

ett område där produktionsdjursjouren har avskiljts till en egen veterinär. 

Beredskapstjänstgöring inom jouren 64 timmar, varav uppskattningsvis hälften (32 h) är aktiv 

arbetstid. Föreläsningsinspelningar med anknytning till första hjälpen och uppgifter på 

inlärningsplattformen moodle. Cirka 50 timmar har reserverats för genomgång av dessa 

(självstudier). 

Studiematerial och litteratur: Föreläsningsinspelningar på moodle. 

Erkki Pyörälä: Kotieläinten synnytysoppi. 

Heinonen och Laisi: Nautojen ja sikojen lopetus: pulttipistooli ja verenlasku, DVD. 

Pyörälä och Tiihonen: Nautojen sairaudet 2005. Föreläsningsmaterial för blocket hälso- och 

sjukvård för produktionsdjur. 

Prestationssätt: Den studerande reserverar en helgjour under semestertid vid 

Produktionsdjursjukhuset (moodle-plattform) eller meddelar genom en moodle-blankett till 

den ansvariga veterinären var, när och med vilken veterinär han eller hon fullgör helgjouren 

inom produktionsdjur. Uppgifterna på inlärningsplattformen Moodle (inlärningsdagbok för 

tiden under helgen samt frågor med anknytning till föreläsningsmaterialet) kan den 

studerande göra vid en Tid som han eller hon själv väljer före utgången av september. 

Värdering: Godkänd /underkänd 

Ansvarig person: Eeva Mustonen, Mari Heinonen ( chefsveterinär vid 

Produktionsdjursjukhuset) 

Förbindelser med andra studieperioder: En fortsättning på den valfria kursen Introduktion 

till att vara verksam som produktionsdjursveterinär. 

Forskning i livsmedels- och miljöhygien; från frågeställning till rapportering 3 sp 

90311 

Målgrupp: Kursen är avsedd för veterinärmedicinestuderande som deltar i sommarskolan 

vid avdelningen för livsmedelshygien och miljöhälsa. Begränsat deltagarantal. Studerandena 

vid sommarskolan väljs på basis av fritt formulerad ansökan och intervjuer. 

Timing: April-augusti 2012 

Kunskapsmål: Studeranden känner till centrala teman inom livsmedels- och miljöhygienisk 

forskning och kan använda de vanligaste forskningsmetoderna och förklara deras principer. 

Studeranden behärskar grunderna i vetenskapligt skrivande och hur referenser hanteras samt 

kan tillämpa sina kunskaper när han eller hon skriver sin licentiatavhandling. Studeranden 

kan motivera hur centrala teman inom livsmedels- och miljöhygienisk forskning anknyter till 

det praktiska uppgiftsfältet inom livsmedelshygien och miljöhälsa. 

Innehåll: Studeranden blir under kursen insatt i forskning, dess etik och rapportering samt 

bekantar sig med uppgifterna inom livsmedels- och miljöhygien. 

Studiematerial och litteratur: Kursens studiematerial 

Prestationssätt: Föreläsningar, övningar, skriftliga uppgifter, exkursioner, seminarier, 

63

sammanställande av en vetenskaplig poster och andra möjliga arbetssätt. 

Deltagande i all undervisning. Frånvaro kompenseras med skriftliga uppgifter. 

Värdering: Godkänd/underkänd. På kursen används kontinuerlig bedömning av kunskaperna 

där studeranden får fortlöpande feedback på sin utveckling. 

Ansvarig person: Miia Lindström 

Förbindelser med andra studieperioder: Studeranden ska vara antagen till sommarskolan. 

Om avläggande av kandidatexamen före sommarskolan avtalas med handledaren för 

licentiatavhandlingen. 

Övrig information: Ansökningstid för sommarskolan i december-januari, publiceras i Alma. 

Studiecirkel i forskningsmetoder 1 sp 

90268 

Målgrupp: Studerande som planerar eller skriver licentiat- eller doktorsavhandling och deras 

handledare vilka använder biostatistiska och epidemiologiska metoder. 

Timing: Högst en gång i månaden under vår- och höstterminerna. 

Mål: I studiecirkeln bekantar sig studerande med sin egen forskningsplan ur statistisk och 

epidemiologisk synvinkel. Avsikten är att få planerna att bättre bidra till att forskningsmålen 

nås. Därutöver sätter man sig genom diskussioner in i hur man använder statistiska metoder 

som stöd för slutledningen. 

Innehåll: Forskningsmetodernas studiecirkel är ett diskussionsforum för observations-, 

fältstudier och kliniska studier samt för epidemiologiska och statistiska metoder. 

Forskningsmetoderna utgör en central del i forskningsarbetet. Vid valet av dessa ska man 

beakta forskningsfrågorna och de förväntade resultaten och de slutledningar som dras utifrån 

dessa, eftersom slutledningarna delvis präglas av metoderna. Till god metodkunnighet hör 

inte bara teknisk behärskning av metoderna utan även synen på växelverkan mellan 

forskningsobjektet och metoderna. 


M. Elwood Forward projection - using critical appraisal in the design of studies; International 

Journal of Epidemiology 2002; 31:1071-1073. http://ije.oupjournals.org/cgi/reprint/31/5/1071 

Prestationssätt: Närvaro och eventuellt föredrag; deltagande i diskussion. 

Licentiatstuderandena får en studiepoäng genom att 1) delta i sex studiecirklar eller 2) ge en 

presentation och delta därpå i två andra studiecirklar. Anhållan om studiepoäng görs separat 

hos den ansvariga personen. De deltagare i studiecirkeln som anmält sig på förhand 

presenterar ett sammandrag av sin forskningsplan eller sina forskningsproblem varefter 

planen kommenteras och diskuteras. 



Övrig information: anna-maija.virtala@helsinki.fi och 

http://www.vetmed.helsinki.fi/tutkimus/tutkijankoulutus/opintopiiri.html 

Kurs i juverhälsa 3 sp 

90329 

Målgrupp: Studerande som avlägger veterinärmedicine licentiatexamen och som har 

genomfört 5:e läsårets studier. Skriftlig ansökan samt kort motivering varför man önskar gå 

kursen. Till kursen antas också utexaminerade veterinärer. 


Mål: Studeranden fördjupar sina kunskaper om patogenes vid juverinflammation och 

spensjukdomar, diagnostik, behandling och förebyggande samt förvärvar färdigheter för en 

heltäckande utredning av problemet med juverinflammation hos nötkreatur. 

64

Innehåll: Under kursen gör deltagarna sig förtrogna med särdrag hos bakterier som orsakar 

juverinflammation och patogenes vid inflammation. Deltagarna fördjupar sina kunskaper i 

klinisk farmakologi som hänför sig till behandlingen av juverinflammation. Mjölkningens 

teori och praktik gås igenom. Undersökningstekniker för juvrar och spenar övas i praktiken. 

Vidare sätter man sig in i bakteriologisk diagnostik och känslighetsbestämning på 

laboratoriet. I avsnittet ingår även fallbeskrivningar samt besök av nötkreatur och utarbetande 

av en plan för juverhälsa för respektive nötdjur. 

Studiematerial och litteratur: Meddelas senare. 

Prestationssätt: Deltagande i kursen, övningsarbete, utarbetande av en plan för juverhälsa. 

Föreläsningar 16 h, smågruppsundervisning 8 h, individuell undervisning 1 h, grupparbete 12 

h, nätbaserat arbete 7 h. 


Ansvarig person: Satu Pyörälä 

Förbindelser med andra studieperioder: Kursen Hälso- och sjukvård för produktionsdjur 

(90084) ska vara genomförd. 

Övrig information: Begränsat deltagarantal (15 studerande). Skriftlig ansökan samt kort 

motivering varför man önskar gå kursen. 

Valfri praktik 2 sp 

90305 


Mål: Att bekanta sig med veterinärens arbete eller få arbetserfarenhet från området under 

studierna. 

Innehåll: Följa veterinärens arbete under minst 5+5 vardagar eller 5 vardagar och en 

jourhelg, sammanhängande eller regelbundet arbete under en veterinärs överinseende (t.ex. 

hjälpa till på en smådjursmottagning, antidopingarbete vid trav/ridtävlingar), eller praktik 

som universitetet stöder. Förande av inlärningsdagbok. 

Prestationssätt: Ifylld praktikblankett med underskrift av arbetsplatsens kontaktperson och 

som bilaga ett sammandrag av inlärningsdagboken på 1-2 sidor (lämnas in inom två månader 

efter att praktiken har avslutats) 



Övrig information: Universitetet stöder årligen praktik. Praktikplatsen kan finnas hos ett 

inhemskt eller utländskt privat företag, en organisation, en kommun eller staten. Om 

universitetsstödda praktikplatser som finns att söka meddelas i januari-februari 2011 på 

fakultetens (finska) webbsidor om studier i Alma: Grundstudier (Perusopinnot) -> Aktuellt 

(Ajankohtaista). Praktiken varar i regel 1-3 mån (minst 1 mån) och av den kan 2 sp räknas till 

godo till de alternativa studierna i veterinärmedicine kandidatexamen. 

Valfri praktik utomlands 2-6 sp 

90386 


Timing: Hela året, också på sommaren 

Mål: Att få arbetserfarenhet under studierna och bekanta sig med mållandets kultur. Att 

utveckla sina språkkunskaper. 

Kunskapsmål: Studeranden: 

besitter bättre färdigheter för att arbeta i ett internationellt arbetskollektiv 

kan sätta in sitt eget vetenskapsområde och det egna landets praxis i ett internationellt 

sammanhang. 

kan fungera och kommunicera i en annan kulturmiljö. 

65

kan använda främmande språk i arbetsmiljön, studierna och på fritiden. 

kan fungera effektivt i en ny miljö eller ett nytt system. Studeranden litar på sig själv 

och är självständigare och djärvare i sitt arbete 

visar engagemang och samhälleligt ansvar på global nivå (gäller särskilt praktik i ett 

u-land) 

kan tillämpa kunskaper och färdigheter som han eller hon tillägnat sig under 

studierna i arbetsuppgifterna och bedöma det egna kunnandet samt behovet av nya 

kunskaper och färdigheter 

Innehåll: Praktikplatsen kan finnas hos ett utländskt företag, en gård, en organisation, ett 

forskningsinstitut, en kommun eller staten. Praktikens längd är minst en månad. För att få ett 

Erasmusstipendium ska praktiken vara i minst tre månader. Antalet studiepoäng som man kan 

få för studieavsnittet beror på praktikens längd och innehåll. 

Prestationssätt: Arbetspraktik och en kort inlärningsdagbok på ca en sida, där studeranden 

utvärderar arbetsuppgifterna och inlärningen. 


Ansvarig person: Prodekan Maria Wiberg med ansvar för internationella ärenden och 

planerare Janna Koivisto 

Kurs i vård och behandling av nyfödd föl 2-3 sp 

90308 


Timing: Vårtermin 2012 

Mål: Kursen förbereder studerande i att känna igen normalt beteende hos djuret och 

avvikelser från detta. Kursen ökar studerandens praktiska färdigheter vid behandling och vård 

av djur. Studeranden får känna på hur det är att arbeta med ett levande djur redan i början av 

studierna. 

Innehåll: Stoets dräktighet och förlossning, nyfött föl och dess särdrag, normalt beteende hos 

fölet, identifiering av problem hos fölet (svagt föl, problem med andningsorgan, extremiteter, 

matsmältningskanalen, naveln), artificiell uppfödning av fölet, övergivet föl och dess särdrag. 

Studiematerial och litteratur: Material som delas ut på föreläsningar 

Prestationssätt: Godkänd närvaro, timuppföljning (Flexim), inlärningsdagbok. 

Föreläsningar 3 h, undervisningsvideor och inlärningsdagbok under den praktiska praktiken, 

diskussion på eftermiddagen och feedback 6 h. Praktisk praktik inklusive 

instruktionslektioner 32 h (2 sp). Studeranden har möjlighet att genomföra kursen i större 

format genom att dessutom delta under sommaren i behandlingen av tre föl som patienter (8 

h/patient), föra inlärningsdagbok och delta i höstens möte där feedback lämnas (1 sp). 

Värdering: Godkänd/underkänd, krav på deltagande i teoridelen, instruktionslektioner, 

praktisk verksamhet och eftermiddagsdiskussioner 

Ansvarig person: Michael Hewetson, Ninja Karikoski 

Förbindelser med andra studieperioder: Veterinärmedicinsk fysiologi (normala 

livsfunktioner), obstetrik (riskdräktighet hos stoet, förlossning och därmed sammanhängande 

problem), neonatologi (sjukdomar hos nyfödda) 

Makroskopisk anatomi, vilda djur och exotiska husdjur 2 sp 

90372 


Timing: Veckan 2, 9.-13.1.2012 

Mål: Efter kursen har studeranden med hjälp av exempelarterna vetskap om strukturella 

särdrag hos exotiska husdjursarter och vilda djur, och har repeterat den grundläggande 

66

anatomin av de vanligaste husdjuren genom att jämföra deras strukturer med motsvarande 

strukturer av exotiska hus- och produktionsdjursarter. Efter genomförd kurs har studeranden 

fått information om betydelsen av djurens särstrukturer för djurens naturliga rörelsevanor, 

beteende och val av föda. 

Innehåll: Grundläggande struktur och strukturella särdrag av exotiska hem- och 

produktionsdjur. Beroende på art eller artgrupp kan genomgången koncentreras till 

exempelvis stöd- och rörelseorgan eller matspjälkningsorgan. Grupper som gås igenom enligt 

studerandenas intresse eller aktualitet är exotiska idisslare (ren, alpacka, lama), gnagare 

(hamster, gerbil, rotta, marsvin), hardjur (kanin), fåglar (struts, papegojor), kräldjur (ormar, 

ödlor, sköldpadda) samt andra arter. 

Studiematerial och litteratur: Läroböcker i veterinärmedicinsk anatomi och klinisk 

anatomi, till exempel: O’Malley, B. Clinical anatomy and physiology of exotic species: 

structure and function of mammals, birds, reptiles and amphibians. Saunders co. Ltd, 2005. 

Vetenskapliga artiklar och handböcker om strukturer för respektive djurart som de studerande 

valt ut och som läraren godkänt. 

Prestationssätt: Föreläsningar 8 h, föredrag av studerande 34 h (20 h utarbetande av 

föredrag + 14 h föredrag), grupparbete i operationssalen 12 h. Föreläsningarna består av 

introduktions- och sammandragsföreläsningar av den ansvariga läraren samt två föreläsningar 

av gästande sakkunnig. De studerande förbereder och håller ett föredrag under 20 minuter om 

en art som de har valt (från lärarens artlista eller en art som de själv valt ut). 

Dissektionsövningarna görs som grupparbete under den ansvariga lärarens ledning (arterna 

väljs ut efter tillgång). Deltagande i all undervisning; föreläsningar, muntliga föredrag samt 

grupparbeten i operationssalen 


Ansvarig person: Juha Laakkonen 

Övrig information: Till kursen antas på basis av ansökan högst 28 studerande. 

Veterinärmedicine licentiatavhandling 

Veterinärmedicine licentiatavhandling 25 sp 

90400 


Timing: 4:e-6:e läsåret 

Mål: Studeranden fördjupar sig självständigt men under handledning i ett vetenskapligt eller 

yrkesmässigt intressant ämne eller en forskningsfråga som ur veterinärmedicinsk synvinkel är 

av betydelse. Avhandlingen visar på djup kännedom om det aktuella ämnesområdet, 

behärskning av nödvändiga forskningsmetoder samt förmåga till mångsidig vetenskaplig 

kommunikation. 


kan under handledning planera och genomföra en helhet av projektkaraktär för att 

lösa den i vetenskapligt eller yrkesmässigt avseende viktiga problemhelhet som han 

eller hon valt 

kan självständigt skaffa vetenskaplig information, bedöma den kritiskt och använda 

den på ett ändamålsenligt sätt 

behärskar ingående ämnesområdet för sin forskning och kan skriva och diskutera om 

det som en sakkunnig 

behärskar nödvändiga forskningsmetoder på en ändamålsenlig nivå 

kan skriva en vetenskaplig avhandling enligt givna anvisningar 

67

kan utifrån sin avhandling hålla ett muntligt vetenskapligt föredrag enligt givna 

anvisningar 

kan ta emot och ge konstruktiv kritik och möta den 

Innehåll: 1) Avhandlingsarbete: utarbetande av en forskningsplan, informationssökning och 

förtrogenhet med litteratur, eventuell experimentell del och skrivande av avhandlingen 

2) Seminariearbete: eget föredrag, opponering och deltagande i fem andra seminarier. 

3) Mognadsprov 

Prestationssätt: Avhandling (90400), Seminariearbete (90095), Mognadsprov (90016). 

En studerande kan påbörja arbetet med avhandlingen under vilket skede som helst under 

studierna, under förutsättning att han eller hon har tillräckliga grundläggande kunskaper om 

ämnet och har avlagt veterinärmedicine kandidatavhandling. Studeranden kan kontakta 

professorn för det läroämne inom vilket han eller hon önskar skriva sin avhandling. Tänkbara 

avhandlingsämnen visas också i Alma. 

Forskningsplanen görs tillsammans med den ledande professorn/docenten eller handledaren. 

Ledaren för en studerandes avhandling är en professor eller docent som har ett 

tjänsteförhållande vid fakulteten. Handledaren ska ha avlagt åtminstone högre 

högskoleexamen. Vid behov kan det finnas flera handledare för ett arbete. I forskningsplanen 

kommer man överens om avhandlingens ämne, genomförande, tidtabell, handledning och 

språk. Möjliga förändringar i tidtabellen vid ett senare skede måste göras tillsammans med 

handledaren eller ledaren. Studeranden ska lämna in en kopia av forskningsplanen till den 

institution vars ämnesområde avhandlingen berör. 

Värdering: För avhandlingen utses två granskare. Som första granskare för avhandlingen 

fungerar i regel en ansvarig handledare. Vid förhinder granskas avhandlingen av den andra 

handledaren eller ledaren. Den andra handledaren för avhandlingen utses av ledaren. Minst 

endera granskare ska vara disputerad. 

Avhandlingen bedöms genom att tillämpa en bedömningsmatris. Avhandlingen bedöms på en 

skala i 8 nivåer: improbatur (i), approbatur (A), lubenter approbatur (B), non sine laude 

approbatur (NSLA), cum laude approbatur (C), magna cum laude approbatur (M), eximia 

cum laude approbatur (E) eller laudatur (L). Opponeringen och seminariet bedöms med 

skalan godkänd/underkänd. Bedömningen görs av handledaren för den framlagda 

licentiatavhandlingen. När avhandlingen är klar, lämnas den in inbunden på fakultetens kansli 

i minst fyra exemplar för bedömning hos fakultetsrådet och Campusbiblioteket i Vik. 

Ansvarig person: Prodekan Mirja Ruohoniemi med ansvar för grundundervisningen 

Förbindelser med andra studieperioder: Innan studeranden inleder avhandlingsarbetet 

rekommenderas att han eller hon har genomfört studieavsnittet Informationskällor på nätet 

(webbaserade kursen Vivo). 

Övrig information: Blanketten för licentiatavhandlingens forskningsplan, skrivanvisningar 

och bedömningsmatriser samt seminarieanvisningar och opponentens minneslista finns i 

Alma (på finska): Fakulteten (Tiedekunta -> Grundstudier (Perusopinnot) -> 

Veterinärmedicine licentiatavhandling (Eläinlääketieteen lisensiaatin tutkielma); Fakulteten 

(Tiedekunta) -> Grundstudier (Perusopinnot) -> Blanketter ( Lomakkeet). Avhandlingen 

publiceras elektroniskt i Helda om studeranden och handledaren ger sitt tillstånd till detta. 

Seminariearbete 

90095 

Mål: Genom ett godkänt seminarium visar studeranden att han eller hon behärskar de 

68

grundläggande principerna för ett vetenskapligt föredrag och användningen av nödvändig 

AV-utrustning. Studeranden behärskar sitt forskningsämne så att han eller hon förmår 

presentera sitt arbete muntligt för övriga veterinärmedicinestuderande inom en begränsad tid, 

diskutera ämnet med publiken samt ta emot feedback från opponenten och besvara den på ett 

konstruktivt sätt. 

Innehåll: Studeranden ska hålla ett föredrag om sin egen avhandling, agera opponent och 

dessutom delta i fem andra avhandlingsseminarier, forskningsmetodernas studiekrets eller 

avdelningarnas forskningsseminarier. 

Anvisningar för seminariearbetet och opponentens minneslista finns i Alma (på finska): 

Grundstudier (Perusopinnot) -> Veterinärmedicine licentiatavhandling (Eläinlääketieteen 

lisensiaatin tutkielma) -> Seminariearbete (Seminaarityöskentely). Samma anvisningar på 

svenska: https://alma.helsinki.fi/download/2000000115267/skrivanvisningar.pdf 

Prestationssätt: Eget föredrag, opponering, deltagande i fem andra seminarier 

Värdering: Seminariet bedöms av ledaren för licentiatavhandlingen på skalan 

godkänd/underkänd. Opponeringen bedöms av handledaren för den framlagda 

licentiatavhandlingen på skalan godkänd/underkänd. 


Mognadsprov (VML) 

90016 

Innehåll: Sammandraget som hör till avhandlingen fungerar som mognadsprov. Med 

mognadsprovet visar den studerande att han eller hon är förtrogen med problemhelheten i 

avhandlingen och besitter förmåga att sammanfatta det väsentliga sakinnehållet enligt givna 

anvisningar. 

Prestationssätt: En anvisning till hur man skriver sammandraget finns i 

skrivningsanvisningarna för licentiatavhandlingen https://alma.helsinki.fi/doclink/105937. 

Sammandraget, dvs. mognadsprovet godkänns av handledaren för avhandlingen. Avlagt 

mognadsprov antecknas separat i studieutdraget (90016 Mognadsprov). 


Ansvarig person: Handledaren eller ledaren för examensarbetet 

Praktik (9 sp) 

Klinikpraktik 6 sp 

90301 


Timing: Praktiken görs efter femte läsåret under semestertiderna enligt ett separat program. 

Mål: Studeranden lär sig tillämpa i praktiken de teoretiska kunskaper och färdigheter som 

han eller hon fått i ämnesstudierna och under klinikrundorna samt lär sig praktiska 

färdigheter som tillhör veterinäryrket. 

Kunskapsmål: Den studerande kan: 

tillämpa de kunskaper och färdigheter som han eller hon fått i ämnesstudierna och 

klinikstudierna i praktiken 

bedöma och komplettera sina egna färdigheter i det kliniska arbetet som veterinär 

analysera och tillämpa information ur olika källor vid vården av patienter och 

upprätthållandet av den egna yrkeskunskapen 

använda goda färdigheter i växelverkan i arbetet 

Innehåll: Under praktiken sätter sig studeranden in i det kliniska arbetet. Han eller hon 

69

arbetar vid olika enheter på Universitetets djursjukhus (smådjurs-, häst- och 

produktionsdjursjukhuset). I praktiken ingår också jour och deltagande i morgonrundorna 

enligt klinikens program och arrangemang. En amanuens gör under överinseende ingrepp 

som ingår i veterinärens grundläggande färdigheter. 

Studiematerial och litteratur: Kurslitteratur i klinisk veterinärmedicin 

Prestationssätt: Efter godkänd prestation får studeranden de arbetstimmar som ingår i 

praktikperioden. Närvaron antecknas i amanuensurskortet, som lämnas in till sekreteraren för 

studieärenden i slutet av perioden. Frånvaro anmäls till patientbyrån vid sjukhuset i 

Helsingfors och till jourtelefonen i Saari. Frånvaro kompenseras på sätt varom särskilt 

avtalas. Praktiken består av kliniskt patientarbete vid Universitetets djursjukhus avdelningar 

under veterinärernas överinseende. 


Ansvarig person: Maria Louhelainen/avdelningen för klinisk häst- och smådjursmedicin, 

Helena Rautala/avdelningen för klinisk produktionsdjursmedicin 

Övrig information: Sekreteraren för studieärenden vid avdelningen för klinisk häst- och 

smådjursmedicin gör gruppindelningen för dem som gör amanuensuren. Universitetets 

djursjukhus upprättar arbetstidsscheman. För praktiken utgår ersättning. 

Praktik i miljö- och hälsoskydd 3 sp 

90302 



Mål: Studeranden blir insatt i det praktiska genomförandet av centrala uppgifter inom miljö- 

och hälsoskydd och i lagstiftning som berör denna. 

Kunskapsmål: Studeranden kan utföra olika typer av övervakningsuppgifter med anknytning 

till miljö- och hälsoskydd i praktiken. 

Innehåll: Under praktiken ska studeranden sätta sig in i det kommunala beslutsfattandet, i 

myndighetstillsynen och egenkontrollen över livsmedelslokaler och -anläggningar, i tillsynen 

över en första ankomstplats, i lagstiftning som rör förpackningsanmärkningar för livsmedel 

och märkningssystem för nötkött, i lagstiftning som rör hushållsvatten, inomhusluft och 

badvatten samt provtagning och laboratorieanalyser. 

Prestationssätt: Praktiken på två veckor utförs i en stad eller vid en regional tillsynsenhet 

under handledning av en hygienveterinär. Dagbok ska föras över praktiken. Praktik och 

inlärningsdagbok. 



Förbindelser med andra studieperioder: Den studerande kan delta i praktiken efter att ha 

genomfört lagstiftning och tillsyn inom miljö- och hälsoskyddet (90403). 

70

Veterinärmedicin: Kursbeskrivningar - Helsingin yliopisto - Helsinki.fi

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?