Textdel - Ålands Hälso- och Sjukvård

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 

2006 

ÅLANDS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2006 

Layout: Anette Korpi 

Foto: ÅHS fotoarkiv där inget annat anges 

INNEHÅLL 

Verksamhetsåret 2006 2 - 4 

Styrelsen 5 

Hälso- och sjukvård 6 - 25 

Administration och 

försörjning 26 - 31 

Verksamhetsmål 2006 32 - 34 

BILAGOR 

Bokslut 1 - 17 

Verksamhetsstatistik 1 - 25 

Personalberättelse 1 - 14

Ålands hälsooch 

sjukvård

VERKSAMHETSÅRET 2006 

Året 2006 var som de flesta andra år, fullt av större och mindre händelser inom den åländska hälso- 

och sjukvården. 

Rent organisatoriskt trädde det omarbetade reglementet ikraft vid årsskiftet. Detta innebar att en 

chefläkarfunktion inrättades som den gemensamma medicinskt ansvariga tjänstemannen för hela 

ÅHS. Primärvård och specialsjukvård upphörde därmed att vara resultatenheter under egen respektive 

chef. Chefläkaren basar därmed över samtliga basenheter med hälso- och sjukvårdsverksamhet 

och ersätter primärvårdschefs- och sjukvårdschefsfunktionen i ledningsgruppen. Avsikten med förändringen 

är att det övergripande ansvaret skall möjliggöra ännu bättre koordinering av resurserna 

och förbättra möjligheten till gränsöverskridande verksamhet. 

Under året inrättades också en personalchefstjänst, som leder den nya personalenheten dit löneavdelningen 

har hänförts. Personalchefen är medlem i ledningsgruppen. 

Personalsituationen på ÅHS har varit varierande. Trots en relativt god personalbemanning överlag 

har den kroniska bristen inom vissa specialistområden (närmast psykiatri, gynekologi, öron, tidvis 

allmänmedicin) fortsatt. Likaså har det varit svårt att rekrytera sjukskötare till ett flertal enheter, 

bl.a. barnenheten, intensivvården och långvården, som även haft svårt att besätta det stora antalet 

deltidstjänster. Inom tandvården har munhygienisttjänsterna varit nästan helt obesatta. 

ÅHS har haft ett intimt samarbete med Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet samt 

varit synlig vid ett flertal rekryteringsmässor för att hävda sig i den hårdnande konkurrensen om 

arbetskraften. Personalberättelsen som finns som bilaga till denna berättelse belyser personalstatistiken 

för år 2006. 

Inom många områden har ”gränsöverskridande” verksamhet förverkligats. Primärvårdens papa- och 

preventivmedelsmottagning har flyttat in till gynekologiska polikliniken, ett led i riktning mot en 

kvinnomottagning. Primärvårdens diabetes- och livsstilsmottagning har samlokaliserats med specialsjukvårdens 

diabetesskötare. Barn- och ungdomsenhetens läkare har skött läkarkontakterna vid 

barnrådgivningen i Mariehamn och Godby. Inom psykiatrin har personalen kunnat användas flexibelt 

över avdelningsgränserna p.g.a. få avdelningspatienter, speciellt på akutavdelningen som tidvis varit 

tom. Försöket med att koncentrera alla jourfall efter kl 16 på vardagar till akuten lyckades inte. 

Försöket upphörde i februari efter 4 månader p.g.a. att patientantalet på akuten blev för stort när 

hälsocentralen inte kunde erbjuda akuta läkarbesök dagtid. 

Bland de projekt som genomförts under året skall här nämnas endast tre: 

TBE vaccinationskampanjen som ledde till att 24.000 vaccindoser kunde ges till befolkningen, som 

ett led i att förhindra insjuknande i TBE (Kumlinge sjukan), som sprids av fästingar. 50% av alla 

sjukdomsfall i Finland har inträffat på Åland. 

Rökfritt ÅHS planerades i 1½ år för att förverkligas den 15 maj 2006. Därmed är det inte längre 

tillåtet för personalen att röka på arbetstid. Patienter och besökare hänvisas till speciella rökkurer/platser 

utomhus som iordningsställts på betryggande avstånd från ingångarna. Både rökavvänjningskurser 

och nikotinersättningmedel erbjöds personalen som hjälp inför rökstoppet. 

En kvalitetsgrupp har tillsatts för att granska bl.a. de avvikelserapporteringar som görs på enheterna 

och allmänt utveckla kvaliteten i vården. Glädjande är att klagomålen till patientombudsmannen 

gällande bemötande har minskat. 

Hälso- och sjukvården har datoriserats i stor utsträckning. Utvecklingen av den elektroniska patientjournalen 

har fortsatt, och i praktiken fungerar den nästan fullt ut på alla enheter beträffande 

läkarverksamheten. Vårddokumentationsdelen håller på att införas, likaså schemaläggningen av 

personalens arbetstider. It-baserad operationsplanering togs ibruk under året och lagerhanteringsprogrammet 

Scan-modul införs successivt på enheterna. 

Införandet av det nya ekonomisystemet innebar en betydligt större arbetsinsats av ekonomi- och 

it-personalen än vad som var väntat. Detta medförde också att den ekonomiska rapporteringen till 

enheterna och centralt till landskapet varit bristfällig under året. Bokslutet för år 2006 uppvisade 

ett överskott om 785.216 euro. Både personalkostnaderna och kostnaderna för övrig konsumtion 

underskred sina respektive anslag, medan vården utom Åland överskred sitt anslag med 940.000 

euro. Överskridningen tillskrivs huvudsakligen några dyra organtransplantationer. Underskridningen 

på personalkostnaderna reflekterar svårigheterna att rekrytera personal i den utsträckning som 

skulle behövas. Den minskade belastningen på vårdavdelningarna, färre operationer och lägre läkemedelskostnader 

förklarar till en del underskridningen gällande anslaget för övrig konsumtion. 

Detaljer gällande bokslut och verksamhetsstatistik står att finna i bilagorna till denna berättelse.

Många lokalmässiga förändringar har skett under året. Dagkliniken och miljöhälsovården installerade sig redan från början av 

året som hyresgäster i de nyrenoverade utrymmena i Hälsans Hus, f.d. hälsocentralen på Norragatan. Livsmedelslaboratoriet 

kunde flytta in i den ombyggda f.d. plantskolans utrymmen i Jomala tillsammans med landskapets övriga laboratorieverksamhet. 

Godby hälsocentral flyttade in i sina gamla utrymmen i Godby Center, som grundligt renoverats p.g.a. problemen med 

inomhusluften. Detsamma gällde Lemland-Lumparlands hälso- och sjukvårdsmottagning. 

Tyvärr finns fortfarande problem i ÅHS fastigheter. Företagshälsovården har varit engagerad i hälsoundersökning av personalen 

vid Gullåsen och Grelsby sjukhus p.g.a. problem med den fysiska arbetsmiljön. 

Under hösten öppnades en ätstörningsmottagning (TREAT) i en av ÅHS personalbostäder och därmed fick detta område en lokal 

där alla berörda specialister kunde sammanstråla kring dessa patienter. 

Tandvårdsenheten som allt sedan hälsocentralen stängdes 2001 varit lokaliserad i tillfälliga utrymmen i Norrböle, Mariehamn 

ser nu hoppfullt på framtiden. Nybygget vid Ålandsvägen i Alandiabolagens regi påbörjades och beräknas vara inflyttningsklart 

hösten 2007. 

Etapp I av centralsjukhusets om- och tillbyggnad pågick hela året. I november kunde den tekniska personalen och vaktmästeriet 

flytta in i sina nya kanslier och verkstäder medan köket, matsalen, centrallagret och konferenscentret i det nya försörjningshuset 

fick vänta över årsskiftet med att ta sina nya utrymmen i bruk. Den slutliga kostnaden för bygget blev ca 10 milj 

euro, ca 0,5 milj euro över den ursprungliga kostnadskalkylen. 

Samtidigt som detta bygge pågick påbörjades planeringen av etapp II-III, som enligt planerna omfattar en ny byggnad för all 

psykiatrisk verksamhet (förutom Dagkliniken), en ny byggnad för primärvårdens funktioner på sjukhusområdet och en ny byggnad 

för intensiv- och dialysvård samt mindre ombyggnader både i centralsjukhusets källarplan och på de olika avdelningarna 

och poliklinikerna. Medicinavdelningen behöver mera utrymme för att möjliggöra enpersoners rum. Ett stort antal arbetsgrupper 

med personal har tillsammans med arkitektbyrå Tengbom skissat på de nya verksamhetslokalerna utgåenden från den analys 

av behoven som grundar sig på den fastighetsutvecklingsplan som presenterades 2001 och de aktuella behov som uppkommit 

efter det. Den slutliga finansieringen av detta, det hittills största offentliga byggprojektet på Åland, är tillsvidare oklar. 

Mycket av framtidsdiskussionerna inom ÅHS har av naturliga orsaker kretsat kring de verksamheter som kommer att få nya 

utrymmen i etapp II-III. Den bärande tanken är att verksamhetsutrymmena skall bidra till effektiv användning av personalen, 

bättre samordning över enhetsgränserna och möjlighet till att bedriva framtidens sjukvård på Åland. Med de ekonomiska 

möjligheter som den närmaste framtiden uppvisar finns det all orsak att vara optimist: den åländska hälso- och sjukvården 

kommer också framledes att ge ålänningarna en service som är minst lika god som i närregionerna. De hot som föreligger är 

den medicinska utvecklingen som leder till allt kraftigare specialisering på mindre områden. Att hitta de specialister som kan 

fungera över ett brett medicinskt område blir allt svårare. Troligt är att ÅHS i allt högre grad måste anlita hitresande konsulter, 

alternativt sända flere patienter till vård utom Åland. Personaltillgången i allmänhet kommer att vara den kritiska faktor 

som avgör om ÅHS kan erbjuda den service som förväntas. Här spelar ett fungerande ledarskap, ett gott arbetsklimat i en 

trevlig arbetsmiljö och konkurrenskraftiga löneförmåner en avgörande roll. 

Björn-Olof Ehrnström 

Förvaltningschef 

4 

Ledningsgruppen, från vänster: 

chefläkare Margareta Bondestam, 

vårdchef Bengt Michelsson, förvaltnings- 

chef Björn-Olof Ehrnström, förvaltnings- 

sekreterare Ann-Marie Eriksson, personal- 

chef Tiina Robertsson och ekonomichef 

Marie Lövgren.

STYRELSEN 

Landskapsregeringen beslöt den 15 mars 2005 att utse följande personer till styrelsen för Ålands hälso- och sjukvård för perioden 

21.03.2005-31.12.2006. 

Ordinarie ledamot Personlig ersättare 

Mikael Lagström, ordf., Mariehamn Fredrik Lindqvist, Mariehamn 

Mikael Sandberg, viceordf., Lemland Sören Karlsson, Finström 

Torbjörn Björkman, Finström Benita Johans, Lemland 

Gun-Mari Lindholm, Lemland John Hilander, Eckerö 

Anne-May Pehrsson, Sund Veronica Törnroos, Brändö 

Ulla Rindler-Wrede, Mariehamn (t.o.m. 14.9.2006) Ulla Rehnfors, Finström 

Göte Winé, Sund Rolf Söderlund, Eckerö 

Maija-Liisa Mikkola, Mariehamn (fr.o.m. 14.9.2006) 

Styrelsen har sammanträtt 13 ggr under året (2005: 10 ggr) och behandlat 133 ärenden (2005: 130). 

Vid styrelsens sammanträden är förvaltningschefen föredragande och de övriga tjänstemännen i ledningsgruppen har närvaro- 

och yttranderätt. De fackliga huvudorganisationernas (AKAVA-Å, FOA-Å, TCÅ och TEHY-Å) representanter har varit närvarande 

vid de flesta sammanträden. 

Bland de ärenden styrelsen har behandlat under året kan särskilt omnämnas: 

Tjänsteärenden: besättande av chefläkartjänsten och personalchefstjänsten; ändring av tjänstebenämningar. 

Närmare detaljer om tjänsteärenden finns i personalbokslutet. 

Personalärenden: patientråd för ÅHS; arbetarskyddet inom ÅHS. 

Rättsfall: Ålands Ömsesidiga Försäkringsbolags besvär till högsta förvaltningsdomstolen. 

Anskaffningar och upphandlingar: inköp av köksutrustning och avfallshanteringssystem till det nya köket; Ålands centralsjukhus 

om- och tillbyggnad; arkitektupphandling. 

Fastighetsärenden: nya tandvårdsutrymmen; planeringen av centralsjukhusets ombyggnad, etapp II; planeringskommitté för 

om- och tillbyggnaden av centralsjukhuset, etapp II-III; projektledaruppdraget för om- och tillbyggnaden av centralsjukhuset, 

etapp II-III; daghemmet Solrosens framtid; ändring av stadsplanen sjukhuset, kvarteret 1, tomterna 2 och 4. 

Personalbostäder: hyressubventionering av personalbostäder. 

Rapporter: landskapsrevisorernas berättelse för år 2004 och 2005; uppdatering av psykiatriplanen; verksamhetsberättelsen 

för år 2005; projektrapport gällande ett rökfritt ÅHS. 

Yttranden och utlåtanden över: förslag till lag om grunderna för avgifter till ÅHS; slutrapporten ”Samordning av miljö- och 

hälsoskyddsfunktionerna inom landskapsförvaltningen”; slutrapporten från arbetsgruppen med uppdrag att utreda äldreomsorgen. 

Bokslut, plan, budget, avgifter: bokslutet för år 2005; budget och plan för hälso- och sjukvården år 2006; ramen för budgeten 

för år 2007; konsekvensbedömning av förslaget till budget och plan för 2007; budget och hälso- och sjukvårdsplan för år 

2007; översyn av ÅHS’ avgifter; avgiftsstadgan för miljöhälsovården för år 2006 och 2007. 

Övrigt: information om läkarjouren; ätstörningspoliklinik; kösituationen inom ÅHS; stängning av köket vid Grelsby sjukhus; 

grafisk manual för ÅHS. 

5

HÄLSO- OCH 

SJUKV

VÅRD 

ALLMÄNT 

CHEFLÄKARKANSLIET 

Tidigare sjukvårdschef och primärvårdschef ersattes av en chefläkare i och med att 

det nya reglementet för ÅHS antogs fr.o.m. 1 januari 2006. Chefläkaren är chef för 

klinikcheferna (15), chefen för läkemedelscentralen och socialkuratorerna samt för 

förvaltningssekreteraren vid chefläkarens kansli. 

Chefläkaren ansvarar för att leda den medicinska utvecklingen och har även det 

medicinska ansvaret för de hälso- och sjukvårdsverksamheter som saknar egen 

ansvarig läkare. 

Under året erbjöds och deltog 

samtliga chefer inom hälso- och 

sjukvården i utvecklingssamtal. 

Vid dessa samtal gicks bl.a. 

igenom den externa vården vid 

respektive enhet samt enheternas 

utvecklings- och anskaffningsbehov 

belystes. 

I början av året bildades en 

kvalitetsarbetsgrupp ledd av 

chefläkaren. Gruppen har bl.a. 

handlagt avvikelserapporter och 

förberett upphandling av ett 

datoriserats system för avvikelserapportering. 

Chefläkare Margareta Bondestam 

Katastrofkommittén har haft 2 

sammanträden. En revidering av katastrofpärmen har påbörjats. 

Under våren 2006 befarades att en fågelinfluensapandemi kunde bryta ut på Åland. 

En arbetsgrupp bilades och ett PM med riktlinjer för handläggning av patienter 

vid ett eventuellt utbrott togs fram såväl som ett utkast till handlingsplan vid en 

pandemi. 

Justitieombudsmannen besökte ÅHS i september. Temat för besöket var bl.a. den 

psykiatriska vården och kösituationen inom ÅHS. Öronpolikliniken hade de längsta 

kötiderna för oprioriterade fall, upp till 9 månader. Även på medicinska polikliniken 

fanns för allmänna behandlingar väntetider upp till 8 månader. De längsta 

operationsköerna fanns inom ortopedin för axeloperationer. Även hälsocentralerna 

hade relativt långa väntetider - Godby HC hade en väntetid på 3 månader och Mariehamns 

HC upp till 6 veckor för oprioriterade fall. 

Ett nytt avtal har skrivits med Akademiska sjukhuset rörande läkarnas allmäntjänstgöring, 

AT-tjänstgöring. Antalet block á 21 månader blir 4-6 per år. Sveriges 

yngre läkares förening (SYLF) har genomfört en ranking av Sveriges platser (60) för 

allmäntjänstgöring. Ålands hälso- och sjukvård fick betyget 8 på en tiogradig skala 

vilket gav en 14:e plats. AT-läkare på Åland rekommenderade till 100% sin AT plats 

(79% genomsnitt). 

Planeringen av centralsjukhusets om- och tillbyggnad etapp II-III har under hösten 

2006, även utöver medlemskapet i planeringskommittén, tagit avsevärd tid. 

Socialkuratorerna har tillsammans med annan sjukvårdspersonal, FPA och den kommunala 

socialvården samarbetat för ett helhetsperspektiv kring patienten. Under 

året har de på chefläkarens uppdrag påbörjat en analys över hur deras arbete 

framöver ska utformas. 

En socialkuratortjänst har omvandlats till en ledande socialkurator och en deltidstjänst 

som habiliteringskoordinator (tillfällig) togs i bruk i maj för att utveckla 

habiliteringsverksamheten med syfte att skapa grunden till en egen mottagning för 

diagnostik och behandling. Det praktiska arbetet utförs i samarbete med barn- och 

ungdomsenheten samt rehabiliterings- och fysiatrienheten, som sedan många år 

bidrar med resurser till habiliteringsteamet och dess verksamhet. 

7

BIBLIOTEKET 

Under år 2006 startades de s.k. bokvagnsronderna igen på medicin- och kirurgienheternas bäddavdelningar. Sammanlagt lånades 

under ronderna 217 böcker. Totalt lånades 1.092 böcker under året, vilket är på samma nivå som år 2005. Utomåländska 

fjärrlån uppgick till 20 stycken. Under året anskaffades en daisyspelare för Daisy talböcker. Bokbeståndet ökade med 90 böcker 

under året, både genom inköp och donationer. Samtidigt gallrades 78 titlar ur katalogen. Biblioteket har haft öppet 6 timmar i 

veckan. 

ÖVERSKÖTARKANSLIET 

Personalsituationen har som tidigare varierat rätt mycket även under 2006. Rekryteringen till vissa specialområden, speciellt 

på sjukskötar- och motsvarande nivå, har fortsättningsvis varit krävande, vilket har lett till att vissa enheter under längre och 

kortare tider varit underbemannade. Rekrytering av vårdpersonal har skett aktivt både i Finland och i Sverige med varierande 

resultat. 

Enheterna har under året prioriterat olika utbildningsområden och även satsat på utbildning kombinerad med rekreation. 

Helikopterverksamheten har varit organiserad genom att sex sjukskötare delat på beredskap för att rycka ut vid transporter. 

Projektet sekreterarsamordnare, som utfallit väl, har fortsatt under året. 

Samarbetet med primärvården i olika projekt och med gemensamma studiedagar har fortsatt. 

OBDUKTIONSVERKSAMHET 

medicinska obduktioner: 10 (2005: 8) 

rättsmedicinska obduktioner: 39 (2005: 22) 

8 

”Sol ute, sol inne, 

sol i hjärtat, sol i 

sinnet” 

Akutens årliga 

planerings- och rekreationsdag, 

denna 

gång på Silverskär.

BASENHETER 

med direkta hälso- och 

sjukvårdsuppgifter 

AKUTENHETEN 

I början av mars upphörde den, under vardagskvällar, gemensamma 

läkarjouren som påbörjats i oktober året innan och som var förlagd 

till akuten. Orsaken till detta var primärvårdens försämrade 

läkarbemanning, som inte kunde handlägga jourfall under dagtid. 

Detta ledde till en stor patienttillströmning till akuten under dagtid, 

d.v.s. ca 45 patienter eller 85 % av samtliga patienter infann 

sig dagligen mellan kl 8-16. Väntetiderna för lägre prioriterade fall 

(ofta föräldrar med förkylda barn) blev oskäligt långa, missnöjet 

bland patienterna märkbart och personalen blev alltmer frustrerad 

över att inte kunna erbjuda den service man var van vid. Styrelsen 

beslöt då att försöket med gemensam jour skulle upphöra. 

Resten av året har verksamheten fortgått enligt tidigare riktlinjer. 

Av 10.274 patienter har 2.883 skrivits in på avdelningen. Här 

ingår även 590 (2005: 570) patienter vilka övervakats 24 timmar på 

akuten. Av dessa har 63% kunnat utskrivas efter observation. P.g.a. 

platssituationen på medicinska enheten har ”24 timmar” ibland 

blivit två dygn eller mera, vilket utgjort ett störningsmoment för 

enhetens verksamhet. 

BARN- OCH UNGDOMSENHETEN 

Läkarbemanningen har varit utmärkt, vilket minskade användningen 

av ”läkarstafetter” och möjliggjorde att ansvaret för barnrådgivningens 

läkarkontroller i Mariehamn och på hösten även i Godby 

kunde övertas från primärvården. Samordningen med primärvården 

behandlades också på ett seminarium om hur rådgivningen bör förbättras 

kvalitativt och hur organisationen kunde se ut. 

Inför sommaren var det svårt att finna specialistkompetenta sjuksköterskor 

och under hösten var det svårt att fylla tillfälliga vakanser 

med barnsjuksköterskor. 

Mottagningsverksamheten expanderade planenligt medan antalet 

vårddygn och vårdade patienter var konstant. Vårddygnen kan minskas 

endast om boendet för de gravt multihandikappade kan ordnas 

effektivare. Antalet nyfödda ökade med ca 15%. 

Patientvolymen vid sjukskötarmottagningarna har ökat stadigt och 

dokumentationen vid dessa besök har utökats. 

Under år 2006 var kösituationen fortfarande utmärkt. 

Under året genomgick två läkare en s.k. APLS-kurs. De har i sin tur 

skolat övriga personalkategorier med fokus på återupplivning av de 

små barnen i den gemensamma utbildningen med BB. Flera utbildningstillfällen 

har planenligt arrangerats internt. 

Via videokonferens följer enhetens läkare varje vecka föreläsningarna 

från HUS och ÅUCS. 

I samråd med Rädda Barnen anställdes en ny, mycket kompetent, 

lekterapeut och lekpaviljongen kan nu utnyttjas till sin fulla potential. 

Under året strukturerade habiliteringskoordinatorn upp hab-teamets 

verksamhet och grunden för en fristående habilitering lades. 

Samarbetet via videokonferens med Folkhälsans Habilitering förbättrade 

avsevärt återrapporteringen och innebär en stor kvalitetsförbättring. 

9

BB- OCH GYNEKOLOGIENHETEN 

Sjukskötarbemanningen var under år 2006 bättre än tidigare. Barnmorsketjänsterna var alla besatta. Många deltidsarbetande 

innebar fler vikarier och fler inhoppare vid akuta fall. På sommaren var den operativa verksamheten begränsad. Verksamheten 

löpte dock normalt trots nästan rekordartat antal förlossningar. 

Läkarbristen fortsatte trots rekryteringsansträngningar. Klinikchefen var den enda ordinarie doktorn. Kompetenta vikarier, som 

känner enheten anlitades att täcka de två vakanta tjänsterna. Täckningen var tämligen bra bortsett från december och 

januari. 

På våren färdigställdes förlossningssalarnas lustgasapparatur. 

Ändrade rutiner inför operationer har lett till minskat antal vårddygn vilket samtidigt har minskat belastningen på avdelningen. 

Laboratorierutinerna har ändrats med minskande provtagning som resultat. En del inkontinensoperationer görs numera som 

dagkirurgiska ingrepp. Totalt gjordes 149 dagkirurgiska ingrepp. 

Förlossningarna ökade dramatiskt med 14,8%. 

Primärvårdens ”Papa-mottagning” flyttade under året till gynekologiska poliklinikens utrymmen som ett steg mot den s.k. 

kvinnomottagningen. 

STATISTISKUPPGIFTER BB-GYN: 

Det föddes 296 barn, 2 tvillinggraviditeter (0,6%). Kejsarsnittsfrekvensen sjönk med hela 5,1% och uppgick till 18,4% (54 st). 

Ca 57% var planerade operationer och 43% akuta. 35,4% av mammorna fick ryggbedövning, ungefär som förra året. 

Sugklocka lades på 4,8% av förlossningarna. 52 avbrytande gjordes (minskning med 22,4%) varav 33 kirurgiskt och 19 medikamentellt. 

På enhetens avdelning vårdades, förutom gynekologiska patienter, 30 ögonpatienter och 6 andra specialiteters patienter. 

Avdelningspersonalen hade 486 polikliniska kontakter (största gruppen var akupunktur, 270 besök). 

Av poliklinikens verksamhet kan nämnas 936 mödravårdsbesök, 251 CTG undersökningar 189 spiralinsättningar, av dessa var 

138 hormonspiraler. En del av insättningarna sköttes av barnmorskan. Vid poliklinikbesöken gjordes 2.695 ultraljudsundersökningar. 

Därtill utfördes 119 små ingrepp polikliniskt. 

CANCERSJUKSKÖTAREN 

Tjänsten som cancersjukskötare administreras av ÅHS men finansieras av Stiftelsen Ålands Cancerfond. Tjänsten lyder under 

vårdchefen. 

I februari 2006 tillsatte ledningsgruppen en arbetsgrupp för utredning av den palliativa vården. Arbetsgruppen sammankom sju 

gånger och enades om ett beslutsunderlag och ett förslag angående en palliativ enhet. Förslaget lämnades till ledningsgruppen 

i juni 2006 och kommer att beaktas när Gullåsens verksamhet omstruktureras. 

Inom stödpersonsverksamheten för cancerpatienter fick 13 nya stödpersoner under våren sina betyg från Cancerföreningen. 

KIRURGIENHETEN 

Beläggningen på avdelningen har varit kring 70% förutom de dagkirurgiska patienter som också belastat avdelningens verksamhet. 

Sjukskötar- och läkarbemanningen har varit tillfredsställande. 

Den ortopediska verksamheten har fortsatt som tidigare, dock så att antalet axel- och knäprotesoperationer har ökat. På den 

allmänkirurgiska sidan har man kunnat undvika operationsköer och patienterna har opereras inom utsatta tidsramar. 

Urologverksamheten har utökats under årets lopp, medan ryggoperationer ej har kunnat utföras p.g.a. sjukdomsfall. 

Poliklinikverksamheten har fortgått som under tidigare år. Patienter och personal är nöjda med de ändamålsenliga lokaliteterna. 

Fortsättningsvis strävar man efter att minska kötider till poliklinik och vårdåtgärder. 

Traditionsenligt hölls en gemensam utbildningsdag med operations- och anestesienheten. På programmet stod föreläsningar om 

kirurgins utveckling på Åland och i världen, samt information om verksamheten inom de enskilda enheterna. 

10

LABORATORIEENHETEN 

Laboratoriet har som tidigare år haft svårt att få vikarier för att täcka sjukdomsfall och vintersemestrar, vilket tidvis resulterat 

i underbemanning. 

Det totala antalet beställda analyser stannade på 359.014, vilket är en ökning på 2,2% jämfört med 2005. 

Antalet beställningar från primärvården ökade med 13%, medan beställningarna från specialsjukvården, som utgör större delen 

(60%) av alla beställningar, minskade med 3%. Antalet prov som skickades bort för analys ökade med 1,4%, vilket är betydligt 

lägre än vad som förutspåddes inför året. 

Laboratoriet kom under året ordentligt igång med arbetet att utveckla laboratoriets kvalitetssäkring. För detta projekt hade 

laboratoriet en laboratorieskötare anställd två dagar/vecka. Laboratoriet anskaffade under året en automatisk sänkamätare. 

Medicinenhetens biträdande överläkare Tom Kaunismaa utnämndes under året till ansvarig läkare för laboratoriet, något som 

underlättat kontakten mellan laboratoriet och läkarkåren och varit till nytta vid olika kliniska problemställningar. 

LÅNGVÅRDSENHETEN GULLÅSEN 

Gullåsens verksamhet har fortsatt i stort 

sett som tidigare år. Väntetiden för en 

plats har gått ned och var i medeltal 

kortare än en vecka. Antalet överförda 

patienter från specialsjukvården var 252 

(2005: 194). Intervallvårdspatienterna 

har ökat till 138 (2005: 110). Antalet 

vårddagar för patienter över 85 år har 

stigit med 3.119 jämfört med år 2005. 

22 cancerpatienter i palliativ vård har 

vårdats under året. 

En patient i extraordinär sjukvård, vård 

i ”hemmiljö”, har under året varit inskriven 

på avdelningen Övergårds. Detta 

har belastat denna avdelning extra vad 

personal beträffar. 

Gullåsen har konstant ett tjugotal 

patienter som kunde vårdas i ett lättare 

boende. 

Gullåsen är i behov av ombyggnad och 

renovering för att kunna svara mot 

dagens krav på sjukvård vad beträffar 

hygien och utrymmen för t.ex. isoleringspatienter. 

Inomhusluften på Gullåsen har även förorsakat 

hälsoproblem hos personalen. 

LÄKEMEDELSCENTRALEN 

Patienter som överflyttas från specialsjukvården 

kräver omfattande medicinsk 

vård och rehabilitering, även utredningsfallen 

har ökat. Detta, och det 

ökade antalet kortvårdspatienter, kräver 

personal med sjukskötarbehörighet. 

Även två läkartjänster är i minsta laget. 

De ansvarar också för den medicinska 

vården på De Gamlas Hem en dag per 

vecka. Gullåsens geriatriker har fortsatt 

med s.k. minnesmottagning med ca 4-8 

patientbesök/vecka, vilket är den volym 

som läkar- och sjukskötarresursen klarar 

av. 

Rekryteringen av behörig vårdpersonal, 

speciellt sjukskötare men också närvårdare/primärskötare, 

var problematisk. 

Bristen på sjukskötarvikarier sommartid 

är årligen återkommande. Ett stort 

antal halvtidstjänster för närvårdare/ 

primärskötare, ca 10-12, är konstant 

vakanta eftersom man önskar heltidstjänst. 

Det har tidvis funnits behov av extra 

personal p.g.a. hög vårdtyngd och patienters 

speciella behov. 

11 

Sjukfrånvaron på Gullåsen har varit 

hög. Nu genomförs ett tvåårigt projekt 

(2006-2007) i samarbete med personalhälsovården 

för att analysera orsakerna 

till frånvaron och utgående från resultatet 

kunna minska den. 

Datoriserade schemaläggningsprogram 

har införts på samtliga avdelningar. 

Ett utredningsprojekt för att planera för 

den palliativa vården har genomförts 

tillsammans med specialsjukvården 

och hemsjukvården. Resultatet kan 

genomföras först när Gullåsens verksamhet 

omstruktureras i samband med en 

framtida renovering/ombyggnad. 

Verksamhetsmålet att utvärdera hur 

man tar vara på det friska hos patienterna 

och hur samarbetet med de anhöriga 

fungerar, har inte genomförts p.g.a. 

personalbrist. 

Omsättningen under året var 2.095.657 euro vilket är en minskning med 9,6% jämfört med år 2005. Kasserade läkemedel från 

enheterna utgjorde ca 3,7% av omsättningen. De läkemedel som under året kasserades vid läkemedelscentralen utgjorde ca 

5,4% av lagervärdet som var ca 321.790 euro. 

Under året levererades 35.733 beställningsrader, en minskning med ca 4,8%, medan antalet levererade förpackningar var 

88.316, en ökning med 25,5% jämfört med föregående år. Ökningen av antalet levererade förpackningar beror troligen på kampanjen 

med vaccination mot TBE. Läkemedelscentralen har under året levererat ca 26.300 förpackningar (doser) vaccin. 

Läkemedelsframställningen var totalt 1.800 st (en ökning med ca 6,2% jämfört med 2005). 

Totalt har läkemedelsframställningen ökat vilket beror på att cytostatikadoserna ökat med ca 11% jämfört med 2005. 

Projektet gällande enheternas läkemedelsbeställningar via dator har under året inte avancerat p.g.a. att det webb-baserade 

beställningsprogrammet inte har kunnat installeras. Uppgörande av skriftliga direktiv i enlighet med läkemedelsverkets föreskrift 

nr 5/2002 och visitationerna av avdelningarna har inte kunnat förverkligas p.g.a. otillräckliga personalresurser. Ibruktagandet 

av det nya ekonomisystemet under 2006 krävde en del av personalresurserna och påverkade på det sättet även läkemedelscentralens 

verksamhet.

MEDICINENHETEN 

Medicinenheten har på senare år delats 

in i allt fler specialområden. Det återspeglar 

utvecklingen på det medicinska 

området i omvärlden och de allt större 

krav som ställs på specialkunskaper. 

Alla specialisttjänster har varit tillsatta 

under året men assistentläkare har 

tidvis varit en bristvara. Tillgången på 

sjukskötare har också under perioder 

varit ett problem. 

På de olika mottagningarna har verksamheten 

varit omfattande och nått 

en nivå där antalet patienter som kan 

tas emot inte kan öka med nuvarande 

resurser. Alltför små utrymmen är ett 

växande problem. På avdelningen märks 

detta allra mest då överbeläggningar 

gjort att det oftast finns patienter både 

i korridor och i badrum. 

ANTIKOAGULANSMOTTAGNINGENs 

verksamheten växer kontinuerligt och 

under året behandlades 628 patienter 

(2005: 611). På mottagningen gjordes 

6.474 besök och antalet doseringar för 

inneliggande patienter var 446. Det nya 

Medix-antikoagulansprogrammet togs i 

bruk, vilket möjliggör information om 

Marevan-doseringarna till alla berörda, 

något som minskat telefonköerna. 

Fortsatt kvällsmottagning 1 gång per 

vecka har gjort tillgängligheten bättre 

för yrkesarbetande patienter. 

ENDOSKOPIVERKSAMHETENs undersökningar 

har nått ett tak med nuvarande 

personalresurser och redan små störningar 

i verksamheten gör att köerna 

växer. De vanligaste patologiska fynden 

har under året varit colondivertikulos, 

refluxesofagit, colonpolyper och 

inflammatorisk tarmsjukdom. Ett 20-tal 

tumörer har diagnostiserats, ett flertal 

i tidigt stadium och botbara. Det sker 

en snabb utveckling vad gäller bildteknik 

och nya diagnostiska metoder, något 

som förutsätter investeringar för att 

bibehålla en god kvalitet. 

HJÄRTMOTTAGNINGEN, som sköts av 

två heltidsanställda hjärtskötare samt 

två läkare med verksamhet delvis på 

annat håll (dialys samt IVA), förfogar 

över endast ett mottagningsrum. 

Belastningen på hjärtmottagningen har 

hela tiden ökat. Under året gjordes 

2.200 läkarbesök och 1.778 sköterskebesök, 

samt 1.022 hjärtultraljudsundersökningarna, 

varav 74 stycken utfördes 

via matstrupen. Även pacemakerinsättningarna 

har ökat. År 2006 gjordes 26 

pacemakerinsättningar och 10 pacemakerbatteribyten. 

Målet är att i stort sett 

vara självförsörjande gällande pacemakerinsättningar. 

Större krav på utbildning har tillgodosetts 

via interna och externa utbildningar 

där bl.a. Akademiska sjukhuset i 

Uppsala utgör en viktig kunskapsresurs. 

KONSULTPOLIKLINIKENs väntetider har 

varit mycket långa p.g.a. att remissflödet 

till hud- och neurologspecialisterna 

har varit stort och t.o.m. ökat under 

2006. Hudläkare Seppo Saari besökte 

centralsjukhuset 41 gånger och tog då 

emot 727 patienter. Neurolog Jan Fagius 

besökte centralsjukhuset 22 gånger och 

hade 215 patienter. 

Sjuksköterskemottagningen har utökats 

med den nya behandlingsformen för basaliompatienter, 

PDT. Behandlingen är 

12 

mycket tidskrävande och tar mycket 

skötersketid i anspråk. 

MEDICINSKA LUNGPOLIKLINIKENs 

personal har aktivt deltagit i det framgångsrika 

genomförandet av ett rökfritt 

ÅHS och har startat en rökavvänjningsmottagning 

för specialsjukvårdens 

patienter. 

MEDICINSKA POLIKLINIKEN/DIABETES- 

MOTTAGNINGEN planerade ett för hela 

ÅHS gemensamt ”diabetes-center”. 

Diabetesskötaren flyttade till gemensamma 

utrymmen med primärvårdsenhetens 

diabetesskötare och livsstilsmottagningen. 

En kompetenshöjande 

utbildning inom diabetesvård ordnades 

för sjukskötare och hälsovårdare under 

hösten 2006. 

NJURMEDICINSKA VERKSAMHETEN har 

varit i stort sett oförändrad. Totalt har 

man utfört 848 hemodialyser, varav 

13 akuta och 35 gästdialyser. En äldre 

dialysapparat har bytts till en modern 

hemodialysmaskin. 

ONKOLOGIVERKSAMHETENs patientflöde 

och läkemedelsförbrukning har 

varit i stort det samma som under 

föregående år. I fortsättningen är att 

vänta att patientflödet ökar något då 

större åldersgrupper kommer till s.k. 

canceråldern (=över 60 år). Beträffande 

nya och dyra cancermediciner kan förbrukningen, 

och därmed kostnaderna, 

variera betydligt mellan olika år. Den 

cancergrupp som ökat mest beträffande 

nya fall/år är prostatacarcinom. 

Rapportering på medicin- 

enheten. 

Från vänster Anna-Lisa Ekblom, 

Mikaela Lauhaluoma och 

Siv Mattsson.

OPERATION-, ANESTESI- OCH IVA ENHETEN 

På enheten har införandet av medarbetarsamtal 

påbörjats. Under professionell 

handledning har arbetet med att 

förbättra den psykosociala arbetsmiljön 

fortgått. Arbetet med verksamhetsmålen 

(kundtillfredsställelse, interna kostnader, 

införandet av en komplikationsregistrering 

och införandet av utbildningsplaner) har 

inte kunnat påbörjas p.g.a. intern/extern 

resursbrist. 

OPERATIONSVERKSAMHETEN har omfattat 

2.061 patienter, vilket är 10% färre än 

året innan. Verksamheten har genomförts 

med tre operationsteam jämfört med fyra 

team tidigare. Under sommaren var verksamheten 

reducerad p.g.a. personalbrist 

på IVA och operation. Narkosläkarmottagningen 

öppnades under senhösten och 

ett datoriserat operationsboknings- och 

planeringssystem har delvis tagits i bruk. 

Även lagerhållningen och schemaläggningen 

Klinikchef Markku Räty och sjukskötare Sussie Rugaard 

har datoriserats. I och med årets anskaffning 

av tre nya anestesiapparater har alla fem apparater förnyats. Olika ansvarsområden och deras målsättningar har definierats 

och implementerats. Kraven på hygienrutiner har setts över och skärpts. 

INTENSIVVÅRDSAVDELNINGEN har under året haft 285 patienter (2005: 370) med en oförändrad medelvårdtid på 2,7 dygn. 

Minskningen beror på personalbrist under andra halvåret och till följd därav skärpta intagningskriterier. Dialys- och uppvakningssjukvårdens 

omfattning har inte påverkats av personalbristen. 

En ny avdelningsskötare tillträdde i januari. Regelbundna avdelningsmöten, medarbetarsamtal, strukturerade inskolningsprogram 

och kompetenskrav för tjänst och vikariat har införts eller är under utarbetande. Ansvarsområden och dess målsättningar 

har definierats och implementerats. Medlemskap i det svenska kvalitetsregistret Riks-HIA fortgår och ger möjlighet till 

jämförande statistik efter årsslutet. 

INSTRUMENTVÅRDEN har infört ett datoriserat register över alla 

nya inköp av instrument. Autoklavernas elektronik har uppgraderats 

och därmed har deras livslängd förlängts med ca 10 

år. Åtgärden har medfört förbättrad driftsäkerhet och tystare 

arbetsmiljö. 

HYGIENKOMMITTÉN har haft 7 möten under året. Upparbetandet 

av en gemensam hygienpolicy (handhygien, arbetskläder, personlig 

hygien och skyddsutrustning) för hela ÅHS har påbörjats. 

Fjorton föreläsningar om handhygien har hållits och en nyreviderad 

och uppdaterad hygienpärm har inlämnats för intranätet. 

Arbetet med att förhindra nedslag av olika resistenta bakterier i 

sjukhusmiljön fortgår, vid kontroll har det visat sig att det slarvas 

inom detta område inom alla nivåer i organisationen. 

SMÄRTMOTTAGNINGEN har under en del av året varit neddragen Biträdande avdelningsskötare Ragnhild Wideman 

p.g.a. att smärtläkaren och smärtsjukskötaren arbetat på annat 

håll. Mottagningen tar endast emot patienter på remiss. För bedömning och handläggning av mer komplicerade smärttillstånd 

har ett samarbete med en läkare specialiserad inom smärtbehandling upprättats. 

13

PRIMÄRVÅRDSENHETEN 

Primärvården upphörde från början av 2006 att vara en egen resultatenhet i och med att funktionerna som primärvårdschef 

och sjukvårdschef sammanfördes till den nyinrättade chefsläkarfunktionen. Primärvårdens tidigare basenheter (Hälso- och 

sjukvårdsmottagningarna, Långvårdsenheten och Tandvårdsenheten) blev samtidigt basenheter under chefläkaren medan Miljöhälsovården 

kom under förvaltningschefen. Dock kvarstår Gullåsens läkarbemanning under hälso- och sjukvårdsmottagningarnas 

läkarresurs och Gullåsen inryms även i primärvårdens jouransvar. 

Projektet med ”lättakuten” som syftade till att primärvården skulle sköta sina jourbesök på kontorstid och att alla akuta fall 

efter kl 16 skulle hänvisas till akuten måste efter 4 månaders försök läggas ner. Med tidvis dålig läkarbemanning i primärvården 

resulterade försöket i att planerad läkarmottagning reducerades till ett minimum till förmån för akuttider och därmed orimliga 

väntetider. Ett ökat antal primärvårdspatienter kom därför att belasta akutmottagningen. 

Personalsituationen har under året, med några få undantag, varit tillfredsställande vad beträffar bemanning av vårdpersonal 

och tillräckligt många vikarier med hög kompetens kunde anställas till sommaren. 

En screening rörande våld i parrelationer riktad till alla gravida och nyblivna mammor har påbörjats inom mödravården. En 

del av personalen har gjort studiebesök till Rikskvinnocentrum (RKC) i Uppsala som utgör en viktig samarbetspartner. Åländska 

kvinnor och även vårdpersonal har haft möjlighet att vända sig till RKC:s telefonrådgivning och en allmän studiedag har hållits 

för all personal för att öka kunskapen rörande detta. 

På grund av barnantalet har gränserna inom mödra- och barnrådgivningsverksamheten justerats så att Kalmarnäs och Solberget 

flyttats från Jomala till hälsovårdarna i Mariehamn. 

Ett gigantiskt projekt har under året genomförts i form av att erbjuda den åländska befolkningen som är sju år och äldre 

kostnadsfri TBE-vaccinering (mot fästingburen enkefalit) eftersom man på Åland har påträffat ca 50% av de sjukdomsfall som 

diagnostiserats i Finland. Sammanlagt gavs 23.906 vaccinationer under kampanjen, som tack vare en förtjänstfull insats av 

personalen kunde genomföras även kvällstid. 

Skolhälsovårdarna har tillsammans med Ålands Idrottsförbund och Ålands Motionsförbund startat ett försök med att ge ut 

motionsrecept till inaktiva barn/ungdomar med risk för övervikt med erbjudande om möjlighet att delta i 10 olika motionsövningar. 

Intresset har varit stort. 

Evidensprojektet ”de sju första sekunderna” angående bemötandet har fortgått. Under året har en broschyr och plansch tagits 

fram där värdegrunden och nyckelorden för bemötandet framgår. 

Papa- och preventivmedelsmottagningen för kvinnor över 25 år har flyttat i anknytning till den gynekologiska enheten och utgör 

nu tillsammans med mödrarådgivningen, BB och gynekologiska avdelningen en grund för kvinnomottagningsverksamheten. 

Att införa ”Kökar-modellen” med friare arbetstider har, av olika orsaker, inte kunnat genomföras i de övriga skärgårdskommunerna. 

För läkarmottagningen, företags- och personalhälsovården samt barn- och mödrarådgivningen har planerandet av om- och tillbyggnad 

av nya mottagningar påbörjats under hösten. 

Schemaläggning och omvårdnadsjournal på data har genomförts, arbetstid har använts till planering av nya databaserade journaler 

för skolhälsovården, mödra-, preventivmedels- och barnrådgivningarna. 

Sju interna studiedagar har under året arrangerats med tyngdpunkt på kvinnohälsa, barnrådgivning, diabetes, hygien och konflikthantering. 

DIABETESVÅRDENs koordinator har utsetts för två år för att samordna personal- och patientutbildningen inom ÅHS. Avtal har 

skrivits med ny fotvårdare. Fotvårdaren ska främst granska diabetikernas fötter samt ge fotvårdsråd. 

Regelbundna möten (1 ggr/vecka) hålls med den diabetesansvarige läkaren på hälsocentralen, primärvårdens diabetesskötare, 

specialsjukvårdens diabetesskötare och sjukskötaren på livsstilsmottagningen. Bl.a. utbildning och patientärenden har berörts. 

Primärvårdens diabetesansvarige läkare har börjat ta emot diabetespatienter 1 dag/vecka. 

Kontakten mellan specialsjukvårdens diabetesskötare och primärvårdens diabetesmottagning har underlättats efter att de 

placerats i närliggande utrymmen. Primärvårdens diabetesmottagning har deltagit i planeringen av den nya diabetesmätdatablanketten. 

FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN omfattade 57 företag och 48 lantbruksföretag, totalt cirka 850 personer, varav ca 190 personer med 

sjukvårdsavtal. Nya företag har anslutit sig samtidigt som några företag sagt upp sina avtal med ÅHS. 

Under året har det varit relativt många möten/undersökningar angående arbetsklimat, fuktskadade byggnader och olika problem 

på arbetsplatserna. 

14

PERSONALHÄLSOVÅRDEN omfattar ca 1.200 personer inklusive 

långtidsvikarier inom ÅHS. 

Fuktskadade byggnader inom ÅHS har fortsättningsvis genererat 

extra undersökningar av personal. Läkartjänsten var besatt endast 

på halvtid en stor del av året, vilket medfört långa väntetider. 

HEMSJUKVÅRDEN I GODBY (Finström, Saltvik, Geta och Sund) 

innefattar tre sjukskötar- och två primärvårdartjänster. En del omflyttningar 

av personal i de olika kommunerna har gjort att arbetet 

fungerar optimalt, speciellt med tanke på samarbetet med de olika 

vårdhemmen. I början av året drabbades verksamheten av flera 

långtidssjukskrivningar och svårigheter att skaffa vikarier. Fr.o.m. 

april har personalsituation varit god. 

Ett års försök med beredskapsarbete fyra timmar under lördagar, 

söndagar och helger har fallit väl ut och permanentades fr.o.m. 

september. 

I november flyttade hemsjukvården till en trerums lägenhet i 

Godby. 

HEMSJUKVÅRDEN I MARIEHAMN fungerar dygnet runt och ökar fortfarande 

i omfång. Allt fler svårt sjuka vill vårdas hemma, samtidigt 

som vårdtiden på sjukhuset förkortas. Målsättningen är att den som 

vill vårdas hemma ska kunna få göra det även om man behöver avancerad 

hemsjukvård såsom dropp, smärtpumpar och dylikt. Samarbetet 

med bland annat Norra Ålands och Södra Ålands hemsjukvård, 

kvällstid och nattetid, fortsätter och målet är att erbjuda lika vård 

åt hela befolkningen, d.v.s. dygnet runt. 

Samarbetet med den onkologiska verksamheten har fungerat bra. 

Mariehamns hemsjukvård har deltagit i en arbetsgrupp för den palliativa 

sjukvården. 

Under senhösten övertog hemsjukvården i Mariehamn administrationen 

av assistenterna till en respiratorpatient. 

HÄLSOCENTRALEN I GODBY hade i början av året ca två månaders 

väntetid till läkare. Under sommaren förekom inga väntetider alls 

för att åter öka till två månader underhösten p.g.a. sämre läkarebemanning. 

Den 1 juni flyttade läkarmottagningen tillbaka till de 

sanerade, nymålade och fräscha lokalerna i Godby Center 

HÄLSOCENTRALEN I MARIEHAMN har efter sommaren och under 

hela hösten varit kraftigt underbemannad visavi läkare, vilket medfört 

längre väntetider. 

Två sjukskötare har övertagit ansvaret för smittspårning. En läkare 

har påbörjat en handledarutbildning vid Rohto-centret med målsättningen 

att förbättra och rationalisera läkemedelsbehandlingen. Tre 

sjukskötare har deltagit i fortbildning inom medicinsk telefonrådgivning. 

Planeringen för ett teamarbete läkare-sjukskötare kommer att 

fortsätta parallellt med planering av nya verksamhetsutrymmen för 

hälsocentralen. 

LIVSSTILSMOTTAGNINGEN öppnades hösten 2004 för att svara mot 

det behov som den kraftiga ökningen av patienter med livsstilsrelaterade 

sjukdomar förorsakat. Intresset för mottagningen har under 

året vuxit så att andelen patienter har ökat med 60% jämfört med 

år 2005. Mottagningen tar endast emot patienter som är remitterade 

av ÅHS läkare men har även ett intimt samarbete med Diabetesenheten, 

Folkhälsan, Ålands Motionsförbund, Ålands Idrottsförbund 

och Ålands Handikappförbund r.f. 

15

MARIEHAMNS HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSMOTTAGNING 

Mödrarådgivningen har haft flera gravida under 2006 jämfört med tidigare samtidigt som personalsituationen påverkats negativt 

av sjukskrivningar och vikariebrist. Rådgivningen har fortsatt att sköta en del av de gravida i Jomala p.g.a. ökad inflyttning 

dit och även tagit över hälsovården för gravida i Lemland/Lumparland. 

På grund av gynekologbrist har läkarkontrollerna på mödra- och preventivmedelsrådgivningen inte kunnat tas om av hand av 

gynekologiska polikliniken i enlighet med planerna. För barnrådgivningens del kunde Barn- och ungdomsenheten ta över läkarkontrollerna 

från april 2006, något som dock inte fungerade under sommaren. 

För barnrådgivningens hälsovårdare har utbildningen ”Det tidiga samspelet” fortsatt. Under året har BCG-vaccineringen åt alla 

nyfödda slopats. Den ges nu endast åt nyfödda med ökad risk att insjukna i TBC, vilket förutsätter en viss utredning av alla 

gravida gällande eventuella risker för det väntade barnet. 

Inom skolhälsovården har, speciellt på gymnasialstadiet, mycket arbete ägnats åt det drogförebyggande arbetet, bl.a. har drogpolicyn 

reviderats. På yrkesskolan har även krisplanen reviderats. 

På preventivmedelsmottagningen under 25 år ordnades även denna höst en riktad dag för upptäckande av könssjukdomen Clamydia 

hos pojkar. 

Inom alla områden blir behovet av psykosocialt stöd för patienterna allt större. Inflyttade med olika kulturbakgrund, som ökat 

mycket under de senaste åren, behöver också mera stöd. 

NORRA ÅLANDS HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSMOTTAGNING 

I maj flyttade Godby hälso- och sjukvårdsmottagning från sina tillfälliga lokaler på Tistelgränd i Godby till det sanerade Godby 

Center. Trots de provisoriska lokalerna på Tistelgränd och flytten har tillgängligheten och kontinuiteten varit god och väntetiderna 

till mottagningen korta. 

En ny mall för föräldraförberedelseverksamheten på Åland har utformats för att göra informationen till de blivande föräldrarna 

mera enhetlig. 

Inom barnrådgivningsverksamheten på Godby rådgivning hjälpte specialsjukvårdens barnläkare till med läkarundersökningarna i 

november och december då läkarbemanningen på läkarmottagningen i Godby var låg. 

SÖDRA ÅLANDS HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSMOTTAGNING 

Lemlands hälso- och sjukvårdsmottagning kunde flytta tillbaks till sanerade och renoverade utrymmen i slutet av mars 2006. 

En deltidstjänst från Lumparlands hälso- och sjukvårdsmottagning som stängdes 2005, har omfördelades till hemsjukvården som 

hela tiden ökar i omfattning. 

Skolhälsovården på Södra Åland är hårt belastad eftersom elevantalet ökar speciellt i Jomala p.g.a. kommunens befolkningstillväxt. 

16 

Ett varmt välkomnande 

till hälsomottagningen 

i Kökar ges med denna 

vackra skylt.

Mariehamns hemsjukvård var tillsammans med Dagkliniken en av 2ndra pristagarna i tävlingen Årets arbetsplats 2006. 

Här med diplom över placeringen ses från vänster i bakre raden Elisabeth Englund, Ramona Mansnerus, Laila Aaltonen, 

Jenni Kortelahti och i främre raden Charlotte Mattsson, Monica Berglund, Gun Söderlund, Mikaela Lindholm och Annelie 

Karlsson. Inte med på bild är Yvonne Lindeman, Magdalena Häger, Carol Engman, Else-Maj Holmström, Marika Sundqvist 

och Kerstin Karlsson. Anställda på avdelningen är även Marion Kalm, Annika Måtar och Sari Gustavsson som för tillfället är 

på föräldra-/vårdledighet. 

PSYKIATRIENHETEN 

Sedan 2000-talets början har antalet vårddygn för sluten psykiatrisk vård minskat år efter år. Mestadels syns det på åldringssidan 

där det varit mycket mindre behov än tidigare, kanske tack vare att servicehusen i kommunerna har börjat fungera allt 

bättre och kunnat ta emot en del av demensproblematiken, så också Gullåsen. 

Det syns även en nedgång i intagningen av akuta psykiatriska patienter, t.o.m. så att två veckor före midsommar var akutavdelningen 

tom, vilket är den längsta perioden under senaste 20 åren. Däremot finns det efterfrågan på öppenvårdsmottagningar 

där man haft köer upp till 4 – 5 månader. Största utmaningen framöver är att dirigera om personal från slutenvård till öppenvårdsarbete. 

Planeringen av den nya psykiatriska kliniken tog ordentlig fart från våren, med studiebesök både till öst och väst och med tätt 

samarbete med Tengboms arkitektbyrå. Kliniken har haft flera arbetsgrupper som flitigt har träffats under hösten och till julen 

var de preliminära ritningarna klara. 

Personalsituationen har varit tillfredsställande men som tidigare saknas det specialister i psykiatri varav 2 ½ tjänst har varit 

utan varaktig tjänsteinnehavare. 

Projektet psykiatrisk rehabilitering som består av riktad psykiatrisk rehabilitering samt ”COPE” har fortgått med en viss förskjutning 

i tidtabellen. Projektet finansieras delvis av landskapet och 

EU:s socialfond Mål 3. Deltagarna i riktad rehabilitering från ÅHS, Mariehamns stad och Arbetsförmedlingen på Åland har i samarbete 

med Hallands läns landsting, vidareutbildat sig under studieveckor samt gjort omfattande övningsarbeten tillsammans 

med hjälpklienter. Under våren ordnades kännedomsutbildning om denna arbetsmetod till psykiatrisk personal och socialsekreterare. 

17

Grelsby sjukhus i vårskrud 

Verksamhetsutvecklingen påbörjades under 2006 men fortgår ännu 2007. Under året deltog två personer från primärvården 

samt två personer från Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen i kurser för att lära sig att leda COPE föräldrakurser. Inga 

föräldrakurser har ordnats under 2006, men kommer att ordnas år 2007. 

På ÖVERSKÖTARKANSLIET har arbetet med att utveckla vårdarbetet fortsatt genom att stöda områdesspecifik utbildning som 

vilar på en evidensbaserad grund. Handledningssatsningen har utgått från en kollegial grund för att stärka yrkesidentitet och 

psykiatrisk substanskunskap i vårdarbetet och den arbetsterapeutiska funktionen. 

Den psykiatriska enheten har i samarbete med Abilita slutfört arbetet med utvecklingen av en psykiatrisk version av omvårdnadsprogrammet. 

Programmet har stegvis tagits i bruk under året. Schemaläggningsprogram för administrering av personalens 

arbetstider har nu införts på samtliga avdelningar. 

Den låga beläggningsgraden har möjliggjort ett gränsöverskridande samarbete där personalresurser använts över avdelningsgränserna 

på ett sätt som inneburit betydande budgetinbesparingar. 

Arbetsterapifunktionen på sjukhuset och Dagkliniken har vidareutvecklats och integrerat sin verksamhet ytterligare och fungerar 

alltmer som en enhet. 

Arbetet med att se över arbetsfördelningen mellan överskötare, avdelningsskötare och biträdande avdelningsskötare har påbörjats. 

Under hösten har problemen med inomhusmiljön på Grelsby sjukhus accentuerats, varför en grundlig utredning skall göras. 

BARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRISKA MOTTAGNINGEN har fortsatt verksamheten som tidigare, ett generationsbyte kommer att 

ske i och med överläkare Gyrit Hagmans pensionering. 

Under hösten har planer gjorts upp för ett speciellt center för ätstörningar, ”Treat”. 

Planerna innebär att samla läkare, kuratorer, fysioterapeuter och vårdpersonal kring samma mottagningspunkt och erbjuda ett 

helhetsprogram för ätstörningspatienterna. 

Av tidigare projekt har” Barn till psykiskt sjuka föräldrar” fortsatt och nu kommit in i sitt sista skede med bl.a. utbildning för 

kommunala tjänstemän och politiker. 

DAGKLINIKENs nya lokaler i f.d. hälsocentralen har underlättat arbetet att skapa trivsel och tillgänglighet för både patienter, 

anhöriga, samarbetspartners och övriga besökare. Lokalerna nyttjas flitigt för enskilda möten, anhörigträffar, nätverksmöten, 

utbildningstillfällen o dyl., även av andra än Dagklinikens egen personal. 

18

Fokus under året har legat på fortsatt skolning i Rehab-projektet och projektet ”Barn till psykiskt sjuka föräldrar”, samt på 

övergången till omvårdnadsdokumentation i den elektroniska patientjournalen. 

Personalsituationen har varit god. Det utökade samarbetet mellan Grelsby sjukhus och Dagkliniken har påverkat flera saker 

positivt, bl.a. har det inneburit bredare möjligheter att ordna gruppverksamhet. 

Yrkeshandledningen har fortsatt under året. 

PSYKIATRISKA AKUTAVDELNINGEN har haft en ovanligt låg beläggning (42%), missbrukarvården har motsvarat ca 25% av avdelningens 

verksamhet. Statistiksiffrorna motsvarar i stort sett förra årets siffror, en liten minskning kan dock noteras vilket 

främst beror på färre psykiatriska akutvårdspatienter. 

Under juli tog avdelningen över den polikliniska verksamheten kring substitutbehandling för narkomaner. En del av de 421 öppenvårdsbesök 

avdelningen har haft består av dessa besök. 

PSYKIATRISKA REHABILITERINGS- 

AVDELNINGENs målsättning att erbjuda psykiatriska långtidssjuka patienter en individuellt anpassad vård, behandling och rehabilitering 

har uppnåtts. Den största målgruppen är fortsättningsvis de som bor i närhet av sjukhuset i sina hem. Vårddygnen 

på avdelningen har minskat medan öppenvårdsbesöken ökat. 

Utvecklingen av samarbetet mellan avdelningen och dagkliniken har lett till att patienter i ännu högre grad kunnat vårdas i sitt 

hem. 

Kvaliteten på vårdarbetet har säkrats genom regelbunden grupphandledning en gång i månaden samt individuella handledningar. 

PSYKOGERIATRISKA AVDELNINGEN har haft några toppar med relativt hög belastning, men för övrigt har beläggningen varit 

låg. Personal från avdelningen har samarbetat med Gullåsen kring patienter med ökat vårdbehov. 

VUXENPSYKIATRISKA MOTTAGNINGEN tar emot patienter från 20 års ålder med eller utan remiss. Trycket på den psykiatriska 

öppenvården är fortsättningsvis stort med samma antal besök som året innan. Alla patienter som tagit kontakt har inte kunnat 

erbjudas behandling vid mottagningen, några har kunnat hänvisas till andra enheter för behandling. Väntetiden för samtalsterapi 

har varit längre än tidigare, 4–5 månader och därmed har målsättningen att kunna påbörja samtalsterapi inom 3 månader 

inte uppnåtts. Öppenvården planeras få personalförstärkning i samband med sammanslagningen av hela psykiatrin i det kommande 

nybygget. 

Under det gångna året har vuxenpsykiatriska mottagningen haft större utrymmen till sitt förfogande efter det att Barn- och 

ungdomspsykiatriska mottagningen flyttade till andra lokaler. 

Under hösten har flera utbildningstillfällen i kris och katastrofpsykologi hållits för övrig ÅHS-personal och en ny planering gällande 

krisverksamheten har kommit igång. 

Biträdande kosthållsföreståndare 

Linnea Rajalin och 

kostföreståndare Ann-Britt 

Mörn i arbete vid köket på 

Grelsby sjukhus. 

19

REHABILITERINGS- OCH FYSIATRIENHETEN 

Trenden från 2005 med ett allt yngre klientel fortsätter. Sedan våren har en högt specialiserad läkare med särskild inriktning på 

kronisk smärta arbetat 1 vecka/månad och även fungerat som vikarierande överläkare. 

I habiliteringsteamet har samarbetet tack vare habiliteringskoordinatorn förbättrats, och nya klarare strukturer för verksamheten 

har hittats. 

Efter 10 år i rehabs nuvarande utrymmen har verksamheten vuxit så att det nu råder utrymmesbrist. Tillfälliga lösningar har 

diskuterats och ortopedingenjörens firma HOT ab har flyttat sin mottagning från rehab till centrum. 

REHABILITERINGSAVDELNINGENs personal har fått handledning i att utveckla omvårdnadsdokumentation vilket har gett en 

ökad förståelse för betydelsen av dokumentationen samt sporrat till en fördjupning av kunskapen inom omvårdnadsområdet. 

Sedan länge har inomhusluften påverkat personalens hälsa i negativ riktning. Orsaker till sjukfrånvaro kunde härledas till försämrad 

inomhusluft. Under hösten har ventilationen tidvis varit avstängd. I samband med byte av ventilationsaggregat försämrades 

inomhusluften märkbart. 

Antal vårdtillfällen har ökat men diagnosgrupperna är i stort sett oförändrade bortsett från en tillfällig anhopning av stroke 

patienter under hösten. Trenden med allt yngre patienter innebär att flera patienter väljer att övernatta hemma. 

Vissa omfördelningar av rumsanvändningen har genomförts på avdelningen. 

LÄKARMOTTAGNINGENs verksamheten har förändrats tack vare den extra specialistläkare som har behandlat sammanlagt 37 

patienter (87 besök) som lidit av kronisk, ickemalign smärta. Samarbete med anestesins smärtmottagning har fortsatt. Mottagningssköterskans 

arbete har anpassats kring detta. 

FYSIOTERAPIN hade under hela året god tillgång till fysioterapeutvikarier. 

Rutiner och vårdprogram utformades för fysioterapeutiska diagnoser. Gruppverksamhet i bassäng utvärderades och effektiverades. 

Ledd vattengymnastik förbättrar rörelseförmåga hos postoperativa höft-, knä- och ryggpatienter. Kroniskt handikappade 

personer kan bibehålla funktion och stimuleras till aktiv träning. 

ERGOTERAPINs personalresurser utökades 

genom att en halvtidstjänst omvandlades 

till heltid. Målsättningen var att höja 

kompetensen gällande kognitiva bedömningar 

och då speciellt körförmågeutredningar. 

En ergoterapeut har utbildats 

inom körförmågebedömningar men tyvärr 

har inte medel funnits för anskaffning av 

nödvändigt bedömningsmaterial. 

Antal remitterade patienter till ergoterapin 

har ökat något. En stor ökning har 

konstaterats i behovet av behandling av 

handartros patienter med paraffin (2006: 

226 behandlingar, 2005:112 behandlingar) 

som ges i form av gruppbehandlingar. 

Arbetet med att ta fram rutiner och vårdprogram 

för de vanligast förekommande 

patientgrupperna har fortgått. 

TALTERAPIN har deltagit i arbetet att 

arrangera en språkklasskonferens på 

Åland i april 2006 med hela Sverige och 

10 år i nuvarande lokaler firades med öppet hus. Kerstin Eriksson från 

Svenskfinland som upptagningsområde. 

Två praktikperioder har genomförts av Gullåsens terpai testar handfunktionen under ergoterapuet Astrid Eng- 

en logopedstuderande från Umeå vilket vists vakande öga. 

tillsammans med två logopedstuderande 

sommarvikarier har möjliggjort intensivterapier för barn. 

Enligt verksamhetsmålen planerades utveckling av material och modell för grupputveckling av barn med grava och måttliga 

språkstörningar. Det har dock visat sig att denna patientkategori är så pass heterogen att gruppbehandling inte lämpar sig. I 

stället har utveckling av material och modell för gruppbehandling av barn med R-fel utförts. 

Andelen avdelningsbesök har ökat medan andelen hem-, dagis- och skolbesök minskat på barn och ungdomssidan. Totalt registrerades 

1.440 patientåtgärder i form av möten eller patientbesök vilket är en ökning med 100 åtgärder jämfört med föregående 

år. 

HJÄLPMEDELSUTLÅNINGEN har testat användandet av elektroniska betalningsförbindelser för hjälpmedel, men det planerade 

införandet har framskjutits för att invänta förändringar som förbättrar användarvänligheten. 

0

RÖNTGENENHETEN 

Under året inträffade inga större förändringar beträffande apparatur eller verksamhet. Personalsituationen har varit tillfredsställande 

och produktiviteten har varit väsentligen oförändrad. Väntetiderna för bokade undersökningar har varit korta, med 

undantag för magnetundersökningar (MR). Under året gjordes en ny upphandling av den mobila MR-tjänsten och tillgången har 

därmed förbättrats samtidigt som väntetiderna långsamt minskar. 

Verksamhetsmålen i planen för år 2006 uppnåddes på de flesta punkterna, men på grund av tidsbrist har utvecklingen av undervisnings-PM 

och andra handlingar på Intranät-sidorna inte ännu kommit längre än till planeringsstadiet. 

TANDVÅRDSENHETEN 

Tandvården i Mariehamn verkade för sjätte året i rad i tillfälliga utrymmen, men under året påbörjades ett nybygge i Alandiabolagens 

regi vid Ålandsvägen, där tandvården kommer att få nya verksamhetsutrymmen på drygt 500 kvm. Till följd av 

saneringen av Godby Center var den mobila tandläkarvagnen stationerad intill den temporära hälsocentralen i Godby fram till 

mitten av maj, varefter den besökte samtliga skärgårdskommuner utom Vårdö, vars barn och ungdomar bereddes vård i Godby. 

Totala antalet besök hos tandläkare, tandhygienister och tandskötare minskade med 9,7% jämfört med 2005. Specialisttandläkaren 

i tandreglering behandlade 842 personer (-5,4%) och antalet tandregleringsbesök var 2.750 (-9,4%), vilket utgjorde 17,1% 

(+0,2%) av totalantalet besök. 

Orsakerna till det minskade besöksantalet var flera. I huvudsak skedde minskningen inom munhygienistverksamheten (-85%) 

p.g.a. obesatta tjänster i 11,5 respektive 10 månader. En annan orsak var att många tandläkare, genom att omvandla semesterpenningen 

till SP-dagar, hade betydligt längre semester utan vikarier jämfört med 2005. En tredje orsak var driftstoppet till 

följd av återinflyttningen av de två tandläkarmottagningarna till Godby hälsocentral efter ombyggnaden av Godby Center. 

Några exempel på mål i verksamhetsplanen jämförda med årets förverkligade siffror inom parentes: 

Antal besök: 20 000 (16 124) 

Antal patienter: 8 500 ( 7 730) fördelat på 0-17 år, 4 400 (2005:4 075) och 18 år o. äldre, 4 100 (2005: 3 655) 

Verksamhetsmålet att sanera mottagningsutrymmena i Godby förverkligades. 

De senaste åren har man i Norden noterat en allt sämre tandhälsa hos barn och ungdomar som en följd av det enorma godisutbud 

som omger ungdomarna idag. 

Godis- och läskförsäljning i skolor i kombination med renodlade godisbutiker och en effektiv reklam i massmedia samt ett ofta 

bristfälligt intresse hos föräldrar att övervaka barnens godisintag och tandborstning har lett till att ungdomar idag har fler hål 

i sina tänder än vad situationen var för några år sedan. Detta gäller även Åland men den negativa trenden för barns tandhälsa 

upp till 12 år ser ut att ha svängt. I WHO:s globala tandvårdsstatistik mäter man tandhälsa bland annat genom att jämföra 12åringars 

tandstatus med hjälp av ett så kallat D(M)F-index. Årets index för Ålands del var 0,9, en förbättring med 0,1 jämfört 

med de tre senaste åren. Indexet är en värdefull mätare av kvaliteten av enhetens profylaxarbete inom barntandvården. 

Resultatet innebar att verksamhetsmålet i planen att förhindra försämringen av barns och ungdomars tandhälsa förverkligades. 

I nordisk jämförelse var resultatet gott. Som jämförelse kan noteras att riksmedeltalet i Sverige år 2001 var 0,9 och i Finland 

1,2 år 2000. 

Jourtandvård för allmänheten upprätthölls under årets alla dagar. Antalet jourpatienter minskade med 18,9 % jämfört med 

2005, vilket möjligen kan bero på ett kraftigt ökat utbud av privata tandvårdstjänster då flera nya privatmottagningar öppnades 

under året. 

21

Instrumentskötare Annika Nässi förbereder en patient för 

intrevitreal injektion. 

Ögonkirurg Börje Lignell inleder operationen. 

ÖGONENHETEN 

Antalet besök har sjunkit som förväntat på grund av att 

endast en läkare numera sköter såväl ögonkirurgi som 

laseroperationer. Väntetider har ännu inte överstigit 

tre månader men en trend till längre väntetider för 

oprioriterade remisser kan skönjas. 

Sjuksköterskemottagningarna har utvecklats men än så 

länge inte fullt ut på grund av rumsbrist. 

Den digitaliserade foto/angiografiundersökningsutrustningen 

används bland annat för att hitta de ”våta” makuladegenerationerna. 

De första intraoculära injektionerna 

för våta makuladegenerationer har genomförts 

med lovande resultat. På grund av injektionernas höga 

pris ökade läkemedelsutgifterna dramatiskt. De tre 

injektioner som gavs i slutet av 2006 svarade för 61% av 

totala läkemedelskostnaden på ögonkliniken. Behovet 

ökar nästa år. 

Efterfrågan av synhjälpmedel ökar. Störst ökning är den 

s.k. Daisy-spelaren. Det är i princip en vanlig bärbar 

CD-spelare med specialfunktioner som behövs för de 

moderna talböckerna. 

ÖRON-, NÄS- OCH HALSENHETEN 

Enheten har trots upprepade annonseringar inte lyckats 

få en ordinarie överläkare. Verksamheten har under 

året skötts av utomstående läkare under totalt 28 veckor. 

Dessutom har Matti Penttilä under 16 dagar spridda 

över året utfört främst FESS operationer, septumplastik 

och septorhinoplastik. Kai Fagerström har även haft 21 

operationsdagar. 

Hörselvådsassistentjänsten kunde besättas 30 timmar/ 

vecka fr.o.m. 1 augusti. Fram till dess sköttes verksamheten 

helt av en utomstående hörselassistent 

2 veckor/månad. Under resten av året har hon verkat 

1 vecka/månad. 

På grund av läkarbristen har mottagningen inte kunnat 

ta emot det stora patientflödet på ett optimalt sätt. 

Mottagningen hör till de enheter som haft de längsta 

väntetiderna för oprioriterade ärenden, upp till nio 

månader. 

Stor efterfrågan har också funnits på hörselvårdsassistenternas 

tjänster.

MILJÖHÄLSOVÅRDSENHETEN 

HÄLSONÄMNDEN 

Ålands landskapsregering har i enlighet med LL om hälso- och sjukvården 10 § tillsatt Hälsonämnden vid Ålands hälso- och sjukvård 

för mandatperioden 2006-2007. 

Nämnden har följande sammansättning: 

Ordförande Christina Hägerstrand (fs) 

Viceordförande Gun Carlson (c) 

Ledamot Jan-Erik Mattsson (c) 

Ledamot Inga-Britt Wirta (soc) 

Ledamot Birger Lindholm (soc) 

Sammanträdestider och –dagar har under det första halvåret varit andra och fjärde torsdagarna och under andra halvåret 

tredje torsdagen i månaderna och sammanträdesplats Ålands hälso- och sjukvårds centralkanslis sammanträdesrum. 

Hälsonämnden har under år 2006 (2005) sammanträtt 13 (19) gånger och behandlat 109 (194) paragrafer samt delgivits 232 

(247) tjänstemannabeslut, 468 (389) handlingar har antecknats för kännedom. Under 2006 har en arbetsmetod med projektinspektioner, 

enligt rullande lista fram till år 2011, införts inom miljöhälsovården. Detta har resulterat i att expeditionerna av 

beslut och tillstånd har ökat från 414 år 2005 till 778 år 2006 och hälsoinspektörernas inspektioner har ökat från 975 år 2005 till 

1.106 år 2006. Antal projekt har varit 23 fördelade inom de olika uppgiftskategorierna. 

Såsom föredragande tjänstemän har i enlighet med arbetsordning ledande veterinären tjänstgjort och vid dennes frånvaro besiktningsveterinären. 

Förutom ledande veterinären har fiskhälsoveterinären och hälsoinspektörerna varit beredande tjänstemän 

inför hälsonämnden. 

Hälsonämnden har under året till Ålands landskapsregering lämnat förklaring med anledning av EU-kommissionens formella 

underrättelse 2006/2014; Badvatten som uteslutits från direktivets 76/160EEG; Tillämpningsområdet; Kommissionens brev 

– SG.Greffe (2006)2D/201820. 

De årligen återkommande algobservationerna har genomförts samt har rapporteringen av badvatten vid allmänna badstränder i 

landskapet till EU-kommissionen utförts enligt direktiv från Ålands landskapsregering. 

Arbetet med samordningen av miljö- och hälsoskyddsfunktionerna inom landskapsförvaltningen har under året resulterat i en 

slutrapport över vilken hälsonämnden lämnat utlåtande 21.09. 

Under året har två besvär mot Hälsonämndens beslut förkastats av Ålands förvaltningsdomstol. Hälsonämnden har i tre ärenden 

bemött inlämnade besvär till domstol. Fem rättelseyrkanden har inlämnats med anledning av nämndens beslut och tre rättelseyrkanden 

med anledning av tjänstemannabeslut. 

Antalet ärenden rörande sanitära olägenheter var samma som år 2005, 26 st, och husundersökning p.g.a. fukt och mögelproblem 

var 14 (15). 

HÄLSOINSPEKTIONEN 

Verksamhetsåret har präglats av föreberedelser för en ny organisation bestående av Ålands Miljöprövningsnämnd, landskapsregeringens 

miljöinspektörer och ÅHS’ Miljöhälsovårdsenhet. Ledande veterinär har deltagit som sakkunnig i arbetsgruppen 

som har haft i uppdrag att planera den blivande organisationen som har arbetsnamnet Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet 

(ÅMHM). Arbetsgruppen hade möten praktiskt taget varje vecka och besökte hälsoinspektionen, livsmedelslaboratoriet och veterinärerna 

vid ett flertal tillfällen. Seminarier för personalen vid de arbetsplatser som skall överföras till den nya organisationen 

arrangerades. Arbetsgruppens arbete resulterade i betänkandet ”Samordning av miljö- och hälsoskyddsfunktionerna inom 

landskapsförvaltningen” (Åländsk utredningsserie 2006:2). 

Hälsoinspektionen flyttade i december 2006, tillsammans med de nämnda enheterna, till nya lokaler på Norragatan 17. 

Den praktiska övervakningen anpassades också till arbetssättet i den blivande organisationen där inspektörerna självständigt 

bereder och tar beslut i samtliga ärenden samt planerar och verkställer den regelbundna övervakningen. 

Hälsoinspektionen gjorde i början av året en årsplan innehållande övervakningsprojekt inom samtliga tillsyningsområden: livsmedel, 

vatten, bygg och kemi. Även en ”rullande” planering för ett, tre och sex år togs fram. 

Nya förvaltningsrutiner skapades för kungörelser, projektinspektioner, slutrapporter och enskilda behandlingar. 

Som helhet visade sig den nya arbetsmetoden bli en verklig utmaning som i fortsättningen ytterligare måste finslipas så att 

kumulering av kansliarbete inte förekommer och så att förvaltningsrutinerna och dataregistreringen skärps.

Följande övervakningsprojekt genomfördes under verksamhetsåret: 

1. Tvättinrättningar 

2. Stormarknader 

3. Impregneringsanläggningar och sågverk samt andra träförädlingsanläggningar 

4. Storkök 

5. Asfalt- och cementstationer 

6. Gatukök 

7. Ishall och konstisbana 

8. Restauranger och matserveringar i skärgården 

9. Hotell 

10. Skolor 

11. Stugbyar 

12. Kylförvaring med ammoniak och freon (tillverkning och lagring av livsmedel) 

13. Oljehamnar 

14. Idrottshallar 

15. Egenkontroll – små butiker 

Samtliga projekt har i början av 2007 delgivits Hälsonämnden för utvärdering av själva objektgruppen samt det nya arbetssättet. 

LIVSMEDELSLABORATORIET samlokaliserades i juni med Ålands landskapsregerings Miljölaboratorium och Ålands försöksstations 

laboratorium i fräscha ombyggda utrymmen i Prestgården by i Jomala. I och med flyttningen erhölls även ändamålsenliga 

lokaler för analyser av patogena bakterier som Salmonella och Listeria. Apparaturen och mätmetoden för mätning av radioaktiv 

strålning förnyades under hösten på initiativ och bekostnad av Strålsäkerhetscentralen. Tre nya metoder ackrediterades vid 

det årliga besöket av ackrediteringsorganet FINAS. Arbetet med att skapa ett gemensamt kvalitetssystem inför den planerade 

samorganisationen har påbörjats. 

VETERINÄRVÅRDEN förnyade under verksamhetsåret organisationen och samarbetet kring beredskap för smittsamma djursjukdomar 

och zoonoser. Hotet inför fågelinfluensans ankomst till Åland med flyttfåglar sammanförde landskapsveterinären 

och ÅHS’ veterinärer till ett intensivt planerings- och konkret beredskapsarbete. Under flera gemensamma möten skapades ett 

säkert kommunikationsnät och ledande veterinär utarbetade en handbok för praktiska arbetsmetoder under en akut smittsituation. 

ÅHS’ veterinärer tilldelades VIRVE-telefoner, ett störningsfritt och säkert myndighetstelefonnät. 

Under fågelflyttningsperioden på våren testades beredskapen och flera fältobduktioner och –provtagningar gjordes. Positiva 

resultat för fågelinfluensa uteblev. 

ÅHS’ besiktningsveterinär beviljades ett års tjänstledighet för att sköta landskapsveterinärtjänsten, då ordinarie landskapsveterinär 

tjänstgjorde vid Jord- och skogsbruksministeriets veterinäravdelning som extraresurs under fågelinfluensaberedskapen. 

Som vikarierande besiktningsveterinär anställdes tjänsteinnehavaren för biträdande landskapsveterinär. Denna vakans förblev 

obesatt, något som i sin tur orsakade att djurskyddsinspektionerna vid anmälningar måste skötas av ÅHS’ veterinärer. 

Det noterades att djurskyddsövervakningen i landskapet har flera problem, både organisatoriska brister och resursbrister. Den 

behöver således planeras om och korrigeras för att motsvara ett modernt och effektivt tillvägagångssätt. 

24

ADMINISTRATION 

& FÖRSÖRJN 

6

ING 

LEDNINGSGRUPPEN 

I ledningsgruppen har ingått förvaltningschef Björn-Olof Ehrnström (ordf.), vårdchef 

Bengt Michelsson, chefläkare Margareta Bondestam, ekonomichef Marie Lövgren och 

fr.o.m. september personalchef Tiina Robertsson. Förvaltningssekreterare Ann-Marie 

Eriksson har fungerat som ledningsgruppens sekreterare. 

CENTRAL FÖRVALTNING 

IT-ENHETEN 

Målsättningarna i hälso- och sjukvårdsplanen har huvudsakligen uppnåtts. 

Utvecklingen av den elektroniska patientjournalen har fortsatt. Vårddokumentationsdelen 

är införd på hela Gullåsen, hemsjukvården, psykiatrin och barnavdelningen. 

Mätdata har tagits i bruk för rådgivningar och mottagningar. Specialmottagningarna 

har försetts med elektroniska, flyttbara blanketter inom ramen för patientadministrativa 

systemen. Operationsplaneringen har utöver operationsavdelningen tagits i 

bruk på kirurgen, BB-gynekologiska enheten och barnavdelningen. Det s.k. Brygganprojektet 

har tills vidare ersatts med vissa mindre applikationer för vårdkedjan. Den 

planerade enkäten gällande de patientadministrativa systemen har inte genomförts, 

då behovet av den inte upplevts som stort. 

Abilitas konsulter har regelbundet besökt ÅHS för systemplanering och utbildning. 

En stor del av avdelningens tidsresurs har använts till implementeringen av det nya 

ekonomisystemet. 

Schemaläggningssystemet har med intern konsulthjälp spridits till så gott som hela 

organisationen för vecko- och periodarbete. För kansliarbetet har leverantören inte 

hunnit göra anpassningarna. 

Fastigheten Gullåsen/rehab har försetts med trådlöst nätverk och alla mottagningar 

utom två i skärgården har försetts med uppkoppling via Internet. 

På konsultbasis har en datalärare hållit 20 kurser omfattande drygt 170 lektioner för 

ca 100 anställda. Utbildning har getts i Windows operativsystem, internet och e-post, 

ordbehandling, kalkyl och filhantering samt presentationsprogram. 

Säkerheten i datorrummet har förstärkts med ökad kapacitet för den avbrottsfria 

kraften. 

EKONOMIENHETEN 

Ekonomienheten som fram till och med augusti även inkluderade löneavdelningen har 

haft ett intensivt arbetsår. Verksamheten präglades av införande av ett nytt ekonomisystem 

och ny ekonomimodell fr.o.m. 1 maj 2006. Införandet har letts av en projektgrupp 

med deltagare från ekonomienheten och IT-enheten. 

Arbetsbelastningen har varit extremt hög för samtliga inom enheten och situationen 

har ytterligare försvårats av några längre sjukskrivningar. Den extra personalresurs 

som funnits för projektet har varit otillräcklig. 

Det nya ekonomisystemet innebär att ÅHS ekonomiska redovisning sker i en modern 

miljö med de utvecklingsmöjligheter som det innebär. Ekonomimodellen som valts är 

omfattande men möjliggör specialuppföljningar. Vidareutveckling av rapportering och 

analys är dock tidskrävande och under året har rapporteringen varit bristfällig. Ingen 

rapportering till huvudmannen, landskapsregeringen, gavs under perioden maj-november. 

Införandet av den elektroniska fakturahanteringen har flyttats fram då varken de ekonomiska 

eller de personella resurserna varit tillräckliga inom projektet. 

Verksamhetsstödet till enheterna har inte av ovannämnda orsaker kunnat utökas. 

27

FÖRSÖRJNINGSENHETEN 

BYGGNADSPLANERAREN vid försörjningsenheten 

har fungerat som byggnadskontrollant 

för uppförandet av ny 

försörjningsbyggnad vid ÅCS, medverkat 

i planering och uppföljning av renoveringen 

av Fastighets Ab Godby Centers 

fastighet, ansvarat för mindre ombyggnader 

inom sjukhusfastigheten (t.ex. 

nytt arbetsrum i anslutning till intensivvården) 

och deltagit i den förberedande 

planeringen av centralsjukhusets 

ombyggnad, etapp II-III. 

Andra mindre renoveringsarbeten har 

varit bl.a. renovering av några våtutrymmen 

och bostadslägenheter på ÅCS, 

samt uppförande av nytt staket runt en 

del av Gullåsen. 

Det s.k. försörjningshusbygget (etapp I 

av centralsjukhuset om- och tillbygg 

nad) som bl.a. skall inrymma ett nytt 

kök och personalmatsal pågick hela 

2006. Under byggtiden var kulvert till 

Gullåsen stängd fram till hösten 2006 

varför maten till Gullåsen transporterades 

utomhus av en utomstående transportfirma. 

Kökets utvecklade dataprogram 

AIVO har tagits i användning under 

året. Näringsberäkning, recepthantering 

och beställning av patientmåltider och 

livsmedel från avdelningarna än några 

av de arbetsuppgifter som ska skötas 

med hjälp av programmet. 

Offert på alla livsmedel, som köps till 

CENTRALKÖKENA vid ÅCS och GRELS- 

BY SJUKHUS har inbegärts för åren 

2006–2007. 

Mätning av kundtillfredsställelsen med 

VOLYMEN PÅ CENTRALLAGRETS VERKSAMHET KAN BESKRIVAS MED FÖLJANDE UPPGIFTER: 

År 2003 År 2004 År 2005 År 2006 

Omsättning euro 1,4 milj 1,38 milj 1,46 milj 1,46 milj 

Antal expeditioner/år med 

250 arbetsdagar/år: 42 541 45 583 46 926 53 333 

Antal expeditioner/arbetsdag 170 182 188 213 

31.12.03 31.12.04 31.12.05 31.12.06 

Lagervärde euro 210 000 189 000 180 000 157 000 

Artikeltyper på lager 2 190 st 2 240 st 2 289 st 60 st 

28 

köket har inte gjorts p.g.a. den arbetsbelastning 

planeringen av det nya köket 

har inneburit. 

Kostföreståndaren vid Grelsby sjukhuskök, 

Clary Axberg avgick med pension 

den 31.12.2006 efter 38 års tjänstgöring. 

CENTRALLAGRETs Scan-modul system 

har under året utbyggts genom att 

nya, till systemet anpassade, skåp har 

anskaffats till förråden på BB-avdelningen, 

Mariehamns läkarmottagning 

och akutmottagningen. Centrallagrets 

personal kontrollerar regelbundet avdelningarnas 

lagerhållning och fyller på 

avdelningarnas förråd. 

Pernilla Nyberg utsågs i mars 2006 till 

ny lagerchef. 

Tvättningen av ÅHS’ kläder har från och med år 1994 skötts av Quickly Tvättcentralen, nuvarande avtal gäller till slutet av 

2007. 

Byggnation pågick under nästan hela år 2006 Pernilla Nyberg blev ny lagerchef år 2006 Scan-modul systemet har by

MEDICINTEKNIKERn har under året bland annat gjort en översyn av ÅHS’ alla ca 60 infusionspumpar. Medicinteknikern medverkar 

också i ÅHS’ kvalitetsgrupp för utvecklande av kvalitetssystem inom vården och koncentrerar sig där främst på skötseln av 

den medicintekniska utrustningen. 

BOSTADSFÖRVALTNINGEN har successivt kunnat minska på antalet upphyrda bostäder från hösten 2002 till våren 2006. Från 

hösten 2006 har dock utvecklingen svängt så att behovet av personalbostäder igen ökat något eftersom antalet korttidsanställd 

personal har ökat så att i genomsnitt 12–15 bostäder är upptagna av korttidsanställda över veckosluten. 

Under tiden september–maj har några mindre bostäder hyrts ut åt studerande vid Högskolan på Åland. 

Bostadsförvaltningen förfogade den 31.12.2006 över sammanlagt 71 lägenheter och nio rum i Mariehamn, dels i egna fastigheter, 

dels i aktielokaler och dels i upphyrda bostäder samt fem lägenheter och 12 rum på Grelsby sjukhus. 

Bostadsförvaltaren har genom personalarrangemang fått hjälp av en medarbetare anställd på heltid som bland annat sköter all 

städning av bostäderna. 

ANTALET LÅNGVARIGT UPPHYRDA LÄGENHETER UNDER ÅREN: 

31.12.2004: 12 st 31.12.2005: 9 st 31.12.2006: 11 st 

DESSUTOM TILLFÄLLIGT UPPHYRDA BOSTÄDER UNDER SOMMAREN: 

2004: 20 lägenheter och 20 rum 



ÅHS beviljades miljötillstånd för sin verksamhet under året. Från och med år 2006 tar ÅHS på försorg av den 

TEKNISKA ENHETEN årligen prov från avloppsvattnet vid ÅCS, Gullåsen och Grelsby sjukhus. Provresultaten redovisas till landskapsregeringens 

miljöbyrå 

Driftsförman Bengt Kalmer har under året fungerat som vikarierande teknisk chef p.g.a. Karl-Erik Perjus varit tjänstledig för 

att sköta uppgiften som el- och VVS-kontrollant vid uppförande av den nya försörjningsbyggnaden vid Ålands centralsjukhus. 

Brandalarmsystemet vid Ålands centralsjukhus har moderniserats och styrsystemet för autoklaverna på instrumentvården har 

bytts ut. Nytt patientalarmsystem har installerats på avdelningarna Mellangårds och Övergårds på Gullåsen samtidigt som varje 

patientplats på Gullåsen försetts med egen telefonanknytning. Tekniken i Gullåsens hiss har förnyats. 

Backspolningsvattnet från terapibassängen i Gullåsen, som tidigare letts direkt ut i Svibyviken, förs numera ut i Mariehamns 

stads avloppsnät efter ombyggnad av bassängens avloppsledning under hösten. 

VAKTMÄSTERIET hade under året ett tillfälligt resurstillskott om en halv vaktmästartjänst för att kunna sköta utökade transporttjänster 

mellan Gullåsen och sjukhuset under den tid det nya försörjningshuset var under uppförande. 

Den tekniska enheten och vaktmästeriet kunde flytta in i det nya försörjningshuset vid månadsskiftet november – december. 

Flyttningen innebar en stor förbättring i enhetens arbetsmiljö tack vare ändamålsenliga arbetslokaler. 

har byggts ut under året Medicintekniker Dan Eriksson i de nya lokalerna ”Försörjningshuset” färdigställdes i slutet av 2006 

29

PERSONALENHETEN 

Personalenheten bildades den 1 september 

genom överföring av tjänster 

från förvaltningskansliet och ekonomienheten, 

vilket innebär att alla personal- 

och löneadministrativa funktioner 

idag finns samlade under en enhet, som 

leds av personalchefen. 

Sammanlagt består enheten av tio 

personer. På löneavdelningen finns inte 

längre funktionen löneföreståndare 

utan personalansvaret och arbetsledningen 

har överförts till personalchefen. 

Fokus har satts på att skapa en 

stark sammanhållning och gemenskap 

inom den nybildade enheten samt att 

finna bra och fungerande rutiner för det 

dagliga arbetet. 

Under året har lönesystemet PR uppgraderats 

för att anpassas till ekonomimodellen, 

vilket har medfört ett visst merarbete. 

Schemaläggningsprogrammet 

Titania har successivt tagits i bruk inom 

organisationen, vilket på sikt betydligt 

kommer att underlätta hanteringen av 

arbetslistor på löneavdelningen. 

Tillsammans med förvaltningschefen 

har personalchefen ombesörjt gropjusteringsförhandlingarna 

under hösten. 

Som resultat av detta fick många 

anställda, förutom den allmänna löneförhöjningen 

på 1,4% den 1 juni, en 

gropjustering fr.o.m. den 1 oktober. 

0 

STÄDSERVICE 

Till städservicen har städmaskiner 

anskaffats, bl.a. en moppmaskin. Kemikalieanvändningen 

har minskat tack 

vare golvmaterial som inte behöver 

vaxas. Hygienfrågor avgörs i samråd 

med hygienskötaren. 

Tre personer har påbörjat en 2-årig 

städutbildning på distans i Östra Nylands 

läroavtalscenters regi. 

Under året har nya städområden 

tillkommit (bl.a. Barn- och ungdomspsykiatriska 

mottagningen och Preventivmottagningen 

för kvinnor över 25), 

medan städpersonalen inte har ökat. 

Vikarietillgången har varit god.

VÅRDCHEFEN 

Rekrytering av personal har fortgått 

under året genom det etablerade samarbetet 

med Ålands Arbetsmarknads och 

studieservicemyndighet och genom egna 

insatser bland annat i form av rekryteringsmässor 

i Åbo, Vasa och Helsingfors. 

Arbetsmarknadsläget för vårdpersonal i 

Finland är dock idag sådant att allt fler 

aktörer förstått att aktiva rekryteringsåtgärder 

behövs. 

Ansvarsprofilerna gällande vårdledarnas 

ansvarsområden har under året 

diskuterats på en gemensam workshop 

med sammanlagt 37 av vårdledarna 

närvarande. Arbetet med den planerade 

genomgången av uppgiftsfördelningen 

mellan överskötare och avdelningsskötare 

och avdelningsskötare och biträdande 

avdelningsskötare har därmed 

påbörjats. Införandet av ett schemaplaneringsprogram 

har fortsatt vilket på 

ett betydande sätt underlättar schemaplaneringen 

på enheterna. Likaså 

innebär utbyggnaden av omvårdnadsjournalen 

ett ökat stöd för strukturering 

av vårdarbetet. Utvecklingen av vården 

i evidensbaserad riktning sker fortgående 

på de olika enheterna. Användningen 

av personalen på ett flexibelt sätt har 

särskilt på Grelsby sjukhus förtjänstfullt 

utvecklats. Samarbetet mellan anställarna 

i fråga om personalrekrytering 

kan även ses som en grund för att mer 

flexibelt använda personalresurserna. 

Samarbetet med Högskolan på Åland 

har fördjupats inom ramen för 

branschrådet och samarbetet med 

Ålands Vårdinstitut har likaså fortgått. 

Handledningen av vårdstuderanden på 

enheterna är en omfattande verksamhet 

som under år 2006 ökat från 817 år 

2005 till 1.112 handledningsveckor år 

2006, en ökning med över 33%. Sammanlagt 

gjorde 243 vårdstuderanden 

under året olika långa praktikavsnitt 

inom ÅHS. Enheterna har därmed 

intjänat sammanlagt ett tillägg till sina 

utbildningsanslag på c 39.000 € som 

fördelas år 2007. 

Som exempel på fortbildningar under 

året kan nämnas specialiseringsutbildningar 

och mera omfattande utbildningshelheter 

inom operations- och 

anestesiologisk vård, kardiologisk vård, 

demensvård och intensivvårds- och 

31 

ledarskapsutbildning. ATSS (Akut Traumasjukvård 

för Sjuksköterskor) har även 

möjliggjorts genom utbildningsanslag. 

En stor grupp av vårdpersonalen fick 

grundläggande utbildning i aktuell diabetesvård 

och i vården vid sjukdomen 

Chorea Huntington. Ett samarbete med 

Högskolan på Åland inleddes gällande 

utbildning kring perifer venkateter. 

Målet att skapa ett centralt system för 

uppföljning och dokumentation av personalutbildningen 

uppnåddes inte. 

Huntingtonkoordinatorn (20 vt.) vars 

arbetsområde är att koordinera och 

möta det vårdbehov som patienter och 

deras anhöriga har som lider av sjukdomen 

Chorea Huntington har under 

verksamhetsåret fördjupat sin verksamhet. 

Bl.a. har hon ordnat patient- och 

anhörigkvällar med 16-20 deltagare per 

gång. Den tillfälliga tjänsten är administrativt 

placerad inom vårdchefens 

kansli liksom även cancersjukskötaren 

som fortsatt finansierats av Stiftelsen 

Ålands cancerfond.

VERKSAMHETSMÅL enligt PLAN FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 2006 UPPNÅTTS 

PRIMÄRVÅRDEN 

Att skapa vårdteam genom rekrytering av läkare till obesatta tjänster nej 

Att utvecka teamarbetet läkare-sjukskötare genom kompetensutveckling delvis 

Att minska behovet av jourbesök kvällstid genom välfungerande vårdteam dagtid ja 

Att optimera samordningen mellan specialsjukvården inom sektorer rörande kvinnors hälso- och sjukvård, barnrådgivning, 

skolhälsovården samt diabetes 

Att utveckla den palliativa sjukvården inom ÅHS i samarbete mellan hemsjukvård, långvård och specialsjukvård ja 

Att i möjligaste mån genomföra ”Kökar-modellen” i de övriga skärgårdskommunerna för att möjliggöra dygnet-runt-beredskap 

av hälsovårdare 

Att skapa en helhetsplan innefattande primärvårdens samtliga enheters lokalbehov och fastställande av en tidsplan för denna 

plans förverkligande 

Att genomföra strukturerade enkäter om familjevåld inom mödravården ja 

Att påbörja den frivilliga TBE-vaccineringen under våren 2006 ja 

Primärvårdens långvårdsenhet 

Att besätta befintliga tjänster med kompetent personal nej 

Att erbjuda patienterna möjligast hemlika förhållanden fortlöpande 

Att utvärdera hur man tar vara på det friska hos patienten och hur samarbetet med de anhöriga fungerar nej 

Att tillsammans med specialsjukvården och hemsjukvården planera för den palliativa vårdens framtid ja 

Tandvårdsenheten 

Att åstadkomma permanenta utrymmen i Mariehamn och sanera mottagningen i Godby ja 

Att förhindra försämringen av barns och ungdomars tandhälsa ja 

Miljöhälsovårdsenheten 

Att utöka rapportering med hjälp av det nya MiljöReda-dataprogrammet nej 

Att utöka antalet övervakningsprojekt inom hälsoinspektionen ja 

Att fortsätta provtagningar inom fårhälsoprogrammet och med TSE-provtagningar fortlöpande 

Att föra statistik över och rapportera hur verksamheten fördelas mellan ÅHS-veterinärerna och de privata veterinärerna nej 

SPECIALSJUKVÅRDEN 

Att skapa ett system för regelbunden redovisning av kösituationen nej 

Akutenheten 

Att öka användning av övervakningsplatserna för att undvika korta intagningar ja 

Att sträva till felfri registrering av olycksfallspatienter fortlöpande 

Att samverka med primärvården för att finna den rätta balansen gällande jourfall fortlöpande 

Medicinska enheten 

Att erbjuda högspecialiserad/kvalificerad sjukvård till den åländska befolkningen ja 

Att förbättra arbetsmiljö och trivsel för all personal fortlöpande 

Att fortsätta utvecklingen av sjuksköterskebaserad reumamottagning nej 

Att samordna diabetesmottagningen mellan primär- och specialsjukvården ja 

Att kunna erbjuda tillräckligt med utbildning, stimulans och god arbetsmiljö för personal under utbildning fortlöpande 

Att sträva till ”Rätt patient på rätt plats” samt god kommunikation mellan enheterna fortlöpande 

Att den nuvarande sjukvårdsproduktionen kan bibehållas inom poliklinikverksamheten ja 

Att långa köer till poliklinikerna och överbeläggningar på avdelningen kan undvikas fortlöpande 

Kirurgiska enheten 

Att minska kötiderna till poliklinik och vårdåtgärder ja 

ja 

nej 

ja

BB- och gynekologiska enheten 

UPPNÅTTS 

Att rekrytera läkare till de obesatta tjänsterna nej 

Att ta hand om läkarkontrollerna inom mödravården nej 

Att tillsammans med primärvården åstadkomma en kvinnomottagning ja 

Att bygga upp en trivsam och stimulerande arbetsmiljö fortlöpande 

Att flexibelt kunna sköta även andra specialiteters patienter på avdelningen delvis 

Barn- och ungdomsenheten 

Att öka antalet poliklinikbesök och andelen dagvårdspatienter, minska antalet vårddygn ja 

Att öka antalet besök hos sjukskötare ja 

Att samordna rådgivnings- och skolhälsovårdensverksamheten med primärvården delvis 

Ögonenheten 

Att utveckla digitaliserad fotoundersökning av ögonbotten ja 

Att med anskaffad laser- och ultraljudsutrustning utföra flere åtgärder per besök ja 

Att skapa en mer självständig sjukskötarmottagning delvis 

Öron-, näs- och halsenheten 

Att besätta överläkartjänsten och hörselvårdsassistenten delvis 

Rehabiliterings- och fysiatrienheten 

Att satsa på omvårdnadsplanering och -dokumentation ja 

Att utöka det självständiga sköterskearbetet delvis 

Att höja kvaliteten på kognitiva bedömningar, särskilt körförmåga ja 

Att utforma en modell för samordnad bedömning och uppföljning av barn med multihandikapp ja 

Att utveckla en modell för gruppbehandling av barn med grava och måttliga språkstörningar nej 

Att utvärdera gruppbehandlingar i bassängen ja 

Att skapa åtgärdsprogram för de vanligaste diagnoserna inom fysio- och ergoterapin ja 

Operations-, anestesi- och intensivvårdsenheten 

Att genomföra en enkät om kundtillfredsställelse (både patienter och interna kunder) nej 

Att införa ett komplikationsregister nej 

Att skapa en utbildningsplan för hela personalen nej 

Att följa upp åtgärderna med anledning av enkäten kring psykosocial arbetsmiljö ja 

Att analysera alla kostnader av betydelse under 2006-2008 nej 

Analysera behovet av administrativ tid för personalen ja 

Att implementera hygiendirektiven på alla avdelningar ja 

Laboratorieenheten 

Att åstadkomma en kvalitetshandbok ja 

Att utvärdera vilka analyser som ekonomiskt och personalmässigt vinner på att skickas externt ja 

Att bidra till att beställarna optimerar antalet lab.analyser delvis 

Röntgenheten 

Att erbjuda radiologisk diagnostik och intervention på hög nivå med god tillgänglighet ja 

Att bibehålla en god arbetsmiljö, som är utmanande och stimulerande för personalen ja 

Att utveckla intranät-sidorna med praktiskt användbara dokument såsom undersöknings-PM och andra anvisningar nej 

Att utveckla kvalitetskriterier för de 10 vanligaste undersökningarna delvis 

Att bibehålla produktiviteten till väsentligen samma kostnad. Detta kan uppnås genom att andelen undersökningar på jourtid 

minskar och genom att undvika undersökningar som inte är nödvändiga 

ja

Läkemedelscentralen 

34 

UPPNÅTTS 

Att både specialsjukvården och primärvården gör sina läkemedelsbeställningar via data nej 

Att öka samarbetet med enheternas personal med inriktning på undervisning och information om rutiner för läkemedelsbeställning 

och -hantering. 

fortlöpande 

Att minska kassationerna på enheterna genom bl.a. visitationer på avdelningarna ja 

Att uppgöra skriftliga direktiv enligt Läkemedelsverkets föreskrifter nr 5/2002 nej 

Psykiatrienheten 

Att besätta psykiatertjänsterna nej 

Att kunna erbjuda ett första bedömingsbesök inom 1-2 månader och påbörja behandling inom senast 3 månader nej 

Att öka samarbete med primärvården, akuten och barnavdelningen ja 

Att öka fokuseringen på det förebyggande arbetet (”Pojkar i riskzonen”, ”Stöd till psyk.sjuka familjer”) ja 

ADMINISTRATION OCH FÖRSÖRJNING 

Förvaltningskansli 

Att planera införande av personalavdelning (personalchef och löneavdelningen) ja 

Att utveckla verksamhetsberättelsen i en mera övergriplig riktning nej 

Att planera för fortsatt ledarskapsskolning för personal i förmansställning ja 

Att ansvara för planeringen av Centralsjukhusets ombyggnad, etapp II ja 

Vårdarbetet 

Att använda personalen på ett flexibelt sätt inom hela organisationen fortlöpande 

Att tydliggöra ansvarfördelningen mellan överskötare, avd.skötare och bitr. avd.skötare delvis 

Att långsiktigt planera och dokumentera personalutbildningen nej 

Städservice 

Att bibehålla nuvarande kvalitet på städningen trots utökade städytor ja 

Att beakta miljöaspekter i arbetet och i val av städprodukter ja 

IT-enheten 

Att implementera operationsplaneringsprogrammet tillsammans med op-avdelningen ja 

Att komplettera Medix-programmen med en ”brygga” mellan poliklinisk och avdelningsvård nej 

Att införa vårddokumentationsprogram till ÅCS vårdavdelning ja 

Att delta i implementeringen av det nya ekonomisystemet ja 

Att införa schemaläggningsprogram i hela organisationen ja 

Att genomföra en enkät bland personalen om Medix-systemets för- och nackdelar nej 

Att skapa trådlös kommunikation till Gullåsen ja 

Att utöka internet-förbindelse till vissa mottagningar ja 

Att erbjuda 200 timmars planerad personalutbildning i grupp i grundläggande IT-kunskap och Officepaktet genom köp av 

konsulttjänster 

Att genomföra 40 dagar systemplanering och utbildning med Abilitakonsulterna delvis 

Ekonomi- och löneenheten 

Att införa ett nytt ekonomisystem ja 

Att utöka verksamhetsstödet till enheterna nej 

Att förbereda en förändring av ledningsförhållandena inom löneavdelningen ja 

Försörjningsenheten 

Att delta i planeringen av Centralsjukhusets utbyggnad, etapp II ja 

Att planera inför igångkörningen av det nya köket ja 

Att planera för inflyttningen till det nya centrallagret ja 

Att fortsätta implementeringen av Scan Modul System inom lagerhanteringen ja 

Att minimera den tid personalbostäderna ej är uthyrda fortlöpande 

Att mäta kundtillfredsställelse med kosthållets tjänster nej 

delvis

ÅLANDS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 

PB 1091, AX-22111 Mariehamn 

Telefon +358 18 5355, fax +358 18 538533 

E-post: info@ahs.ax 

Webb: www.ahs.ax

Textdel - Ålands Hälso- och Sjukvård

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?