Viltvårdsplan för UPPSALA KOMMUN

0
Viltvårdsplan
för
UPPSALA KOMMUN
2012

Innehåll
Sidan 2-3
Biotopvård
Skyddsåtgärder
Utsättning av vilt
Skyddsjakt
Sidan 4-5
Kommunal jakt, åtgärder vid fångst och avskjutning
Sidan 6
Information och kontaktnät.
Fasantupp, Gamla Uppsala
1
Viltvårdsplanen är framtagen i Mars 2009 av Uppsala kommun vård och bildning på uppdrag
av Fritids- och naturkontoret.
Omslagsbild: Rapphöna, Danmarks- Lunda

2
VILTVÅRDPLAN FÖR UPPSALA KOMMUN
Fritids- och naturvårdsnämnden ansvarar för kommunens naturvård och det rörliga
friluftslivet. Nämnden ansvarar även för skötsel och upplåtelse av parkmark med odlings- och
koloniområden samt av jordbruks- och skogsbruksmark som kommunen äger.
Vilt- och faunavård är en del av kommunens naturvård och ligger som ett uppdrag till Uppsala
kommun produktion, vård och bildning, jobbcenter (UVB).
Fritid och naturvårdsnämndens målsättning för viltvården är att bevara och utveckla en art-
och individrik fauna.
Enligt 2§ jaktlagen (1987:259) anses vilt vara vilda däggdjur och fåglar.
Vilt- och faunavård har stor betydelse för friluftslivet. Genom viltvård ökas möjligheterna till
naturupplevelse genom att få se vilt i markerna. Dock kan en alltför individrik fauna skapa
problem för trafik, trädgårdsnäring samt skogs- och jordbruk. Problem kan också uppstå med
vissa arter av vilt inne i tätort.
Viltvården delas i denna rapport i fyra underrubriker:
1. BIOTOPVÅRD
Biotopvård ska tillgodose respektive viltarts behov av föda, vatten, skydds- och
fortplantningsmöjligheter. Biotopvård är den viktigaste delen av viltvården. Det är viktigt att
kommunens jord- och skogsmark samt parkskötsel utvecklas så att den gynnar viltet.
Biotopvård utförd i Uppsala kommun
o Viltvatten ( Dalkarlkärret, Stora kärret, Fläktan i Lunsen och Danmarks- Lunda).
o Viltåkrar.
o Uppsättning av fågelholkar och andkorgar.
o Skyddsplantering.
o Stödutfodring: På lämpliga platser utförs stödutfodring av småfåglar, änder och
fältvilt samt uppsättning av saltstenar. Målsättningen med stödutfodring är också att
styra viltet till störningsfria områden.
o Genomföra viltinventering och viltuppskattning på kommunens marker.
o Medverka vid tillvaratagande av statens vilt och utrotningshotade viltarter samt
ringmärkta fåglar.

Brushane, reningsverket, Årike Fyris, Uppsala
2. SKYDDSÅTGÄRDER
Siktröjning i form av nedtagning av sly, buskar och träd ut med vägar för att förhindra
viltolyckor.
Uppsättning av viltvarningsskyltar för att förhindra viltolyckor.
Borttagande av material som kan skada viltet (t ex äldre stängsel).
Spår och leder får en sådan sträckning att störningar på viltet inte uppstår.
Orientering utförs på rätt sätt, tid och plats.
Förhindra störningar på känsliga viltmiljöer t ex häckningsplats.
3. UTSÄTTNING AV VILT
Utförs i en begränsad omfattning med fälthöns och karp.
Målet med utsättning av rapphöns är att få ett livsdugligt bestånd.
4. REGLERING AV VILTBESTÅND GENOM JAKT.
3
Rapphöna,
Hammarskog, Uppsala
Jakten är en viktig del i viltvården. På grund av skador inom trädgårds-, skogs- och jordbruket
Samt inom trafiken måste vissa viltarter regleras genom skyddsjakt. Vilt kan förorsaka andra
skador och olägenhet för människors hälsa och miljö, varför skyddsjakt måste bedrivas .
Jakt på rapphöns är förbjuden på kommunens mark.

JAKT PÅ UPPSALA KOMMUNS MARKER:
4:1 Utarrenderad jaktmark
Cirka 3000 ha av kommunens mark är utarrenderad som jaktmark.
Jaktarrendatorerna svarar själva för jakt och viltvård i enlighet med jaktlagen och avtal
Kommunen svarar för tillsyn och att jakten utförs enligt gällande jaktlagstiftning och
upprättade avtal.
4
Lämplighet och omfattning av utarrenderad mark avgörs av Fritids- och naturvårdsnämnden.
Principer i samband med utarrendering av jaktmark:
o All mark, om det inte föreligger särskilda skäl, utarrenderas.
o Utarrendering av mark bör medverka till en bättre arrondering.
o Vid utarrendering av jaktmark har jordbruksarrendator företräde framför andra
intresserade.
o I samband med att Uppsala kommun köper mark får tidigare jaktarrendator behålla sitt
jaktarrende om det ej föreligger andra skäl.
4.2 Övrig ej utarrenderad mark.
På mark som ligger i direkt anslutning till tätorter och marker som av någon anledning är
olämpliga att arrendera ut, bedriver UVB viltvård och skyddsjakt.
För att bedriva viltvård och skyddsjakt inom dessa områden krävs särskilt tillstånd av
polismyndigheten.
KOMMUNAL SKYDDSJAKT, ÅTGÄRDER VID FÅNGST OCH AVSKJUTNING
1. Trafikskadat vilt
Uppsala län är uppdelat i olika jaktkretsområden med ansvariga kontaktpersoner som nås
genom polismyndigheten. Vid viltolyckor kontaktas ansvariga för respektive område.
Polisen kontaktar personal vid UVB vid viltolyckor.
2. Övrigt skadat vilt
Personal vid UVB kallas av polis eller allmänhet, då tamdjur eller vilt har skadats på olika
sätt. Detta kan gälla t ex tidigare inträffade viltolyckor, fåglar som flugit på ledningar, vilt
som fastnat eller skadats av olika anledningar.

3. Viltsjukdomar
Rävskabb. Risk för spridning till hundar och katter. Avskjutning och fångst
Fågelinfluensa. Planering av åtgärder för ett eventuellt utbrott.
Zoonoser. Planering av åtgärder för ett eventuellt utbrott.
Övrigt. Tillvarata och avliva sjukt vilt.
Sjuka djur som tillvaratagits lämnas in till Statens Veterinärmedicinska anstalten (SVA) för
undersökning.
Rödräv, Almunge
Rådjur, Almunge
5

Tabell. Beskriver åtgärder vid problem med olika viltarter
Mink
6
Prederar fågelägg och
fågelungar.
Kråkfågel Orsakar skador på grödor
och olägenhet för
människors hälsa och
miljö.
Måsfågel Bygger bon på hustak och
anfaller människor för att
skydda sina ungar.
Förvildade katter Skador på viltstammar,
olägenhet för människors
Tamduva
Kanada- och grågås
hälsa och miljö
Olägenhet för människors
hälsa och miljö. Förorenar
husfasader mm.
Olägenhet för människors
hälsa och miljö framförallt
på badplatser och grödor.
Älg Viltolyckor, årligen
kommer älg in i tätorter
och stressar upp sig.
Ilskna älgar i tätortsnära
skogar. Skador på
växtlighet inom
planteringar,
koloniområden, jord- och
skogsbruksområden.
Rådjur Viltolyckor, rådjur som
kommer in till staden,
skador på växtlighet inom
planteringar,
koloniområden, jord- och
skogsbruksområden.
Vildsvin Viltolyckor, skador på
växtlighet inom
planteringar,
koloniområden, jord- och
skogsbruksområden.
Fälthare Skador på växtlighet inom
planteringar,
koloniområden.
Grävling Underminerar husgrunder,
störande ljud under hus.
Sork Förstör odlingar och
underminerar gräsmattor.
Räv Störande ljud under hus.
Spridare av rävskabb.
Fångst och avskjutning vid
behov
Avskjutning, borivning och
ljudskrämmor.
Borttagning av bon.
Fångst vid behov
Avskjutning och fångst vid
behov.
Avskjutning.
Avlivning vid behov.
Avlivning vid behov.
Skyddsjakt för att minska
viltolyckor.
Avlivning vid behov.
Skyddsjakt för att minska
viltolyckor.
Skyddsjakt
Fångst
Fångst
Fångst och avlivning vid
behov.

Sädesärla, unge Stora Torget, Uppsala.
INFORMATION
7
UVB svarar för information om viltvård och jaktlagstiftning till egen och andra förvaltningar
samt allmänheten.
En folder med information om viltvård ska finnas och personalen ska kunna åka ut till
förskolor och skolor för att informera barn och ungdom om jakt och viltvård.
När jakt bedrivs i friluftsområdena informeras tillsynsmännen och allmänheten.
KONTAKTER (MYNDIGHETER, UNIVERSITET OCH ORGANISATIONER)
o Naturvårdsverket.
o Länsstyrelsen
o Uppsala läns jaktvårdsförening
o Polismyndigheten
o Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen
o Uppsala ornitologiska förening
o Forskning (SLU, UU)
o Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA)
o Olika jakträttsinnehavare och markägare
o Jordbruksverket
o Kattorganisationer
Fotografier: © Martina Andersson
Knölsvanen Alexander i Svandammen,