Ladda ner som PDF - Sveaskog

SVEASKOG

Ansvarsfullt skogsbruk
mot vår miljö engagerar många. Det ökade
globala miljömedvetandet har lett till en
större efterfrågan på miljöcertifi erade
produkter. FSC (Forest Stewardship Council),
en märkning för skog och produkter baserade
på skogsråvara, har fått ett internationellt
genombrott.
Denna världsomspännande och frivilliga
miljöstandard för ett ansvarsfullt skogsbruk
omfattar i dag tolv procent av världens
brukade skogar. I temat på sidorna 10–13
kan du läsa mer om FSC-märkningen.
är inte
det enda som skogsägare kan tjäna pengar
på. Nu fi nns ett stort intresse för att bygga
vindkraftverk på skogsmark. En försiktig
bedömning visar att det fi nns minst 2 000
lämpliga vindkraftlägen på Sveaskogs marker.
Läs mer om vindkraft på sidorna 4–5.
Att Sveaskogs verksamhet och affärer
väcker nyfi kenhet och engagemang hos
många är glädjande. Det gör även tidningen
Forum Sveaskog, visar en färsk läsarundersökning.
Under hösten har företaget Gfk på
uppdrag av Sveaskog gjort en webbaserad
undersökning om tidningen. Svaren blev
övervägande positiva.
Undersökningen visar att ni läsare tycker
att tidningen är informativ, lättläst och har
en bra blandning på innehållet. Däremot vill
många läsa mer om jakt, fi ske och miljö. Vi
ska göra vårt bästa för att ytterligare utveckla
tidningen.
förslag och synpunkter.
Skicka gärna fl er!
Informationschef
@
@
@
@
.

Sveaskog sålde under 2007 mark via det så
kallade markförsäljningsprogrammet. Under
året gjordes totalt 238 affärer som omfattade
en areal av sammanlagt 37 100 hektar.
Den totala köpeskillingen landade på drygt
652 miljoner kronor.
…mer biobränsle än året innan. Under 2007
levererade Sveaskog biobränsle motsvarande
två terrawattimmar, vilket är en ökning med
25 procent jämfört 2006. Sveaskog säljer
biobränsle till kunder inom skogsindustrin
samt till värmeverk och kraftvärmeverk.
Fisket på lax och havsöring i Mörrumsån, som
mynnar ut i Östersjön väster om Karlshamn, lockar
varje år 250 000 besökare och 10 000 sportfi skare.
Tillsammans genererar de 50 till 60 miljoner kronor
till bygden.
– Mörrumsån är ett internationellt välkänt
varumärke med mycket goda betingelser för fi ske,
konstaterar Percy Assarsson, chef för Mörrums
Kronolaxfi ske.
Snart går startskottet
När han den sista fredagen i mars avfyrar salutkanonen
innebär det att ivriga fi skare längs en
15 kilometer lång sträcka får börja använda sina
redskap. De har i god tid fått anmäla sitt intresse
för att delta i utlottningen av fi skekort till säsongspremiären.
De goda förutsättningarna för fi sken i Mörrumsån
innebär att det fi nns gott om fi sk att fånga och
att de som nappar är sällsynt stora. Havsöring på
dryga 18 kilo har förekommit. Och en lax på 36 kilo
har fångats strax utanför åns mynning. Havsöring
och lax är lika viktigt för Mörrumsån och de
människor som bor längs ån som snön är för
fjällanläggningarna i Norrland. Under hela 1980-
och 1990-talen var tillgången på fi sk i Mörrumsån
fantastisk. Men när fi sket under 2000-talets början
blev allt sämre tappade Mörrumsån en del av sin
dragkraft och besökarna minskade i antal.
– Vi gjorde då ett grabbatag för att vända
utvecklingen, berättar Percy Assarsson.
Vändningen
Bolaget har ökat tillgången på fi sk genom satsningar
på fi skevård, som utsättning av yngel och
öppnandet av nya fi skevägar förbi kraftverken
i Hemsjö. Dessutom blir drivgarn för laxfi ske
förbjudet under 2008. Lägg därtill att det tecknats
avtal om att inte använda nät i kustbandet utanför
Mörrumsån. Inbjudna journalister och besök på
friluftsmässor i bland annat Danmark och Tyskland
har bidragit till att besökarna återvänt.
– Under 2006 fångades 700 fi skar och i fjol hade
antalet mer än fördubblats, berättar Percy Assarsson
som tillsammans med övriga anställda vid Mörrums
Kronolaxfi ske under årets första månader förbereder
premiärdagen genom att fräscha upp och ställa
i ordning längs stränderna. Nya skyltar och att allt
fungerar på den populära campingplatsen ingår
i arbetet, liksom att uppdatera hemsidan.
– På premiärdagen ska allt vara klappat och klart.
Då blir det fest och fi skelycka, lovar han.

Nya dvd:n ”Jaktturism – viltet som resurs” berättar bland
annat hur jaktentreprenörerna kan nå nya målgrupper.
Filmen är ett verktyg framtaget av Sveaskog och LRF
tillsammans med Jägareförbundet och Yrkesjägarna.
”Jaktturism” är ett stöd i satsningen på en ökad naturturism
i Sverige. Dvd:n kommer att delas ut till olika
jaktentreprenörer i landet.
Högt över skogen utanför Grängesberg ståtar fem vita torn.
Rotorbladen på Fjällbergets vindkraftverk sträcker sig 125
meter ovan marken och lockar nyfi kna från när och fjärran.
– Förutsättningarna för vindkraften har förbättrats avsevärt de
senaste åren. Det fi nns ett stöd för vindkraft i den allmänna
opinionen och bland politiker, vilket förstås är påverkat av klimatdebatten,
säger Göran Danielsson på Stena Renewable Energy.
Inom fyra år ska bolaget bygga 200 vindkraftverk på land i Sverige för
sex miljarder kronor. Det ska motsvara hushållsel för ungefär 300 000
hushåll och sparade koldioxidutsläpp motsvarande 500 000 bilar.
Kraftkälla att räkna med
Förhållandet mellan kostnad och prestanda för ett vindkraftverk har förbättrats
cirka tio gånger på tio år. Det gör vindkraften till en kraftkälla att
räkna med.
Vindkraftselen från Fjällberget tas emot av nätoperatören
Västerbergslagens Elnät AB, som distribuerar den ut på stamnätet till
användare i tre kommuner: Ludvika, Smedjebacken och Fagersta.
För anläggningarna på Fjällberget har Stena Renewable Energy tecknat
ett långsiktigt arrendeavtal med Sveaskog som äger skogmarken.
Ytterligare avtal med Sveaskog fi nns för det intilliggande Saxberget.
Där har Stena Renewable Energy miljötillstånd att sätta upp
arton nya vindkraftverk. Tolv av dem ska tas i drift under våren
2008. Det blir då Sveriges största vindkraftsanläggning på
land.
Samma ersättning till alla
Generellt avstår en skogsägare cirka 0,3 hektar skog
per vindkraftverk.
– Vår ersättning till markägare uppgår till cirka
100 000 kronor per år för ett vindkraftverk,
säger Göran Danielsson.
Det fi nns ett stort regelverk om vad som
krävs för att få tillstånd att bygga ett vindkraftverk.
Trots det kan det uppstå synpunkter
från boende och andra som nyttjar
Broschyren Den levande skogsbäcken är en del i WWF:s landsomfattande
projekt Levande skogsvatten. Här berättas om vattnets betydelse
och om allt liv som fi nns i sjöar och vattendrag. Men också om hur
människan på olika sätt har påverkat skogens vatten och vad som kan
göras för att förbättra vattnets biologi. Målgrupp är alla som är
verksamma i skogen.
Beställ broschyren på eller 08-624 74 00.
området. Det kan handla om buller, refl exer och skuggor från rotorbladen eller
förändrad utsikt.
Karl-Gunnar Boman är tillsyningsman vid Fjällbergets vindkraftverk och
anställd av Ludvika kommun för att bland annat sköta den skidanläggning
som fi nns i området. Han möter många som åker till Fjällberget för att
titta på vindkraftverken.
– De som jag träffar där uppe är övervägande positiva, säger
Karl-Gunnar Boman.
Skidklubbarna i området får dessutom en bygdepeng relaterad
till intäkterna från vindkraftverken på Fjällberget.

Nästan 2 miljarder kronor, eller 16,80 per aktie. Så stor var extrautdelningen
till staten som Sveaskog betalade in den 19 december
2007. Ordinarie utdelning för fjolåret bestäms vid årsstämman i april.
Extrautdelningen möjliggörs genom Sveaskogs goda soliditet och
starka kassafl öde. Samtidigt har företaget kraft att investera i miljövänlig
teknik, skogsskötsel och nya sätt att använda skogsråvaran.
De svenska vindkraftverken producerar i dag cirka
1,4 terawattimmar el. Det motsvarar en procent av
all elproduktion i landet.
Det nationella målet är att vindkraften ska producera
10 terawattimmar till år 2015. Men det är inte
tillräckligt. Energimyndigheten vill höja målet till 30
terawattimmar år 2020.
Nyligen presenterade EU det så kallade
”klimatpaketet”. För Sveriges del innebär det att
andelen förnybar energi ska öka till 49 procent av
den totala energianvändningen till år 2020.
– Vår höga andel beror på att Sverige har
resurser och en relativt stor yta och lång kustlinje,
Sjönära skog är bäst mot utbrändhet – resultaten
kommer från Umeå universitet och Forskningsprojektet
Forest Rehabilitation som fi nansieras bland annat av
Sveaskog. Tolv patienter med utbrändhetssymptom
bedömer själva att stressnivån förbättrades, att de blev
mer harmoniska och att skogsvistelsen haft positiva
effekter på återhämtningen.
säger Sara Bjursell, biträdande projektledare för
vindkraftsprojektet på Energimyndigheten.
Förutom biobränslebaserad elproduktion blir
vindkraft en viktig källa för att nå detta mål, enligt
Energimyndigheten. Beroende på effekt och
vindläge handlar det om mellan 3 000 och 6 000
vindkraftverk, varav uppskattningsvis två tredjedelar
på land och en tredjedel till havs.
För att nå målet krävs enklare planeringsprocesser
för att bygga vindkraftverk. Energimyndigheten
föreslår också ett förnyat stödsystem, som ett
komplement till dagens elcertifi katsystem, för att
utbyggnaden ska bli ekonomiskt gångbar för
vindkraftsproducenter.
Redan i dag fi nns ett mer ekonomiskt fördelaktigt
stödsystem för vindkraft i exempelvis
Danmark, Tyskland och Spanien.
– Vindkraft är ett värde i skogen som än så länge
inte utnyttjats i någon större utsträckning. Pratar
man markanvändning i skogen är det svårt att
hitta en kombination som passar bättre ihop
med konventionellt skogsbruk, säger Herman
Sundqvist, skogsstrategisk chef på Sveaskog.
Sedan sju år har Sveaskog avtal med olika
vindkraftsaktörer. Till en början handlade det
främst om entusiaster med blygsam verksamhet.
I dag är förfrågningarna många och potentialen
att tjäna pengar är stor, för både vindkraftbolag
och markägare.
Femton vindkraftverk fi nns för närvarande
i drift på Sveaskogs marker. Betydligt fl er är
projekterade.
– Vi har gjort en försiktig bedömning att det
fi nns minst 2 000 lämpliga vindkraftlägen på
Sveaskogs marker. Antalet är avhängigt elpriserna.
Lägen där det blåser mest är attraktivast.
Men i takt med att elpriserna stiger blir det
lättare för vindkraftsbolagen att få ihop kalkylen
även vid något mindre gynnsamma vindlägen,
säger Herman Sundqvist.
550 vindkraftverk med Vattenfall
Sveaskog har tecknat avtal med ett antal bolag
om att undersöka möjligheterna att etablera
vindkraftsanläggningar på utvalda marker. Ett
paket med sådana avtal fi nns med Vattenfall och
kan resultera i som mest 550 vindkraftverk med
en effekt på totalt 1 500 megawatt. Det är den
största vindkraftssatsningen hittills i Sverige och
omfattar mark i fem län: Halland, Västra Götaland,
Kronoberg, Kalmar och Blekinge.
Blåsiga lägen i södra Sverige är attraktiva för
utbyggnad av vindkraft, mycket tack vare
närheten till elkonsumenterna.
Det fi nns en mängd olika sätt för markägare att
teckna avtal med vindkraftsintressenter, från en
fast summa per megawatt till en del av omsättningen.
– Vi ser nu över olika affärsformer, säger
Herman Sundqvist.

Med joystick och en palett knappar för varje hand
styr Anders Karlsson den 16 ton tunga skördaren.
Han fäller systematiskt träd efter träd och lägger
virket efter sortiment, som skotaren sedan hämtar
för transport till väg. Det krävs erfarenhet för att
göra alla val effektivt.
– Lugn och fin med bra koordinationsförmåga –
det är de bästa förutsättningarna för det här jobbet,
säger Anders Karlsson som varit maskinförare
i norra Bergslagen i 14 år.
Inget är svårt för den som är van, anser han. Men
steniga områden och arbete vid elledningar och
stora trafikerade vägar är en utmaning. Ibland måste
motorsågen plockas fram.
Maskinen används optimalt
Skördaren är en Ponsse Ergo som maskinlaget haft
i ett år. Anders Karlsson och Jan-Ove Karlström
arbetar i tvåskift som alla maskinlag inom Sveaskog.
Det är mest optimalt för maskinutnyttjandet.
Den här dimmiga vinterdagen har Anders haft
morgonpasset sedan klockan sex. Regnet strilar ner
utanför, men inuti förarhytten är det varmt och
bekvämt. Anders Karlsson har lagt in sina arbetsinställningar
i datorn. Med dem bestämmer han
med vilken hand han vill styra aggregatets ansättning
mot trädet, sågen och mycket
annat för att skilja ut virkessortimenten.
När Jan-Ove tar över
maskinen knappar han in sig själv
som användare och kan styra
maskinen på sitt sätt fram till
arbetskvällens slut klockan 21.
Fritt jobb
– Man måste nog vara lite tokig
för att sitta här själv varje kväll.
Samtidigt är det ett väldigt fritt
jobb med ett stort ansvar, säger
Jan-Ove Karlström som kört
avverkningsmaskin i 27 år.
Det finns ingen stämpelklocka
i skogen. Men en hög moral,
tillägger Anders Karlsson:
– Vi har en budget att hålla och
ett roligt jobb vi vill behålla. När
jag har kvällspasset väntar jag på
att sportradion ska börja 19.03. Är
det en bra match händer det att
jag jobbar till klockan 22.
Teknikutvecklingen har gått
snabbt inom skogsbruket. När Jan-
Ove Karlström började köra
maskin 1980 fälldes alla träd med
motorsåg, cirka 200 träd per
person och dag. Det var ett kallt och tungt jobb.
Maskinen användes för kvistning och kapning. Men
precisionen var inte så hög.
– I dag ska vi ligga inom tre centimeters felmarginal
på längden och inom fyra millimeter på diametern,
säger Jan-Ove Karlström.
Verksamheten är helt kundstyrd. Med avverkningsdirektiv
och prislista i skördardatorn tas
sortiment och längder fram efter kundens behov.
– Förr fick sågen ta reda på vad vi högg. I dag
bestämmer industrin vad vi ska göra, säger Anders.
Huvuddelen av timret som avverkas på just det
här området ska levereras till ett lokalt sågverk.
Skördaren är en av de första inom Sveaskog som är
godkänd för en kvalitetssäkrad skördarmätning. Det
innebär mindre spill och att både den som avverkar
och markägaren direkt får ett kvitto på det avverkade
virkets volym och kvalitet. Manuell kontrollmätning
görs på både slumpvis utvalda och förarvalda
stammar för att kalibrera mätutrustningen.
Hårda miljökrav
Att de nya skördarna är effektivare och mer
tillförlitliga har förbättrat arbetsmiljön. Men även
om rollerna i maskinlaget blivit mer specialiserade
krävs en helhetssyn. I dag finns ett helt annat
naturvårdstänkande jämfört med
för tio år sedan. Det finns till
exempel noggranna regler för hur
många naturvärdesträd och
högstubbar som ska lämnas per
hektar. Det görs också oberoende
uppföljningar och stickprov på att
Sveaskogs avverkningar utförs
enligt FSC-reglerna.
– Alla förstår inte det här. Folk
ringer och vill köpa ved och ta ner
träd som vi sparat. De tror att vi
har slarvat, säger Anders.
Miljöhänsynen är naturlig för
honom och Jan-Ove Karlström.
Båda har ett förflutet som
fältbiologer.
Så är arbetsdagen slut för
Anders del. Nu väntar tre mils
bilkörning hem till Surahammar.
Avverkningsplatserna i skogstäta
Bergslagen ligger aldrig längre
bort än fem mil från hemmet.
På avstånd lyser skördarens
strålkastare i skogen. En ny
arbetsdag har börjat för Jan-Ove.
Matlådan är med, radion är i gång.

Med joystick och en palett knappar för varje hand
styr Anders Karlsson den 16 ton tunga skördaren.
Han fäller systematiskt träd efter träd och lägger
virket efter sortiment, som skotaren sedan hämtar
för transport till väg. Det krävs erfarenhet för att
göra alla val effektivt.
– Lugn och fin med bra koordinationsförmåga –
det är de bästa förutsättningarna för det här jobbet,
säger Anders Karlsson som varit maskinförare
i norra Bergslagen i 14 år.
Inget är svårt för den som är van, anser han. Men
steniga områden och arbete vid elledningar och
stora trafikerade vägar är en utmaning. Ibland måste
motorsågen plockas fram.
Maskinen används optimalt
Skördaren är en Ponsse Ergo som maskinlaget haft
i ett år. Anders Karlsson och Jan-Ove Karlström
arbetar i tvåskift som alla maskinlag inom Sveaskog.
Det är mest optimalt för maskinutnyttjandet.
Den här dimmiga vinterdagen har Anders haft
morgonpasset sedan klockan sex. Regnet strilar ner
utanför, men inuti förarhytten är det varmt och
bekvämt. Anders Karlsson har lagt in sina arbetsinställningar
i datorn. Med dem bestämmer han
med vilken hand han vill styra aggregatets ansättning
mot trädet, sågen och mycket
annat för att skilja ut virkessortimenten.
När Jan-Ove tar över
maskinen knappar han in sig själv
som användare och kan styra
maskinen på sitt sätt fram till
arbetskvällens slut klockan 21.
Fritt jobb
– Man måste nog vara lite tokig
för att sitta här själv varje kväll.
Samtidigt är det ett väldigt fritt
jobb med ett stort ansvar, säger
Jan-Ove Karlström som kört
avverkningsmaskin i 27 år.
Det finns ingen stämpelklocka
i skogen. Men en hög moral,
tillägger Anders Karlsson:
– Vi har en budget att hålla och
ett roligt jobb vi vill behålla. När
jag har kvällspasset väntar jag på
att sportradion ska börja 19.03. Är
det en bra match händer det att
jag jobbar till klockan 22.
Teknikutvecklingen har gått
snabbt inom skogsbruket. När Jan-
Ove Karlström började köra
maskin 1980 fälldes alla träd med
motorsåg, cirka 200 träd per
person och dag. Det var ett kallt och tungt jobb.
Maskinen användes för kvistning och kapning. Men
precisionen var inte så hög.
– I dag ska vi ligga inom tre centimeters felmarginal
på längden och inom fyra millimeter på diametern,
säger Jan-Ove Karlström.
Verksamheten är helt kundstyrd. Med avverkningsdirektiv
och prislista i skördardatorn tas
sortiment och längder fram efter kundens behov.
– Förr fick sågen ta reda på vad vi högg. I dag
bestämmer industrin vad vi ska göra, säger Anders.
Huvuddelen av timret som avverkas på just det
här området ska levereras till ett lokalt sågverk.
Skördaren är en av de första inom Sveaskog som är
godkänd för en kvalitetssäkrad skördarmätning. Det
innebär mindre spill och att både den som avverkar
och markägaren direkt får ett kvitto på det avverkade
virkets volym och kvalitet. Manuell kontrollmätning
görs på både slumpvis utvalda och förarvalda
stammar för att kalibrera mätutrustningen.
Hårda miljökrav
Att de nya skördarna är effektivare och mer
tillförlitliga har förbättrat arbetsmiljön. Men även
om rollerna i maskinlaget blivit mer specialiserade
krävs en helhetssyn. I dag finns ett helt annat
naturvårdstänkande jämfört med
för tio år sedan. Det finns till
exempel noggranna regler för hur
många naturvärdesträd och
högstubbar som ska lämnas per
hektar. Det görs också oberoende
uppföljningar och stickprov på att
Sveaskogs avverkningar utförs
enligt FSC-reglerna.
– Alla förstår inte det här. Folk
ringer och vill köpa ved och ta ner
träd som vi sparat. De tror att vi
har slarvat, säger Anders.
Miljöhänsynen är naturlig för
honom och Jan-Ove Karlström.
Båda har ett förflutet som
fältbiologer.
Så är arbetsdagen slut för
Anders del. Nu väntar tre mils
bilkörning hem till Surahammar.
Avverkningsplatserna i skogstäta
Bergslagen ligger aldrig längre
bort än fem mil från hemmet.
På avstånd lyser skördarens
strålkastare i skogen. En ny
arbetsdag har börjat för Jan-Ove.
Matlådan är med, radion är i gång.

Beroende på hur skogen sköts och hur produkter från skogen används
påverkas den mängd koldioxid som kan bindas per kubikmeter skog
och skogsråvara. Sveaskog genomför i samarbete med SLU och
internationella forskare en så kallad kolmodellering av den svenska
skogen. Analysen förklarar hur koldioxidbindningen påverkas utifrån
olika scenarier och tidsintervaller och hur man på bästa sätt kan
hantera kolets kretslopp.
I mars presenterar Sveaskog
för allmänheten
var naturvårdsskogarna
fi nns i Norrbotten och
Västerbotten.
– Kartor och annat
material kommer att
fi nnas på Sveaskogs
hemsida. Där kan man enkelt
lämna synpunkter kring naturvårdsskogarna,
berättar Marlene Lidén, skogsekolog
på Sveaskog i Kalix.
Kartverktyget gör det möjligt att zooma
in en naturvårdsskog nära dig och se exakt
hur det ser ut exempelvis kring sommarstugan
och vilket skydd skogen har.
– Det är en funktion som inte har funnits
hos någon markägare tidigare, tillägger
hon.
Rekordstor satsning
Sveaskogs avsättning av naturvårdsskogar
är den största naturvårdssatsningen i sitt
slag i Sveriges historia. Totalt handlar det
Sällan har väl den ideella naturvården
uttryckt ett så tydligt beröm för den
naturvård som bedrivs av ett enskilt
skogsbolag som när Svenska Naturskyddsföreningen
applåderar Sveaskogs naturvårdsskogar.
Naturvårdschefen Klas Hjelm konstaterar
att Sveaskog med den miljöpolicy som
om 300 000 hektar eller tio procent av
företagets produktiva mark nedanför fjällen.
Satsningen är en del av Sveaskogs
strategi för att nå målet om 20 procent
naturvård. I naturvårdsskogarna drivs inget
produktionsinriktat skogsbruk.
För att välja ut vilka skogsområden
som ska bli naturvårdsskogar har
Sveaskog använt en egen metod
som kallas hänsynsprioritering.
Den har utvecklats under tre års
tid av företagets skogsekologer
och specialister. Samtidigt har
den stämts av i dialog med forskare,
myndigheter och ideella organisationer.
Höga naturvärden prioriteras
Även om metoden är komplex är principen
enkel: höga naturvärden prioriteras över
lägre. I praktiken innebär detta förstås ett
gigantiskt urvals- och rangordningsarbete
i fl era steg.
Först med hjälp av företagets skogliga
register. Sedan i fält där naturvårdskunniga
bedömer skogens naturvärden. När
fältarbetet i Norrbotten avslutades i
oktober 2007 hade Sveaskog inventerat
15 000 hektar. Kommande barmarkssäsong
räknar Marlene Lidén med det dubbla.
– Inventeringarna är ett sätt att säkerställa
att informationen i företagets register
antogs 2002 åtog sig att undanta 20
procent av sin skog för naturvård.
Hur detta var tänkt att konkretiseras
framgick emellertid inte. Den gången.
– Genom att nu öppet redovisa hur
skyddsvärda skogar ska sparas föregår de
med gott exempel och visar tydligt att man
menar allvar med sitt miljöarbete, säger
han.
Fortsatt dialog
Att företaget dessutom tydligt
signalerar att man är beredd på
en fortsatt diskussion med
Naturskyddsföreningen visar,
enligt Hjelm, att Sveaskog tagit
till sig av den kritik som framförts.
är aktuell om framför allt våra äldsta
skogar, förklarar Marlene Lidén.
Nyckelbiotoper och gammal skog
Skogar med höga naturvärden är till
exempel gammal skog, nyckelbiotoper och
naturreservat. Även skogar som är särskilt
värdefulla för kulturmiljövården, friluftslivet,
rennäringen och landskapsbilden kan
bevaras som naturvårdsskog om dessa
värden inte kan värnas med anpassad
skogsskötsel eller förstärkt naturhänsyn.
Naturvärdeslokaler som har höga
naturvärden på grund av de arter som lever
där kan också prioriteras. I hela landet gör
Sveaskog en unik satsning på löv- och
ädellövskog, som har blivit en brist i det
svenska landskapet.
Naturvärdena betygsätts
Naturvärdena som Sveaskog identifi erar får
olika prioritet. De skogar som inte har så
höga naturvärden i dag men som kan få det
i framtiden har till och med fått ett eget
poängsystem. Om två skogsområden får
samma poäng sorteras till exempel ädellöv
före löv, löv före gran och gran före tall.
Att arbeta med naturvård på detta nya
sätt, och i så stor skala, har inte bara
betydelse för Sveaskog utan även för
Sveriges miljömål Levande skogar.
Han ser också mycket positivt på
formuleringen ”ej utbytbar” som Sveaskog
använder för naturvårdsskogar med särskilt
höga naturvärden. Naturskyddsföreningen
utgår därmed från att dessa områden är
skyddade för all framtid. Klas Hjelm
berömmer slutligen Sveaskogs beslut att
lägga ut ett omfattande kartmaterial
på webben.
– Sammantaget innebär
detta att vi ser Sveaskogs
miljöarbete som ett kliv
framåt för naturvården,
summerar han.
… kolatomer utgör livets byggsten
och är grunden för allt liv på jorden.
I allt levande – människor, djur, träd
och gröna växter – fi nns kol. Den luft
vi andas innehåller koldioxid, det vill
säga en kolatom som förenats med
två syreatomer.

(bilden) har utsetts till tillförordnad
vd för Sveaskog Naturupplevelser AB, då Mikael
Linnander lämnar sin tjänst. Jimmy Pettersson är sedan
tidigare chef för vilt- och fi skeförvaltning i bolaget och
har lång erfarenhet av verksamheten. En process för att
tillsätta en ordinarie vd har inletts.
Skogen står för en procent av den mänskliga påverkan på Östersjön. År 2005
tillfördes cirka 37 000 ton kväve och cirka 1200 ton fosfor till havet från
den svenska skogsmarken.
– Läckaget av kväve från skogsmarken är vanligtvis lägre än det som tillförs via
nederbörden. Det beror på att växande skogar tar upp kväve och att en del lagras
i marken. Skogen är ett ganska slutet system både med avseende på kväve och på
fosfor, säger Stefan Löfgren, SLU.
Det är vinterkväll i Oskarshamn. I ett konferensrum
i ett av stadens hotell har Sveaskog dialogmöte
om sin satsning på naturvårdsskogar.
Publiken är blandad: här fi nns intresserade
privatpersoner, representanter för ornitologiska
föreningar,
högskola,
Naturskyddsföreningen,
Skogsstyrelsen,
Friluftsfrämjandet
och
”
Genom dialogen vill
vi säkra att vi har
naturvårdsskogar med
höga naturvärden.
”
Fältbiologerna. Stämningen är vänligt nyfi ken.
Åhörarna nickar ofta och insatt och avbryter då
och då Sveaskogs representanter med frågor:
Hur noga har ni inventerat skogarna? Ska
registret över naturvårdsskogarna förfi nas? Hur
samspelar ni med andra vad gäller forskning?
Värdefulla synpunkter
Dialogmötena är inte bara ett sätt för Sveaskog
att informera om naturvårdsskogarna. Det är
också ett sätt att utveckla satsningen. Under
slutet av 2007 bjöd Sveaskog in till 16 informations-
och dialogmöten om naturvårdsskogarna
i Götaland, Bergslagen och södra Norrland.
I mars i år fortsätter informationen om Norrbotten
och Västerbotten.
– Genom dialogen vill vi säkra att vi bland
våra avsatta naturvårdsskogar har med de
skogsområden som har höga naturvärden. Får
jag in förslag på sådana områden kollar jag av
detta mot vår databas och eventuellt görs en ny
inventering. Detta är ett ständigt pågående
arbete, säger Peter Ask.

FSC (Forest Stewardship Council) är en världsomspännande
miljöstandard för skogsbruk. I dag
är cirka 100 miljoner hektar skogsmark certifierat
enligt FSC – eller tolv procent av världens brukade
skogar i 77 länder.
Företag som vidareförädlar skogsprodukter kan
ansluta sig genom ett spårbarhetscertifikat som
kallas Chain of Custody. De förbinder sig då att
redovisa andelen råvaror som är FSC-certifierade.
Spårbarhetscertifikatet betyder att skogsskötsel,
skörd av träden och att själva slutprodukten är
certifierad. I praktiken går det att spåra vilka träd
som avverkats för exempelvis denna tidning.
Positiv trend
Nyligen beslöt tre ledande producenter av vätskekartong,
Tetra Pak, SIG Combibloc och Elopak
med 80 procent av världsmarknaden, att skriva en
överenskommelse med EU att 100 procent av deras
råvara år 2015 ska komma från FSC-certifierad
skog. Vätskekartongbranschen använder två
miljoner ton pappersmassa varje år.
Ett antal ledande byggföretag i Nederländerna,
som är en viktig marknad för svenska sågverk, skrev
nyligen ett avtal med FSC Nederländerna om att
öka användningen av FSC-virke.
Internationell ordförande
Olof Johansson på Sveaskog är glad över utvecklingen.
Han är något av en internationell ”Mr FSC”.
Redan 1996 deltog han i den första arbetsgruppen
för FSC i Sverige och det resulterade i den
första nationella FSC-standarden i världen 1998 –
Sverige var alltså först på plan.
Under senare hälften av 1990-talet var han
internationell ordförande för FSC och ledde arbetet
med standardiseringen internationellt.
Sveaskog certifierade sitt skogsbruk i slutet av 1990talet.
– Det handlar framför allt om att hålla ordning
på processer i en stor organisation och att följa upp
dem, berättar Olof Johansson.
De yttersta avgörandena för att uppfylla FSCstandarden
sker ofta i skogen – hos de egna maskinlagen
och entreprenörerna. Här satsar därför
Sveaskog på kontinuerlig utbildning. Det senaste
exemplet är utbildningen i hållbart skogsbruk
2006, en tvådagars utbildning som nådde 1 100
medarbetare och entreprenörer.
Sveaskog har beslutat att det virke företaget
köper från andra skogsägare ska vara avverkat
med den naturhänsyn som anges i svenska
FSC-standarden.
– Vi vill öka förtroendet för
svenskt skogsbruk hos kunder
i Sverige och internationellt.
Samtidigt stärker vi träets
konkurrenskraft, fortsätter
Olof Johansson.
Hopp för fattiga
Han menar att FSC, utöver
miljöaspekterna, kan betyda
mycket för lokalbefolkningar
i världen.
– I Sydafrika bedrivs
plantageskogsbruk och man har
andra former av ekologiska
hänsynstaganden, exempelvis
till gräsmarker och savannområden.
Det FSC-certifierade skogsbruket
där har dessutom omfattande program för
hälsokontroller, bekämpning av HIV och utbildningshjälp.
– FSC kan faktiskt vara ett hopp för människor
i fattiga länder där skogen är viktig för utkomst och
överlevnad, säger Olof Johansson.
Mario Abreu, ledamot av FSC:s nuvarande
internationella styrelse, menar att goda exempel på
FSC:s sociala betydelse även finns i Kongo i
Centralafrika och i Amazonas djungler i Brasilien.
– På båda ställena har FSC förbättrat levnadsförhållandena
i lokalsamhällena och fått till stånd
sociala program för människorna.
Det finns avsevärda skillnader mellan de två
systemen. FSC ägs gemensamt av olika intressenter
medan PEFC i huvudsak styrs av skogsägare och
skogsindustri.
Håkan Nyström är suppleant i den svenska FSCstyrelsen
och ordförande i Kikkejaurs sameby
utanför Jokkmokk.
– Svenska Samernas Riksförbund har en styrelsepost
och inflytande i FSC. Allt är inte perfekt, men
det är en process som leder åt rätt håll. Vi har
exempelvis gjort stora framsteg när det gäller
markberedning inom skogsbruket.
Per Larsson, skogshandläggare vid Världsnaturfonden
WWF är också positiv.
– FSC motsvarar bäst WWF:s krav på ansvarsfullt
skogsbruk och är en bra kompromiss, säger
han.
– Att olika intressenter måste samverka med
balanserat inflytande genomsyrar hela systemet.
Det ger öppenhet, samverkan och en bredare syn
på skogens nyttjande, säger Per Larsson.
FSC var förstahandsvalet för världens 100 största
skogsindustriföretag, enligt en undersökning som
PricewaterhouseCoopers gjorde 2007.
I Sverige har de stora aktörerna inom skogsbruket
anslutit sig till FSC och de erbjuder också gruppcertifiering
till mindre skogsägare. PEFC-systemet har i
Sverige antagits huvudsakligen av privatskogsbruket
och Sågverkens Riksförbund.

FSC (Forest Stewardship Council) är en världsomspännande
miljöstandard för skogsbruk. I dag
är cirka 100 miljoner hektar skogsmark certifierat
enligt FSC – eller tolv procent av världens brukade
skogar i 77 länder.
Företag som vidareförädlar skogsprodukter kan
ansluta sig genom ett spårbarhetscertifikat som
kallas Chain of Custody. De förbinder sig då att
redovisa andelen råvaror som är FSC-certifierade.
Spårbarhetscertifikatet betyder att skogsskötsel,
skörd av träden och att själva slutprodukten är
certifierad. I praktiken går det att spåra vilka träd
som avverkats för exempelvis denna tidning.
Positiv trend
Nyligen beslöt tre ledande producenter av vätskekartong,
Tetra Pak, SIG Combibloc och Elopak
med 80 procent av världsmarknaden, att skriva en
överenskommelse med EU att 100 procent av deras
råvara år 2015 ska komma från FSC-certifierad
skog. Vätskekartongbranschen använder två
miljoner ton pappersmassa varje år.
Ett antal ledande byggföretag i Nederländerna,
som är en viktig marknad för svenska sågverk, skrev
nyligen ett avtal med FSC Nederländerna om att
öka användningen av FSC-virke.
Internationell ordförande
Olof Johansson på Sveaskog är glad över utvecklingen.
Han är något av en internationell ”Mr FSC”.
Redan 1996 deltog han i den första arbetsgruppen
för FSC i Sverige och det resulterade i den
första nationella FSC-standarden i världen 1998 –
Sverige var alltså först på plan.
Under senare hälften av 1990-talet var han
internationell ordförande för FSC och ledde arbetet
med standardiseringen internationellt.
Sveaskog certifierade sitt skogsbruk i slutet av 1990talet.
– Det handlar framför allt om att hålla ordning
på processer i en stor organisation och att följa upp
dem, berättar Olof Johansson.
De yttersta avgörandena för att uppfylla FSCstandarden
sker ofta i skogen – hos de egna maskinlagen
och entreprenörerna. Här satsar därför
Sveaskog på kontinuerlig utbildning. Det senaste
exemplet är utbildningen i hållbart skogsbruk
2006, en tvådagars utbildning som nådde 1 100
medarbetare och entreprenörer.
Sveaskog har beslutat att det virke företaget
köper från andra skogsägare ska vara avverkat
med den naturhänsyn som anges i svenska
FSC-standarden.
– Vi vill öka förtroendet för
svenskt skogsbruk hos kunder
i Sverige och internationellt.
Samtidigt stärker vi träets
konkurrenskraft, fortsätter
Olof Johansson.
Hopp för fattiga
Han menar att FSC, utöver
miljöaspekterna, kan betyda
mycket för lokalbefolkningar
i världen.
– I Sydafrika bedrivs
plantageskogsbruk och man har
andra former av ekologiska
hänsynstaganden, exempelvis
till gräsmarker och savannområden.
Det FSC-certifierade skogsbruket
där har dessutom omfattande program för
hälsokontroller, bekämpning av HIV och utbildningshjälp.
– FSC kan faktiskt vara ett hopp för människor
i fattiga länder där skogen är viktig för utkomst och
överlevnad, säger Olof Johansson.
Mario Abreu, ledamot av FSC:s nuvarande
internationella styrelse, menar att goda exempel på
FSC:s sociala betydelse även finns i Kongo i
Centralafrika och i Amazonas djungler i Brasilien.
– På båda ställena har FSC förbättrat levnadsförhållandena
i lokalsamhällena och fått till stånd
sociala program för människorna.
Det finns avsevärda skillnader mellan de två
systemen. FSC ägs gemensamt av olika intressenter
medan PEFC i huvudsak styrs av skogsägare och
skogsindustri.
Håkan Nyström är suppleant i den svenska FSCstyrelsen
och ordförande i Kikkejaurs sameby
utanför Jokkmokk.
– Svenska Samernas Riksförbund har en styrelsepost
och inflytande i FSC. Allt är inte perfekt, men
det är en process som leder åt rätt håll. Vi har
exempelvis gjort stora framsteg när det gäller
markberedning inom skogsbruket.
Per Larsson, skogshandläggare vid Världsnaturfonden
WWF är också positiv.
– FSC motsvarar bäst WWF:s krav på ansvarsfullt
skogsbruk och är en bra kompromiss, säger
han.
– Att olika intressenter måste samverka med
balanserat inflytande genomsyrar hela systemet.
Det ger öppenhet, samverkan och en bredare syn
på skogens nyttjande, säger Per Larsson.
FSC var förstahandsvalet för världens 100 största
skogsindustriföretag, enligt en undersökning som
PricewaterhouseCoopers gjorde 2007.
I Sverige har de stora aktörerna inom skogsbruket
anslutit sig till FSC och de erbjuder också gruppcertifiering
till mindre skogsägare. PEFC-systemet har i
Sverige antagits huvudsakligen av privatskogsbruket
och Sågverkens Riksförbund.

Sverige var först i världen med att skapa en
nationell FSC-standard för skogsbruket 1998.
Svenska FSC har totalt 36 medlemmar och bland
dem finns förutom skogsföretag och producenter av
produkter från skogsråvara också ursprungsbefolkningar
och miljöorganisationer – något som ger
FSC hög status och trovärdighet. Medlemmarna är
organiserade i olika kammare utifrån det främsta
intresseområdet.
Den ekonomiska kammaren är störst och där
finns skogsföretag och industrier men även konsultföretag
och kommuner. I miljökammaren finns
naturskyddsorganisationerna och i den sociala
kammaren rennäring, fackförbund och intresseorganisationer.
Sprider kunskap om FSC
Svenska FSC har ett litet kansli i Uppsala med två
anställda. De arbetar med att sprida kunskap om
FSC genom kontakter med företag, föreläsningar,
produktion av informationsmaterial samt kontakter
med media.
– Trenden är att intresset för FSC ökar i Sverige,
speciellt bland tryckerier och grossister, säger Lina
Bergström som är verksamhetschef på kansliet.
Ekonomin en hörnsten
Totalt finns 146 FSC-certifikat i Sverige varav
125 företag har spårbarhetscertifikat (Chain
of Custody).
För skogsbrukarna innebär certifieringen bland
annat åtaganden om ett ansvarsfullt skogsbruk med
hänsyn till miljö, fornlämningar, renskötsel, andra
markanvändare och egna anställda. Men en av
hörnstenarna i FSC-skogsbruket är också god
ekonomi, en långsiktig avkastning i skogsbruket och
att virkesvärdet tas tillvara på bästa sätt.
FSC handlar alltså om ett professionellt skogsbruk
med ansvar för ekonomi, miljö och människor.

Beijer Byggmaterial är en av Sveriges största
bygghandelskedjor. De egna inköpen av massivträ
och träbaserade skivor görs i Europa, Asien, Sydoch
Nordamerika. Importandelen ökar hela tiden.
Det ställer större krav på att kunna spåra hur
produktionen har gått till.
– Inköpen blir allt mer globala – då ökar betydelsen
av ett certifi eringssystem som både vi och
kunderna känner igen. Och vi litar på FSC, säger
Peter Sundqvist, inköpare på Beijer Byggmaterial.
Fördelarna med FSC är att det är globalt, att det
fi nns support i Sverige samt god dokumentation.
Kunderna är framför allt proffsbyggare. En
tredjedel är medvetna och krävande konsumenter
som tar byggandet på allvar.
– Våra kunder ställer höga krav och förutsätter att
verksamheten går rätt till, från skog till färdig produkt.
FSC är mest känt och många frågar specifi kt
efter det, säger Peter.
Närmare det egna varumärket
Beijer Byggmaterial planerar för en ökad efterfrågan
på FSC-certifi erat virke och köper in så mycket
sådan vara som det går att få tag på.
– Vi strävar efter att öka vår andel FSC-certifi erade
produkter och i högre grad knyta FSC till
satsningen på vårt eget varumärke. Flera nya
spännande produkter är på gång, säger Peter.
Ett exempel är den nya träpanelen för innertak
och fondväggar som består av 100 procent FSCcertifi
erat virke.
Beijer Byggmaterial räknar med ökat intresse för
byggnation i trä oavsett konjunkturutvecklingen.
Det ligger i tiden.
– Man bygger mer i trä. Ibland är det brist på
FSC-certifi erat virke, för till exempel trätrall som
man kan bygga altaner med. Förhoppningsvis
kommer tillgången till certifi erat virke att öka i takt
med efterfrågan. Det blir väl intressantare för de
företag som producerar att certifi era sig då, säger
Peter Sundqvist.

Bör alla skogsägare och företag som arbetar
att skogsägare
och företag borde FSC-certifiera
sig. Krav på certifiering kommer att
öka i framtiden och då bör man
välja det system som har störst
förtroende på marknaden och är
mest känt bland konsumenter. FSC
har vuxit fram som det ledande och
mest trovärdiga systemet för
certifiering av ansvarsfullt skogsbruk.
FSC:s trovärdighet bygger på
att systemet inte bara i ord utan
också i praktiken tillämpar balansen
mellan ekonomiska, miljö- och
sociala intressen. Miljö- och sociala
frågor kommer att få en allt större
betydelse allt eftersom klimatdebatten
nyanseras och mognar.
I dag är cirka 100 miljoner hektar
eller tolv procent av den globalt
brukade skogen FSC-certifierad.
FSC-certifiering är i dag en realitet
i stora skogsproducerande länder
som Ryssland, Kanada och Brasilien.
Och det är med deras virke
svenska skogsägare konkurrerar.
Men för ett marknadsdrivet
system är det minst lika viktigt att
över 7 000 företag som förädlar och
handlar med trä och papper har
låtit certifiera sig för att kunna FSCmärka
sina produkter. I dag finns
redan 10 000-tals FSC-certifierade
produkter på marknaden, framför
allt i länder som Storbritannien och
Nederländerna som köper papper
och sågade trävaror från Sverige.
I takt med att allt fler förädlingsföretag
ansluter sig till FSC ökar
satsningarna på att lansera FSC:s
varumärke gentemot konsumenter.
Och det är kännedomen i konsumentledet
som driver efterfrågan
och påverkar priserna på virket –
inte uppfattningen hos skogs- och
träindustrin.
Bland skogsägare är det hittills
främst stora företag som
FSC-certifierar sin skog.
De har av naturliga
skäl större insyn i
den globala
marknaden än
enskilda skogsägare
eller mindre
företag i Sverige.
I detta finns en
stor utmaning.
De flesta privata
skogsägare kommer
inte att FSC-certifiera
sig så länge de inte får
tillräckligt med information och
deras företrädare väljer att bortse
från marknadsfördelarna med FSC.
Snarare sprids en hel del desinformation,
som att FSC endast är till
för större skogsföretag.
Men mindre skogsägare kommer
alltmer att känna av den globala
efterfrågan på FSC-certifierat virke.
Skogsägaren bör även kunna få
extra betalt för certifierat virke.
Det finns en tröghet i att öka
FSC-certifieringen i Sverige, men
allt eftersom insikten ökar om att
vi är en del i en global marknad
kommer också mindre skogsägare
och företag i Sverige att se fördelarna
med FSC.
har ett eget system”
behov för landets
enskilda skogsägare att certifiera sig
enligt FSC. Familjeskogsbruket har
ett eget system, PEFC, som från
början anpassats för certifiering av
mindre skogsägare. Det är PEFC
som vi rekommenderar våra
medlemmar att
använda. PEFC
lämpar sig för
övrigt lika bra för
stora som små
skogsägare, och
flera större
skogsägare är
dubbelcertifierade;
de är
certifierade
både enligt
PEFC och FSC.
Fortfarande anser vi
att PEFC är att föredra
för små skogsägare.
Jag gillar inte monopol, utan
mångfald, och därför tycker jag att
det är viktigt med valmöjligheter
även när det gäller certifieringssystem.
Det skulle vara djupt olyckligt
med bara ett certifieringssystem,
och därmed ingen valfrihet för
skogsägaren att visa vilken standard
hon eller han lever upp till. Dessutom
tror jag det är negativt för
miljön, för så säkert vet vi faktiskt
inte vad som är bra eller dåligt för
framtiden. Naturen tjänar på en
större mångfald i brukandet, och
det ger dessutom större riskspridning
för skogsbrukaren.
Ett enda certifieringssystem
öppnar också för de många risker
som alltid finns med monopol, till
exempel att den eller de grupperingar
som råkar ha makten drar
i väg åt ett och samma håll och
därmed tvingar alla andra att följa
efter, därför att alternativ saknas.
Därför vill jag hellre se fler än färre
skogscertifieringssystem!
Motargumentet mot flera system
är ofta att det blir en ”märkesflora”
som följd av olika certifieringssystem
som gör det besvärligt för
konsumenten. Men de oftast rätt
stora industrier som är köpare av
skogsråvara torde kunna hålla fler
än två märksystem i huvudet!
Och för dem kan det snarare vara
en nackdel att vara beroende av ett
certifieringssystem för sina inköp.
PEFC har sitt ursprung i det
europeiska familjeskogsbruket, men
är numera ett globalt certifieringssystem
anpassat för alla ägarkategorier.
Styrelsen är brett sammansatt,
och kontrollsystem med mera håller
mycket hög standard.
I Sverige är miljöstandarden för
PEFC och FSC i de väsentligaste
delarna näst intill identisk, och det
tycker jag egentligen är tråkigt, för
då får inte skogsägaren den valfrihet
jag skulle uppskatta.
Vilket system man än väljer så
blir kraven liknande.
Miljön tjänar på ökad mångfald,
men det skulle kräva att certifieringssystemen
vågade tänka mera
olika.
@

Mer än två tredjedelar av alla avverkningar som
utförs av Sveaskog står fristående entreprenörer
för.
– En god och affärsmässig relation mellan oss
och våra partners är helt avgörande för att upprätthålla
en hög kvalitet på arbetet i skogen,
konstaterar Urban Nordmark som är avverkningsansvarig
på Sveaskog.
För att fånga upp synpunkter och funderingar
från de entreprenörer som anlitas av Sveaskog
genomfördes under hösten en omfattande
enkätundersökning.
Många svar
120 företag gavs tillfälle att
svara på ett 60-tal frågor och
att ge sin bild av Sveaskog och
samarbetet med företaget.
Närmare hundra svar lämnades
in.
– Ett bra utfall för att vara
första gången, summerar
Urban Nordmark som nu
ska använda resultatet från
enkäten för att utforma
konkreta handlingsplaner
för att utveckla Sveaskogs
samarbete med entreprenörerna.
Det är framför allt inom två
områden som de tillfrågade
entreprenörerna efterlyser
Under hösten har företaget Gfk, på uppdrag av
Sveaskog, genomfört en webbaserad undersökning
om tidningen Forum Sveaskog.
De spontana kommentarerna kring tidningen var
nästan uteslutande positiva: att den är informativ,
har en bra blandning av olika artiklar och att
artiklarna har ett bra innehåll, i synnerhet de som
är skogsrelaterade. Tidningen kallades även lättläst
och läsarna är nöjda med att den kommer ut med
fem nummer per år.
Krönikorna på sidan 19 är de mest lästa.
63 procent läser alltid eller ofta krönikorna.
– Vi är glada över det positiva resultatet och ska
göra vårt bästa för att våra läsare ska bli ännu mer
nöjda, säger Linda Andersson, informationschef
på Sveaskog.
förbättringar. Dels vill man ha en bättre kommunikation
med uppdragsgivaren, med tydliga strategier
och mål för vilka områden som ska avverkas
när, även långsiktigt. Dels framförs önskemål om
högre förståelse från uppdragsgivaren för entreprenörens
specifi ka behov och villkor.
– Svaren ger en indikation på att planering
och framförhållning av avverkningsarbetet kan
förbättras på fl era punkter, säger Urban Nordmark.
Ros till avverkningsledare
Däremot får Sveaskogs avverkningsledare genomgående
goda betyg i undersökningen. De är
nyckelpersoner i samarbetet och betraktas av en
majoritet av de tillfrågade som klara och tydliga
i sin roll. Avverkningsledarna anses överlag vara
bra på att fatta beslut och ge konstruktiv kritik.
– Fortsatta affärsutvecklingssamtal under 2008
ska ytterligare förstärka
relationen mellan avverkningsledare
och entreprenörernas
maskinlag, säger Urban
Nordmark.
Ny enkät om ett år
Det framgår slutligen att
många entreprenörer ser
fortsatt ljust på samarbetet
med Sveaskog. Och att de
gärna ser att det egna företaget
får hjälp med bland annat
utbildning och teknikutveckling.
– Nu tar vi tag i de synpunkter
som förts fram och följer
upp med en ny enkät om ett
år, summerar Urban Nordmark.
Den del av tidningen som läses mest sällan är
personalsidorna. Endast en fjärdedel läser ofta eller
alltid dessa, ett naturligt resultat eftersom inga
anställda tillfrågats i denna undersökning
Sex av tio vill läsa mer om energifrågor, nya
användningsområden för skogsråvaran, teknik- och
metodutveckling inom skogsbruket samt skogens
roll i klimatarbetet.
Åtta av tio läsare läser oftast eller alltid Forum
Sveaskog då den kommer ut. Men nästan tre
fjärdedelar läser sällan eller aldrig tidningen på
hemsidan.
Tidningen får en bra helhetsbedömning på skalan
ett till sju. En klar majoritet, 73 procent av läsarna,
ger betyget 4–7. Endast tre av hundra läsare gav
tidningen betyget 1–3.

Älgkalvsjakt med lös hund stod på schemat när Sveaskog
ordnade temadag för att öka jaktintresset hos unga. Tillsammans
med (bilden) från bland annat ”Jakt
och fi ske” i TV4 och hans medarbetare och hundar fi ck unga
jägare mellan 18 och 24 år jaga och grilla korv en dag i början
av januari. Platsen för jakten var Karlsby kronopark, några mil
nordost om Motala.
Runt om i landet på varje marknadsområde har
olika grupper anställda gått igenom resultatet av
medarbetarundersökningen VIS (Vi i Sveaskog)
med respektive chef.
Syftet är att varje enhet ska prioritera sina
förbättringsområden och ta fram en handlingsplan
för detta. Även frågor som är viktiga för
Sveaskog i sin helhet ska lyftas fram. Handlingsplanerna
ska vara klara den 15 februari.
Inom marknadsområde Bergslagen samlades
före jul ett tjugotal inköpare, logistiker och andra
virkesspecialister för att få diskutera VIS-resultatet
med Mats Tegmyr, ansvarig för marknadsområdet.
Delaktighet positiv trend
Många känner sig mer delaktiga i arbetet med
kunderna. Även medarbetarsamtal med personliga
mål och handlingsplan hade utvecklats på ett
bra sätt sedan förra undersökningen.
Däremot fi nns stor kritik mot den processorienterade
organisation som började gälla under
2006 med en indelning i de tre huvudprocesserna
Marknad, Produktion och Skogsskötsel.
– Den stora omorganisationen har bidragit till
att framtidstron minskat. Det är en organisation
som inte förankrats i leden och som har gjort
arbetet mer stressat, anser Håkan Andersson,
virkesköpare i Örebro.
Ett exempel är att virkesköpare och logistiker
inte fi nns med i samma process som avverkningsledarna,
vilket skapat otydligheter och merarbete.
– Processorganisationen har skapat murar
mellan olika processer genom att det fi nns olika
mål för processerna. Här fi nns saker att jobba på
för att se till helheten och optimera fl ödet,
säger Erik Lindbohm, som är logistiker
i Örebro.
Även Sveaskogs nya roll att inte
äga industrier har väckt reaktioner,
internt och externt.
Flera års forskning om friluftsliv och naturupplevelser
har nu resulterat i att Peter Fredman, verksam vid
turismforskningsinstitutet Etour i Östersund, utsetts till
landets första professor i naturturism. Tjänsten, som
fi nansieras av Sveaskog, syftar till att forska kring naturturismens
framtida utveckling vad gäller konsumenter,
upplevelser och turistentreprenörer.
Totalt har 85 procent av alla medarbetare svarat
på enkäten med ett hundratal frågor, vilket är en
hög svarsfrekvens som visar på ett stort engagemang.
Medarbetarundersökningen VIS har
genomförts tre gånger: 2007, 2005 och 2003.
Den senaste undersökningen visar förbättrade
resultat kring medarbetarsamtal, närmaste chefs
ledarskap, stress och kunskap om Sveaskog.
”
Det är viktigt att på ett
tydligt och bra sätt
berätta om Sveaskogs roll.
”
På frågan ”Hur ofta besväras du av stress på
grund av ditt arbete?” har alla som lämnat in
enkäten svarat. Resultatet visar ett medelvärde på
3,2 – där 1 står för mycket ofta och 5 aldrig. På
samma frågeställning 2005 blev resultatet ett
medelvärde på 3,0.
Högt i tak och engagemang
Den nya undersökningen visar också att
Sveaskog ligger kvar på en hög nivå när det
gäller exempelvis kultur och arbetsmiljö. Man
anser att det fi nns respekt för varandra och är
högt i tak.
Målstyrning, engagemang och tydliga ansvars-
– Sveaskog har sålt av pappersbruket i Frövi
och har för avsikt att minska ägarandelen i Setra
Group för att bli ett mer skogsägande företag.
Det tror jag har bidragit till osäkerheten om
framtiden, säger virkesköparen Per Olsson.
En bra termometer
Marknadsområdets ansvarige Mats Tegmyr anser
att VIS är en bra termometer på hur medarbetarna
ser på företaget och hur organisationen
och chefskapet fungerar. Han betonar att han
arbetar med ett väldigt engagerat gäng.
– Jämfört med förra VIS-undersökningen har
mina medarbetare en mer kritisk uppfattning om
hur organisationen fungerar och uppfattar sig
också mer stressade, säger Mats Tegmyr.
Hur samarbetet mellan de olika processerna
Marknad och Produktion organiseras praktiskt
är en av många viktiga frågor att gå vidare
med, likaså vad Sveaskogs nya roll innebär
i praktiken för företagets affärer.
– Det är viktigt att på ett tydligt och bra sätt
berätta om Sveaskogs roll och vad företaget ska
jobba med. Det är en viktig fråga för alla chefer
och för koncernledningen, säger Mats Tegmyr.
områden är ytterligare områden där Sveaskog får
fortsatt gott betyg.
Men resultatet visar också på områden som
behöver vidareutvecklas, där resultaten inte är
tillräckligt goda. Det gäller i huvudsak arbetet
i processorganisationen, lokal samverkan och
framtidstro. Bland annat efterfrågas mer information
om den egna processen samt målstyrning på
processnivå.
Jämfört med 2005 instämmer något färre med
att de tror på Sveaskogs framtid som ett framgångsrikt
skogsägande företag. På samma sätt
anser något färre att det fi nns en effektiv samverkan
inom marknadsområdet.

Med den gemensamma ambitionen att få unga människor att
intressera sig för skogen har Sveaskog i fem år varit Svenska
Orienteringsförbundets huvudsponsor. I samarbetet ingår bland
annat Skogsäventyret, O-Ringen och landslaget i orientering.
Nu står en satsning för bättre folkhälsa på tur – den går under
namnet Naturpasset.
Lär mer på:
…fi skevatten i 50 kommuner. Sverigefi skekortet 2008 gäller
i hela landet, i såväl vilda fjällforsar som lugna skogstjärnar.
Kortet fi nns i tre former – årskort (600 kronor), veckokort
(250 kronor) och dygnskort (80 kronor). Alla gäller för hela familjen. Finns att köpa på
eller hos lokala återförsäljare. Mer info på .
– Allmäntillståndet i företaget är gott. Men det
upplevs fortfarande som om ledningsstrukturen
är lite otydlig. Medarbetarna känner att de inte
kommit in i den vidareutvecklade processorganisationen.
Där ska vi bli bättre.
– En av lösningarna är att göra beslutsvägarna
tydligare i processerna kontra den geografi ska
organisationen. Det ska vara tydligt för alla vad
det egna uppdraget består i och vilka mandat
man har. Vi behöver tydliggöra målen i processerna
och för Sveaskog. Då blir det enklare att se
helheten, få till en bättre samsyn och samverkan
i företaget.
– Förutom VIS har vi gjort en fördjupad
intervjustudie med nästan 30 personer. Dessutom
har facken gjort en utvärdering av den
förändrade organisationen. Sammantaget ger det
ett bra underlag för nästa steg. Resultatet visar
att vi ska fortsätta jobba i en processorganisation
och den ska bli ännu tydligare. Nu i februari
påbörjar vi arbetet med nödvändiga förtydliganden
och korrigeringar av organisationen.
– Vi ska bli tydligare internt med vilken roll vi
har på den svenska virkesmarknaden och vad
våra uppdrag innebär: att stärka enskilt jord- och
skogsbruk genom att sälja mark och att utveckla
naturbaserad turism. Vi är ett växande företag
med en unik och efterfrågad tillgång som kan
utvecklas och användas på många sätt. Som
renodlad skogsägare ska vi mer aktivt vara med
och driva värdet och priserna på de skogliga
produkterna. Under våren kommer jag att åka
runt i landet och ha visionsmöten med all
personal för att ge bättre förståelse och insikt om
vart företaget är på väg.
– Basen i Sveaskog kommer även fortsättningsvis
att vara brukandet av den egna skogen.
Vi kommer att fortsätta vara en aktiv aktör med
handel av virke på marknaden. Vi ska också
fortsätta att utveckla skogens övriga värden, med
allt från jakt, fi ske och naturupplevelser till att
arrendera ut mark för vindkraft. Det fi nns
efterfrågan på vår skogliga kunskap. Vi har fått
konkreta förfrågningar från olika europeiska
länder vad gäller ekosystemtjänster och vår
kunskap och våra lösningar inom bioenergiområdet.

God tur!

Det njutbara
vilda Sverige
ett nästan
osannolikt rikt utbud
av exotiska naturupplevelser,
spännande inte bara
för folk från andra länder,
utan även för svenskarna
själva. Ändå har Sverige
hittills varit nästan helt
okänt på den extremt snabbt växande
internationella naturturismscenen.
De bästa naturupplevelserna i vårt land
har nämligen inte gått att boka. När det
gäller turism i naturen har Sverige varit
som en gammal sovjetisk butik. Inga varor
på hyllorna.
Hur ska man då kunna köpa något?
Därför fanns aldrig Sverige med i de
internationella naturresekatalogerna.
Därför hittade bara de mest intresserade,
terränggående, kartläsningskunniga, vältränade
och välutrustade ut till pärlorna
i vår natur.
Men de senaste åren har det runt kvalitetsmärket
Naturens Bästa börjat dyka
upp bokningsbara arrangemang som inte
funnits tidigare.
Jag bestämde mig för att försöka skildra
Sverige som naturresmål – de läckraste
ställena, de bästa arrangemangen och de
mest karismatiska arterna.
Jag försökte se vårt land med utländska
ögon. Vad är det som är grejen med naturen
i Sverige? Vilka är de största attraktionerna?
Resultatet efter fem års resande i
svensk natur blev boken ”Vilda Sverige”.
Varje bild visar något som faktiskt går
att boka, för den som vill. Hundspann,
fjällridning, forsfärder, rensläde, kajakpaddling,
älgjakt, fl ugfi ske, örnskådning,
björnsafari, vandra med packrenar, skeppssegling,
krabbsafari med mera.
Helt enkelt ett urval av det mest njutbara
man kan göra i svensk natur.
Vi ses därute!
en
fantastisk efterfrågan på
timmer och massaved.
Detta har även omvandlats
i en positiv prisutveckling
på samtliga
sortiment. Hur blir då
2008?
Grunden för Sveaskogs försäljning av
timmer baseras på tillväxten i Europa, USA
och Asien. De sammantagna prognoserna
för dessa marknader ger en tro på en fortsatt
god tillväxt globalt sett.
Den långsiktiga prognosen för sågverken
är god, men kortsiktigt har de drabbats av
växande lager och fallande priser på framför
allt gran. Stormarna Gudrun, Per och inte
minst Kyrill (som drabbade Centraleuropa)
har starkt bidragit till att det i dag fi nns mer
sågat virke än intresserade köpare.
Sågverken försöker därför begränsa sin
produktion samt växla till fura (från gran)
där det är möjligt. Samtidigt fi nns det i
främst södra och mellersta Sverige ett stort
utbud av timmer.
De försiktiga prisjusteringar som nu görs
är därför rimliga. I andra delar av landet,
främst norra Sverige, är utbud och efterfrågan
mer balanserad. Här avstår sågverken
framför allt importvolymer, och prisnivån
bedöms bestå in i våren.
Massabruken har en fortsatt god efterfrågan,
men pappersindustrin har nu en tuffare
sits. Lönsamheten är mer ansträngd eftersom
priset på papper inte har ökat i samma
utsträckning som kostnaden för insatsråvaror
och energi. Därför kan vi förvänta oss ytterligare
förändringar i den industristrukturen.
Sammantaget kan svenska skogsägare
sitta lugnt i båten. Svensk sågverks- och
massaindustri har goda förutsättningar att
klara framtiden; virkespriserna är betydligt
högre i vår omvärld och konkurrensen om
virket är stor.
Så här
blir 2008
Rofyllt vinterbete
i ekoparken
på
Hornslandet. Det är en
fyrtio mil lång färd, från
Hotagsfjällen i nordvästra
Jämtland till ekoparken
utanför Hudiksvall, och
vi strövar åter genom
halvöns omväxlande
natur. Ringlande bäckar och mörka tjärnar
släcker djurens törst och i skogen fi nns gott
om mat och renlav som räcker hela vintern.
Naturligtvis är jag och mina renar glada
över att vara tillbaka.
Drygt 900 renar har jag med mig till
Hornslandet. Under den fem månader långa
vintervistelsen turas vi renägare om att se
efter dem. Det är jag, min bror, en svåger
och en annan släkting som turas om.
Om nätterna sover vi i huset vi hyrt på
fastlandet för att på morgonen ta en tur
i ekoparken och se efter hur renarna rört sig
under natten.
Här på Hornslandet håller djuren sig lugnare
jämfört med hemmavid. De rör sig lite
under morgontimmarna men tillbringar stor
del av dagen vilande på samma plats. God
tillgång på bete är en orsak men också det
faktum att vi inte sett till några rovdjur. Lo
lär fi nnas i trakten, men än så länge har inget
rovdjur stört friden i fl ocken. Hemma passerar
både varg, lo och järv, något som gör
djuren nervösa och får dem att röra sig mer.
Någon mil om dagen tillbringar jag och
min ständige följeslagare, bordercollien Parr,
i bilen. Vi följer fl ockens spår för att sedan
till fots och med ”gott djuröga” se efter hur
de mår. Det händer att renarna vandrat in
över jordbruksmarken i Kolarviken och då
är det hundens och mitt jobb att driva dem
hemåt igen. Annars är det först till våren när
det börjar bli dags att samla ihop fl ocken för
hemfärd som Parrs arbete börjar på allvar.
I april, när dagarna blir längre och ljusare,
längtar både jag, hunden och renarna hem.

POSTTIDNING B
Returadress: Sveaskog Förvaltnings AB
Att: Vaktmästeriet, Pipers väg 2, Solna
105 22 Stockholm
Sveaskog verkar för att öka användningen
av skogsråvara för olika
ändamål och stärka träets konkurrenskraft
gentemot andra material. Vårt
viktigaste verktyg är skogscertifieringen
FSC, Forest Stewardship Council. Och
drivkraften är konsumenterna.
I hela världen ökar miljömedvetandet
och efterfrågan på certifierade produkter.
För skog och skogsprodukter finns i
huvudsak två etablerade certifieringssystem,
FSC och PEFC (se sidorna 10-14).
Båda dessa system anger en tydlig
standard för naturhänsyn i skogsbruket.
Det som skiljer är främst att FSC utvecklas
och förvaltas i dialog och samverkan
mellan skogsnäringen, miljöorganisationer
och sociala intressen medan PEFC styrs
enbart av skogssektorn.
För skogsnäringen kan det ha praktiska
Därför väljer Sveaskog FSC
fördelar med två system på kort sikt. Ur
ett marknadsperspektiv är det däremot
en nackdel, eftersom det är svårt för
konsumenter att hålla reda på vad
märkningarna står för. Därför är jag
övertygad om att vi i framtiden kommer
att ha ett gemensamt certifieringssystem.
Sveaskog har certifierat all egen skog
enligt FSC. Men för att möta efterfrågan
från våra kunder krävs större volymer
FSC-certifierat virke. Därför erbjuder vi
privata skogsägare att certifiera sig under
Sveaskogs paraplycertifikat och vi höjer
nu kraftigt premien på det FSC-certifierade
virke vi köper för kundernas räkning.
Sveaskog stödjer FSC också därför att
detta system har en positiv inverkan på
samhällsutvecklingen generellt. FSCmärkningen
är en garant för ett ansvarsfullt
skogsbruk som tar hänsyn till både
ekonomiska, miljömässiga och sociala
värden. Att betrakta skogen och skogsbruket
i ett vidare perspektiv stämmer
väl med Sveaskogs vision.
I Sverige bedrivs allt skogsbruk enligt
den svenska modellen, som innebär att
skogsägarna tar naturhänsyn i alla
skogliga åtgärder. Myndigheterna och
skogsnäringen tar ett gemensamt ansvar
för ett hållbart skogsbruk. Och eftersom
svenska skogsprodukter handlas på en
internationell marknad påverkas vi av
hur förtroendet för skogsbruk utvecklas
internationellt. Om konsumenter runtom
i världen kan känna sig trygga i ett
ansvarsfullt brukande av skogen och dess
resurser ökar det långsiktigt värdet på
Sveaskogs och hela Sveriges skogstillgångar.
Därför väljer Sveaskog FSC.