Kapitel S

Kapitel S - Ändringsförteckning 

Nedan redovisas de övergripande och mest betydande ändringarna 

i AMA/RA VVS & Kyl 12 jämfört med AMA/RA VVS & Kyl 09. 

Kod Ändringen avser Anledning till ändring 

SFB.1 RA -Tillägg av text, okodade underrubriker för olika Modernisering av text samt fler 

datorkonfigurationer 

exempel 

SFB.213 Ny kod och rubrik, Solid State Diskenheter (SSD) Modernt diskmedia 

SFD Avsnitt utgår och koden (samt underliggande) 

anulleras 

SFD.1 Anullerad 

SFD.2 Annullerad 





SFE.2 RA - Reviderad text ang överordnat styrsystem 

Anges under TGB istället 

SFE.21 Ny kod och rubrik "Operatörsgränssnitt" 

SFE.22 Ny kod och rubrik "Webgränsnitt" 

SFE.3 RA - text ang OPC gränssnitt tillkommer Saknades i tidigare RA 

SFE.31 Ny kod och rubrik "Drivrutiner" Drivrutiner för t ex 

busskommunikation till överordnat 

styrsystem köps separat och bör ha 

en egen kod 

SFE.41 Ny kod och rubrik "Program för 

anläggningsdiagnostik" 

SFE.5 Ny kod och rubrik "Licenser" 

SGB.18 RA - EIB ändrat till KNX 

SGE.12 RA - Ny text avseende montage och 

mjukvarugränssnitt tillkommer 

SKB.4 Rubriken ändrad till "Kapslade 

Förtydligande av vilken typ av 

kopplingsutrustningar" 

utrustning koden avser 


kopplingsutrustningar för högspänning" 


Förtydligande av vilken typ av 

kopplingsutrustningar för lågspänning" 

utrustning koden avser 

SKB.51 AMA-text flyttad avseende uppvärmning 

Remiss - Får ej åberopas 

SKB.51 AMA-text nya ändrade och tillkommande rubriker 

om anordningar för olika transportsystem (Kapitel 

7). 

SKB.51 RA-text nya ändrade och tillkommande rubriker 

om anordningar för olika transportsystem. 

Tillkommande texter 

Texten bör förtydligas med fler 

olika typer av funktioner i ovan 

beskrivna anordningar

Remiss för AMA VVS & Kyl 12 och RA VVS & Kyl 12 

S APPARATER, UTRUSTNING, KABLAR M M I EL- OCH 

TELESYSTEM 

Apparater, maskiner och utrustningar ska vara anpassade till de krav som ställs på system och 

funktioner i handlingarna. 

Apparat ska väljas så att den är tillräckligt okänslig för elektromagnetiska störningar i den 

omgivning där den är avsedd att fungera. Den ska sålunda tillåta obehindrad användning med 

beaktande av de störningsnivåer som alstras av apparater som uppfyller krav i harmoniserade 

EN-standarder. 

Apparater och bruksföremål ska anslutas så att jämn fördelning av belastningen erhålls mellan 

faserna i såväl huvudledningar som servisledning. 

Montering och installation av apparater, utrustningar, kablar med mera ska utföras enligt 

tillverkarens dokumenterade anvisningar. 

Apparat ska väljas med sådant utförande eller åtgärd vidtas så att kondensvatten inte stannar 

kvar i dess kapsling. 

Apparat ska vara försedd med uppgift om tillverkare samt typ och beteckning. 

Svensk standard 

Materiel som ingår i entreprenaden ska uppfylla god säkerhetsteknisk praxis inom EES. Materiel 

utförd enligt svensk standard som gäller vid upphandlingstillfället anses uppfylla kravet, om inte 

högre säkerhets- eller utförandekrav föreskrivs i AMA eller i handlingarna i övrigt. 

Skyddsledare 

Apparat eller utrustning ska vara så utförd att skyddsledare kan anslutas till elmaterielens 

anslutningsanordning. 

Apparat i datakommunikationssystem 

Apparat ska vara anpassad till valt datakommunikationssystem. 

Apparat för infällning 

Apparat för infällning ska vara utförd för att skruvas fast i dosa, låda, ram eller dylikt. 

Stora elapparater inomhus bör placeras så att tekniska hjälpmedel kan 

användas vid intransport, montering, underhåll och reparation. 

Ange 

– särskilda krav på transportemballage och transportvägar 

– vid uppåtriktat tätningsdon om utrymmet mellan kabel och tätningsdons 

hylsskruv ska fyllas med tätningsmassa, till exempel där vätska kan 

befaras stanna kvar 

– krav på tätningsmassan, till exempel att den inte menligt får påverka 

isolermaterialet. 

Ange under aktuell kod och rubrik 

– störmiljöklasser och provningsbestämmelser för elektronikapparater enligt 

SS-EN 61000-4-4 och SS-EN 61000-4-5 

– krav på halogenfria plastprodukter 

– uppgifter som apparat ska vara försedd med utöver dem som föreskrivs i 

AMA. 

Ange under aktuell kod och rubrik eller redovisa på ritning 

– förläggningssätt 

– monteringssätt 

– monteringsunderlag. 

Exempel på olika förläggningssätt, monteringssätt och monteringsunderlag 

finns i tabell RA S/1. 

Tabell RA S/1 


1


Svensk standard 

Elsäkerhetskrav behöver anges endast om dessa är högre än 

myndighetskraven. Krav på funktion och metod måste särskilt anges. 

Ange i klartext eller genom hänvisning till aktuell standard krav på funktioner 

och metoder under aktuell kod och rubrik. I standarder kan förekomma 

alternativ. Ange i så fall det alternativ som ska gälla. 


Kapslingsklasser 

För val av rätt apparat med hänsyn till var den är placerad bör man bedöma 

om den behöver skydd genom kapsling. Kapslingen ska bland annat skydda 

personer mot beröring med farliga spänningsförande delar och mot 

inträngning av vatten. Kapslingsklass anges med IP-beteckning uppbyggd 

enligt figur RA S/1. 

2


Figur RA S/1. Uppbyggnad av IP-beteckning enligt SS-EN 60529. 

Ange under aktuell kod och rubrik kapslingsklasser enligt SS-EN 60529. 

En kortfattad beskrivning av IP-beteckningens beståndsdelar ges i tabell 

RA S/2. Utförligare beskrivning återfinns i SS-EN 60529. 

Tabell RA S/2. IP-beteckningens beståndsdelar 


3



4


Beakta de särskilda krav avseende kapslingsklasser som finns i SS 4364000 

och i vissa produktstandarder. 

Krav på kapslingsklasser för elinstallationer i våta och fuktiga utrymmen samt 

elinstallationer utomhus finns redovisade i SS 4364000. 

Installationsapparater i brandfarliga utrymmen 

Beakta krav avseende kapslingsklasser som finns i SS 4364000 avsnitt 422. 

Explosionsskyddad materiel 

Beträffande val av explosionsskyddad materiel, se SS-EN 60079-0 och 

SS-EN 60079-14. 

Beträffande elinstallationer i områden med explosiv gasblandning, se SEK 

Handbok 427. 

Se även kommentarer under rubriken Explosionsfarlig miljö i kapitel 6. 

Apparat i datakommunikationssystem 


– krav på apparat som ska ingå i datakommunikationssystem 

– apparat som ska spänningsförsörjas via datakommunikationssystem. 

Systemkomponenter, centralenheter, program med mera i bussystem anges i 

avsnitt SG. 

Apparat för infällning 

Ange placering av apparat med hänsyn till inredning och byggnads 

konstruktion. 

Skyddsmålning 

Skyddsmålning av konstruktioner för installationer anges i avsnitt LCV. Om 

annan byggplatsmålning ska ingå av någon utrustning, apparat eller dylikt, 

ange föreskrifter under aktuell kod och rubrik i avsnitt LCS. Se AMA Hus. 

Samråd med berörd projektör. 

SF DATORER, KRINGUTRUSTNING, PROGRAMVAROR M M I 

INSTALLATIONSSYSTEM 

Uppgifter att redovisa 

Följande uppgifter ska redovisas på uppmaning: 

För maskinvara 

Största kapacitet vid olika kombinationsmöjligheter hos systemet samt hur stor del av 

kapaciteten som tagits i anspråk i huvudsystemet respektive delsystemen. 


För programvara 

Största kapacitet vid olika programfunktioner samt hur stor del av kapaciteten som tagits i 

anspråk i huvudsystemet respektive delsystemen. 

För systemfunktioner 

– användningsinriktade grundfunktioner 

– operatörsfunktioner 

– betjäningsfunktioner 

– indikeringsfunktioner 

– utskriftsfunktioner 

– systemövervakningsfunktioner 

5


– funktioner för kommunikation med kringutrustning 

– säkerhet vid nätspänningsbortfall 

– dataöverföring 

– överföringssäkerhet 

– självövervakning, till exempel kontrollrutiner, kvittens, tidsövervakning, ledningsövervakning. 

Ange 

– vilka delar som ska ingå i systemet 

– under aktuell kod och rubrik vilka krav som ställs på de olika delarna 

– om tillbehör, till exempel lokal programmeringsenhet och lokala 

manöverapparatenheter, ska ingå. 

SFB DATORER OCH DATORENHETER 

SFB.1 Datorer 

Ange 

– hur strömförsörjning ska ske 

– om gångreserv på realtidsklocka ska träda i funktion 

– krav på funktion vid spänningsbortfall 

– krav på svarstider samt hastighetskrav för kritiska funktioner. 

Under denna kod och rubrik anges datorer inklusive monterade inbyggda 

enheter för datalagring, kommunikation och dylikt. Separata enheter för 

datalagring eller kommunikation anges under aktuell kod och rubrik under 

SFB.2 respektive SFB.3. Enheter i programmerbara styrsystem 

(datorundercentraler, PLC-system) anges under aktuell kod och rubrik i avsnitt 

UFB. 

Ange krav på dator inklusive enheter för datalagring, uppbyggnadssätt och 

platsbehov samt utförande av datorskåp, systemenheter med mera. 

Persondator/Operationsstation 

Ange 

– vilken bestyckning som ska finnas i datorenheten, till exempel processor, 

primärminne, sekundärminnen (hårddiskar, minneskort), in- och utgångar, 

grafikkort 

– krav på processor, hårddisk, RAM-minne, cacheminne, enheter för 

programladdning, enheter för backup med mera 

– operativsystem 

– antal kortplatser 

– vilka utrustningar som ska kunna anslutas till datorenheten 

– kommunikationsgränssnitt och -portar 

– om datorenhet ska förses med ljudkort, högtalare med mera. 

Panel-PC 


Ange 

– typ, upplösning och storlek för bildskärm 

– krav på kapslingsklass 

– krav på processor, till exempel >1 GHz, ≥512 MB RAM, fläktlöst utförande 

– krav på installerad systemprogramvara 

– krav på installerade hjälpprogramvaror 

– krav på elektroniska minnen, till exempel Compact Flash II kort för 

programladdning 

– krav på kommunikationskort, till exempel Ethernet 10/100/1000 

– montageram för infällt montage i apparatskåpsfront. 

6


SFB.2 Enheter för datalagring m m i datorsystem 

Ange 

SFB.21 Elektroniska minnen 

SFB.211 RAM-minnen 

SFB.212 ROM-minnen 

SFB.213 Flashdisk (SSD) 

SFB.22 Magnetminnen 

– vilka utrustningar som ska kunna anslutas samt krav på 

utbyggnadsmöjlighet 

– placering, avstånd 

– gemensamma funktionskrav 

– kapacitet och överföringshastighet 

– kommunikationsgränssnitt. 

Ange under aktuell kod och rubrik om minne ska vara utfört för montering i 

dator eller utföras som fristående enhet. 

Ange kapacitet. 

Ange 

– typ av ROM-minne 

– kapacitet 

– vilka program och programdelar som ska lagras i minnet. 

Ange 

– läs- och skrivhastighet 

– kapacitet. 


– krav på kapacitet 

– krav på brukstid 

– möjlighet till backup. 

SFB.221 Magnetiska skivminnen 

SFB.2211 Hårddiskar 

SFB.2212 Diskettstationer 

Ange 

– typ av skivminne eller annat minne 

– antal hårddiskar som ska ingå. 


Ange typ av disketter. 

SFB.222 Magnetbandsenheter 

Ange 

– typ av band 

– antal band som ska ingå. 

7

SFB.23 Optiska minnen 


Ange 

– typ av optiskt minne 



– möjlighet till backup. 

SFB.230 Sammansatta läsare och brännare för optiska minnen 

SFB.231 Läsare för optiska minnen 

SFB.232 Brännare för optiska minnen 

SFB.24 Magnetoptiska minnen 

Ange 

– typ av skivor 



– möjlighet till backup 

– antal skivor som ska ingå. 

SFB.25 Programmeringsenheter för ROM-minnen 

Ange 

– typ av minnen som ska programmeras, till exempel flash, CMOS EPROM, 

EEPROM 

– kapacitet 

– vilka anslutningsmöjligheter som ska finnas 

– vilka utvecklingsprogram som ska ingå. 

SFB.26 Raderingsenheter för ROM-minnen 

Ange 

– typ av minnen som ska raderas, till exempel flash, CMOS EPROM, 

EEPROM 

– kapacitet. 

SFB.3 In- och utenheter för kommunikation i dator 

Ange typ och hastighet på överföringen, till exempel analog, seriell eller 

parallell. 

SFB.31 In- och utenheter för tangentbord eller pekdon 


SFB.32 In- och utenheter för bildskärm 

SFB.33 In- och utenheter för minnesexpansion 

Ange typ av gränssnitt. 

SFB.34 In- och utenheter för seriell kommunikation 

Ange typ av gränssnitt, till exempel USB. 

SFB.35 In- och utenheter för parallell kommunikation 

8


SFB.36 In- och utenheter för nätverkskommunikation 

Samråd med beställare eller berörd projektör. 

SFC DATATERMINALUTRUSTNINGAR 

SFC.1 Manuella enheter för datainmatning 

SFC.11 Tangentbord 

SFC.12 Pekdon 

Ange 

– typ av tangentbord, till exempel alfanumeriskt, numeriskt 

– antal funktionstangenter 

– krav på funktionstangenter 

– ergonomikrav 

– om tangentbordet ska ha svenska tecken samt tangentplacering och 

beteckning på tangentbord enligt SS 662241. 

Ange 

– typ av pekdon 

– funktionskrav. 

SFC.13 Digitaliseringsbord 

SFC.2 Apparater för datainmatning 

SFC.21 Skannrar 

SFC.22 Streckkodsläsare 

SFC.3 Bildskärmar 

SFC.4 Utskriftsenheter 

Ange 

– typ av skanner, till exempel flatbäddsskanner, rullbäddsskanner 

– krav på optisk upplösning 

– parallell-, USB- eller nätverksanslutning. 

Ange 

– typ av bildskärm, till exempel CRT, LCD, TFT, färgskärm, monokrom 

skärm, pekskärm 

– om bildskärmen ska vara avsedd för stordia eller för projektorutförande 

– typ av och krav på presentation 

– prestanda, till exempel upplösning, antal pixlar horisontalt och vertikalt eller 

kolumner och rader 

– sätt för överföring från dator 

– elmiljöklass, till exempel enligt svensk standard och TCO Certified Displays 

– dimensioner. 



– om utskriftsenhet ska vara utförd för färgutskrifter eller svartvita utskrifter 

– prestanda 

– typ av överföring från dator 

9

SFC.41 Skrivare 

SFC.42 Plottrar 


– typ av papper 

– typ av pappersmagasin. 

SFE DATORPROGRAMVAROR 

Ange typ av skrivare, ttill exempel termoskrivare, matrisskrivare, laserskrivare, 

bläckstråleskrivare. 

Ange typ av plotter, till exempel pennplotter, bläckstråleplotter, laserplotter. 

All hantering av årtal i datorprogram ska ske med fyra siffror på alla nivåer. 

SFE.1 Systemprogramvaror 

Backupfunktioner ska finnas integrerade i systemprogram. 

Ange krav på operativsystem. 

SFE.2 Tillämpningsprogramvaror 

Tillämpningsprogram ska vara modulärt uppbyggt i högnivåspråk och tillgängligt för beställaren. 

Överordnat styr- och övervakningssystem/SCADA 

Ange krav på funktionalitet för det överordnade styrsystemet. 

Kommunikationsstandard 

Ange vilket protokoll som server och operatörsstationer ska stödja. 

Samtidiga användare 

Ange hur många samtidiga användare licensen ska omfatta. 

Många överordnade styrsystem/SCADA baserar licenskostnaden på antal 

samtida användare och antal databaspunkter, "tags" för anläggningen. Ange 

uppskattat antal tags och antal samtidiga användare under SFE.5. 

Behörighetskontroll 

Ange om person med behörighet knuten till användare eller kategori av 

användare ska ges systemtillträde för individuell åtkomst av anläggningar, 

applikationer, funktioner och objekt. Före tillträde till systemet ska varje 

användare av en operatörsstation ange godkänt namn och personligt 

lösenord. Varje enskilt lösenord ska matchas mot användarprofiler. Dessa 

profiler avgör hur omfattande systemtillgång användaren får. 

Ange om behörighetskontrollen ska avse 

– individuell behörighet vad gäller tillträde till anläggningar, undersystem, 

program och programfunktioner ner till enskilda objekt i 

anläggningsgrafiken 

– tillgång till dynamiska bilder som styrs av användarens behörighet. 


Bildsystem 

Ange om upprättande av dynamiska driftbilder enligt flödesscheman ingår i 

entreprenaden. 

Normaltillstånd bör presenteras med lågkontrasterande färger. Onormala 

tillstånd bör presenteras med avvikande färg. 

Ange om det för fysiska ingångar ska finnas dynamiska objekt som visar 

– huvudvärde (analogt/digitalt) i textform och värde eller symbol med 

färgändring 

– larmtillstånd (anläggningsfel) 

10


– feltillstånd (tekniskt fel – kommunikationsfel). 

Ange för fysiska utgångar om objekt ska innehålla indikering som visar lokal- 

och fjärromkoppare eller manuell betjäning av in- ochutgångsmodulen eller 

manövrering i bildsystemet. 

Ange om dynamiska driftbilder ska, med direktaccess och i realtid, visa 

– börvärden 

– parametrar 

– driftsätt 

– larm 

– tidstyrningsprogram. 

Beakta den aktuella användarens profil och rättigheter. 

Trendhantering 

Ange om systemet ska 

– ha funktioner för insamling, lagring och arkivering av värden med 

definierade tidsintervaller samt senare analys och presentation av data 

– hantera insamling av data med korta intervaller (sekunder- och minuter) 

– hantera insamling med långa intervaller (dag-, vecko- och månadsvis). 

Loggade punkter kan vara numeriska variabler (flyttal eller heltal) eller logiska 

variabler (till exempel digitala inmatningar). Loggade värden kan ges datumoch 

tidstämpel. 

Händelseloggning 

Ange de ingrepp och händelser ska loggas 

– start av applikation 

– samtliga ärvärden för givare 

– manuell överskridning av utmaning och beräknade värden. 

Larmhändelser 

Ange de ingrepp och händelser ska loggas 

– alla inkommande larmmeddelanden 

– datum och tid för händelsen 

– prioritet 

– larmtext 

– anläggningsnamn 

– objektbeskrivning 

– objektvärde. 

Alla användaringrepp bör loggas med information om datum och tid, 

användarnamn, utfört ingrepp (till exempel kvittering och återställning), 

prioritet, larmstatus, anläggningsnamn och objektbeskrivning. 

Larmhantering 


En applikation bör finnas som ger en tydlig översikt över och enkel betjäning 

av larm och systemhändelser. Applikationen bör omfatta följande 

grundfunktioner: 

– Utskrift av larmmeddelanden. Utskriften bör innehålla datum och tid för 

händelsen, prioritet, larmtext, objektbeskrivning och objektvärde. 

– Automatiskt uppdykande larmfönster för omedelbar presentation av 

larmmeddelandet på skärmen. 

– Aktiv larmlista. 

Beakta att larmdirigering bör kunna styras till skrivare, mobiltelefoner och epostsystem. 

Vid anslutningsproblem kan alternativ larmmotagare aktiveras. 

11


En dirigeringstabell ska, efter uppsatta villkor styra larmsändningen. Dessa 

villkor kan vara 

– tid (exempelvis larm som dirigeras till vaktbolag på natten) 

– ansvar (exempelvis kyllarm som dirigeras till kylföretag) 

– larmprioritet (exempelvis endast högprioriterade larm till driftchef). 

Aktiv larmlista 

Förteckning bör finnas över aktiva larm, sorterbara i valfri ordning. Larm bör 

kunna väljas och kvitteras direkt från larmlistan. 

Färgkodning ska vara baserad på larmstatus. 

Ange användarspecifik konfigurering av larmpresentationen med filter- och 

sorteringskriterier som avser datum och tid för händelsen, prioritet, larmtext, 

anläggningsnamn, objektbeskrivning och objektvärde. 

Ange 

– larmkvittering 

– direktåtkomst till tillhörande dynamisk bild 

– presentation av detaljerad larmhantering. 

Tidhantering 

Användargränssnitt skall medge enkel hantering av drifttider i 

byggnadsautomationssystemet. 

Rapporter 

SFE.21 Operatörsgränssnitt 

SFE.22 Webgränssnitt 

Ange om rapporter ska kunna skapas fritt och innehålla aktuella likaväl som 

loggade eller beräknade värden, presenterade antingen som värden eller som 

kurvor och kunna skrivas ut på kommando eller vid givna tider. 

Ange krav på gränssnitt för operatörsklienten till det överordnade 

styrsystemet, exempelvis sådan funktionalitet att uppgifter kan utföras 

samtidigt via separata fönster med valfri storlek. 

Ange om operatören ska kunna 

– dra och släppa (drag and drop) information mellan applikationer 

– skicka information mellan applikationer med högerklick med musen. 

Beakta möjligheten att minska antalet betjäningssteg för operatören. 

Användargränssnittet baserat på systemmjukvara angivet under SFE.1 samt 

förse med funktioner för multitasking och fleranvändarkapacitet. 

Beakta att användargränssnittet bör stödja tangentbord, mus, styrkula och 

pekskärm. 

Användargränssnittet bör utformas meds ett aktivitetsfält, som alltid ligger 

synlig och ger en översikt över väsentlig systeminformation och 

systemfunktioner, med följande egenskaper: 

– Kontroll över tillträdesrättigheter och säkerhetsmekanismer för tillgång till 

programmoduler och tredjepartsprogram vid in- och utloggning. 

– Användar- och lösenordsberoende tillträde till system och undersystem. 

– Larmöversikt, som för flera prioritetsgrupper visar antalet aktiva larm och 

systemhändelser, uppkopplingsstatus till anläggningar samt tid och datum. 

– Möjlighet att etablera och avsluta uppkopplingen till olika anläggningar. 


Ange krav på gränssnitt för webserver i DUC/PLC, till exempel 

– DUC/PLC ska vara komplett med webserver som medger tillgång till 

byggnads-automationssystemet med hjälp av standard webläsare. 

12


SFE.3 Kommunikationsprogramvaror 

SFE.31 Drivrutiner 

– Webgränssnittet ska kunna användas som startportal för andra fastigheter, 

tredjepartssystem eller webservrar. 

– Inloggning och tilldelande av användarrättigheter sker genom 

användargränssnitt i respektive DUC/PLC. 

– Systemet ska innehålla sådan funktionalitet att uppgifter kan utföras 

samtidigt via separata fönster med valfri storlek. 

Användargränssnittet bör stödja pekskärm och ge en översikt över väsentlig 

systeminformation och systemfunktioner. 

Ange 

– kontroll över tillträdesrättigheter och säkerhetsmekanismer för tillgång till 

programmoduler och tredjepartsprogram vid in- och utloggning 

– användar- och lösenordsberoende tillträde till system och undersystem 

– larmöversikt som för flera prioritetsgrupper visar antalet aktiva larm och 

systemhändelser, uppkopplingsstatus till anläggningar samt tid och datum 

– möjlighet att etablera och avsluta uppkopplingen till olika anläggningar. 

Ange krav på program för kommunikation med datorsystem för administrativa 

eller andra tekniska tillämpningar, till exempel nätverk eller 

överföringsprotokoll. 

OPC 

SFE.4 Hjälpprogramvaror 

OPC är en standard för att skicka data mellan en OPC-server och en OPCklient 

för att utgöra ett gränssnitt mellan till exempel ett DUC/PLC-system och 

ett överordnat styrsystem/SCADA. 

Ange 

– vem som tillhandahåller OPC-servern och vilken OPC-version som stöds 

– vem som tillhandahåller OPC-klienten och vilken OPC-version som stöds 

– var server- och klientprogramvaran ska installeras och vem som utför 

installationen 

– omfattning av signalutbyte 

– vem som utför knytningen av datan mellan server och klient 

– vem som skapar driftbilder i överordnat styrsystem/SCADA. 

Överordnat styr- och övervakningssystem/SCADA 

Här anges tredjepartsprogram och drivrutiner för till exempel 

busskommunikation som inte ingår i beställarens överordnade 

styrsystem/SCADA. 

Ange krav på 

– programmeringshjälpmedel, till exempel ordbehandlingsprogram, 

kompilatorer, felsökningsprogram 

– bilduppbyggnadsprogram 

– statistikprogram 

– kalkylprogram 

– databasprogram 

– rapportgenerator 

– integrerade program. 


13


SFE.41 Program för anläggningsdiagnostik 

Ange om styr- och övervakningssystemet ska förses med funktioner för 

avvikelsehantering, så kallad självdiagnos. Avvikelsehanteringen kan 

lokalisera smygande fel som ännu ej blivit så stora att de genererar ett 

konventionellt avvikelselarm, samt lokalisera oönskade driftförhållanden. 

Beakta att syftet med avvikelsehanteringen är stöd till driftsorganisationen att i 

den dagliga driften att minimera energianvändningen genom att automatisk 

övervaka och larma för vanligt förekommande avvikelser. 

Avvikelsehantering 

Ange om avvikelsehanteringen ska utformas som en poängskala. Aktuellt 

betyg skall redovisas i flödesbild för respektive delsystem. 

Varje enskild detekterad avvikelses påverkan på slutbetyget för systemet bör 

kunna ställas in av användaren direkt från flödesbild i operatörsprogram. 

Ange vilka system som ska omfattas av avvikelsehanteringen. 

Ange om avvikelsehantering på systemnivå, ska finnas för följande system 

– luftbehandlingsaggregat 

– värmesystem 

– kylsystem. 

Ange vilka avvikelser för luftbehandlingsaggregat som ska kunna detekteras 

– hög energianvändning, värme och/eller kyla 

– låg verkningsgrad i värmeåtervinningssystem 

– högt SFP-värde 

– läckage i värmeventil 

– läckage i kylventil 

– temperaturavvikelse 

– tryckavvikelse 

– lång drifttid per dygn. 

Ange vilka avvikelser för värmesystem som ska kunna detekteras 

– temperaturavvikelse 

– tryckavvikelse 

– läckage i värmeventil 

– låg temperaturdifferens (∆T), i fjärrvärme 

– hög energianvändning. 

Ange vilka avvikelser för kylsystem som ska kunna detekteras 

– Temperaturavvikelse 

– Tryckavvikelse 

– Läckage kylventil 

– Låg temperaturdifferens (∆T), fjärrkyla 

– Hög energianvändning. 


Måltal 

Respektive detekterad avvikelse bör baseras på måltal. Dessa utformas med 

hänsyn till verkliga driftsförhållande så att hänsyn tas till utomhusklimat, 

variabla flöden i till- och frånluft samt verkliga (teoretiska) förutsättningar för 

värmeåtervinningssystem. För respektive avvikelse redovisas måltal och 

detekterad avvikelse markeras tydligt för användaren. 

Avvikelsehanteringen bör utformas så att detektering av eventuella avvikelser 

enbart sker under normala driftsförhållande för att reducera risken för 

falsklarm (till exempel vid uppstart av luftbehandlingsaggregat med 

insvängning) 

14

SFE.5 Licenser 


Rapporter 

Ange om rapporter ska genereras automatiskt och systemvis för respektive 

delsystem. 

Veckorapport 

Veckorapporter bör automatisk genereras och så att dagsresultat eller "betyg" 

av avvikelsehantering för respektive system redovisas byggnadsvis. I 

rapporten bör byggnadens medelbetyg per dag kunna utläsas, samt 

systemets medelbetyg per två veckor. I rapporten bör ges möjlighet att 

jämföra föregående veckas betyg för respektive delsystem. 

Månadsrapport 

I månadsrapport bör det på dagsbasis kunna utläsas uppmätt 

energianvändning, beräknad energianvändning (baserat på 

utomhustemperatur) samt avvikelse. För respektive dygn bör medelvärdet av 

utomhustemperaturen redovisas. 

Årsrapport 

I årsrapport bör, på månadsbasis uppmätt energianvändning för innevarande 

samt föregående år redovisas. Verklig energianvändning bör kunna jämföras 

mot uppsatt budget. 

Ange om årsrapport ska innehålla tabellerade värden på månadsbasis samt 

stapeldiagram där verklig energianvändning enkelt kan jämföras mot uppsatt 

budget. 

Datainsamling för drift- och energioptimering 

Beräkning av verkningsgrad, SFP, samt energianvändning (där beräkning 

sker i styr- och övervakningssystemet) bör baseras på ackumulerade, 

momentana mätvärden lagrade i DUC/PLC. Systemet bör vara utformas så att 

även kortvariga lastförändringar (mindre än 1 minut) ingår i underlaget för 

drift- och energioptimeringen. 

El- och teletekniska system 

Ange de licenser som omfattas av entreprenaden, till exempel 

– ETS4-licens för programmering av KNX-system. 

Styr- och övervakningssystem 

Ange de licenser som omfattas av entreprenaden, till exempel 

– Serverlicens för överordnat styrsystem/SCADA. 

– Operatörslicens till överordnat styrsystem/SCADA. 

– Licens för programmeringsverktyg för DUC/PLC. 

– Licenser för erforderliga drivrutiner till överordnat styrsystem/SCADA för 

knytning av fältbussystem, prefabricerad -styr med mera. 


SG SYSTEMKOMPONENTER, PROGRAM M M I BUSSYSTEM 

SGB SYSTEMKOMPONENTER 

Busskablar anges under aktuell kod och rubrik i avsnitt SCN. 

Komponenter och enheter ska vara avsedda för valt installationsbussystem. 

Ange om systemkomponenter och centralenheter från endast en tillverkare 

ska användas i installationsbussystem. 

SGB.1 Systemkomponenter i installationsbussystem 

15


Ange om olika installationsbusstillverkares apparater ska kunna kommunicera 

med varandra. 

Ange krav på systemkomponenter under aktuell kod och rubrik. 

SGB.11 Centralenheter i installationsbussystem 

SGB.12 Strömförsörjningsaggregat 

Ange krav på centralenheter i till exempel minibussystem. 

Strömförsörjningsaggregat ska vara kortslutningssäkert och utfört för aktuell busstyp. 

Ange 

– om aggregatet ska vara försett med statusindikering med lysdioder för 

kortslutning eller för hög belastning samt för driftläge 

– in- och utgångsspänningar 

– utgångsström. 

SGB.13 Anpassningsenheter 

Anpassningsenhet ska vara utförd med komponenter för kommunikation via bussystemet med 

applikationsenhet samt vara programmerbar. 

Med anpassningsenhet avses apparat för omvandling av binära signaler till 

signaler för kommunikation och omvänt, till exempel busskopplare. 

Ange om anpassningsenhet ska förses med lysdioder för indikering av status. 

SGB.14 Övervakningsdon 

Övervakningsdon används för komplexa styr- och övervakningsuppgifter. 

Ange 

– gränssnitt hos övervakningsdonet, till exempel RS 232 och 9-polig D-sub 

(hona) 

– vad som ska styras och övervakas. 

SGB.18 Diverse systemkomponenter i installationsbussystem 

Ange typ och krav på systemkomponent enligt valt system, till exempel krav 

på dataskena eller linje- och områdeskopplare vid KNX-system. 

SGB.2 Systemkomponenter i fältbussystem 

SGB.21 Centralenheter i fältbussystem 

SGB.22 Strömförsörjningsaggregat 

SGC IN- OCH UTGÅNGSMODULER 

SGC.1 In- och utgångsmoduler i installationsbussystem 


Ingångsmodul ska vara avsedd för kommunikation och programmering. 

Ange om ingångsmodul ska vara utförd för montering i till 

exempel apparatskåp, apparatdosa, fönsterbänkskanal. 

SGC.11 Ingångsmoduler i installationsbussystem 

SGC.111 Digitalingångar 

Ange 

– signaldata, till exempel från slutande potentialfri kontakt 

– antal ingångar 

16

SGC.112 Analogingångar 


– ingångssignalspänning 

– ingångssignalström. 

Ange signaldata, till exempel 4–20 mA. 

SGC.12 Utgångsmoduler i installationsbussystem 

Utgångsmodul ska vara anpassad till de funktioner som ska styras. 

Ange 

SGC.121 Digitalutgångar 

– funktion, till exempel ljusfördunkling, jalusimanöver 

– elektriska data för respektive funktion. 

Ange 

SGC.122 Analogutgångar 

– typ av signaldata 

– antal utgångar 

– belastningsspänning 

– brytström per utgång 

– bryteffekt per utgång. 

SGC.2 In- och utgångsmoduler i fältbussystem 

SGC.21 Ingångsmoduler i fältbussystem 

SGC.22 Utgångsmoduler i fältbussystem 

SGD DISPLAYER 

SGD.1 Displayer i installationsbussystem 

SGD.11 Teckenfönster 

SGD.12 Signal- och manövertablåer 

SGD.2 Displayer i fältbussystem 

SGE KOMMUNIKATIONSENHETER 

Ange typ och placering av teckenfönsterenhet samt vad som ska visas. 


SGE.1 Kommunikationsenheter i installationsbussystem 

SGE.11 Telekontrollenheter 

Ange 

– vad telekontrollenheten ska styra och kontrollera 

– märkspänning 

– antal utgångar 

– om enheten ska vara försedd med teckenfönster eller bildskärm 

– om enheten ska kunna lämna information i form av röstinspelade 

meddelanden. 

17

SGE.12 Gränssnittsenheter 


Ange 

– typ av gränssnitt, till exempel RS 232 och 9-polig D-sub (hona) 

– om enheten ska förses med skyddskåpa eller dylikt 

– var och hur gränssnittsenheten ska monteras. 

Om gränssnittsenheten ska utgöra ett gränssnitt för mjukvaruprotokoll ange 

– vilka två protokoll gränssnittseneheten ska stödja 

– kommunikationsskikt för protokollen, till exempel RS485 eller TCP/IP. 

SGE.2 Kommunikationsenheter i fältbussystem 

SGF PROGRAMVAROR OCH 

PROGRAMMERINGSUTRUSTNINGAR I BUSSYSTEM 

SGF.1 Programvaror 

Ange 

– om programvara ska vara bakåtkompatibel 

– om programvara ska uppdateras under garantitiden. 

Beakta att det är nödvändigt att särskilt avtal upprättas om krav finns att 

programvara ska uppdateras under garantitiden. 

Programvaror i datorsystem anges under aktuell kod och rubrik i avsnitt SFE. 

SGF.11 Programvaror i installationsbussystem 

SGF.111 Systemprogramvaror 

I bussystemet erforderlig operativsystemprogramvara ska finnas i varje bussapparat. 

Om visualiseringsprogram används ska det kunna appliceras så att det återger anläggningens 

uppbyggnad och funktion på motsvarande sätt som anläggningens ingående komponenter. 

Ange om visualiseringsprogram ska ingå i programvaran. 

SGF.112 Tillämpningsprogramvaror 

Programvaran ska ge möjlighet att programmera installationsbussapparater och 

installationsbusskomponenter fritt inom det valda systemet utan hinder av att olika 

installationsbusstillverkare har olika produktsortiment. 

Programmeringsprincipen ska vara lika för alla i systemet ingående apparater och komponenter 

oavsett fabrikat. För varje fabrikat ska levereras en CD-skiva eller motsvarande från vilken i 

entreprenaden ingående apparater och komponenter kan aktiveras och programmeras. 

Ange 

– under vilket operativsystem som tillämpningsprogramvaran ska kunna 

köras 

– vilka bildtyper som ska visas 

– antalet bilder 

– princip för hur objekt ska styras och indikeras, analogt och digitalt 

– antalet objekt och/eller signaler som önskas 

– om tillämpningsprogramvaran ska vara översatt till svenska 

– om installationsbusstillverkaren, utöver vad som föreskrivs i AMA, ska 

tillhandahålla en komplett produktdatabank, till exempel i form av CD-skiva 

eller motsvarande 

– om entreprenören ska tillhandahålla särskild utbildning i 

tillämpningsprogramvara. 


SGF.113 Hjälpprogramvaror 

18


SGF.12 Programvaror i fältbussystem 

SGF.2 Programmeringsutrustningar 

SGF.21 Programmeringsutrustningar i installationsbussystem 

Ange 

– för vilken programvara och för vilka uppgifter programmeringsutrustning 

ska utföras 

– hur installationsbussystemets programmering ska göras, till exempel med 

persondator i Windows-miljö. 

SGF.22 Programmeringsutrustningar i fältbussystem 

SGJ TILLBEHÖR I BUSSYSTEM 

Ange vilka tillbehör som ska ingå i entreprenaden. 

SGJ.1 Försörjningskablar, förbrukarkablar och förlängningskablar 

I de fall bussystemet fordrar speciella anslutnings- och kopplingskablar med stift- och 

hylskontakter ska dessa ingå i entreprenaden. 

SK KOPPLINGSUTRUSTNINGAR OCH KOPPLINGSAPPARATER 

SKB KOPPLINGSUTRUSTNINGAR 

Kopplingsutrustningar ska vara förtillverkade eller sammanbyggda av förtillverkade enheter. De 

ska vara ytbehandlade på sådant sätt som är lämpligt för angivna miljöbetingelser. 

CE-märkning 

Platsbyggd kopplingsutrustning ska CE-märkas. Dokument som visar kopplingsutrustningens 

uppbyggnad inklusive scheman och instruktioner för skötsel och underhåll ska tillhandahållas. 

Huvudledningar 

Anslutning av huvudledare ska utföras på sådant sätt att fasledare lätt kan skiftas och så att 

dissymmetriström L1-L2-L3-N kan mätas med tångamperemeter. 

Ledningskanaler 

Slitsade kanaler i kopplingsutrustning för högst 1 000 V växelström eller 1 500 V likström ska 

uppfylla kraven enligt SS-EN 50085-2-3. 

Ledare i hjälpströmkretsar 

Ledare i hjälpströmkrets ska vara minst fåtrådig eller, om den går till dörr eller annan rörlig del, 

mångtrådig och flexibel. 

Skydd för sådana ledare ska medge komplettering i begränsad omfattning med ytterligare 

ledare. 

Ange om mycket kort frånkopplingstid erfordras för att begränsa ljusbågars 

varaktighet och verkningar. Se även ELSÄK-FS 2008:1 och SS 4364000 

beträffande detaljkrav på elinstallationen. 

Gemensamma avsnitt i standarder som avser kopplingsutrustningar för 

spänning över 1 kV finns i SS-EN 60694. 

Ange 

– om förregling av frånskiljare mot tillhörande brytare ska utföras 

– om avkortning av frånkopplingstiden ska utföras, till exempel genom 

momentanverkande reläskydd eller vakter känsliga för tryck, ljus eller 

värme 


19


– om strömbegränsning med säkring i kombination med lämplig elkopplare 

ska utföras 

– om avståndsmanövrering ska införas 

– om förbättring av tryckavlastning ska utföras 

– om förstärkning av kopplingsutrustningen ska utföras. 

CE-märkning 

Ange krav på teknisk dokumentation i avsnitt YU. 

Ledningskanaler 

Ange 

– material 

– termiska påkänningar 

– flamsäkerhet 

– monteringssätt. 

SKB.4 Kapslade kopplingsutrustningar 

SKB.41 Kapslade kopplingsutrustningar för högspänning 

SKB.42 Kapslade kopplingsutrustningar för lågspänning 

MATERIAL- OCH VARUKRAV 

Central ska vara utförd med inre förbindningsanordningar, kopplingsrännor, flänsar, tätningar 

samt anslutnings- och avgreningsplintar. Den ska vara överskådligt uppbyggd från 

funktionssynpunkt. 

Central ska vara försedd med huvudelkopplare som ska dimensioneras för huvudledningens 

högsta tillåtna säkring, dock lägst 25 A. 

Enheter med samma funktion som ingår i central ska vara av enhetligt utförande. 

Enheter i central 

Lucka framför säkringar ska ha gångjärn. Huv över gängsäkringar ska ha låsanordning som kan 

öppnas och stängas utan verktyg. 

UTFÖRANDEKRAV 

Anslutning 

I alla centraler ska neutralledare och fasledare anslutas enligt följande: N, L1, L2, L3 från 

vänster till höger och uppifrån och ner. I det fall denna ordningsföljd i vertikalled inte kan hållas i 

samtliga samlingsskenlådor, förbindningslådor och dylikt på grund av lådornas konstruktion ska 

dock anläggningen utföras i övrigt enligt vad som föreskrivs i första meningen. 

I central ska gruppledningar anslutas i ordningsföljd, så att ett entydigt samband erhålls mellan 

säkringar, neutralledare och skyddsledare. Neutralledare och skyddsledare i gruppledning ska 

anslutas till neutralskena eller neutralplint respektive skyddsledarskena eller skyddsledarplint. 


Uppsättning av central 

Underkant på central ska placeras lägst 400 mm över golv eller dylikt. Knivsäkring får inte 

placeras med centrum högre än 1,7 m över golv eller dylikt. 

Central som sätts upp på brännbar byggnadsdel ska ha bakstycke av obrännbart material. 

Central som placeras utomhus eller i fuktiga utrymmen ska ha dräneringshål i kapslingens 

lägsta punkt. Ventilationspluggar ska finnas upptill och nedtill. 

20

Uppsättning på vägg 


Om vägg inte är plan ska mellanlägg användas. 

Uppsättning på vägg med luftspalt 

Vid fastsättning ska distansstycken användas mellan central och vägg så att utrymmet för 

luftcirkulation blir minst 8 mm. Om vägg inte är plan ska extra mellanlägg användas. 

Uppsättning på vägg med monteringsskena 

Central ska sättas upp på monteringsskenor. 

Uppsättning på vägg med ledningsutrymme bakom central 

Central ska sättas upp på monteringsskenor som är fästade vid väggkonsoler så att utrymmet 

mellan vägg och monteringsskenor blir minst 50 mm. 

Uppsättning på stativ 

Central ska sättas upp på stativ enligt SBK.1. 

Skyddsjordning 

Endast en skyddsledare får anslutas till varje skyddsledarklämma. Om erforderligt antal 

skyddsledarklämmor saknas ska centralen förses med extra sådana. 

Vid TN-S-system ska neutralskena och skyddsledarskena vara permanent skilda från varandra 

och eventuell kopplingsanordning mellan skenorna vara avlägsnad. 

Skyddsjordning i TN-C-system ska i gruppledning ske med skyddsledare som inte får vara 

ansluten till PEN-ledare på annan plats än i kopplingsutrustning via skyddsledarskena. 


– typ och utförande av lådkapslad kopplingsutrustning 

– uppgift om högsta kortslutningsström 

– den lådkapslade kopplingsutrustningens funktion, till exempel serviscentral, 

gruppcentral för vägbelysning 

– om utrustning som ställs upp utomhus ska förses med regntak 

– behov av dräneringshål och ventilation. 

Centraler kan specificeras till exempel i apparatlista med angivande av 

kapslingsklass, apparatdata, antal reservgrupper, monteringssätt, om 

smältpatron i knivsäkring ska betjänas i spänningslöst tillstånd med mera. 

Beakta risken för kondensbildning. 

MATERIAL- OCH VARUKRAV 

Ange 

– om central ska vara förtillverkad 

– märkström för samlingsskenor 

– den kortslutningseffekt som central ska tåla 

– om varje grupplednings neutralledare separat ska kunna skiljas från 

neutralskenan med anslutningsklämma av frånskiljbar typ 

– om central ska förses med plintar för anslutning av samtliga in- och 

utgående kablar 

– om central ska förses med plintar för anslutning av kablar för styrning och 

övervakning 

– om central ska vara utförd för TN-C-system eller TN-S-system 

– om huvudelkopplaren ska utföras 4-polig 

– om gruppcentral ska förses med huvudsäkring i det fall flera gruppcentraler 

är kopplade till samma huvudledning 

– om kapsling ska vara utförd av metall eller isolermaterial 

– om central ska vara låsbar 


21


– om lastbrytare ska placeras före knivsäkring 

– om återställningsknapp för överströmsskydd, jordfelsbrytare och dylikt ska 

vara åtkomlig utanför kapslingen 

– om tomlåda för kontroll av jordfelsströmmar med tångamperemeter ska 

placeras före huvudelkopplaren 

– önskemål om förvaringsskåp eller hållare för smältpatroner i reserv 

– utbyggnadsmöjlighet 

– hur skyddsjordning av central ska utföras i det fall central består av flera 

enheter. 

Projektören bör upprätta ritning över central i de fall särskilda krav finns på 

centralens uppbyggnad. I de fall enheter ska placeras i nisch lämnas uppgift 

om dimensioner på nisch till berörd projektör. 

Enheter i central 

Ange 

– om utrymme ska finnas i anslutningslåda för mätning med 

tångamperemeter 

– om gängsäkringslåda med kåpa, huv eller lucka ska ha utrymme som 

medger användning av dvärgbrytare 

– om central till vilken ansluts parallella kablar eller AI-kabel ska ha 

anslutningslåda med kopplingsplint före huvudelkopplare eller 

fördelningslåda. 

UTFÖRANDEKRAV 

Uppsättning av central 

Ange 

– högsta höjd för utrustning som ska betjänas 

– om monteringsskena ska nå upp till tak och ner till golv 

– hur central ska sättas upp på vägg eller stativ. 

Uppsättning på vägg med ledningsutrymme bakom central 

Ange om fria utrymmet ska vara större än 50 mm. 

Skyddsjordning 

SKB.421 Kapslade centraler 

Beakta att vid överordnat skydd med jordfelsbrytare krävs åtskilda neutraloch 

skyddsledare (TN-S-system). 

Tätning mellan flänsar ska motsvara centralens kapslingsklass. 

Central ska förses med tätningsdon eller dylikt för anslutning av ledningar och rör. 

I outnyttjad öppning ska blindpropp eller blindfläns sättas i. 

Ange typ och krav på central för särskilda ändamål, till 

exempel vägbelysningscentral. 


SKB.4211 Serviscentraler 

Serviscentral ska utföras och monteras enligt SS-EN 61439-1 och SS 4362131. På 

serviscentral ska anges typbeteckning. 

Ange typ av central enligt SS 4362131. 

SKB.422 Beröringsskyddade centraler 

Gruppcentral som ska betjänas av icke fackkunniga eller icke instruerade personer, till 

exempel central i bostad, ska vara utförd enligt SS-EN 60439-3. 

22


Huvudströmställare för gruppcentral i bostadslägenhet ska vara sammanbyggd med central och 

utförd för minst 25 A. 

Centraler som utrustas med så kallade normapparater ska monteras enligt tillverkarens 

dokumenterade anvisningar. Anslutningar ska dras till rätt moment. 

Vid inkoppling av förtillverkad central ska kontrolleras att anslutningarna inte lossnat under 

transporten. 

Modulcentral 

Modulcentral ska bestå av en grundenhet med elkopplarmodul samt ett antal modulenheter som 

på ett enkelt sätt kan anslutas till eller jackas i grundenheten. 

Utanpåliggande central 

Central som inte är monterad direkt på vägg ska förses med skydd mot beröring från baksidan. 

Vid kabelinföring i central ska om utbrytningsöppning används kabeln skyddas av bussning eller 

rör. 

Central i nisch ska monteras med ett avstånd av minst 50 mm till nischsida. Detta gäller även 

fullt utbyggd central. 

Infälld central 

Central ska vara monterbar i nisch med angivna största och minsta mått. Lucka på helinfälld 

central ska vara låsbar. 

Infällningsram ska vara försedd med lucka. Ramen ska ansluta till färdigbehandlad väggyta. 

Lucka ska ha gångjärn och vara låsbar. 

Ange 

– om central ska utföras som modulcentral 

– om gängsäkringscentral ska förses med huv. 

Beträffande placering av central i bostäder, se SS 4370152. 

Modulcentral 

Ange 

– antal moduler som ska få plats i grundenheten 

– antal och typ av moduler i varje enskild modulcentral som ska ingå i 

entreprenaden 

– om moduler ska levereras senare och anpassas till brukares eller 

hyresgästers behov. 

Infälld central 

Ange 

– största höjd- och breddmått för central som ska vara monterbar i nisch, till 

exempel i till beskrivningen bilagd central- och apparatspecifikation 

– typ av låsmöjlighet, till exempel med nyckel för lucka till nischram 

– under AFJ.33 de måttuppgifter på nisch för central och dylikt som ska 

kontrolleras särskilt före utförande av håltagning eller ursparning. Samråd 

med berörd projektör. 


SKB.4221 Gängsäkringscentraler 

SKB.4222 Dvärgbrytarcentraler 

Ange om gängsäkringscentral ska förses med huv. 

SKB.5 Apparatskåp, apparattavlor m m 

Apparatskåp, apparattavla, pulpet och dylikt ska uppfylla kraven enligt SS-EN 61439-1. 

23


Apparater i skåp och på tavla ska placeras med hänsyn till apparaternas inbördes 

funktionssamband, underhåll och utbyte samt åtkomlighet för betjäning, kontroll och 

okulärbesiktning under drift. 

Säkringar och andra överströmsskydd ska kunna betjänas utan risk för beröring med 

spänningsförande del. 

Apparattavla och skåp med ingående apparater ska utföras och anordnas så att kylning erhålls 

med hänsyn till angivna miljöbetingelser. 

Apparattavla eller skåpdörr som fordrar skyddsjordning ska ha gångleden utförd så att den 

uppfyller kraven på skyddsledare. Alternativt ska särskild skyddsledare användas. 

Inre förbindningar ska förläggas i sammanhållna knippen eller i ledningskanaler och så att 

komplettering kan utföras. 

Neutralskena och skyddsledarskena ska ha erforderligt antal klämmor. Endast en ledare får 

anslutas på varje klämma. 

Apparater som ska betjänas ska placeras med centrum lägst 400 mm över färdigt golv. Yttre 

förbindningskablar i hjälpströmkretsar ska anslutas i apparatskåp till kopplingsplint. 

Neutralledare och skyddsledare ska anslutas direkt till sina skenor enligt utförandeföreskrifter 

under avsnitt SKB.42. 

Kopplingsplint ska utföras enligt SDC.31. Plintgrupper för olika spänningar ska placeras 

åtskilda. 

Låsanordning ska anpassas till angivet krav på kapslingsklass. 

Skruv med mutter får användas för fastsättning av apparat endast om såväl skruv som mutter är 

åtkomliga efter uppsättning. 

Ange 

– vilka apparater som ska monteras infällda i dörr eller front 

– om dörr ska vara försedd med öppningsbegränsare i öppet läge 

– reservplatser och reservutrymme 

– särskilda krav på skärmningsegenskaper 

– om anslutning av utgående kablar ska ske på annat sätt än nedåt 

– aktuella miljöbetingelser. 

SKB.51 Apparatskåp 

Spänningsförande delar i apparatskåp och insidan bakom dörrar och luckor ska vara 

beröringsskyddade i lägst kapslingsklass IP20. 

Skåpdörr ska endast kunna öppnas med nyckel eller verktyg. 

Skåp ska vara försett med särskild plåt, stativ eller skenor för fastsättning av apparater. 

Kablar och ledare till dörr ska anordnas så att de endast utsätts för vridning. 

Apparatskåp som placeras utomhus ska förses med uppvärmningsanordning. 

Apparatskåp i hissinstallation 

Apparatskåp för hiss ska förses med märkta körknappar samt elkopplare för bortkoppling av 

anropsknapparna. 

Dammkänslig apparat ska förses med kapsling lägst kapslingsklass IP54. Vibrationsisolatorer 

ska anordnas så att störande ljud elimineras. 

In- och utgående kablar ska anslutas via kopplingsplintar och kontaktdon. 


Apparatskåp i maskinrumslös hissinstallation 

Apparatskåp placeras på eller integrerat i hissfront eller dörrkarm, alternativt separat placerat 

intill hissfront, dörrkarm eller inom hisschaktet. Apparatskåpet ska utföras i stålplåt, 

aluminiumplåt eller annat obrännbart material. 

Beakta vid placering av apparatskåp 

– att betjäningsgång med ståhöjd ska finnas framför apparatskåp och att 

skåpdörrar ska kunna öppnas 150 grader. Råd beträffande 

betjäningsgångs minsta bredd finns i SS 4362101 

24


– att rörledningar inte placeras ovanför apparatskåp och betjäningsutrymme. 

Om detta inte kan undvikas bör rörledningar utföras utan skarv och 

droppskydd monteras under rörledningarna. Samråd med berörd projektör 

– att plats bör finnas för uppläggningsbord eller uppläggningsyta för ritningar 

– att utrymme där apparatskåp ställs upp inte utgör del av ventilationskanal, 

det vill säga att vid uppställning i fläktrum ska luften inom fläktrummet vara 

kanalbunden 

– tillverkarens krav på lägsta och högsta tillåtna omgivningstemperatur för 

apparats funktion. 

Klimatet i apparatskåp påverkas av 

– skåpets kapslingsklass 

– faktorer i omgivningen, till exempel temperatur, damm, fukt, aggressiv miljö 

– rådande förhållanden i skåpet, till exempel förlusteffekter och tillåten 

temperatur. 

Tillse att det vid apparatskåp finns god belysning med lysrör (ca 300 lux 

medelvärde) för underhållsarbeten. 

Ange 

– material i apparatskåp 

– om spänningsförande delar i skåp och på insidan av dörr ska vara 

beröringsskyddade 

– normal omgivningstemperatur samt med hur många grader temperaturen 

inuti skåpet får överskrida den beräknade omgivningstemperaturen 

– om apparatskåp ska förses med kylfläkt 

– om föreskriven kylfläkt ska förses med motorskydd med signalkontakt och 

kombineras med filter och signal för igensatt filter 

– om apparatskåp ska förses med indikering som avser för hög temperatur i 

skåpet 

– om utbyte av apparat ska kunna ske under drift 

– om uttag, invändig belysning och uppvärmningsanordning ska finnas 

– om återställningsknapp för överströmsskydd, jordfelsbrytare och dylikt ska 

vara åtkomlig utanför kapslingen 

– om skåp ska förses med fack för ritningar och dylikt 

– vid behov krav på hur värme ska avledas från skåpet, till 

exempel genomluftning med hjälp av fläkt med filter 

– om dubbelt vägguttag för tillsyn, skötsel och underhåll, ska sättas upp i 

apparatskåpet 

– om belysning ska finnas i apparatskåpet 

– om belysning ska vara utförd med glödljus, lysrör eller LED 

– om tändning av belysning ska ske via strömställare eller dörrkontakt 

– om kontaktorer ska dimensioneras för 90 procent AC3 och 10 procent AC4 

drift 

– livslängd på kontaktorer av minst 3 miljoner manövreringar 

– placering av elkopplare och huvudsäkringar 

– om elkopplare ska vara utförd som lastbrytare enligt avsnitt SKF.72 

– typ av låssystem för dörr. 

Beakta att uttag och belysning bör matas från grupp som inte bryts av 

huvudelkopplare till apparatskåp. 

Beträffande elvärmeelement i apparatskåp, se SPB.182. 

Apparatskåp bör redovisas dels på ritning som visar principuppbyggnad, dels 

genom sammanställning av data. 

Sammanställning av data bör ange huvudkretsar, apparatdata, kretsar för 

styrning, övervakning och larmklasser. 


25


Strömmätning 

Ange om någon utmatningsenhet ska kunna mätas med tångamperemeter. 

Apparatskåp för motorgeneratoraggregat 

Om skåpen sammanbyggs med ställverk måste hänsyn tas till ställverkets 

kortslutningseffekt. 

Ange 

– om instrumentskåpen ska ställas upp mot vägg eller vara fristående på 

golv 

– vilken utrustning instrumentskåpen ska ha 

– vilka instrument, indikeringar och övrig utrustning som ska finnas i skåpets 

front 

– nödstoppsfunktion 

– om det ska finnas nyckelmanövrerad tryckknapp för utlösning av 

elkopplaren mot nätet. 

Apparatskåp i kylinstallation 


Apparatskåp i hissinstallation 

Märkning av körknappar anges under avsnitt YTB.16315. 

Beakta SS-EN 81-1+A3:2010 och SS-EN 81-2+A3:2010 beträffande elektrisk 

installation och utrustning, skydd mot elektriska fel, manöveranordningar och 

prioriteringar. 

Apparatskåp i maskinrumslös hissinstallation 

Ange 

– om temperaturövervakning ska finnas som styr hissen till närmsta 

stannplan vid förhöjd temperatur i apparatskåpet 

– om apparatskåpet ska utföras i brandteknisk klass lägst EI30 

– om dörr till apparatskåp ska utföras med gångjärn. 

Beakta SS-EN 81-1+A3:2010 och SS-EN 81-2+A3:2010 beträffande elektrisk 

installation och utrustning, skydd mot elektriska fel, manöveranordningar och 

prioriteringar. 

Apparatskåp i installation för rulltrappa och rullramp 

Beakta SS-EN 115-1:2008+A1:2010 beträffande elektrisk installation och 

utrustning, skydd mot elektriska fel, manöveranordningar och prioriteringar. 

Apparatskåp i installation för maskindriven port 

Beakta SS-EN 12978+A1:2009 beträffande elektrisk installation och 

utrustning, skydd mot elektriska fel, manöveranordningar och prioriteringar. 



26

Kapitel S

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?