RA PPORT T

a04s 2011-02-17 

RAPPORTT 

Helsingborgs 

stadd 

Modellering 

avv 

åtgärder i övre Råånn 

Uppdraagsnummer 

12220076000 

Utvärrdering 

av rennsningsaltern 

nativ 

Malmöö 

2011-10-18 

Swecco 

Environmment 

AB 

Malmöö 

Kust och Vaattendrag 

Björnn 

Almström 

Swecco 

Hans Michelsensgatan 2 

Box 286, 

201 22 Malmöö 

Telefoon 

040-16 70 00 

Telefaax 

040-15 43 47 

www.ssweco.se 

BJAM 

Sweco Enviroonment 

AB 

Org.nr 556346-0327 

säte Stockholmm 

Ingår i Sweco-kkoncernen 

p:\1215\12200766\000\19 

original\slutleverans\ra1110011.docx 

Gra anskare 

Olo of Persson 

Björn Almström 

Civilingenjör 

Telefon 

direkt 040-16 722 

71 

Mobil 070-227 0 53 92 

bjorn.a almstrom@sweco.sse 

1 (25)

a04s 2011-02-17 

INNNEHÅLLSSFÖRTE 

ECKNINGG 

1 

1.1 

1.2 

1.3 

2 

3 

3.1 

3.2 

3.3 

4 

5 

6 

6.1 

6.2 

6.3 

7 

8 

9 

Inledning 

Syfte 

Dikesförrättnning 

Beskrivning av Råån 

Hydrologi 

Översvämningsmodell 

Underlag 

Antagandenn 

Modelluppsäättningar 

Modelleradde 

scenarier 

Validering av översvä ämningsmoddell 

Resultat 

Vattennivåer 

Rensningsefffekt 

Magasinerinng 

Diskussion 

och slutsa atser 

Rekommendationer 

Referenseer 

Bilaga 1 

Bilaga 2 

Bilaga 3 

Bilaga 4 

Bilaga 5 

2 (25) 

RAPPORT 

2011-10-18 

MODELLERING 

RÅÅN 

- Tvärsek ktioner enligtt 

dikesförrätt tningen 

- Anvisningar 

för anppassad 

rensn ning 

- Översvämningskarttor 

för nuvara ande förhålla ande i Råån 

- Effekter 

av åtgärderr 

vid 3-årsflö öde 

- Effekter 

av åtgärderr 

vid 10-årsflöde 

AV ÅTGÄRDER I ÖVRE 

BJAMM 

p:\1215\12200766\000\19 

original\s slutleverans\ra111011.docx 

3 

3 

3 

4 

6 

9 

9 

12 

12 

13 

14 

16 

16 

18 

21 

22 

24 

25

a04s 2011-02-17 

1 

1.1 

1.2 

BJAM 

Inledningg 

De övre deelarna 

av Råå ån är idag i sstort 

behov av a rensning. Vissa V sträckoor 

är i stort sett s 

helt igenvuxna 

och bete eshagarna vid 

sidan om Råån har blivit 

svårare aatt 

nyttja på grund g 

av översväämningar. 

Un nder senare ttid 

har även ån å svämmat över, med pproblem 

för både b 

samhälle ooch 

odlingsmark 

som följdd. 

Dikningsfö öretaget för de d övre delarrna 

av ån har 

börjat diskuutera 

en traditionell 

rensnning 

av ån. Vid V en traditio onell rensning 

rensas vat tten- 

draget medd 

grävmaskin n ner till hårddgjord 

botten. 

Nackdelen med denna typ av rensn ning 

är att kostnnaderna 

för en e sådan rennsning 

är hög g och att de naturvärden 

n 

som finns i ån å 

riskerar att skadas. Dikesföretagetss 

representan nter är medv vetna om dettta 

och är öpp pna 

för alternativa 

rensningsmetoder. 

Emellertid 

finn ns det en osä äkerhet om eeffektiviteten 

av 

de olika rennsningsaltern 

nativen och RRååns 

vatten ndragsförbun nd vill därför göra en stud die av 

problemen i Råån för att 

kunna beddöma 

olika al lternativ till re ensning. 

Syfte 

Sweco har på uppdrag av Helsingbborgs 

Stad up pprättat en detaljerad 

hyddraulisk 

mod dell 

över Råån från ca 2 km m uppströms Tågarp ner till t ca 1 km nedströms 

Bäälteberga 

(Figur 

1.1). Syftett 

med modell len har varit att utreda ef ffekterna av olika o rensninngsmetoder 

och o 

kartlägga ööversvämning 

gsutbredninggen 

vid vanlig gt förekomm mande högflödden. 

Figur 1.1 

Dikesförräättning 

Vid förra seekelskiftet 

ge enomfördes dde 

första dikningarna 

av Råån eftersoom 

man ville e fri- 

göra potentiell 

åkermar rk. Åns slingrrande 

väg gjo orde det des ssutom svåraare 

att anlägg ga fält 

i raka linjerr. 

Inom projektområdet 

finnns 

två dikningsföretag, 

ett e uppströmms 

Tågarpsbr ron 

och ett neddströms. 

Dikn ningsförrättningen 

uppstr röms Tågarpsbron 

gavs llaga 

kraft 1904 

och den needströms 

189 96. Förrättninngarna 

inneb bar att Rååns s åfåra rätades 

ut och 


2011-10-18 

MODELLERING 

RÅÅN 

Rååns av vrinningssystemm 

med projek ktområdet mark kerat med röttt. 


p:\1215\12200766\000\19 


3 (25)

a04s 2011-02-17 

1.3 

avbördninggskapaciteten 

n för ån ökadde. 

För diknin 

dimensioneerande 

maxk kapaciteten 33,5 

m 

bron har deen 

dimension nerande max 

arpsbron till 

ett avstånd d på 18474 m 

Notera att ssträckan 

läng gst nedström 

lägna. Det högsta dime ensionerande 

ett flöde meed 

en återko omsttid på 1,5 

3 ngsföretaget 

/s (0,8 l/s per hekta 

xkapaciteten 4,35 m 

m från havet 

ms har betydl 

e flödet på st 

5 år. 

3 t uppströms b 

ar) och företa 

/s (0 0,6 l/s per he 

och därefter 2,17 m 

ligt lägre kap 

träckan neds 

3 bron har den n 

aget nedströms 

ektar) från Tå åg- 

/s (00,3 

l/s per he ektar). 

pacitet än de uppströms be- b 

ströms Tågarrpsbron 

mots svarar 

I dikesförräättningen 

ang ges typsektiooner 

utmed vattendraget, 

v 

som är refeererade 

till fix x- 

punkter. Reensningar 

sk ka utföras enligt 

dikningsf förrättningen n och fixpunkkterna 

var tän nkta 

att säkerstäälla 

att botten nnivån inte ööverskreds 

vid 

dikningar. Om ån inte dikades till den d 

ansatta nivvån 

missgynn nades markäägarna 

i dikningsföretaget 

och fokus vvar 

därför på å att 

bottennivånn 

inte fick överskridas. 

Numera 

är det 

andra norm mer som gälleer 

och situati ionen 

är nu omväänd. 

På grund 

av dikningeens 

negativa a konsekvens ser för naturm rmiljön i vatte en- 

draget är fookus 

nu snar rare på att boottennivån 

in nte får unders skridas. 

Förrättningssektionerna 

a och bottennnivån 

i förrät ttningen ska vara refereraade 

till fixpun nkter 

utmed vatteendraget. 

På å så sätt säkeerställs 

att fö örrättningen efterföljs. e Emmellertid 

finns s inga 

uppgifter om 

fixpunkter rnas lokaliserring 

i förrättn ningsdokume enten, inte heeller 

finns det 

i dik- 

ningsföretaaget 

någon kännedom 

omm 

fixpunktern na. I Bilaga 1 redovisas eett 

försök till att a 

enligt två aalternativa 

me etoder höjdreeferera 

de tv värsektioner som s fastställlts 

i förrättnin ngen 

nedströms Tågarpsbron n. Osäkerhetten 

i att höjdreferera 

förrä ättningens seektioner 

enligt 

dessa metooder 

bedöms s som stor. 

Beskrivninng 

av Råån 

Råån är ettt 

av Sveriges s minsta huv 

meandrar i en djup dalg gång och är o 

station i Rååån 

benämnd d 2127 Brödd 

Medelflödeet 

vid mynningen 

är ca 1,7 

uppmätt avv 

SMHI, är 33 3 m 

bottenlutninngen 

på ån ä 

1,6:1 000 innnebär 

att på 

jektområdeet 

är som bra 

000, medan 

nedströms 

3 vudavrinnings 

omgiven av 

debacken, so 

7 m 

/s (obse 

är 1,6:1 000, 

å 1 000 m fa 

antast uppströ 

s Tågarpsbro 

3 sområde med 

en area avv 

193 km 

i huvudsak betesmark. b D 

om är beläge en nedström 

/s för pe erioden 1973 3 till 2010 och 

erverades i de ecember 198 85). Den gen 

men variera ar utmed vatt tendraget (en 

aller ån 1,6 m i höjdled). Bottenlutning 

B 

röms Tågarps s samhälle. Här H är botten 

on är bottenlu utningen end dast 0,7:1 000 

2 . Ån 

Det finns en SMHI- S 

s Grantofta. 

h högsta flöd de, 

nomsnittliga 

n lutning på 

gen i själva pro- p 

nlutningen 3, ,2:1 

0. 

Se Figur 1. .2 för en översiktlig 

orientteringskarta 

över projekto området. 

4 (25) 


2011-10-18 

MODELLERING 

RÅÅN 


BJAMM 

p:\1215\12200766\000\19 

original\s slutleverans\ra111011.docx

a04s 2011-02-17 

BJAM 

Figur 1.2 


2011-10-18 

MODELLERING 

RÅÅN 

Översiktlig g karta över pprojektområdet 

t. Siffrorna i de vita textrutorna indikerar 

avståndet t till Rååns myynning. 


p:\1215\12200766\000\19 


5 (25)

a04s 2011-02-17 

2 

Hydrologi 

Rååns huvudavrinnings 

sområde harr 

en area av 193 km 

avrinningsoområden 

(Fig gur 2.1). 

2 och är uppdelat t i flera mindr re del- 

Figur 2.1 

SMHI har een 

flödesstation 

i ån nedsströms 

Ganto ofta, benämn 

Stationen hhar 

ett avrinn ningsområdee 

på ca 156 km k 

avrinningsoområde. 

Stat tionen har mätdata 

från 1 

varande avvbördningsku 

urvan uppdatteras 

för stat 

från stationnen 

är därme ed osäker tillss 

uppdaterin 

2 nd 2127 Brödddebacken. 

, vilket mo otsvarar 80% % av Rååns totala t 

1973 och fram måt. Emellerrtid 

ska den nu- n 

tionen (Ragg ge, 2011) ochh 

nyare flöde esdata 

gen skett. 

Avbördninggskurvan 

anv vänds för att vid givna va attennivåer beräkna 

flödeet 

i stationen. . Kur- 

van tas framm 

genom att t flödet mäts manuellt vid d ett antal olik ka tillfällen mmed 

varierand de 

vattennivåeer. 

Därefter anpassas a en avbördnings skurva till mä ätningarna. TTack 

vare av vbörd- 

ningskurvaan 

behöver man m sedan baara 

mäta vattennivån 

för att bestämmma 

flödet vid 

stationen. FFör 

att få en tillförlitlig avbbördningskurva 

måste flö ödesmätninggar 

göras för alla 

typer av flööden, 

både höga 

och lågaa. 

Att man vill 

pricka in så å varierande e flöden som 

6 (25) 


2011-10-18 

MODELLERING 

RÅÅN 

Delavrinningsområden 

och area för delavrinningso 

d 

områden i Rååån. 


BJAMM 

p:\1215\12200766\000\19 


a04s 2011-02-17 

BJAM 

möjligt är föör 

att åns avbördningskaapacitet 

kan variera v kraftig gt beroende på vattenniv vån. 

Det är aldriig 

ett linjärt samband s meellan 

vattennivå 

och flöde. 

Ibland kan man till och med 

behöva anvvända 

sig av v flera avbörddningskurvor 

r, giltiga för olika o vattenniivåer, 

för att korrekt 

kunna beräkna flöd det. Då SMHHI 

själva har sett s behovet av att uppdaatera 

avbörd- 

ningskurvaan 

för statione en Bröddebaacken 

får nya are flödesdat ta från statioonen 

anses som s 

osäkra. 

SMHI har ääven 

en hydr rologisk mod 

kallad HYPPE. 

Denna modell 

skulle k 

flöden, speeciellt 

i delavr rinningsområ 

modellen i Råån finns för f perioden 

ensen mellan 

simulerad de flöden och 

generellt mmed 

ca 2% fö ör perioden 1 

ulerad och observerat. Eftersom HY 

2007 och aatt 

det är känt 

att SMHI sk 

observeradde 

flödet i sta ationen Brödd 

2007. Vidare 

ses det at tt flödestoppa 

det högsta uppmätta flö ödet av SMH 

samma dagg 

bara gener rar 11,4 m 

modellen, uutan 

alla flöd 

som högst olämpligt att 

modellen. 

3 dell som täck 

kunna använ 

åden där upp 

1990 till 201 

h uppmätta f 

990 till 2007 

YPE-modelle 

ka uppdatera 

debacken un 

arna undersk 

HI 31,03 m 

/s 

destoppar un 

t utföra en fre 

3 er alla Sverig ges delavrinnningsområde 

en, 

ndas som ett t komplemennt 

till uppmätt ta 

pgifter om flö öden saknas. . Data från HYPE- H 

0. En analys s av den ackuumulerade 

differ 

flöden visar att a HYPE öveerskattar 

flöd det 

7, efter 2007 ökar skillnadden 

mellan sim 

en håller sig relativt r stabill 

runt 2% fram m till 

a avbördning gskurvan är sslutsatsen 

at tt det 

nderskattas av a stationen från och med 

kattas av HY YPE-modellenn. 

För period den är 

/s s (2007-07-06 6) medan HYYPE-modelle 

en för 

s. Det är inte bara denna flödestopp ssom 

missas av a 

derskattas kraftigt k av mo odellen. Därföör 

bedöms det d 

ekvensanaly ys på simuler rade flöden frrån 

HYPE- 

Trots att obbserverade 

fl löden bedömmts 

som unde erskattade ef fter 2006 anvvänds 

ändå års- 

maxima fråån 

2007 till 20 010 i frekvennsanalysen 

av a Rååns flöd de. Anledningen 

är att 

extrema flööden 

(såsom flödestoppeen 

i juli 2007) ) är ovanliga och viktiga fför 

att frekvens 

analysen innte 

ska unde erskatta flödeena 

för de hö ögre återkomsttiderna. 

Totalt ingårr 

38 årsmaxima 

i analyseen 

vilket mots svarar period den 1974 till 2010. 1973 har 

utelämnatss 

från analyse en eftersom mätserien in nte startar för rrän den 17 mmaj 

1973 och 

där- 

med finns ddet 

risk att hö ögsta flödet 1973 inträffa ade innan mä ätningarna sttartade. 

Resultatet från frekvens sanalysen reedovisas 

i Ta abell 2.1. 

Tabell 2.1 

Observeradde 

flöden i st tationen Bröd 

dagar med flöden högre e än 10 m 

Råån motssvarande 

den 

kapitel 5) i mars 2007. A 

3 ddebacken har h även ana 

/ss 

(Figur 2.3). Vid 10 m 

n översvämning 

som dok 

Antalet dagaar 

med flöde 

3 /s 

kumenterade 

över 10 m 3 alyserats avsseende 

antale et 

uppstår öveersvämningar 

r i 

s av Helsinggborgs 

Stad (se ( 

/s s kan såledees 

likställas med 

m 


2011-10-18 

MODELLERING 

RÅÅN 

Flöden vid v Bröddebaacken 

för olik ka återkomstt tider. 

Återkomsttid 

3 år 

10 år 

25 år 

50 år 

100 år 


p:\1215\12200766\000\19 


Flöde [m 3 

/s] Avrin nning [l/s,ha] 

19 

1.2 

26 

1.7 

30 

1.9 

33 

2.1 

37 

2.4 

7 (25)

a04s 2011-02-17 

antal översvämningsdagar. Under perioden 1973 till 

2010 inträffar översvämningar under ca 2% av tiden. 

Flest översvämningar inträffar under månaderna december 

till mars. Under sommarhalvåret är översvämningar 

relativt ovanliga, till exempel är översvämningen 

som inträffade i juli 2007 tämligen unikt då man 

måste gå tillbaka till 1991 (18 m 3 /s) för att finna ett 

större flöde sommartid och därefter 1980. Översvämningar 

i Råån är alltså mer beroende av en längre 

regnperiod än av enstaka kraftiga regn. Det beror på 

att när markerna är mättade med vatten är alla natur- 

liga fördröjningsmagasin fulla och nederbörd generar flöde direkt. I ett avrinningsområde 

där hårdgjorda ytor är dominerande är det tvärtom. I sådana avrinningsområden inträffar 

översvämningar framförallt vid kraftiga enstaka regn. I Råån är jordbruksmark dominerande 

och tätorter står endast för en mindre del av den totala markanvändningen (Figur 

2.2). 

antal dagar med flöde högre än 10 m 3 /s 

8 (25) 

50 

45 

40 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep 

Figur 2.3 Antalet dagar under åren 1973 till 2010 med observerade flöden över 10 m 3 /s . 


2 01 1 - 10- 10 A R B ET S M A T ER I AL 

MODELLERING AV ÅTGÄRDER I ÖVRE 

RÅÅN 

BJAM p:\1215\1220076\000\10 arbetsmtrl_dok\rapport\ra111011.docx 

Figur 2.2 Markanvändning i Råån 

avrinningsområde (LST, 2011)

a04s 2011-02-17 

3 

3.1 

BJAM 

Översvämmningsmod 

dell 

Vattennivåeer 

simuleras med en hyddraulisk 

mode ell som utifrå ån givet flödee 

och geometri 

beräknar vaattennivåer. 

I föreliggandde 

studie har r programmet 

MIKE 11 annvänts 

som 

hydraulisk modell. Det är ä en 1-dimeensionell 

mod dell baserad på Saint Veenant-ekvatio 

on- 

erna. MIKEE 

11 används s världen öveer 

och har go odkänts som verktyg för hhydrauliska 

beräkningaar 

av myndigheter 

i ett anntal 

länder, däribland 

USA A. 

Underlag 

Detaljeringsgraden 

av en e hydrauliskk 

modell bes stäms utifrån hur noggrannna 

indata 

beskrivs i mmodellen. 

Fra amförallt gälller 

det flödes sindata och vattendragets 

v 

s geometri. 

Flödesindaata 

har diskut terats i kapiteel 

2 och tas därför d inte up pp ytterligaree 

i detta kapitel. 

Vattendraggets 

geometr ri i modellen ddefinieras 

ge enom tvärsek ktioner, som ska både 

beskriva sjäälva 

vattendragets 

åfåra och flodplan net. Med flodplan 

menas den yta som m 

normalt intee 

är ställt und der vatten, mmen 

som und der höga flöd den översvämmmas. 

Flodplanet har beskrivit ts genom Laantmäteriets 

laserscannad 

l 

de höjdmodeell 

över Skån ne 

(Figur 3.1). . Upplösningen 

på höjdmmodellen 

är 2x2 

m och har 

en detaljeri ringsgrad av +/- 50 

cm. En jämmförelse 

mella an höjdmodeellen 

och de manuellt inm mätta punkterrna 

visar på en 

noggrannhet 

bättre än +/-10 cm. 


2011-10-18 

MODELLERING 

RÅÅN 


p:\1215\12200766\000\19 


9 (25)

a04s 2011-02-17 

Figur 3.1 

10 (25) 


2011-10-18 

MODELLERING 

RÅÅN 

Lantmäter riets höjdmoddell 

av projektområdet. 


BJAMM 

p:\1215\12200766\000\19 


a04s 2011-02-17 

BJAM 

Höjdmodellen 

inkludera ar bara landoområden 

och h innehåller in nte information 

om hur va attendraget 

ser ut under vatt tnet. Åfåran har därför blivit 

inmätt me ed en högpreecisions-GPS 

med noggrrannheten 

+/- 

5 cm. Totallt 

inmättes ca a 110 tvärsektioner 

undeer 

våren 2011 1 av 

personal fråån 

SWECO och Helsingbborgs 

Stad. Avståndet A mellan 

tvärsekktionerna 

var rierar 

för att korreekt 

beskriva åfårans förändringar, 

det t vill säga i partier 

där åfåårans 

geome etri 

förändras äär 

det tätare mellan tvärssektionerna 

jä ämfört med partier p där vaattendraget 

är ä uni- 

formt. Antaalet 

inmätta punkter p i resppektive 

tvärsektion 

är inte e heller konsstant, 

utan an ntalet 

är kopplat ttill 

hur många 

punkter soom 

behövs fö ör att korrekt beskriva geoometrin. 

För varje 

punkt har tvvå 

höjder mä ätts in. En puunkt 

vid nuva arande botten n och en punnkt 

som mots svarar 

den botten som en trad ditionell rensnning 

hade me edfört. Den sistnämnda s ppunkten 

togs s fram 

genom att ttrycka 

ner mätstången 

tilll 

fast botten. . Enligt erfare enhet är denn 

gängse pra axisen 

att rensningg 

sker ner till 

fast botten. Länsstyrelsen, 

tillika tills synsmyndighhet 

för rensni ingar, 

kräver emeellertid 

att ren nsning sker eenligt 

dikesfö örrättningens s fastställda bbottennivåer. 

Den manue 

och utgör e 

MSB 1 ella inmätningen 

har begränsats 

till området 

som är aktuellt föör 

dikesrensn ning 

en sträcka av v ca 8 km (Fiigur 

3.2). Fö ör resterande e sträcka har r tvärsektione er från 

:s öveersiktliga 

öve ersvämningssmodell 

anvä änts för att ko omplettera dee 

manuella 

mätningarnna. 

Figur 3.2 

1 Myndighe 


2011-10-18 

MODELLERING 

RÅÅN 

De gula punkterna p visaar 

lägen för de inmätta tvärsektionerna. 

eten för samh hällsskydd occh 

beredskap 


p:\1215\12200766\000\19 


11 (25)

a04s 2011-02-17 

3.2 

3.3 

Antagandeen 

Modelleringg 

av vattendr rag förutsätteer 

ett antal olika o antaganden 

om vatteendragets 

eg gen- 

skaper, såssom 

randvillk kor, råhet av vattendrage et, etcetera. 

Den hydrauuliska 

modellen 

behöver randvillkor i början och slutet s av moddellen 

för att 

kunna utförra 

simulering gar. Som upppströms 

rand dvillkor har flö ödet från upppströms 

avrin 

ningsområdden 

använts. 

Nedströms har havets medelvattenn 

m nivå satts soom 

randvillko or. 

Havet påveerkar 

emeller rtid inte det aaktuella 

områ ådet eftersom m det ligger mmellan 

19 oc ch 30 

m över havvet. 

Råheten i vvattendraget, 

det vill sägaa 

hur trögt de et är för vattn net att strömma, 

bestäms s 

normalt genom 

kalibrer ring av modeellen 

gentemo ot flödesstationer 

i vattenndraget. 

I Rå åån 

finns bara een 

flödesstat tion, som liggger 

relativt lå ångt nedström ms i ån vid BBröddebäcke 

en och 

täcker in caa 

80% av Rå ååns totala avvrinningsområde. 

Denna nedströms ddel 

i modelle en är 

bara beskriven 

i modell len utifrån MSB:s 

översik ktliga modell och beroendde 

på den sto ora 

osäkerheteen 

i MSB:s tv värsektioner äär 

det ej men ningsfullt utfö öra en kvalitaativ 

kalibrerin ng av 

modellen vvid 

denna sta ation. För en sådan kalibr rering skulle det krävas een 

manuell in nmät- 

ning av Råån 

uppström ms och nedstrröms 

Brödde ebackens flöd desstation. Isstället 

har er rfar 

enhet från kalibreringar r av modellerr 

för liknande e vattendrags ssystem i Skkåne 

inhämta ats, 

såsom Vramsån, 

Vegeån 

och Höje å. För samtl liga har råheten 

varit unggefär 

densam mma 

och de tre vvattendragen 

n liknar Råånn 

i den bemä ärkelsen att åfåran å är relaativt 

smal och 

att 

vegetation är riklig i åfå åran. Utifrån ddessa 

tre va attendrag har r Rååns råheet 

i modellen satts 

till Manningg 

18. Mannin ngs tal beskriiver 

råheten, det vill säga a flödesmotsttåndet, 

men ska i 

MIKE 11 sees 

som en modelleringsp 

m parameter. För 

de modell luppsättningaarna 

som 

beskriver ååfåran 

efter re ensning har Mannings ta al höjts till 20 för att beskrriva 

vattendraget 

utan vegetaation. 

Modellupppsättningar 

Metodiken som använts s i studien ärr 

att utgå från n den hydrau uliska modellleringen 

och göra 

ändringar i modellen för 

att simuleraa 

de olika rensningsåtgärderna. 

Därföör 

har fyra olika 

modelluppssättningar 

an nvänts. 

Modell 

som besk kriver de nuvvarande 

förhå ållandena, med m orensadee 

sektioner och o 

vegeetation 

inklud derad. 

Modell 

som besk kriver vattenddraget 

efter en e traditionel ll rensning gjjord 

ner till fa ast 

botteen 

och där ve egetationen äär 

avlägsnad d. 

Utifråån 

anvisning gar från Helsiingborgs 

Sta ad (Bilaga 2) har en modeell 

som besk kriver 

vatteendraget 

efte er en anpasssad 

rensning gjort. Botten nnivån har intte 

ändrats, utan u 

alla äändringar 

ha ar gjorts ovannför 

medelva attenytan. 

Modell 

som besk kriver den annpassade 

ren nsningen kom mbinerat medd 

en sänknin ng av 

botteennivån 

till fa ast botten meellan 

Tågarps sbron och br ron vid Glugggstorp 

(första a bron 

nedsströms 

Tågar rpsbron). 

Den sistnämnda 

modelluppsättninggen 

tillkom un nder uppdrag gets utförandde 

för att utre eda 

kombinatioonen 

av en an npassad rensning 

och en n traditionell rensning för r en kortare 

sträcka. 

12 (25) 


2011-10-18 

MODELLERING 

RÅÅN 


BJAMM 

p:\1215\12200766\000\19 


a04s 2011-02-17 

4 

BJAM 

Modelleraade 

scenar rier 

För varje mmodelluppsättning 

har tre flöden simulerats; 

3-årsf 

årsflöde (Tabell 

4.1), so om kan ses i Tabell 4.1 är ä flödet störr 

början. Dett 

beror på att t ett allt större re område av vbördas läng 

tiderna för flödena har valts v för att uutvärdera 

effekterna 

av re 

högflöden. Respektive flöde har anppassats 

till en e hydrograf 

grafen för ddet 

högsta ob bserverade fflödet 

vid Brö 

2 

flöde, 10-årssflöde 

och 25 5- 

re i slutet av modellen än n i 

re ner i modeellen. 

Återko omst- 

ensning vid rrelativt 

frekve enta 

2 

som till formmen 

liknar hy ydro- 

öddebacken. 

Tabell 4.1 

Dessutom har modellen n som beskriiver 

nuvarande 

förhålland den körts förr 

flödet under 

perioden 266 

februari till 4 mars 20077, 

för att validera 

modelle en gentemot t flygfotografi ierna 

tagna den 2 mars 2007 7. 

2 Hydrograf 


2011-10-18 

MODELLERING 

RÅÅN 

Simulerade 

flöden i stuudien. 

Början av modellen 

Slutet av modellen m 

f = Beskriver r hur flödet i vattendraget t ändras med d tiden. 


3‐års flöde 

7,3 m 3 /s 

11,3 m 3 /s 

p:\1215\12200766\000\19 


10‐årsflöd 

10,0 m 3 / 

15,4 m 3 e 25‐årsflööde 

/s 11,6 m 

/s / 17,8 m 

3 /s 

m 3 /s 

13 (25)

a04s 2011-02-17 

5 

Valideringg 

av översv vämningsmmodell 

Som tidigare 

nämnts ha ar det ej varitt 

möjligt att kalibrera k eller 

validera moodellen 

mot upp- 

mätta vatteennivåer 

på grund g av att dden 

detaljera ade modellen n inte sträckeer 

sig ända ner n till 

SMHI:s staation 

Bröddeb backen. Inomm 

det detaljm modellerade området o finns 

inga vatten nnivå- 

mätningar aatt 

tillgå. 

Istället har modellen va aliderats genoom 

vittnesmå ål från närbo 

grafier somm 

tagits av Rå åån under enn 

mindre öve ersvämningss 

främst inhäämtats 

från verksamma 

ppå 

den låglän nta industrito 

och uppgiftterna 

har anv vänts för en rimlighetskontroll 

av mod 

gifter steg vvattennivån 

upp u till asfaltten, 

som täck ker industrito 

hösten 2010 

(Figur 5.1) ). En osäkerhhet 

är att det t inte finns nå 

fiera observvationerna 

och o att flödet vid den obse erverade öve 

Emellertid vvisar 

en analys 

av SMHI:s 

flödesmätningar 

i Bröd 

under hösteen 

2010 (aug gusti till deceember) 

var 9,8 9 m 3 oende och geenom 

flygfoto o 

situation. Obbservationer 

har 

mten söder oom 

Tågarpsb bron 

dellen. Enligtt 

muntliga up pp- 

omten, vid ett tt tillfälle unde er 

ågra fotograffier 

som kan veri- 

ersvämningeen 

är okänd. 

ddebacken aatt 

högsta flöd det 

/s (inträ äffade 2010- 11-24). 

Figur 5.1 

I mars 20077 

flög Helsingborgs 

Stad 

bredningenn 

via flygfotog grafier. Enlig 

var flödet ddetta 

datum 10,5 1 m 

ungefär ett 1,5-årsflöde 

Råå och uppp 

till Tågarp 

för validerinng. 

Jämförels 

3 d över Råån och o dokumenterade 

över 

gt SMHI:s flöd desmätninga ar i stationen 

/s (daagen 

innan var v flödet 12, 52 m 

e. Rååns utbrredning 

kan i dessa bilde 

psbron, men endast bilde er över det st 

sen visar på en god över renstämmels 

3 rsvämningsu ut- 

n Bröddeback ken 

/s), vilkket 

motsvara ar 

er ses ända ffrån 

mynning gen i 

uderade omrrådet 

har använts 

se mellan verrkligheten 

oc ch 

14 (25) 


2011-10-18 

MODELLERING 

RÅÅN 

Röd linje visar den obseerverade 

över rsvämningsutb bredningen vidd 

ett tillfälle un nder 

hösten 20 010 (muntlig kä källa Martin Joh hansson, 2011-07-07). 


BJAMM 

p:\1215\12200766\000\19 


a04s 2011-02-17 

BJAM 

modellen (FFigur 

5.2), un ndantaget änngsmarken 

mittemot m indu ustriområdet i Tågarp. Hä är 

visar modeellen 

att mark ken ska vara översvämmad, 

men på fotografiet f sees 

inte någon n 

översvämnning. 

En sann nolik förklarinng 

är mindre fel i flödesm modellen och/ /eller höjd- 

modellen. DDet 

räcker med m att höjdmmodellen 

är 1 mm fel för att a området sska 

bli över- 

svämmat eeller 

inte. 

Figur 5.2 

Slutsatsen från valideringen 

av moddellen 

är att den d är tillräckligt 

detaljera rad och nogg grann 

för att kunnna 

användas för en jämföörelsestudie 

av a rensninge ens effekter, även om det 

varit 

önskvärt mmed 

mer kalib breringsundeerlag 

för höga a flöden. 


2011-10-18 

MODELLERING 

RÅÅN 

Jämförels se mellan simuulerad 

översvä ämning och fa aktisk översvämmning 

vid en vårflod v 

i mars 200 07. Punkt 1) fo formen och sto orleken på öve ersvämningsyt ytan stämmer 

överens.2 2) Kanalen meellan 

översväm mningsyta och åfåra är repreesenterad 

i 

modellen. . 3) Översvämmningsytan 

har r samma form och sträcker sig fram till 

grusvägen n i både verkliigheten 

och modellen. m 


p:\1215\12200766\000\19 


15 (25)

a04s 2011-02-17 

6 

6.1 

Resultat 

Vattennivååer 

Tre flöden har simulera ats för varje mmodelluppsättning, 

3-, 10 0- och 25-årssflöde, 

vilket 

resulterar i olika vattenn nivåer. Ju höögre 

flöde de esto högre va attennivå. Soom 

störst är skill- s 

naden melllan 

3- och 10 0-årsflöde caa 

30 cm och som s minst 7 cm medan sskillnaden 

mellan 

3- och 25-åårsflöde 

som störst är 40 cm och som m minst 9 cm, 

förutsatt attt 

ingen rensn ning 

förekommitt 

i vattendrag get. I trånga ooch 

dämman nde sektione er blir skillnadden 

allra stör rst, 

medan minnsta 

förändrin ngen sker vidd 

sektioner med m hög avbördningskappacitet. 

Sektio oner 

med hög avvbördningskapacitet 

är till 

exempel sektioner 

där bottenlutninggen 

är brant eller 

sektioner mmed 

ett brett och låglänt fflodplan 

som m ån kan över rsvämma. I FFigur 

6.1 visa as 

vattennivåeer 

för alla tre flödesscenaarierna 

och den d inmätta bottenprofilen 

b n för de nuva ar- 

ande förhållandena 

i ån n. Ett antal däämmande 

se ektioner har lokaliserats i Figur 6.1 ge enom 

att identifieera 

plötsliga fall f i vattennivvån. 

Enligt modellen m sker 

en dämningg 

vid Tågarp ps- 

bron, antaggligen 

beror dämningen d ppå 

att bottennivåerna 

vid bron är högrre 

än både ned n 

ströms ochh 

uppströms liggande å-bbotten. 

En vis ss dämning sker s även i höjd 

med Tåg garps 

reningsverkk 

och kan för rklaras med att denna str räcka är kraf ftigt vegeteraad 

med både e vass 

och träd/buuskar 

i själva a åfåran. Väggbron 

vid Glu uggstorp orsa akar också een 

dämning av a 

vattennivånn, 

vilket även n bron vid Otttarp 

gör. Em mellertid indik kerar modelleen 

att dämnin ngen 

vid bron i GGluggstorp 

dä ämmer mer ään 

Ottarpsbr ron. Det sista a dämmet påå 

sträckan är r ett 

”stenröse” i höjd med Bälteberga. B SSimuleringarn 

na visar att dämmet d orsaakar 

relativt större s 

dämning vid 

låga flöden n jämfört meed 

höga flöde en. 

I Bilaga 3 rredovisas 

öve ersvämningssutbredninge 

en vid nuvara ande förhållaanden 

i Råån för 

respektive flödesscenario. 

16 (25) 


2011-10-18 

MODELLERING 

RÅÅN 


BJAMM 

p:\1215\12200766\000\19 


a04s 2011-02-17 

BJAM 

Figur 6.1 


2011-10-18 

MODELLERING 

RÅÅN 

Vattennivåer 

och bottennprofil 

för nuva arande förhåll lande i ån. Lokalisering på karta 

k 

av avstån ndet från mynnningen 

kan ses s i Figur 1.2. 


p:\1215\12200766\000\19 


17 (25)

a04s 2011-02-17 

6.2 

Rensningsseffekt 

Effekten vidd 

rensning av 

ån är redovvisad 

som av vsänkning frå ån de simuleerade 

vatten- 

nivåerna i kkapitel 

6.1 (F Figur 6.3) ochh 

skillnaden i utbredning mellan olikaa 

rensnings- 

alternativ reedovisas 

i Bi ilaga 4 och BBilaga 

5 för fl löden motsva arande 3- occh 

10-års åte er- 

komsttid. 

Den sträcka 

där vattenn nivån sänks som mest vid 

en rensnin ng är sträckaan 

nedströms s 

Tågarpsbroon. 

Idag är denna 

sträckaa 

kraftigt veg geterad och bottennivån b hhögre 

än upp p- 

ströms parttier. 

Här kan en rensningg 

medföra en n avsänkning av vattenytaan 

med ca 3 dm 

vid de simuulerade 

flöde ena. Störst avvsänkning 

få ås då anpass sade rensninggen 

kombine eras 

med rensning 

av botten n ner till fast botten, meda an den anpa assade rensnningen 

utan 

bottensänkkning 

ger min nst effekt. Emmellertid 

är skillnaden 

end dast ca 1 dmm 

mellan alter 

nativen vid ett 3-årsflöd de och än mindre 

för de högre h flödena a. Tabell 6.1 visar medelav 

sänkningenn 

av de olika rensningsalternativen 

fö ör hela sträck kan och maxximala 

avsänk 

ningen i ennstaka 

tvärse ektioner. 

Tabell 6.1 

mede el max medel 

3‐årsflöde ‐17 cm m ‐36 cmm 

‐9 cm 

10‐årsflöde 

‐14 cm m ‐31 cmm 

‐8 cm 

25‐årsflöde 

‐13 cm m ‐28 cmm 

‐8 cm 

I Figur 6.2 visas vattenn nivåerna vid 3-årsflöde fö ör tre olika si ituationer (nuuvarande, 

an n- 

passad rennsning 

av vat ttendrag och anpassade rensning me ed muddring av en delsträcka) 

längs med den sträcka som muddraats 

i den anp passade mod dellen. I den anpassade mod- m 

ellen har stträckan 

mella an Tågarpsbbron 

och bron n vid Gluggst torp avsänktts 

till fast bott ten. 

Skillnaden mellan att gö öra en anpasssad 

rensnin ng utan avsänkning 

och mmed 

avsänkn ning 

är som störrst 

ca 2 dm. 

18 (25) 


2011-10-18 

MODELLERING 

RÅÅN 

Medel och h maximal avssänkning 

av de d olika rensnin ngsalternativeen 

jämfört med d 

nuvarande 

förhållande i ån. 

Traditio onell rensningg 

Anpassad 

rensning 


BJAMM 

p:\1215\12200766\000\19 

original\s slutleverans\ra111011.docx 

max 

‐32 cm 

‐31 cm 

‐33 cm 

Anpassad rrensning 

m mudddring 

medel max 

‐11 cm ‐37 cm 

‐9 cm ‐37 cm 

‐9 cm ‐36 cm

a04s 2011-02-17 

BJAM 

Figur 6.2 

Avsänkninggen 

av vatten nnivån för dee 

olika åtgärd dsalternative en redovisas i Figur 6.3 fö ör 

samtliga flöödesscenarie 

er, som referrensnivå 

har simuleringar r av den nuvaarande, 

oren nsade 

ån använtss. 

I Bilaga 4 och o Bilaga 5 finns kartor över de över rsvämmade oområdena. 

På P 

grund av åddalens 

topog grafi blir de ööversvämmad 

de ytorna en ndast obetydlligt 

större vid d de 

förändringaar 

av vattens ståndet som dde 

olika åtgä ärdsalternativ ven medför. AAv 

Figur 6.3 fram- 

går att avsäänkningen 

av v vattennivånn 

genom trad ditionell rens sning blir somm 

störst mella an 

Kläsinge occh 

Tågarpsb bron. Nedströöms 

Tågarps sbron har de anpassade rrensningsme 

etoderna 

lika sttor 

eller störr re effekt än dden 

traditione ella metoden. 


2011-10-18 

MODELLERING 

RÅÅN 

Vattennivåer 

vid ett 3-åårsflöde 

vid nu uvarande förhå ållande, anpasssad 

rensning g och 

vid anpas ssad rensning med muddring 

av sträckan från 18 400 m till 19 600 m från 

mynninge en. Den prickaade 

blå linjen in ndikerar bottennivån 

idag ooch 

den prickade 

röda linjen n visar på en ttänkt 

bottennivå 

vid muddrin ng. 


p:\1215\12200766\000\19 


19 (25)

a04s 2011-02-17 

Figur 6.3 

20 (25) 


2011-10-10 ARR 

BETSMATERIAL 

MODELLERING AV ÅTGÄRDER I ÖVRE 

RÅÅN 

Avsänkni ing av den nuvvarande 

vattennivån vid de tre flödesscenerierna. 

BJAMM 

p:\1215\12200766\000\19 


a04s 2011-02-17 

6.3 

BJAM 

Magasinering 

Ett alternattiv 

för att und dvika översväämningar 

är att anlägga fördröjningsm 

f magasin upp p- 

ströms öveersvämningso 

områdena. SSyftet 

med så ådana magas sin är att förddröja 

tillräckliga 

mängder vaatten 

för att översvämnin 

ö ngar inte ska inträffa vid kraftiga k flödeen. 

För att få een 

uppfattning g om vilka mmängder 

som behöver fördröjas 

har deet 

beräknats 

stort magassin 

som behö övs för att reeducera 

vatte ennivåer vid industriområådet 

nedström 

Tågarpsbroon 

för ett 25-årsflöde 

till vvattennivåern 

na vid ett 3-å årsflöde. Gennom 

att regle 

vattendrageet 

så att endast 

en viss mmängd 

flöde tillåts och resterande 

flödde 

fördröjs k 

volymen upppskattas. 

En nligt dessa bberäkningar 

krävs k det att ca 380 000 m 

uppströms Tågarpsbron n, medförandde 

att vattennivån 

skulle avsänkas m 

nedströms Tågarpsbron n. Detta kan jämföras me ed den traditionella 

rensn 

samma flödde 

endast av vsänker vatteennivån 

med ca 1 dm. 

3 s hur 

ms 

era 

kan 

vatten för rdröjs 

med ungefär 40 4 cm 

ningen som vid v 

I Figur 6.4 visas utbredningen 

av en 

Dammen hhar 

ett medeldjup 

av 1 m 

effektiv mååste 

volymen (380 000 m 

börja fyllas förrän maxim 

3 

n fiktiv damm m placerad up ppströms Tå 

och en area av 380 000 m 

3 

) vara ovanf för grundvatt 

malt tillåtet fllöde 

uppnåtts. 

2 ågarpsbron. 

. För att ddammen 

ska bli 

tenytan och ddammen 

får inte 

Figur 6.4 


2011-10-18 

MODELLERING 

RÅÅN 

Exempel p 

m 2 på hur stor enn 

damm med ett e medeldjup av 1 m och enn 

area av 380 000 

skulle bli om dammeen 

placerades s uppströms Tågarpsbron. 

T 


p:\1215\12200766\000\19 


21 (25)

a04s 2011-02-17 

7 

Diskussioon 

och slut tsatser 

Översvämnningskarterin 

ngen av projeektområdet 

har h visat att in nga byggnadder 

eller infra a- 

struktur öveersvämmas 

direkt d av Rååån 

vid ett 25-årsflöde. 

Me ed direkt öveersvämning 

menas att ååns 

vattenyta a stiger överr 

byggnaders s marknivå. Däremot D öveersvämmas 

betes b 

marken nere 

i Rååns dalgång 

redann 

vid 3-årsflö öden. Indirek kta översvämmningar 

till föl ljd av 

höga vattennnivåer 

i ån kan inte utesslutas. 

Med indirekta 

översvämningarr 

menas över 

svämningaar 

orsakade av a att ån dämmmer 

dagvattensystem 

eller 

dräneringgssystem, 

vilket 

får följden aatt 

regnvatte en inte rinner r undan utan orsakar loka ala översvämmningar. 

Denna 

typ av överrsvämningar 

kan inte simmuleras 

i MIK KE 11-modellen. 

Den hydrologiska 

analy ysen av obseerverade 

flöd den i Råån ha ar visat att övversvämning 

gar 

främst inträäffar 

under vi interhalvårett. 

Det tyder på p att översvä ämningar i RRååns 

system m in- 

träffar då mmarken 

är mä ättad på vatteen 

och de na aturliga fördrö öjningssysteemen 

därmed d är 

satta ur funnktion. 

Övers svämningar vverkar 

sålede es inte vara beroende b avv 

enstaka kra aftiga 

regn, utan översvämnin ngar föranledds 

av långvariga 

regn som m mättar maarkerna 

och när n 

det därefter 

inträffar ett häftigt regn uppstår öve ersvämning. De D karakterisstika 

som Rå ååns 

system upppvisar 

tyder på p att hårdgjorda 

ytor spe elar en mindre 

roll för öveersvämninga 

ar i 

huvudfårann. 

I mindre biflöden 

där dee 

hårdgjorda a ytorna utgö ör en betydannde 

del av av vrin- 

ningsområddets 

area kan 

hårdgjordaa 

ytor däremo ot spela roll. I dessa typeer 

av system 

orsakas övversvämninga 

ar i huvudsakk 

av enstaka a kraftiga regn. 

För att milddra 

översväm mningarna i RRåån 

har ren nsningar av ån å diskuteratss. 

Simulering garna 

visar att enn 

traditionell rensning r avssänker 

åns va attennivå me ellan 13 till 177 

cm. Ju hög gre 

flöde destoo 

mindre avsä änkning. En stor insats, både b ekonom miskt och arbbetsomfattan 

nde, 

ger såledess 

en relativt liten l effekt påå 

åns nivåer r och kostnad dseffektiviteteen 

av åtgärd den 

kan ifrågassättas. 

Rååns s biologiska vvärden 

riske erar också att t drabbas neegativt 

vid en tradi- 

tionell renssning 

av hela a vattendrageet. 

Ett alternattiv 

till den traditionella 

rennsningen 

är att a göra en anpassad a rennsning. 

Syfte et med 

den anpasssade 

rensnin ngen är att innte 

påverka vattennivåern 

v na vid låg- occh 

medelflöd den, 

utan bara ööka 

flödeskapaciteten 

vidd 

högre flöde en. Sett över hela sträckaan 

avsänker den d 

anpassadee 

rensningen vattennivån med ca 10 cm, c alltså något 

mindre ään 

vad den tr radi- 

tionella rennsningen 

gör. 

Det kan förrklaras 

med att a den anpassade 

rensnningen 

inte ut tförs 

utmed helaa 

sträckan, ut tan bara för vvalda 

delar. De delar som m inte påverkkas 

av den an- a 

passade reensningen 

bid drar till en ökkad 

medelva attennivå läng gs sträckan. En annan fö örklar 

ing är att boottennivån 

in nte förändrass 

vid den anp passade rens sningen, vilkeet 

bottennivå ån gör 

vid en tradiitionell 

rensn ning. För att uutreda 

effekten 

av att kom mbinera den anpassade rens- 

ningen medd 

traditionell rensning haar 

simuleringa ar gjorts där bottennivån för en viss 

sträcka i modellen 

för den d anpassadde 

rensninge en har sänkts s till samma nivå som de en 

traditionellaa 

rensningen n. Resultatenn 

visar att me etoden ger en n högre flödeeskapacitet 

jäm 

fört med traaditionell 

rensning 

och annpassad 

rens sning. Samtidigt 

fås de bbiologiska 

för rdel 

arna av att vattendjupet 

vid lågflödeen 

bibehålls. 

Utjämning av flödet me ed fördröjninggsmagasin 

är 

ett annat alternativ 

för aatt 

reducera 

översvämnningar 

i Råån n. Beräkningaar 

visar att fö ördröjningsmagasin 

kan aavsänka 

vatt ten 

nivån vid högflöden 

på ett effektivt ssätt 

så länge e magasinen regleras korrrekt. 

Emelle ertid 

22 (25) 


2011-10-18 

MODELLERING 

RÅÅN 


BJAMM 

p:\1215\12200766\000\19 


a04s 2011-02-17 

BJAM 

krävs det aatt 

fördröjning gsmagasinen 

vattennivånn 

vid ett 25-å årsflöde ska s 

dammens vvolym 

vara 380 3 000 m 

bron. Föruttom 

att ett så 

magasin ävven 

resultera 

vilket är deet 

som görs d 

morfologiskka 

processer 

draget, vilkket 

innebär e 

svinner dennna 

självrens 

kapacitetenn 

minskar. S 

såvida inte rensningsin 

3 ns volym är tillräcklig t för att a jämna ut flödet. Om 

sänkas till va attennivån vid d ett 3-årsflööde 

behöver 

, fförutsatt 

att dammen d plac ceras uppstrröms 

Tågarps 

ådant magassin 

hade uppt tagit en mycket 

stor yta kkan 

fördröjnin ngs 

a i andra neggativa 

konsek kvenser. Gen nom att ändrra 

flödesregim men, 

då flödestopppar 

som över rskrider 3-års sflödet jämnaas 

ut, kan ån ns 

r påverkas. VVid 

högre flöd den ökar sed dimenttranspporten 

i vatten 

n viss naturliig 

rensning av a ån, men då 

högre flöden 

stryps för r 

sning. Resulttatet 

blir att ån å sakta börj jar sedimenttera 

och flöde es 

lutligen riskeerar 

översväm mningar att in nträffa lika offta 

som förut t, 

satserna i ånn 

intensifiera as. 


2011-10-18 

MODELLERING 

RÅÅN 


p:\1215\12200766\000\19 


23 (25)

a04s 2011-02-17 

8 

Rekommeendationer 

r 

Utredningeen 

har visat på p att översväämningsomf 

fattningen i projektområd 

p 

et är begränsat. 

Antagligen kan de över rsvämningar som uppstår 

inom bebyg ggda områdeen 

i Tågarp för- f 

klaras medd 

att dagvatte enavledningeen 

däms vid höga flöden i Råån. En ööversyn 

av dag 

vattenhanteeringen 

i Tåg garp bör därfför 

göras för att förhindra a framtida öveersvämninga 

ar vid 

kraftiga reggn 

kombinera at med höga flöden. 

Vid någon enstaka fastighet 

föreliggger 

det en ris sk att ån orsa akar översväämning, 

även n om 

simuleringaarna 

för 3- till 

25-årsflödeen 

inte visade e detta. Runt t dessa fastiggheter 

är det t 

istället antaagligen 

bättre e att göra invvallningar 

mo ot ån för att skydda s mot fframtida 

över r- 

svämningaar 

än att rensa 

ån, vilket äär 

en mer kos stnadseffektiv 

insats än aatt 

rensa ån med 

syftet att unndvika 

övers svämningar. 

Beträffandee 

rensningar r visar simuleeringarna 

att mest effektiv vt är om anppassad 

rensn ning 

kombinerass 

med att åns 

botten sännks 

genom tra aditionell ren nsning. Desssa 

åtgärder kan k 

göras punkktvis 

i kritiska a punkter ochh 

behöver int te utföras län ngs hela strääckan. 

Det är r dock 

viktigt att utformningen 

av tvärsektioonerna 

i den anpassade rensningen ggörs 

så att dikes- d 

förrättningeen 

uppfylls av vseende avbbördningskap 

pacitet och att 

angiven boottennivå 

inte e 

underskridss. 

Som alternativ 

till att rensa 

ån med grävmaskin kan vegetation 

rensas mmed 

jämnare 

mellanrum. . Genom att avlägsna veggetationen 

höjs h flödeskapaciteten 

påå 

vattendrage et, 

samtidigt som 

finare se ediment inte llängre 

binds till vegetatio onen och därrmed 

kan en viss 

rensning avv 

sediment ske s genom naaturliga 

proc cesser. De fö örsta åren kaan 

rensning 

behövas reelativt 

regelbu undet (1-2 gggr/år), 

men när n väl enskilda 

bestånd är utslagna tar t 

det lång tidd 

för nya best tånd att etabbleras 

(Saxån ns-Braåns va attenvårdskoommitté, 

2003). 

Genom att låta träd och h buskar, vid sidan om va attendraget, vara kvar erhhålls 

en viss 

skuggning som i sin tur r reducerar vvegetationen 

i vattendraget. 

Framtida reensningsbehov 

i Råån kaan 

minskas genom g att arb betet med attt 

reducera näring 

en i ån fortssätter. 

Ju me er näring dessto 

rikligare blir b vegetationen 

i ån. Tilll 

exempel är det 

tät vegetatiion 

i vattendr raget vid utsläppspunkten 

för Tågarps 

reningsverrk, 

motsvarande 

sträcka somm 

idag är i st törst behov aav 

rensning. Andra sätt att 

minska veegetationen 

i 

vattendrageet 

är att plan ntera skuggande 

träd utm med ån. Skug ggeffekten fråån 

träden gö ör att 

vegetation i vattendraget 

får mindree 

ljus och där rmed sämre förutsättninggar 

för kraftig g till- 

växt. 

Om endastt 

övre Råån rensas r innebbär 

det att flö ödeskapacite eten ökar för den övre delen 

av ån men inte för den nedre. Följaktligen 

blir fö ördröjningen av flödet i dee 

övre delarn na 

sämre och översvämnin ngar i de neddre 

delarna kan k bli vanlig gare och merr 

omfattande. 

Konsekvennsen 

av att ba ara rensa deen 

övre delen n av ån bör därför d utredaas 

innan rens sning 

genomförs. 

24 (25) 


2011-10-18 

MODELLERING 

RÅÅN 


BJAMM 

p:\1215\12200766\000\19 


a04s 2011-02-17 

9 

BJAM 

Referenseer 

Länsstyrelssen 

i Skåne län, l (2011), AAvrinningsom 

mråde (94) Råån, R 

http://www. .lst.se/NR/rd donlyres/88CC985DF-00A8 

8-46C4-8B30 0- 

9B2C24EBBC7AC/85960/94_Raan.ppdf 

Saxåns-Braaåns 

vattenv vårdskommittté, 

(2003), Åmansboken, 

Å 

, http://saxanbraan.se/amans/htm/main.htm 

Muntliga reeferenser 

Peter Raggge, 

SMHI, tel lefonsamtal 22011-07-07 

Martin Johaansson, 

telef fonsamtal 20011-07-07 


2011-10-18 

MODELLERING 

RÅÅN 


p:\1215\12200766\000\19 


25 (25)

pm04s 2010-12-15 

BILAGA 1 

Tvärsektioner enligt dikningsförrättning 

Råån mellan Tågarpsbron och Bälteberga regleras av en dikningsförrättning från 1896. 

Förrättningen är indelad i fyra partier med varierande bottenlutning (2:1000, 1,8:1000, 0,8:1000 

och 0,5:1000) och med respektive bottenbredd (0,5, 0,5, 0,3 och 0,6 m). Släntlutningen är 

konstant, 1:1,5. Dikningsförrättningens längd verkar stämma väl överens med dagens 

sträckning med en avvikelse på 4 % vid en jämförelse mellan bron vid Tågarp och den gamla 

järnvägsviadukten på sträckan Landskrona - Ängelholm. 

Av de cirka 60 tvärsektioner som finns utritade i dikningsförrättningen har 22 valts ut, jämnt 

fördelade över dikningsförrättningens sträckning. För att kunna jämföra med dagens sektioner 

har sektioner med samma position interpolerats fram från inmätta sektioner i MIKE 11. 

Då det inte finns några referenser till fixpunkter i förrättningen har två alternativa metoder 

använts för att höjdbestämma förrättningens sektioner. I den första metoden har en 

referenshöjd bestämts och därefter har den i förrättningen angivna bottenlutningen och 

längdskalan använts för att bestämma varje förrättningssektions höjdläge. I den andra metoden 

har dikets nuvarande kant använts som höjdreferens för varje enskild sektion. 

För den första metoden har en vägbro vid Tågarp använts som höjdreferens. I 

dikningsförrättningen finns en skiss över bron angiven som Förslag till underbyggnad av 

järnvägsbron. Brons position verkar stämma i förhållande till andra objekt som finns inritade i 

dikningsförrättningen. Även brons nuvarande form stämmer överens med ritningen. Men 

eftersom ritningen bara är ett förslag och bron kan ha byggts om och förändrats genom åren 

innebär detta en stor osäkerhet avseende digitaliseringens absolutnivå. 

För digitalisering enligt den andra metoden har antagits att dikeskanten ligger på samma nivå 

nu som när förrättningen gjordes. Genom att mäta djupet från kant till botten för varje sektion i 

förrättningen och sedan referera förrättningens kantnivå till dagens kantnivå har bottennivån 

bestämts. Eftersom marknivån kan ha påverkats till följd av dikningarna och dikeskanten kan ha 

olika höjd på olika sidor av vattendraget har även denna metod en osäkerhet avseende 

absolutnivå. 

I denna bilaga presenteras resultatet i diagram med inmätt sektion och digitaliserad 

förrättningssektion enligt metod 1 och 2 beskrivna ovan. Sektionerna är numrerade efter 

avstånd till åmynningen. Avstånd till mynningen är utmärkt på kartan på nästa sida. 

Bottenprofilerna presenteras även i en längdsektion. 

S w e co E n vi r o n m e nt AB 

Uppdrag 1220076; CFRE p:\1215\1220076\000\10 arbetsmtrl_dok\rapport\bilaga förrättningssektioner.docx 

1 (14)

pm04s 2010-12-15 

2 (14) 

BILAGA 1 

Uppdrag 1220076; CFRE p:\1215\1220076\000\10 arbetsmtrl_dok\rapport\bilaga förrättningssektioner.docx

pm04s 2010-12-15 

BILAGA 1 


3 (14)

pm04s 2010-12-15 

26.5 

26 

25.5 

25 

24.5 

24 

23.5 

23 

25.5 

25 

24.5 

24 

23.5 

23 

4 (14) 

BILAGA 1 

Sektion 19368 

Inmätt sektion 2011 

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 

Sektion 18994 


Sektion enligt förrättning, metod 1 





0 1 2 3 4 5 6 7 8 9

pm04s 2010-12-15 

25 

24.5 

24 

23.5 

23 

22.5 

25 

24.5 

24 

23.5 

23 

22.5 

22 

BILAGA 1 

Sektion 18698 


0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 

Sektion 18558 







0 1 2 3 4 5 6 7 8 

5 (14)

pm04s 2010-12-15 

24.5 

24 

23.5 

23 

22.5 

22 

24 

23.5 

23 

22.5 

22 

21.5 

6 (14) 

BILAGA 1 

Sektion 18382 


0 2 4 6 8 10 12 

Sektion 18102 







0 1 2 3 4 5 6 7

pm04s 2010-12-15 

24 

23.5 

23 

22.5 

22 

21.5 

21 

24 

23.5 

23 

22.5 

22 

21.5 

BILAGA 1 

Sektion 17722 




0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 

Sektion 17506 




0 2 4 6 8 10 12 14 


7 (14)

pm04s 2010-12-15 

23.5 

23 

22.5 

22 

21.5 

21 

23.5 

23 

22.5 

22 

21.5 

21 

8 (14) 

BILAGA 1 

Sektion 17282 




0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 

Sektion 17086 


0 2 4 6 8 10 12 



Sektion enligt förrättning, metod 2

pm04s 2010-12-15 

23.5 

23 

22.5 

22 

21.5 

21 

25 

24.5 

24 

23.5 

23 

22.5 

22 

21.5 

21 

20.5 

BILAGA 1 

Sektion 16761 

0 2 4 6 8 10 12 

Sektion 16681 








0 2 4 6 8 10 12 14 

9 (14)

pm04s 2010-12-15 

23 

22.5 

22 

21.5 

21 

20.5 

23 

22.5 

22 

21.5 

21 

20.5 

20 

10 (14) 

BILAGA 1 

Sektion 16481 

0 1 2 3 4 5 6 7 8 

Sektion 16177 








0 2 4 6 8 10 12

pm04s 2010-12-15 

22.5 

22 

21.5 

21 

20.5 

22.5 

22 

21.5 

21 

20.5 

20 

19.5 

BILAGA 1 

Sektion 15977 

0 2 4 6 8 10 

Sektion 15681 






Sektion enligt förrättning 1896 

Sektion enligt förrättning 1886 

0 2 4 6 8 10 12 

11 (14)

pm04s 2010-12-15 

22.5 

22 

21.5 

21 

20.5 

20 

19.5 

19 

22.5 

22 

21.5 

21 

20.5 

20 

19.5 

12 (14) 

BILAGA 1 

Sektion 15493 

0 2 4 6 8 10 12 14 

Sektion 15289 








0 2 4 6 8 10 12 14

pm04s 2010-12-15 

22 

21.5 

21 

20.5 

20 

19.5 

19 

22 

21.5 

21 

20.5 

20 

19.5 

19 

BILAGA 1 




Sektion 15101 

0 2 4 6 8 10 12 

Sektion 14813 

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 





13 (14)

pm04s 2010-12-15 

22 

21.5 

21 

20.5 

20 

19.5 

19 

18.5 

18 

14 (14) 

BILAGA 1 

Sektion 14533 

0 2 4 6 8 10 12 




Sektion enligt förrättning, metod 2

1. 30 graders avfasning av södra slänten, ca 1000 m 

2. Översvämningsficka, ca 3000 m2 3. Avfasning norra sidan med brett översvämningsplan, ca 600 m 

4. Kanal med hästsko, ca 80 m 

5. Avfasning norra sidan, brett översvämningsplan, ca 170 m 

6. 30 graders avfasning av södra slänten, ca 280 m 

7. Avfasning av södra slänten, brett översvämningsplan, ca 130 m 

8. Parallell åfåra, ca 65 m 

9. Avfasning av båda slänterna samt brett översvämningsplan, ca 140 m 

10. Parallell åfåra, ca 200 m 

11. Avfasning av norra slänten med brett översvämningsplan, ca 150 m 

12. Avfasning av södra slänten med brett översvämningsplan 

Bilaga – Anpassad rensning

Bilaga 3.1 

Bilaga 3 - Översvämningskartor 

Bilaga 3.2 

Bilaga 3.3 

¯

Bilaga 3.1 

Meter 

0 50 100 200 300 400 500 

25-årsflöde 

10-årsflöde 

3-årsflöde 

¯

Bilaga 3.2 ¯ 

Meter 

0 50 100 200 300 400 500 

25-årsflöde 

10-årsflöde 

3-årsflöde

Bilaga 3.3 

Meters 

0 50 100 200 300 400 500 

25-årsflöde 

10-årsflöde 

3-årsflöde 

¯

Bilaga 4 - Effekt av åtgärder vid 3-årsflöde 

Bilaga 4.1 

Bilaga 4.2 

Bilaga 4.3 

¯

Bilaga 4.1 

Meter 

0 50 100 200 300 400 500 

Orensad 

Anpassad rensad 

Anpassad rensad och muddrad 

Rensad 

¯

Bilaga 4.2 ¯ 

Meter 

0 50 100 200 300 400 500 

Orensad 



Rensad

Bilaga 4.3 

Meter 

0 50 100 200 300 400 500 

Orensad 



Rensad 

¯

Bilaga 5 - Effekt av åtgärder vid 10-årsflöde 

Bilaga 5.1 

Bilaga 5.2 

Bilaga 5.3 

¯

Bilaga 5.1 

Meter 

0 50 100 200 300 400 500 

Orensad 



Rensad 

¯

Bilaga 5.2 ¯ 

Meter 

0 50 100 200 300 400 500 

Orensad 



Rensad

Bilaga 5.3 

Meter 

0 50 100 200 300 400 500 

Orensad 



Rensad 

¯

RA PPORT T

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?