Ambulanssjuksköterskans dokumentation - Akademiska sjukhuset

Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap 

Vårdvetenskap 

Ambulanssjuksköterskans dokumentation 

Dokumentation av ABC-status 

Författare: Handledare: 

Hampus Lindahl Jessica Benneck 

Jim Kaarnavuo 

Vårdvetenskap 76-90hp 

Uppsats 15hp 

Ht 2008 

Examinator: 

Ulrika Pöder

Sammanfattning 

Dokumentation är en grundläggande del av arbetet i sjukvården, oavsett om sjuksköterskan 

arbetar på en vårdavdelning eller prehospitalt i en ambulans. I Sverige har sjuksköterskor 

sedan mitten på 1980-talet haft en skyldighet att dokumentera och föra patientjournal då 

Patientjournallagen stiftades. Dokumentation främjar patientsäkerheten samt gör det möjligt 

för vårdgivare att utvärdera resultatet av utförda behandlingar. 

Syftet med denna studie var att belysa vad ambulanssjuksköterskan dokumenterar gällande 

patientens status utifrån vitalparametrar som ingår under A (airway), B (breathing) och C 

(circulation). Syftet var också att undersöka om nuvarande dokumentationssystem upplevs 

tillfredsställande. Åtta ambulanssjuksköterskor intervjuades i Uppsala län. Intervjumaterialet 

analyserades enligt Graneheim & Lundmans innehållsanalys vilket resulterade i fyra 

kategorier: luftvägsstatus, andningsstatus, cirkulationsstatus samt ambulanssjuksköterskans 

upplevelse av dokumentationssystemet Ortivus. 

Resultatet visar att ambulanssjuksköterskor vill kunna dokumentera luftvägsstatus, 

andningsstatus och cirkulationsstatus enligt algoritmen ABCDE. Under luftvägsstatus ville 

ambulanssjuksköterskorna dokumentera fri eller ofri luftväg. Andningsstatus innefattade 

främst dokumentation om andningsfrekvens, saturation, andningsmönster och 

auskultationsfynd. Puls, blodtryck och blödning betonades viktigt att dokumentera under 

cirkulationsstatus. Det nuvarande dokumentationssystemet upplevdes i dagsläget inte 

tillfredställande då det inte ansågs följa algoritmen ABCDE. För att förbättra och underlätta 

dokumentationen bör strukturen i journalen vara uppbyggd enligt algoritmen ABCDE. 

Nyckelord: dokumentation, ambulans, akutsjukvård, prehospitalt, ambulanssjuksköterska. 

2

Abstract 

The purpose of this study was to examine what the documentation performed by the 

ambulance nurse concerning patient status based on the vital signs that is included under A 

(airway), B (breathing) and C (circulation). The aim was also to examine if the current 

documentation system was perceived as adequately by nurses in Uppsala län. The interview 

material was analyzed according to Graneheim & Lundmans content analysis which resulted 

in four categories: airway status, respiratory status, circulation status and the ambulance 

nurse’s experience of the documentation system Ortivus. 

The results shows that ambulance nurses want to document airway status, respiratory status 

and circulation status according to the algorithm ABCDE. According to present algorithm 

under airway, the ambulance nurses wanted to document free or blocked airway. Respiratory 

status included documentation about respiratory frequency, saturation, respiration patterns and 

auscultative findings. Pulse, blood pressures and bleeding were emphasized as important to 

document under circulation status. The current documentation system was not experienced 

satisfied at present time because it was not considered to follow the algorithm ABCDE. To 

improve the documentation should the structure in the medical records be based on the 

algorithm ABCDE. 

Keyword: documentation, ambulance, emergency care, prehospital, ambulance nurse. 

3

Innehåll 

BAKGRUND ............................................................................................................................. 6 

Ambulanssjukvården .............................................................................................................. 6 

Ambulanssjuksköterskan ........................................................................................................ 6 

Dokumentation ....................................................................................................................... 7 

Ambulansorganisationen i Uppsala län .................................................................................. 9 

Dokumentation i Uppsala läns ambulanssjukvård................................................................ 10 

Syfte...................................................................................................................................... 11 

Frågeställningar .................................................................................................................... 11 

METOD.................................................................................................................................... 12 

Forskningsdesign .................................................................................................................. 12 

Urval ..................................................................................................................................... 12 

Datainsamlingsmetod ........................................................................................................... 12 

Dataanalys............................................................................................................................. 12 

Tillvägagångssätt .................................................................................................................. 13 

Etiska överväganden............................................................................................................. 13 

RESULTAT.............................................................................................................................. 14 

Luftvägsstatus....................................................................................................................... 14 

Fri respektive ofri luftväg ................................................................................................. 14 

Ambulanssjuksköterskans åtgärder................................................................................... 15 

Ambulanssjuksköterskans utvärdering ............................................................................. 15 

Andningsstatus...................................................................................................................... 15 

Bedömning av andning ..................................................................................................... 16 


Ambulanssjuksköterskan utvärdering............................................................................... 17 

Cirkulationsstatus ................................................................................................................. 17 

Cirkulatoriskt stabil respektive instabil ............................................................................ 17 

Blödning............................................................................................................................ 18 

Hudkostym........................................................................................................................ 18 

Febril ................................................................................................................................. 19 


Ambulanssjuksköterskans utvärdering ............................................................................. 19 

4

Ambulanssjuksköterskans upplevelse av dokumentationssystemet Ortivus ........................ 20 

System och struktur........................................................................................................... 20 

Flikar, förvalda alternativ & utvärdering .......................................................................... 21 

RESULTATDISKUSSION...................................................................................................... 23 

Luftvägsstatus....................................................................................................................... 23 

Andningsstatus...................................................................................................................... 24 

Cirkulationsstatus ................................................................................................................. 25 

Ambulanssjuksköterskans upplevelser av dokumentationssystem Ortivus.......................... 27 

Metoddiskussion................................................................................................................... 28 

Projektets betydelse .............................................................................................................. 29 

Fortsatt forskning.................................................................................................................. 29 

Slutsats.................................................................................................................................. 29 

REFERENSER......................................................................................................................... 30 

Förfrågan om medverkan i studie Bilaga 1........................................................................... 33 

Frågeguide Bilaga 2.............................................................................................................. 35 

5

BAKGRUND 

Ambulanssjukvården 

Akutsjukvård är en typ av vård där patienter behöver en snabb bedömning av hälsotillståndet 

och eventuellt snabb behandling. Människor söker akutsjukvård då de hastigt har insjuknat 

eller har råkat ut för en olycka (Wirenklint-Sundström, 2005). Akutsjukvård utförs såväl på 

sjukhus som i en ambulans, som är den yttre länken i akutsjukvårdskedjan (Strömberg, 1996). 

Prehospital akutsjukvård definieras som ”medicinskt omhändertagande utanför sjukhus, av 

patient med akut sjukdomstillstånd av hälso- och vårdpersonal” (Mulder, 2002). 

Ambulansens historia började redan på Napoleons tid då hans chefskirurg var den första att 

anordna transporter för sårade soldater från slagfältet till sjukhusen (Ahl, Hjälte, Johansson, 

Wireklint-Sundström, Jonsson & Suserud, 2005). I slutet av 1800-talets Sverige bedrevs 

ambulansverksamheten med häst och vagn. Det var först 1910 i Stockholm som de första 

bilambulanserna började användas (Wireklint-Sundström, 2005). 

Ambulanssjukvården har utvecklats radikalt de senaste årtiondena både avseende kvalitet och 

kapacitet. Ambulanserna har utrustats med avancerad teknik och en rad olika läkemedel. 

Detta har inneburit att kraven på ambulanspersonalen har ökat. För att möta de nya kraven 

som ställs på personal inom ambulanssjukvården bemannas varje akutambulans från och med 

1 oktober, 2005 med minst en sjuksköterska. Det måste finnas en sjuksköterska i ambulansen 

för att läkemedel ska få administreras till patienter (Suserud, 2005, SOSFS, 1997:18). 

Ambulanssjuksköterskan 

Miljön som ambulanssjuksköterskan arbetar i sig skiljer sig avsevärt från den som existerar 

inne på sjukhuset. Ambulanssjuksköterskan skall med sin utbildning, erfarenhet och speciella 

träning kunna hantera akuta patienter i skiftande åldrar och sjukdomstillstånd (Suserud, 2005). 

Omhändertagandet och behandlingen av en patient sker under kraftigt varierande förhållanden 

och villkor till exempel under färd i ambulansen (SOSFS, 1997:18). Patientkontakten sker i 

form av korta möten och under den tiden ska ambulanssjuksköterskan hinna skapa en 

företroendegivande relation till patienten och avgöra vilka behov patienten har samt vilka 

insatser som krävs (Dahlberg, Segesten, Nyström, Suserud & Fagerberg, 2003). 

6

När en patient eller dess anhörig väl bestämt sig för att söka ambulanssjukvård så är de 

uppfyllda av känslan att hjälp krävs omedelbart. Att kontakta 112 SOS Alarm för att få en 

ambulans anses av många sjuka och deras anhöriga som ett stort steg att ta (Ahl, Nyström & 

Jansson, 2006). Patienten är expert på sin egen hälsosituation vilket ställer krav på vårdaren 

att befinna sig på samma plan som patienten. Det är alltid patientens behov som styr vilka 

åtgärder som skall göras. Inom den prehospitala akutsjukvården behöver patienterna bemötas 

med lyhördhet så att en god relation till vården och en god hälsoutveckling skapas i ett tidigt 

skede. Kompentent och förtroendeingivande bemötande minskar patientens lidande. 

(Dahlberg, Segesten, Nyström, Suserud & Fagerberg, 2003). 

Det primära omhändertagandet av patienten i ambulansen följer algoritmen ABCDE. 

Handlingsplanen inbegriper bedömning och åtgärd av följande aspekter: A (Airways) = fri 

luftväg och vid behov spinal immobilisering. B (breathing) = andning och ventilering. C 

(circulation) = cirkulation och blödningskontroll. D (disability) = medvetandegrad och 

neurologisk status. E (exposure) = exponera patienten, ta av kläder och leta efter fler skador 

(Richards & Mayberry, 2004). 

Vid första mötet med patienten och med hjälp av ABCDE-algoritmen ska 

ambulanssjuksköterskan samla information, ta anamnes och snabbt prioritera om 

behandlingen skall startas på plats eller om transporten skall påbörjas mot sjukhus (Dahlberg 

et al. 2003, Meretoja, Leino Kilpi & Kaira, 2004). 

Dokumentation 

De första bevisen som funnits på medicinsk dokumentation är från 1600 f.kr och under 1800- 

talet utvecklade den berömda Florence Nightingale dokumentationen inom vården då hon 

upplevde den som väldigt bristfällig. I Sverige har medicinska journaler förts sedan början på 

1800-talet. Journalerna som då fördes i böcker för hand innehöll uppgifter om patientens 

namn, ålder, sociala ställning, boendesituation och en kortare beskrivning av behandlingen. 

Först på 1930-talet började sjuksköterskor föra journal med hjälp av skrivmaskin och på 

1960-talet utvecklades rapportblad som arkiverades tillsammans med journalen (Djärv, 

Hilmersson, Nilsson & Noren-Winsell, 1987). Sjuksköterskor i Sverige har sedan i mitten på 

1980-talet en skyldighet att föra patientjournal då den så kallade Patientjournallagen kom, den 

innebär bland annat att anteckningar ska göras för varje enskild patient vid varje kontakt med 

hälso- och sjukvåden (SFS, 1985: 562). 

7

Dokumentation är en grundläggande del av arbetet i sjukvården, oavsett om man arbetar på en 

vårdavdelning eller prehospitalt i en ambulans. I patientjournallagen framgår det att 

sjuksköterskan är den som i första hand är skyldig att upprätta och föra journal över patientens 

omvårdnad även för de personalgrupper som inte själva är skyldiga att föra journal. 

Dokumentation är ett viktigt redskap för att säkra vårdkvalitén hos den enskilda patienten 

samt forskning för att kunna utveckla framtida vårdmetoder. Genom att dokumentera de 

åtgärder och behandlingar en patient får, gör det möjligt för vårdgivaren att kunna utvärdera 

resultaten av behandlingen. Patientjournalen är även en viktig informationskälla för patienten. 

(Ehnfors, Ehrenberg & Thorell-Ekstrand, 2000). I ”Kompetensbeskrivning för legitimerad 

sjuksköterska” som är framtagen av Socialstyrelsen (2005) står det att sjuksköterskan 

fortlöpande ska dokumentera det omvårdnadsarbete som utförs. Sjuksköterskan är den som är 

ansvarig för patientens omvårdnad. Det tillhör även sjuksköterskans uppgifter att följa upp 

patientens tillstånd efter undersökningar och behandlingar. Patienter som söker vård kommer 

att slussas mellan olika avdelningar inom vårdkedjan vilket innebär att sjuksköterskan har en 

viktig roll att förmedla användbar information vidare i nästa steg i vårdkedjan. Samverkan är 

viktig för att uppnå kontinuitet, effektivitet och kvalitet inom vården för att främja patientens 

hälsa (Socialstyrelsen, 2005). 

Dokumentation inom sjukvården regleras av Patientjournallagen (SFS, 1985: 562, SOSFS, 

1993: 17–20). Tredje paragrafen i patientjournallagen (SFS, 1985: 562) lyder: ”En 

patientjournal skall innehålla de uppgifter som behövs för en god och säker vård av 

patienten”. ”Uppgifter skall föras in i journalen så snart det kan ske”. En patientjournal skall 

vara utformad för att följa dessa kriterier: Tydlig omvårdnadsdokumentation som utgår ifrån 

patientens individuella behov. Den ska beskriva vårdens planering, genomförande samt 

resultat. Den ska även bidra till att trygga patientens säkerhet och för att ge ett underlag för 

fortlöpande utvärdering och revidering av omvårdnadsinsatserna. Informationen skall 

utformas så att den är tillgänglig för berörda personalkategorier på ett överskådligt sätt så att 

dubbeldokumentering undviks. Omvårdnadsepikris skall upprättas i samband med utskrivning 

av patienten för att de omvårdnadsinsatser som gjorts ska sammanfattas (SFS, 1985: 562). En 

patientjournal skall alltid innehålla uppgifter om patientens identitet, väsentliga uppgifter om 

bakgrunden till vården, väsentliga uppgifter om vidtagna och planerade åtgärder, uppgifter om 

den information som lämnats till patienten och om de ställningstaganden som gjorts om val av 

behandlingsalternativ och om möjligheten till förnyad medicinsk bedömning, uppgift om 

information och samtycke som har lämnats enligt lagen (SFS, 2002: 297) om biobanker inom 

8

hälso- och sjukvården. Patientjournallagen ska vidare innehålla uppgift om vem som gjort en 

viss anteckning i journalen och när anteckningen gjordes. En journalanteckning ska om inget 

synligt hinder uppstår signeras av den som svarar för uppgiften (SFS, 1985: 562). 

Ambulanssjuksköterskan står i sin yrkesutövning, precis som andra sjuksköterskor, under 

tillsyn av Socialstyrelsen vars uppgift är att bevaka kvalitet och säkerhet i vården samt 

förebygga risk för skador för patienten. Ambulanssjuksköterskans yrkesutövning utgör ett 

specialområde som innebär att det ställs krav på specialisering utöver ett generellt kunnande 

(SOSFS, 1997: 18). 

Ambulansen är ofta den yttre länken i vårkedjan (Strömberg, 1996) och den första patienten 

möter, vilket betyder att det är viktigt att dokumentationen fungerar redan från början i ett 

patientåtagande. Stora krav ställs på ambulanssjuksköterskan som vanligen har den högsta 

medicinska kompetensen på platsen. Den dokumentation som bedrivs i ambulansen är viktig 

för att klargöra vilka vårdåtgärder som genomförts. Det som främst dokumenteras är status 

och då vitalparametrar som ger ambulanssjuksköterskan en uppfattning om patientens fysiska 

tillstånd. Utifrån dessa parametrar kan behandling påbörjas och genom att dokumentation 

utförts av vitalparametrar går det att följa upp effekten av behandlingen som givits. För den 

dokumenterande ambulanssjuksköterskan är det som skrivits i journalen en verifikation på 

vilka åtgärder som han eller hon har utfört. Patientjournallagen (SFS, 1985: 562) innebär en 

skyldighet att föra journal som vid försumlighet innebär att disciplinära åtgärder kan bli 

aktuella. Bristfällig dokumentation kan innebära försakelser i omhändertagandet av patienten 

(Ehnfors & Thorell – Ekstrand, 1992). De omvårdnadsåtgärder som inte dokumenterats har 

heller inte utförts (Paterson & Zderad, 1988). 

Ambulansorganisationen i Uppsala län 

Uppsala läns ambulanssjukvård utgörs av fyra huvudstationer och två satellitstationer. 

Huvudstationerna är belägna i Uppsala, Enköping, Tierp och Östhammar. En av 

satellitstationerna ligger i Huddunge vilken bemannas av personal från huvudstationen i 

Uppsala, där också skiftbyte sker. Den andra satellitstationen är i Bålsta och bemannas av 

personal från Enköping. Ambulanssjukvården i Uppsala län utgörs av cirka 160 anställda och 

totalt 16 ambulanser varav 12 akutambulanser som är i tjänst dygnet runt och 4 

transportambulanser som tjänstgör dagtid. Ambulanssjukvården i Uppsala län har cirka 

29000 uppdrag per år (Akademiska sjukhuset, 2008). 

9

Dokumentation i Uppsala läns ambulanssjukvård 

Enligt J.Häll, kommunikationsansvarig vid ambulansen i Uppsala län (Personlig 

kommunikation, 13 september, 2008) så använder ambulanssjukvården i Uppsala län sig av 

elektroniska journaler och elektroniska mätinstrument i det prehospitala omhändertagandet av 

patienten och så har det varit sedan mitten på 1990-talet. Ambulansen i Östhammar är en av 

de första ambulanser i världen som skickade EKG avläsningar trådlöst. EKG skickas från 

ambulansen under färd till HIA (HjärtIntensiv-Avdelningen) på Akademiska sjukhuset i 

Uppsala. 

Dokumentationssystemet och de elektroniska mätinstrument som används inom 

Ambulanssjukvården i Uppsala län är tillverkat av företaget Ortivus AB som grundades 1985 

och funnits på Stockholmsbörsen sedan 1997. Ortivus erbjuder produkter och lösningar inom 

bland annat sjukvård och prehospital sjukvård (Ortivus, 2007). Systemet som används i 

Uppsala län kallas för MobiMed och är ett mobilt system för övervakning av patientens 

vitalparametrar, dokumentation av patienten samt för att kunna kommunicera med 

mottagande sjukhus och skicka patientens vitalparametrar och status under färd (Ortivus, 

2007, Häll, 2008). MobiMed systemet består av två delar, MobiMed Patient Unit och 

MobiMed Clinical Workstation. MobiMed Patient Unit används i ambulansen och består 

bland annat av en touchskärm/dator som mätutrustningen är kopplad till. Med MobiMed 

Patient Unit kan data skickas till mottagande sjukhus som då har en så kallad Clinical 

Workstation vilket är en dator med MobiMed programvara (Ortivus, 2007) 

Det journalsystem (MobiMed ePr) som ingår i MobiMed Patient Unit är också framtaget av 

Ortivus och grundas utifrån de riktlinjer som gäller för ambulansverksamheten i 

Storbritannien. Vissa förändringar har gjorts för att det ska fungera att dokumentera utifrån de 

behandlingsriktlinjer som är uppsatta i Uppsala enligt J. Häll (Personlig kommunikation, 13 

september, 2008). Journalsystemets användargränssnitt bygger på förvalda checklistor för 

olika sjukdomstillstånd som kan stötas på prehospitalt, via touchskärmen kan förtryckta 

alternativ väljas angående patientens tillstånd och status. Det finns även fritextrutor att fylla i 

med hjälp av ett medföljande tangentbord för att komplettera med uppgifter som inte finns 

förtryckta. Tanken med systemet är att parametrar tagna med kringutrustning som till 

exempel pulsoximetrar, automatiska blodtrycksmanschetter, EKG-mätare ska kunna föras in 

per automatik. Även uppgifter från larmcentralen som till exempel utalarmeringstider, larm 

prioritet med mera förs in automatiskt (Ortrivus, 2007). 

10

Att ha en gemensam struktur och tydliga riktlinjer på hur man ska föra journal underlättar dels 

för det dokumentationsansvarige och för mottagande avdelning på sjukhuset då det hela blir 

lättöverskådligt och enhetligt. Dokumentationen anses vara nödvändig för patientens säkerhet 

vilket har påvisats i en studie där sjuksköterskor intervjuats (Björvell, Wredling & Thorell- 

Ekstrand, 2003). 

Syfte 

Syftet med studien är att belysa vad ambulanssjuksköterskan dokumenterar gällande 

patientens status utifrån vitalparametrar som ingår under A (airway), B (breathing) och C 

(circulation). Syftet är också att undersöka om nuvarande dokumentationssystem upplevs 

tillfredsställande. 

Frågeställningar 

1. Vad dokumenterar ambulanssjuksköterskan gällande patientens luftvägar (A, airways) 

i ambulansjournalen? 

2. Vad dokumenterar ambulanssjuksköterskan gällande patientens andning (B, breathing) 

i ambulansjournalen? 

3. Vad dokumenterar ambulanssjuksköterskan gällande patientens cirkulation (C, 

circulation) i ambulansjournalen? 

4. Upplever ambulanssjuksköterskan att de kan dokumentera ABC-status i nuvarande 

dokumentationssystem? 

5. Upplever ambulanssjuksköterskan att de kan uppdatera ABC-status i nuvarande 


6. Vad anser ambulanssjuksköterskan vara positivt respektive negativt med det 

nuvarande dokumentationssystemet? 

11

METOD 

Forskningsdesign 

Kvalitativ intervjustudie med deskriptiv ansats. 

Urval 

Målmedvetet urval användes, där deltagarna var sjuksköterskor som arbetar inom 

ambulanssjukvården i Uppsala län. Ambulanssjuksköterskor tillfrågades muntligen av 

författarna om de ville delta i studien. Information gavs muntligt om studien samt så fick 

deltagarna ett informationsbrev om studien och dess syfte (Bilaga 1). I Uppsala län finns det 

fyra huvudstationer, Uppsala, Enköping, Östhammar och Tierp. Åtta stycken 

ambulanssjuksköterskor deltog frivilligt i studien och könsfördelningen var fyra män och fyra 

kvinnor. Författarna valde ut en man och en kvinna från respektive huvudstation och 

deltagarna hade arbetat som sjuksköterskor inom ambulanssjukvården under olika lång tid. 

Datainsamlingsmetod 

Semistrukturerade intervjufrågor utformades utifrån syftet och frågeställningarna (se bilaga 

2). Bandspelare användes under intervjuerna, detta för att viktig data inte skulle gå förlorat. 

Intervjuerna utfördes i sammanträdesrum på ambulansstationen i Uppsala. Intervjuerna tog 

mellan 35-55 minuter. 

Dataanalys 

Innehållsanalys användes i studien. Den genomfördes i olika steg för att analysera 

textmaterialet (Graneheim & Lundman, 2003). Innehållsanalysen byggde på ett systematiskt 

sätt att klassificera data för att lättare se mönster och teman. 

I steg ett lästes textmaterialet igenom, detta för att skapa en djupare förståelse av texten i sin 

helhet. Meningar och stycken som motsvarar studiens syfte underströks. Därefter delades 

textmaterialet in i meningsenheter och sorterades sedan utifrån likheter. Detta gjorde 

författarna oberoende av varandra för att minska eventuell påverkan. 

I steg två utfördes oberoende kondensering av meningsenheterna av författarna och 

sammanställdes gemensamt i tabeller. Meningsenheterna förkortades utan att förlora sin 

12

innebörd. Processen kallas för abstraktion då den tydliggör en beskrivning eller tolkning på en 

högre logisk nivå. 

I steg tre transformerades de kondenserade meningsenheterna till koder. Koderna beskriver 

det centrala i meningsenheten. Koderna jämfördes och utifrån likheter och skillnader. 

I steg fyra analyserades koderna och synonymerna samlades. Påträffade samband bildade 

subkategorier som sedan delades in i övergripande kategorier. 

Tillvägagångssätt 

Kontakt togs via e-post med respektive stationschef på de berörda stationerna för 

godkännande av studien. Potentiella deltagare tillfrågades muntligt och informationsbrev 

delades ut angående studien och dess syfte (Bilaga 2). Därefter tillfrågades de om samtycke 

till deltagandet. I samråd med informanterna och författarna bestämdes datum och tid för 

intervjuerna. Efter att intervjuerna genomförts följde transkribering och analys av data. 

Etiska överväganden 

Tillstånd från etisk kommitté behövdes inte då varken studien eller datainsamlingen 

behandlade patientdata. Studiens informanter upplystes om syftet och att de deltog på frivillig 

basis samt att all insamlad data behandlas konfidentiellt. Informanterna kunde när som helst 

under studiens gång välja att avbryta. Efter att intervjuerna hade transkriberats så raderades 

röstinspelningarna för att säkra deltagarnas konfidentialitet . 

13

RESULTAT 

För att göra resultatet överskådligt används kategorier och subkategorier som framkom under 

textanalysen (se tabell 1). I analysen framkom det ett flertal meningsbärande enheter som 

redovisas i följande text (i kursiv stil). 

Tabell 1. Översikt av kategorier och subkategorier. 

Kategorier Subkategorier 

Luftvägsstatus Fri respektive ofri luftväg 

Luftvägsstatus 

Det första som ambulanssjuksköterskan bedömer hos patienten är luftvägen det vill säga A, i 

algoritmen ABCDE. 

Fri respektive ofri luftväg 

Ambulanssjuksköterskans åtgärder 

Ambulanssjuksköterskans utvärdering 

Andningsstatus Bedömning av andning 



Cirkulationsstatus Cirkulatoriskt stabil respektive instabil 

Ambulanssjuksköterskans upplevelse av 

dokumentationssystemet Ortivus. 

Blödning 

Hudkostymen 

Febril 



System och struktur 

Flikar, förvalda alternativ & utvärdering 

Informanterna ville under den här kategorin dokumentera huruvida luftvägen var fri eller ofri 

samt om eventuell stabilisering av nackkotpelare är aktuell. ”Det är fri eller icke fri luftväg 

jag vill ha under A. Och sen eventuellt om man stabiliserar nacke och om de är några 

komplikationer under A och vad det är för komplikationer”. Det som också ansågs vara 

14

viktigt att få med i dokumentationen var vad som orsakar ofri luftväg. ” Jag skulle vilja kunna 

dokumentera på vilket sätt kanske som den är fri, eller inte fri, menar jag”. ” […]om man har 

något i munnen som blockerar, slem eller kräk eller nåt sånt”. ” […] men det renderar ju till 

att den är blockerad om det är en legobit eller om det är en köttbulle eller nånting”. 


Informanterna framhöll att det var viktigt att dokumentera de åtgärder som de utförde för att 

skapa fri luftväg samt de hjälpmedel och metoder som använts ”Det finns ju många olika 

sorters sätt å manuellt skapa en fri luftväg”. Alla informanter var överrens om att de 

hjälpmedel och metoder som finns till förfogande i ambulanserna måste gå att dokumentera i 

journalen på ett överskådligt sätt ” Oftast gör man kanske ett käklyft och sätter en svalgtub”. 

”Sen kan det ju vara att dom har satt något i halsen och då får man ju skriva att man ha 

använt magillstång” 


Under studien framkom det att utvärdering av de åtgärder och behandlingar som utförts för att 

skapa fri luftväg var ytterst viktigt. För att ambulanssjuksköterskan ska kunna utvärdera sin 

behandling måste det finnas möjligheter i journalen att uppdatera de åtgärder som utförts eller 

de fynd som observerats. Det är viktigt att det i journalen dokumenteras på sådant vis att det 

tydliggör vilken effekt varje åtgärd hade.” Det kan ju vara intressant att veta vad man börja 

med, å så funkar inte det, så utvärderar man det och så går man vidare till nästa”. 

Genom att dokumentera själva utförandet av åtgärderna var informanterna överens om att de 

fick ett ”kvitto” på att åtgärden utförts på rätt sätt. Ett exempel som framkommer är 

intubering, där dokumentation sker av de kriterier som ingår i behandlingsriktlinjerna för att 

försäkra sig om att tuben ligger rätt. ”Man tittar så att den går förbi stämbanden, kollar att 

bröstkorgen höjer sig och så lyssnar man, sen har man kapnografen och ser att den byter färg 

o de”. 

Andningsstatus 

Det andra som kommer i ordningsföljden i algoritmen ABCDE blir då B, det vill säga 

gällande patientens andning. 

15

Bedömning av andning 

Informanterna ville under B dokumentera patientens andningsstatus. Det vill säga hur 

patienten andas, om andetagen är djupa, ytliga, om bröstkorgen höjer sig symmetrisk. 

Ambulanssjuksköterskan kontrollerar andningsfrekvensen om den är snabb eller långsam. 

Auskultation av lungor för att upptäcka eventuella biljud eller funktionsnedsättningar när 

patienten andas. ”Under B? Ja, jag vill ju kunna konstatera om patienten andas då, 

andningsfrekvens, kvaliteten på andningen. Om det hörs andningsljud på båda lungorna och 

om man hör eller inte hör, skulle jag vilja kunna dokumentera på B. Ja det är väl det 

sammanfattat, kvaliteten innefattar ju mycket, det är, ja det är egentligen frekvensen, 

andningsdjup och hela faderullan. Alla ljuden som finns”. ”Att han andas och hur han 

andas. Ytligt ja som vi sa tidigare, hur den ser ut liksom, är den symmetrisk på båda sidor”. 

Informanterna tryckte på att andningsfrekvensen är en viktig parameter att dokumentera då en 

stigande andningsfrekvens påvisar att patienten kan vara på väg in i chock. 

”Andningsfrekvensen är också ett bra tecken på om man är på väg i chock. Det första som 

man ser är andningsfrekvensen som stiger”. Andningsfrekvensen avslöjar även vilken kvalité 

andningen håller. ”Det spelar nog ingen roll vilket andningsdjup patienten har, ligger den på 

35 så vet jag att det inte är något djup”. 

Något som informanterna beskrev som en svår bedömningsfråga var olika typer av 

andningsljud. Det sker en subjektiv bedömning från var och en av ambulanssjuksköterskorna. 

”Och sen det här då, rassel egentligen kan det nästan… det är nog många som har svårt att 

urskilja liksom på rassel och ronkel och andra ljud i lungorna så egentligen så skulle det 

kunna räcka att man hör. Man kan lyssna på lungorna och sen säga att man hör nedsatt 

andningsljud på höger eller vänster. Det kan vara väldigt svårt att säga precis var det är”. 

Saturationsvärdet ansåg samtliga informanter som en viktig andningsparameter att få med i 

dokumentationen. ”[…]är saturationen bra betyder det att ventilationen är bra”. 

Ambulanssjuksköterskorna upplyser om att pulsoximeterns pålitlighet kan påverkas ifall 

patienten är perifert kall. ”Saturationen kan man ju också diskutera det handlar ju ofta hur 

kalla dom är, dem kan ju ha en hyfsad saturation fast det bara står 35 % där”. 

En av informanterna ansåg att majoriteten av de patienter som hämtas med ambulans har 

andningsrelaterade problem vilket gör dokumentationen under B extra viktig. ”Dom flesta 

16

patienter vi kör har ju faktiskt B-problem och där är kanske dokumentationsbehovet som 

störst kan jag tycka”. 


Efter att ha säkrat fri luftväg under A så ska andningen upprätthållas under B. Det 

informanterna nämnde som viktigt att dokumentera under B är bland annat vilka hjälpmedel 

som används för att tillgodose patientens andning. ”Då ska vi se vi har grimma, vi har mask 

och mask med nebulusator, ventilator, CPAP, Rubensblåsa”. Något som är vanligt 

förekommande i ambulansen är syrgasbehandling. Syrgas räknas som ett läkemedel och måste 

noggrant dokumenteras vilken minutvolym som ges och vilket administrationssätt som valts 

”här har du tiden och minutvolymen, vad man ger det på, grimma, mask”. 

Ambulanssjuksköterskan utvärdering 

Det är viktigt för ambulanssjuksköterskan att uppdatera och utvärdera sin behandling i 

journalen. Eftersom patientens andning kan förändras snabbt så gäller det att ha en journal 

som är överskådlig och lätt att uppdatera och utvärdera. Alla informanter var eniga om det. 

”Man kan uppdatera, man t ex börjar med mask och när dom blir smärtfria så kanske man 

minskar syrgasen och går ner på grimma istället”. Andningsfrekvens och saturation är 

viktiga markörer att dokumentera och hela tiden följa upp för ambulanssjuksköterskan. Dessa 

markörer visar om den pågående behandlingen gett resultat eller om det krävs andra metoder. 

Cirkulationsstatus 

Det tredje steget i ambulanssjuksköterskans algoritm är cirkulationen, C. En av informanterna 

uttryckte sig så här gällande dokumentationen under C, ”om vi hårddrar så är det ju om 

hjärtat slår, vi har en cirkulation i kroppen, en puls.”, eller mer specifikt som en annan 

informant sade, ”Pulsen givetvis, frekvensen, kvaliteten, om rytmen känns oregelbunden, 

fyllig/ytlig, huden givetvis, färg och sådant, varm/kall, blodtrycket, EKG, blödningar, 

temperatur”. 

Cirkulatoriskt stabil respektive instabil 

”Ja, under C så vill jag ju dokumentera puls och blodtryck, jag kanske vill dokumentera 

blödning.” ”Det är ju om den är cirkulatoriskt stabil eller instabil”. Informanterna framhöll 

att de främst ville dokumentera pulsen, blodtrycket och eventuella blödningar när det gäller 

cirkulationsstatus. Alla informanter var rörande överrens om att när det gäller dokumentation 

17

av pulsen så räcker det inte med att ha en frekvens, utan även kunna beskriva som en 

informant uttryckte det ” Kvalitén på det hela ”. Det innebär att de ville dokumentera om 

pulsen är regelbunden eller oregelbunden, ” Man kan ju fylla i en puls här på 55 och det ser 

ju bra ut men sen om de kommer under 10 sekunder framgår inte”, om pulsen känns fyllig, 

stark, svag eller trådfin. ”Hjärtrytmen säger ingenting om hur det känns”. Lokaliseringen av 

var pulsarna kunde återfinnas betonades som viktig information som avslöjar mycket om 

patientens cirkulatoriska tillstånd. Det är tre ställen som ambulanssjuksköterskan kollar pulsen 

på: a.radialis, a.femoralis och a.carotis. Pulsen försvinner vid dessa ställen i samband med ett 

sjunkande blodtryck. Första stället pulsationerna försvinner på är a.radialis som känns så 

länge det systoliska blodtrycket är över 80mmHg. ”Bara det här att om det är en radialis puls 

så tyder det ju på att det finns en hyfsad cirkulation”. Det informanterna dokumenterade 

främst gällande hjärtrytmen är om patienten har sinusrytm, sinustakykardi respektive 

sinusbradykardi då dessa kan bedömas ganska enkelt genom att känna på pulsen. Däremot 

används EKG apparaten för att göra mer avancerade bedömningar, vilket också journalförs. 

Blödning 

Dokumentation av eventuella blödningar ansågs också vara relevant som nämndes ovan i 

texten. Informanterna underströk att det är av betydelse att veta vart det blöder om det är en 

yttre blödning, men det ska även framgå ifall misstanke finns om en inre blödning. ”Yttre 

blödning kan man ju svara på i alla fall det ser vi ju med ögat. Inre det kan vi inte se”. Vilken 

typ av blödning det handlar om, arteriell eller venös. Mängden eller storleken på blödningen 

nämndes ofta som viktigt att dokumentera. ”För pratar vi om yttre vill vi ju ha reda på vart 

det blöder, hur mycket det eventuellt har blött, hade det blött på platsen då vi kom?”. Det var 

en generell uppfattning bland informanterna att det var svårt att bedöma blödningens storlek 

och dokumentera det på ett objektivt sätt. ”En liten blödning kan ju innebära 1 dl för en 

person och 3 dl för en annan, man vet inte vad man ska ha för referens”. 

Hudkostym 

Hudkostymen bedömdes av informanterna vara relevant att dokumentera ”Hur huden ser ut 

är ju egentligen vilken perfusion patienten har” . För du känner ju på huden också om den är 

blek och kladdig eller om du har dekompenserad eller kompenserad chock”. Det som 

dokumenteras gällande huden är hur den känns, torr, varm, fuktig, svettig, kallsvettig och hur 

hudfärgen ser ut, normal, rodnad, cyanotisk, rödblommig samt egenskaper som hudens turgor. 

18

Febril 

Ambulanssjuksköterskorna informerade även att kroppstemperaturen är en parameter som 

dokumenteras. För att få nytta av det dokumenterade värdet är det viktigt att det framgår i 

dokumentationen ifall patienten har tagit antipyretika och vilken tid. ”[…]att dom tog 

Alvedon för två timmar sen eller att dom står på det konstant eller Ipren eller vad de nu 

tagit”. Det bör även dokumenteras om de varit utsatt för miljöfaktorer som kan påverka 

värdet. ”Om man har en patient som har legat nerkyld under en längre tid, så kan man vilja 

veta vart det bär.” ”Kroppstemperaturen kan ju vara ganska väsentlig att kunna utvärdera 

och det gör jag under vitalparametrar”. 


Åtgärder som omfattar cirkulationen som nämndes av informanterna var att stoppa eventuella 

blödningar. Dokumentationen innefattar hur och vad som använts för att stoppa blödningen, 

det vill säga vilket typ av förband och omläggningsmetod. Informanterna dokumenterar om de 

till exempel lägger ett tryckförband, skyddsförband eller avsnörande förband. ”Man kan ju 

lägga tryckförband på ett ställe och skyddande på ett annat”. Andra åtgärder som 

dokumenterades enligt informanterna var om de höjer fotändan för att öka blodtrycket, om 

patienten placeras i hjärtläge eller läggs i stabiltsidoläge. 


Tiden när en observation görs eller när en behandling startar anses vara enligt informanterna 

viktigt att dokumentera. Tiden ansågs vara viktig att ange vid varje observation av den 

anledningen att det ger ambulanssjuksköterskan en uppfattning om hur progressivt patientens 

tillstånd är. ”Det är jätteviktigt att dokumentera tid”. I behandlingssyfte uppgavs det som 

viktigt med tidsangivelse till exempel när förband lades, framförallt då ett avsnörande förband 

läggs. ” […] även fast man snör av någonting så måste man ta tid och lätta ibland om inte 

kroppsdelen inte är helt avsliten så måste man ju kanske öppna lite efter 10 min och att den 

lilla cirkulationen som finns kan syresätta den vävnad som går och sen snöra av igen. 

Tidpunkt absolut!” Tidsangivelser är viktigt för att kunna utvärdera vid behandling då det ger 

ambulanssjuksköterskan en möjlighet att beräkna när den förväntade effekten kan komma av 

behandlingen. 

Även parametrar som inte är mätbara i siffror, till exempel hudkostymens status ska även 

dessa utvärderas och dokumenteras ifall det sker förändringar ”[…] visst kan det vara 

väsentligt att kunna utvärdera hudfärg också”. Hudkostymen kan ändras radikalt på en 

19

patient under en transport och bör därför kunna utvärderas. Ett exempel som tas upp av 

informanterna är om patienten är cyanotisk vid ankomst men efter syrgasbehandling så 

återgår hudkostymen till det normala. 

Ambulanssjuksköterskans upplevelse av dokumentationssystemet Ortivus 

Det nuvarande dokumentationssystemet i Uppsala Läns Ambulanssjukvård är Ortivus och har 

utgjort grunden för nedan följande resultat. Informanterna hade mycket åsikter om det 

dokumentationssystem som de arbetar med till vardags, både positiv och negativ kritik 

uppdagades. 

System och struktur 

Det som upplevdes som positivt av informanterna är att det är en datajournal och 

dokumentationen utförs med hjälp av en touch skärm och tangentbord. ”Positivt är ju att vi 

har en datorjournal, det är ju positivt i sig, själva konceptet att vi har det så”. Systemet 

bygger på att ambulanssjuksköterskan via enkla knapptryckningar ska kunna orientera sig i 

journalen och dokumentera. ”Den är mer lättläst än den gamla varianten”. ”Jag tycker att 

layouten är lätt att följa med olika färger på knapparna”. 

Att det finns alternativ gör att journalen kan användas som en lathund för undersökning ” Det 

är en hjälp också med journalen, vad man kan tänka på och så […]För ibland kan man vara 

stressad och ha mycket i huvudet, då kan man titta”. Ett exempel som framkom då journalen 

är bra att använda som lathund är när ambulanssjuksköterska ska avgöra om en misstänkt 

strokepatient uppfyller kriterierna för ”rädda hjärnan projektet”. ”Precis som den här 

checklistan för stroke till exempel”. Ambulanssjuksköterskan kan då i journalen ta fram 

checklistan och med stöd av den avgöra om patienten uppfyller kriterierna. 

Informanterna tyckte att det är bra att teknisk utrustning som blodtrycksmätare, pulsoximeter 

och EKG apparatur är kopplade till datorn i bilen för att smidigare kunna dokumentera sina 

fynd. Det faktum att EKG kan skickas trådlös till Akademiska sjukhusets 

hjärtintensivavdelning upplevdes som väldigt positivt. ”Det är positivt att vi kan skicka EKG 

tycker jag. Det har vi kunnat länge och det är jättevärdefullt att ha en uppkoppling på en 

dator i bilen”. 

20

Det framkom även åsikter om journalen som är mindre positiva. Det som informanterna 

framhöll främst var själva strukturen på journalen, att det är för mycket klickande för att 

orientera sig i journalen ”Nu är det som vi har pratat om, mycket klickande hit och dit och 

fram och tillbaks och ska man läsa journalen så är det ganska svårt att få nån struktur på det 

hela” ”Nackdelen är ju strukturen i journalen helt enkelt”. Ambulanssjuksköterskorna 

upplever att de får dokumentera samma sak på flera ställen och tror att det kan upplevas 

förvirrande för nästa länk i vårdkedjan . ”Sen ta bort alla dubbeldokumentationer. Det blir ju 

lika förvirrande för den som läser det som för mig som skriver det, att man ska skriva det 

flera gånger”. 

Informanterna gav väldigt lite kritik utan att komma med konkreta förslag på hur journalen 

skulle kunna se ut för att underlätta dokumentationen. Som nämnts ovan så är det själva 

strukturen på journalen som behöver förbättras så att den följer algoritmen ABCDE. ”Sen 

följer den ju inte några givna strukturer och det tycker jag är en nackdel. Den borde följa 

ABCDE-principen tycker jag, som grund”. Ett förslag som kom från en av informanterna på 

hur utformningen skulle kunna se ut lät så här ”Jag tycker man skulle ha en flik som ligger 

uppe hela tiden under själva arbetet kanske […] där man har dom här viktiga ABCDE- 

funktionerna, där man kan ständigt uppdatera. Den kan ligga som en separat flik liksom, 

oavsett vilket journalformulär man använder ska man alltid ha ett ABCDE”. 

Informanterna betonade vikten av att samla information som hänger ihop, till exempel att det 

som rör andningen finns samlat på en och samma sida. ”Man kanske skulle kunna sätta A 

eller andning och kunna göra allting där. Då är det lättare att slå, här har du allting på 

luftväg, status, ankomst, åtgärder och utvärdering. Och sen går man in på andning en sida, 

hur är status vi ankomst, åtgärder och utvärdering”. 

Flikar, förvalda alternativ & utvärdering 

Det upplevdes också som positivt bland informanterna att det finns förvalda alternativ som 

enkelt med touchskärmen kan markeras. 

Informanterna tycker att möjligheten till att uppdatera eller följa upp en åtgärd kan vara 

problematisk dels på grund av att det saknas möjligheter för detta eller att de förhandsvalda 

alternativen inte överensstämmer. ”Kollar man på alternativen som finns, det är sällan man 

hittar rätt alternativ”. På vissa ställen kan endast ett alternativ väljas trots att det vore aktuellt 

21

med att välja flera alternativ för att kunna dokumentera patientens tillstånd. ”Du kan välja 

bland olika alternativ men bara ett går att markera och du kan inte uppdatera”. ”Den kan 

vara ytlig, och det kan vara pipljud samtidigt och kan vara rassel och du kan bara välja ett 

alternativ”. 

Informanterna framhävde också att bristen eller formuleringarna av de förtryckta alternativen 

samt de begränsade möjligheterna till att utvärdera, gör att det blir aktuellt att komplettera i 

löptext i de fritextrutor som finns. ”Överlag så kan du inte utvärdera med en knapptryckning i 

den här journalen utan det får du göra i löpande text då”. Det förekom även påståenden från 

informanter att det på vissa ställen i journalen finns för många alternativ som innebär att det 

upplevs som rörigt och att det då är lättare att dokumentera i löptext. ”Jag tycker det finns för 

mycket förvalda alternativ. Jag väljer hellre att skriva det jag gör”. 

I journalsystemet förekommer det flera flikar och alternativ som ansågs vara onödiga då de 

inte stämmer överens med de behandlingsriktlinjer som ambulanssjuksköterskorna arbetar 

efter. ”Generellt kan man säga att det finns många alternativ som vi inte behöver ha över 

huvud taget, det skulle kunna plockas bort”. 

Att kunna fylla i tiderna för när en åtgärd eller observation utförts ansågs ibland vara 

krångligt.”Det där med tiderna är ju jättesvårt å alla klockor går olika å man ska vara 

beredd, man får ändra så mycket”. 

För att kunna få till en bra struktur ansåg informanterna att det krävs en förenkling av de flikar 

som finns ” Ta bort fler flikar, köra mer samma flikar oavsett vad man har för besvär liksom, 

och det kan man välja på ett ställe i en rullista, med arbetsdiagnoser eller något sånt där”. 

Informanterna saknade och uttryckte önskemål att det i journalen klart och tydligt framgår var 

de befunnit sig när en viss parameter tagits eller en åtgärd utförts för att hela vårdförloppet 

ska bli tydligt ”Ja det skulle vara om man hade en del hos patienten status, en under 

transport och en under avlämning”. 

Informanterna upplevde att det är svårt med tidsangivelser till exempel när läkemedel 

administreras ”Det skulle finnas en live-klocka, bara klicka på en knapp att nu loggar man att 

nu var det en ny händelse, så att man observerar det” 

22

RESULTATDISKUSSION 

Syftet med denna studie var att belysa vad ambulanssjuksköterskan dokumenterar gällande 

patientens status utifrån de vitalparametrar som ingår under A (airway), B (breathing) och C 

(circulation). Syftet var också att undersöka om nuvarande dokumentationssystem upplevdes 

tillfredsställande av ambulanssjuksköterskorna som jobbar inom Uppsala Län. 

Denna studie visar på att ambulanssjuksköterskor vill kunna dokumentera luftvägsstatus, 

andningsstatus och cirkulationsstatus enligt algoritmen ABCDE. Det som främst betonades 

under luftvägsstatus var att kunna dokumentera om luftvägen är fri eller ofri. Gällande 

andningsstatus vill ambulanssjuksköterskorna främst dokumentera andningsfrekvens, 

saturation, andningsmönster och auskultationsfynd. Angående cirkulationsstatus vill 

ambulanssjuksköterskorna i första hand kunna dokumentera puls, blodtryck och blödning. 

Huruvida det nuvarande dokumentationssystemet upplevdes tillfredställande framgår det i 

dagsläget att det inte går att dokumentera på ett tillfredsställande sätt. 

Ambulanssjuksköterskorna upplever systemet i sig som positivt men att strukturen på 

journalens uppbyggnad är bristfällig på grund av att det inte följer ambulanssjuksköterskornas 

arbetsalgoritm ABCDE. 

Ambulanssjuksköterskorna anser att dokumentationen är en viktig del av deras arbete. 

Dokumentation är ett sätt för ambulanssjuksköterskorna att bedöma patientens tillstånd samt 

kunna utvärdera de behandlingar och åtgärder som utförs. Dokumentationen fungerar också 

som ett stöd för insamlandet av väsentliga uppgifter om patientens tillstånd. 

Luftvägsstatus 

Det framkom i denna studie att det som är av vikt att dokumentera gällande luftvägen är om 

den är fri eller ofri samt om det är aktuellt att immobilisera nackkotpelaren. Utan en fri 

luftväg kan inte ambulanssjuksköterskorna gå vidare i sin behandling. Att bedöma och återge 

orsaken till den ofria luftvägen är ytterst viktig och att det dokumenteras för att i nästa länk i 

vårdkedjan ska kunna ta medicinska inriktningsbeslut, baserat på hela händelseförloppet som 

drabbat patienten. Orsaken till den ofria luftvägen, till exempel en främmande kropp, kan 

finnas kvar i kroppen hos patienten och på sikt skapa sekundära respiratoriska och 

cirkulatoriska problem. Författarna har i åtanken till exempel ett barn som satt en främmande 

23

kropp i halsen som skapat ofri luftväg men efter behandling fått en fri luftväg. Det kan då vara 

svårt att utesluta att inget aspirerats ner i lungorna. Finns det inget dokumenterat i journalen 

tror författarna att detta skulle kunna förbises av misstag inne på sjukhuset ifall fokus ligger 

på andra skador. I en artikel skriven av Lee, Kim, Shekherdimian och Ledbetter (2008) 

redovisas betydelsen av att kontrollera luftvägarna efter att en patient haft en främmande 

kropp i luftvägarna. Röntgen behöver utföras för att utesluta att det inte finns någon del av 

den främmande kroppen kvar i lungvävnaden. Som Ortivus (2007) systemet är uppbyggt idag 

så kan ambulanssjuksköterskan bara med hjälp av förvalda alternativ markera att luftvägen 

varit blockerad. Följer ambulanssjuksköterskan strukturen på journalen så blir inte orsaken till 

den blockerade luftvägen dokumenterad om de inte dokumenterar det i löptext. 

Det är viktigt att det dokumenteras vilka metoder eller hjälpmedel som använts vid skapandet 

av fri luftväg.. Det är även viktigt att det finns en utvärdering efter varje metod. Detta 

underlättar handläggningen och prioriteringen i nästa länk i vårdkedjan precis som 

dokumentationen av orsaken till den ofria luftvägen som nämndes tidigare anser författarna. I 

resultatet framgår det att om strukturen på journalen skulle vara uppbyggd på sådant vis att 

allt som handlar om A, det vill säga luftvägen, finns samlat på en sida skulle dokumentationen 

underlättas. Det är av författarnas åsikt att det skulle bli mycket enklare att dokumentera och 

risken till att glömma väsentlig information minskar, samtidigt som det blir lättare att följa 

vårdförloppet för hur fri luftväg skapats. 

Andningsstatus 

I resultatet framkommer det från informanterna att andningsfrekvensen är en relevant och 

viktig parameter. Ambulanssjuksköterskan kan då snabbt få en uppfattning om patientens 

allmänna status. Ökad andningsfrekvensen är det första tecknet på att en blödning kan 

förekomma. Detta innebär att ambulanssjuksköterskan redan under B, kan se om det finns ett 

C-problem (Wikström, 2006). Dokumentationsmässigt innebär det inga större svårigheter att 

journalföra andningsfrekvensen, då det inte krävs att ambulanssjuksköterskan ska beskriva 

med egna ord vad som registreras utan endast ange ett siffervärde. Informanterna angav i 

resultatet att dokumentationen under B ska innefatta en beskrivning om andningen är ytlig 

eller djup. Informanterna ansåg att detta ibland även avslöjades av hur andningsfrekvensen 

låg, till exempel en hög andningsfrekvens på 35 andetag/minut avslöjar att andningen inte kan 

vara särskilt djup. 

24

Under tiden ambulanssjuksköterskorna räknar och bedömer andningsfrekvensen observeras 

även andra fynd som är relevanta att dokumentera enligt informanterna. Fynd som observeras 

är bland annat om bröstkorgen höjer sig symetriskt, om andningen upplevs som djup eller 

ytlig och om den är ansträngd. Författarna är av den åsikten att detta kräver en subjektiv 

bedömning av sjuksköterskan som kan innebära att fynden behöver beskrivas med egna ord. I 

Ortivus finns de förvalda alternativ, uppger ambulanssjuksköterskorna, vilket upplevs som 

smidigt om det hade funnits möjlighet att välja flera av alternativen för att beskriva det som 

observerats. En del av de alternativ som finns är alldeles för svårbedömda framkom det i 

resultatet. Författarna tror att enklare alternativ med kombinationsmöjligheter skulle kunna 

underlätta dokumentationen. 

Ambulanssjuksköterskorna ansåg även att auskultation var viktigt vid bedömningen av 

andningsstatus. När det kommer till dokumentation uppstår det svårigheter att sätta ord på 

sina fynd. Bedömningen är individuell och grundar sig på tidigare erfarenheter av att lyssna 

på lungor. Detta jämfört med parametrar som till exempel saturation där det finns ett mätbart 

värde med givna referenser. Författarna har reflekterat kring hur dessa fynd kan 

dokumenteras. Ortivussystemet innebär att det finns förvalda alternativ vilket kan vara 

smidigt för att antalet benämningar på fynden minskar, dock skulle det behövas många olika 

alternativ och möjligheter att kombinera dessa. I en fritext kan ett fynd beskrivas på väldigt 

många olika sätt, vilket kan innebära att det förekommer egna benämningar. Detta 

dokumentationssätt kan upplevas positivt av dokumenterande ambulanssjuksköterska men 

utgöra problem för den som ska läsa och tolka journalen senare. 

Cirkulationsstatus 

Resultatet visar att ambulanssjuksköterskan anser att dokumentationen av pulsen ger en snabb 

och god uppfattning om patientens cirkulatoriska tillstånd. Det ambulanssjuksköterskan vill 

dokumentera angående pulsen är frekvensen som är ett objektivt mätvärde i form av siffror. 

Frekvensen kan antigen mätas manuellt genom att palpera till exempel a.radialis, alternativt 

kan ett mätvärde fås genom pulsoximetern eller EKG. Att mäta pulsen med apparatur ger ett 

värde men det avslöjar inget om kvalitén eller hjärtrytmen. Om pulsen tas genom att 

ambulanssjuksköterskan palperar till exempel a.radialis bidrar det även med en uppfattning 

om pulsen är regelbunden eller oregelbunden samt om kvalitén, det vill säga om den känns 

svag, stark, fyllig, trådfin etc. (Wikström, 2006). I resultatet kom det fram att 

ambulanssjuksköterskorna vill dokumentera pulsens kvalité. Detta innebär att det 

25

dokumenteras en subjektiv bedömning av pulsens kvalité tillsammans med den objektiva 

frekvensen. Vart pulsen palperas framhöll ambulanssjuksköterskorna vara av vikt att 

dokumentera, då det ger en god uppfattning om det aktuella blodtrycket som också framhölls 

som en viktig parameter att dokumentera. Ambulanssjuksköterskorna nämnde tre ställen som 

redovisats i resultatet där palpation av pulsen görs, a.radialis, a.femoralis, a.carotis. 

Pulsationerna försvinner först i a.radialis om trycket understiger 80mmHg, sedan a.femoralis 

vid 70mmHg och vid a.carotis under 60mmHg (Wikström, 2006). Detta anser författarna vara 

ett snabbt sätt genom att endast känna på patientens puls avgöra det cirkulatoriska tillståndet 

och är därför av vikt att kunna dokumentera i journalen. Blodtrycket kan med hjälp av 

manuella eller automatiska blodtrycksmanschetter registreras mer noggrant än med endast 

pulslokalisation. Det betonades att det ska framgå vad och vilken metod som använts då 

ambulanssjuksköterskorna upplevde att de automatiska manschetterna ibland inte 

överensstämmer med de manuella kontrollerna (Wikström, 2006). 

I resultatet framgick det även att hudkostymen var en grundläggande parameter att 

dokumentera under cirkulationen. Hudkostym går snabbt att bedöma och avslöjar patientens 

perfusion (Wikström, 2006). Här sker det åter igen en subjektivbedömning där 

ambulanssjuksköterskan ska sätta ord på vad som observeras, patienten är till exempel blek, 

kall och svettig . I Ortivus finns det förvalda alternativ att klicka i för att dokumentera, vilket 

kan vara bra för att minska risken att för många benämningar på ett och samma fynd. Det 

krävs då att det finns fler alternativ än vad det finns i dagsläget och att dessa går att 

kombinera med varandra. Det är också viktigt att det går att uppdatera för att göra det möjligt 

att utvärdera. Ambulanssjuksköterskorna informerar att detta inte är möjligt i dagsläget vilket 

innebär att kompletteringar sker i fritext eller så dokumenteras det inte överhuvudtaget. 

Enligt ambulanssjuksköterskorna var kroppstemperaturen av intresse att dokumentera, men 

behovet av att uppdatera anses inte vara lika stort här då inga större förändringar kan ses 

under vårdtiden med patient, vilket författarna håller med om. Men ett värde vid ambulansens 

ankomst till patienten anses vara av vikt för att utvärdering ska kunna göras inne på sjukhuset 

i ett senare skede (Wikström, 2006). Däremot betonades vikten av att dokumentera ifall 

antipyretika tagits och vilken tid detta skedde för att få en korrekt uppfattning om 

kroppstemperaturen. Författarna anser att det också bör framgå var mätningen utförts i: 

öronen, tarmen, armhålan eller munhålan. Detta för att kunna beräkna med eventuella 

felangivelser. Ambulanssjuksköterskorna anser att det i dagsläget inte går att dokumentera 

26

detta i Ortivus i anslutning till de flikar där dokumentationen skett av kroppstemperaturen. 

Detta kan därför lätt förbises när vårdpersonal på sjukhuset läser journalen. 

Ambulanssjuksköterskans upplevelser av dokumentationssystem Ortivus 

Att dokumentationssystemet fungerar rent praktiskt är väldigt viktigt och särskilt i 

ambulansen då det ofta rör sig om akuta situationer och ambulansen är den yttersta länken i 

vårdkedjan (Strömberg, 1996). Ambulanssjuksköterskorna är enligt Patientjournallagen 

skyldiga att göra anteckningar för varje enskild patient vid varje kontakt med hälso- och 

sjukvåden (SFS, 1985: 562). Det ska gå snabbt och smidigt att dokumentera samt att all viktig 

information angående patientens tillstånd ska komma med i journalen. Tredje paragrafen i 

patientjournallagen (SFS, 1985: 562) lyder: ”En patientjournal skall innehålla de uppgifter 

som behövs för en god och säker vård av patienten”. ”Uppgifter skall föras in i journalen så 

snart det kan ske”. I och med detta så ställs det höga krav på dokumentationssystemet. I en 

studie där sjuksköterskor intervjuats framgår det att dokumentationen anses vara nödvändig 

för patientens säkerhet (Björvell, Wredling & Thorell-Ekstrand, 2003). 

Det nuvarande dokumentationssystemet i ambulanserna i Uppsala Län ansågs rent generellt 

ha ett bra utgångsläge då det grundas på en datajournal. Att den tekniska utrustningen finns 

ansluten direkt till datorn och att med enkla medel kunna föra in parametrar direkt i journalen 

underlättar dokumentationen. Med hjälp av datateknik kan EKG skickas direkt till 

Akademiska sjukhuset vilket höjer kvalitén på vården då specialister kan bedöma EKG:et 

direkt och därifrån föreslå bästa möjliga vård för patienten. Journalsystemets 

användargränssnitt bygger på förvalda checklistor för olika sjukdomstillstånd som 

ambulanssjuksköterskan kan stöta på prehospitalt. Via touchskärmen kan förtryckta alternativ 

väljas angående patientens tillstånd och status (Ortivus, 2007). 

Resultatet påvisar att det finns en del brister i nuvarande system vilket bidrar till att 

ambulanssjuksköterskorna i dagsläget inte finner det tillfredsställande. Det som framkommer 

är att nuvarande system inte tycks ha någon vetenskaplig grund. Det framkommer dock i 

resultatet att det mesta går att dokumentera men att det inte finns någon tydlig och logisk 

struktur att följa. Ambulanssjuksköterskorna arbetar efter konceptet ABCDE (Richards & 

Mayberry, 2004). Dokumentationssystemet i sig upplevs av informanterna att inte vara 

uppbyggt efter det konceptet vilket ansågs som en nackdel. Detta skulle till exempel kunna 

innebära att en flik kallades A. Fliken skulle då innefatta all dokumentation, det vill säga 

27

observationer och åtgärder med utvärderingsmöjligheter rörande luftvägarna samt 

nackkotpelare. 

Rent generellt så upplever ambulanssjuksköterskorna svårigheter att uppdatera och utvärdera 

sina åtgärder i journalen. Uppdatering och utvärdering anses av informanterna vara av yttersta 

vikt vilket även styrks och framgår i ”Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska” 

som är framtagen av Socialstyrelsen (Socialstyrelsen, 2005). 

De möjligheter som nuvarande system erbjuder som de flesta av informanterna var nöjda med 

är att det finns förvalda alternativ att klicka i. Ambulanssjuksköterskorna upplevde ett visst 

misstycke med de valmöjligheter som finns att tillgå, de menade att vissa alternativ inte var 

relevanta. Det uppstår även ibland problem när ambulanssjuksköterskan vill välja flera av 

alternativen då det endast går att välja ett. Detta leder till att kompletteringar i form av löptext 

bli nödvändig. 

Metoddiskussion 

Kunskapen om hur Ambulanssjuksköterskor dokumenterar och vill dokumentera är i 

dagsläget inte vida känt. I och med detta utformades denna studie som en kvalitativ 

intervjustudie med deskriptiv ansats. Med tanke på den begränsade tidsperioden så kunde inte 

hela ambulansdokumentationen belysas utan fick begränsas till hur ambulanssjuksköterskan 

dokumenterar gällande patientens status utifrån de vitalparametrar som ingår under A 

(airway), B (breathing) och C (circulation). Undersökning gjordes även för att se om det 

nuvarande dokumentationssystemet upplevdes tillfredsställande. Antalet intervjuer, åtta 

stycken, kom att visa sig tillräckligt då mättnadsgraden ansågs vara full då de sista 

intervjuerna inte bidrog med ytterligare data, dock styrktes resultatets validitet eftersom 

likande data framkom i alla intervjuerna. Resonemanget i denna studies resultatdel har stärkts 

upp med citat från informanterna. Frågorna som användes i intervjuerna var av 

semistrukturerad modell och gav utrymme till informanterna att ge utförliga svar utifrån deras 

erfarenheter av dokumentationen inom ambulanssjukvården. Intervjuerna hade innan 

beräknats pågå i maximalt 30 minuter, dock visade de sig pågå mellan 35-55 minuter. Med 

facit i hand så kunde intervjuerna ha effektiviseras genom att informanterna skulle fått 

tillgång till frågorna någon dag innan intervjuerna och därmed kunnat förbereda sig. I 

efterhand har det visat sig att resultatet kom att beröra endast det som 

ambulanssjuksköterskorna ansåg vara viktigast under respektive område. Detta innebär att det 

28

finns mer information som dokumenteras under respektive område än vad som belyses i 

denna studie. Det som kan tilläggas är att en av författarna har två års erfarenhet inom ämnet 

vilket troligen kan styrka resultatets trovärdighet. 

Projektets betydelse 

Såvida författarna kunnat avgöra finns det inga tidigare studier som berör detta ämne, dock 

finns studier hur dokumentation förs för specifika sjukdomstillstånd. Förhoppningarna är att 

detta projekt kan komma ligga till grund för vidare forskning inom ämnet. Genom att belysa 

vad ambulanssjuksköterskan dokumenterar gällande patientens status utifrån de 

vitalparametrar som ingår under A (airway), B (breathing) och C (circulation) kan studien i 

framtiden användas som underlag till hur dokumentation skulle kunna föras inom 

ambulanssjukvård. Tydliga riktlinjer från verksamhetsledningen för ambulansen skulle 

underlätta dokumentationen i ambulansen. Enhetlig dokumentation ökar patientsäkerheten 

och vårdkvalitén samtidigt som det blir mer överskådligt för vårdpersonal inom hela 

vårdkedjan. 

Fortsatt forskning 

Som nämnt tidigare så finns det inga vetenskapliga studier som belyser hur 

ambulanssjuksköterskor dokumenterar, så kunskapen inom området har ingen egentlig 

vetenskaplig förankring. Dokumentationen handlar i första hand om patientens säkerhet, i det 

här fallet att rätt information gällande observationer, utförda åtgärder och behandlingar som är 

utförda i ambulansen lämnas vidare till nästa länk i vårdkedjan. En annan viktig aspekt 

gällande dokumentation är att det ska kunna bidra med material för att gagna framtida 

forskning för att utveckla bland annat nya behandlingsmetoder och riktlinjer inom den 

prehospitala sjukvården. Resultatet i denna studie kan användas som material och bidra till att 

nya forskningsfrågor formuleras till framtida studier i ämnet då denna studie endast berört 

ytan. Vidare forskning skulle kunna utföras på mottagande enheter, till exempel på en 

akutmottagning, huruvida de vill att ambulansdokumentationen ska vara utformad. 

Slutsats 

I studien framkommer det att ambulanssjuksköterskor vill dokumentera luftvägsstatus, 

andningsstatus och cirkulationsstatus enligt algoritmen ABCDE. Ambulanssjuksköterskorna 

vill dokumentera fri eller ofri luftväg under A. Under B anser ambulanssjuksköterskorna att 

29

andningsfrekvens, saturation, andningsmönster och auskultationsfynd ska dokumenteras. Puls, 

blodtryck och blödning betonades som viktigt att dokumentera under C. Det nuvarande 

dokumentationssystemet upplevdes i dagsläget inte tillfredställande då det inte ansågs följa 

algoritmen ABCDE. 

Enligt författarna bör journalsystemet utformas på så vis att det följer algoritmen ABCDE där 

det ges utrymme för att dokumentera de fynd som ansågs viktiga under respektive område. 

30

REFERENSER 

Ahl, C., Hjälte, L., Johansson, C., Wireklint-Sundström, B., Jonsson, A. & Suserud, B-O. 

(2005). Culture and care in the Swedish ambulance service. Emergency Nurse, 13 (8), 

30-36. 

Ahl. C., Nyström, M. & Jansson. L. (2006). Making up one´s mind: - Patients´ experiences of 

calling an ambulance. Accident and Emergency Nursing, 14(1), 11-19. 

Akademiska Sjukhuset. (2008). Ambulanssjukvård. Uppsala: Akademiska Sjukhuset. Hämtat 

den 30 augusti, 2008 från http://www.akademiska.se/templates/page____18783.aspx 

Björvell, C., Wredling, R. & Thorell-Ekstrand, I. (2003). Improving documentation using a 

nursing model. Journal of Advanced Nursing, 43 (4), 402-410. 

Dahlberg, K., Segesten, K., Nyström, M., Suserud, B.O. & Fagerberg, I. (2003). Att förstå 

vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur. 

Djärv, S., Hilmersson, I., Nilsson, E. & Noren-Winsell, E. (1987). Omvårdnadsjournalen. 

Lund: Studentlitteratur. 

Ehnfors, M., Ehrenberg, A. & Thorell-Ekstrand, I. (2000). VIPS- boken. (1. uppl.). 

Stockholm: Vårdförbundet. 

Ehnfors, M. & Thorell-Ekstrand, I. (1992). Omvårdnad i patientjournalen: en modell för 

dokumentation av omvårdnad med hjälp av sökord (2.rev.uppl.). Stockholm: Svenska 

hälso- och sjukvårdens tjänstemannaförbund. 

Graneheim, U.H. & Lundman, B. (2003). Qualitative content analysis nursing research: 

concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today 

24, 105-112. 

31

Lee, S.L., Kim, S.S., Shekherdimian, S. & Ledbetter, D. J. (2008). Complications as a result 

of the heimlich maneuver. [Elektronisk version]. Journal of Trauma-Injury Infection & 

Critical Care, 64(3), 1-2. 

Meretoja, R., Leino-Kilpi, H. & Kaira, A.M. (2004). Comparison of nurse competence in 

different hospital work environments. Journal of Nurse Management, 12(5), 329-36. 

Mulder, K. (2002). Medicinsk kompetens i ambulansalarmering. Stockholm: Norstedts. 

Ortivus. (2007). More about MobiMed. Danderyd: Ortivus AB. Hämtad 10 september, 2008, 

från http://www.ortivus.com/Application-Areas/Emergency-services-and-Public- 

Safety/MobiMed/More-about-MobiMed/ 

Paterson, J .G. & Zderad, L. T. (1998). Humanistic Nursing. New York: National League for 

Nursing. 

Richards, C.F. & Mayberry, J.C. (2004). Initial management of the trauma patient. Critical 

Care Clinics, 20, 1-11. 

SFS 1985: 562. Patientjournallagen [Elektronisk version]. (Ändrad t.o.m. SFS 2002: 298). 

Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 28 augusti, 2008, från: 

http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1985:562 

SFS 2002: 297. Lag om biobanker i hälso- och sjukvården [Elektronisk version]. (Ändring 

införd: t.o.m. SFS, 2008: 358). Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 28 augusti, 

2008, från: 

http://62.95.69.15/cgibin/thw?%24{HTML}=sfst_lst&%24{OOHTML}=sfst_dok&%2 

4{SNHTML}=sfst_err&%24{BASE}=SFST&%24{TRIPSHOW}=format%3DTHW& 

BET=2002%3A297%24 

Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm; 

Socialstyrelsen. Hämtat den 30 augusti, 2008 från 

http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/33C8D178-0CDC-420A-B8B4- 

2AAF01FCDFD9/3113/20051052.pdf 

32

SOSFS 1993:17-20. Socialstyrelsens allmänna råd. Omvårdnad inom hälso- och 

sjukvården. Stockholm: Socialdepartementet. 

SOSFS 1997:18. Socialstyrelsens allmänna råd. Ändring i allmänna råd om 

kompetensbeskrivningar för sjuksköterskor och barnmorskor 1995:5. Stockholm; 

Socialstyrelsen. Hämtad 28 augusti, 2008, från: 

http://www.sos.se/sosfs/1997_18/1997_18.htm 

Strömberg, J. (1996). Omvårdnad akutsjukvård. Stockholm: Bonnier utbildning. 

Suserud, B.O. (2005). A new profession in the pre-hospital care field – the ambulance nurse. 

Nursing in Critical Care, 10 (6), 269-71. 

Wikström, J. (2006). Akutsjukvård: handläggning av patienter med akut sjukdom eller skada. 

(1:3 uppl). Kristianstad: Studentlitteratur. 

Wireklint-Sundström, B. (2005). Förberedd på att vara oförberedd: en fenomenologiskstudie 

av vårdande bedömning och dess lärande i ambulanssjukvården. Doktorsavhandling, 

Växjö Universitet. 

33

Förfrågan om medverkan i studie Bilaga 1 

Under hösten kommer vi att genomföra en studie vid institutionen för Folkhälso- och 

vårdvetenskap vid Uppsala universitet. Studien är en C-uppsats och syftet med studien är att 

belysa vad ambulanssjuksköterskor dokumenterar gällande patientens status utifrån de 

vitalparametrar som ingår under A (airway), B (breathing) och C (circulation). Syftet är också 

att undersöka om nuvarande dokumentationssystem upplevs tillfredsställande. 

Berörd stationschef kommer att få information angående studien och ge sitt tillstånd innan 

intervjun genomförs. 

Du tillfrågas genom detta brev om Du vill deltaga i denna studie och dela med dig av dina 

erfarenheter samt upplevelser. Ett deltagande innebär att Du vid ett tillfälle kommer att 

ombedjas att besvara ett antal intervjufrågor. Ditt deltagande är helt frivilligt och du kan välja 

att avsluta deltagandet när helst du önskar utan att uppge skäl. Intervjun kommer, om Du 

accepterar det att spelas in på band. 

Intervjun kan ske där det passar Dig, möjlighet finns att intervjun sker på din ambulansstation. 

Det är viktigt att den genomförs i ett avskilt och lugnt rum. Tid och datum för intervjun 

bestäms efter att du anmält intresse för deltagande varefter vi kommer överens om mötets 

detaljer via telefon eller e-post. Intervjun beräknas ta ca 30 minuter. 

Om du accepterar att deltaga önskas svar via e-post innan 080926, se nedan. Var god och 

ange antal yrkesverksamma år som sjuksköterska inom ambulansen. Varken din eller någon 

annans identitet registreras i det utskrivna materialet och resultatet kommer att presenteras så 

att ingen person kommer att kunna identifieras. 

Om du har frågor kring studien hör gärna av dig. 

Med vänliga hälsningar/ 

Hampus Lindahl, Sjuksköterskestudent Uppsala Universitet 

E-post: hampuslindahl@hotmail.com Tel: 070-534 83 74 

Jim Kaarnavuo, Ambulanssjukvårdare Uppsala/Sjuksköterskestudent Uppsala Universitet 

E-post: jim.kaarnavuo@gmail.com Tel: 070-272 17 53 

34

Frågeguide Bilaga 2 

Vad dokumenterar ambulanssjuksköterskan gällande patientens luftvägar (A, airways) i 

ambulansjournalen? 

Vad dokumenterar ambulanssjuksköterskan gällande patientens andning (B, breathing) i 


Vad dokumenterar ambulanssjuksköterskan gällande patientens cirkulation (C, circulation) i 


Upplever ambulanssjuksköterskan att de kan dokumentera ABC-status i nuvarande 


Upplever ambulanssjuksköterskan att de kan uppdatera ABC-status i nuvarande 


Vad anser ambulanssjuksköterskan vara positivt respektive negativt med det nuvarande 

dokumentationssystemet? 

35

Ambulanssjuksköterskans dokumentation - Akademiska sjukhuset

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?