Hälsa i samband med skift- och nattarbete Sjukdomsrisker och orsaker
Hälsa i samband med skift- och nattarbete Sjukdomsrisker och orsaker
Hälsa i samband med skift- och nattarbete Sjukdomsrisker och orsaker
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Hälsa</strong> i <strong>samband</strong> <strong>med</strong> <strong>skift</strong>‐ <strong>och</strong> <strong>nattarbete</strong><br />
<strong>Sjukdomsrisker</strong> <strong>och</strong> <strong>orsaker</strong><br />
Anders Knutsson<br />
Mittuniversitetet<br />
Sundsvall
Vad menas <strong>med</strong> <strong>skift</strong>arbete?<br />
= Arbetstider som ligger utanför<br />
normalt dagarbete g
Skiftgång <strong>och</strong> problem <strong>med</strong> hälsan<br />
• Sömnproblem, trötthe<br />
t, , olycksfall y<br />
• Magtarmbesvär<br />
– MMagsår å<br />
– Dyspeptiska besvär<br />
• Hjärt‐kärl sjukdom<br />
• Metabolt syndrom<br />
• Cancer
Spottkörtel p<br />
Lever<br />
Gallblåsa<br />
Tjocktarm<br />
MAGTARMKANALEN<br />
Spottkörtel<br />
Matstrupe<br />
Magsäck<br />
Bukspottkörtel<br />
Tunntarm<br />
Ändtarm<br />
Magtarmkanalen ska bryta ner födan i<br />
mindre beståndsdelar så att<br />
näringsämnen <strong>och</strong> vitaminer kan tas<br />
upp i blodet bl d t<br />
En viktig uppgift som magtarmkanalen<br />
måste å kunna k hantera h är ä ddet<br />
stora<br />
antalet bakterier, virus, svampar <strong>och</strong><br />
föroreningar som finns i vår mat<br />
Bakterier, virus <strong>och</strong> svamp dödas <strong>med</strong><br />
hjälp av immunsystemet, men även<br />
saltsyra <strong>och</strong> bakterier används i<br />
fö försvaret t<br />
Vissa föroreningar passerar genom<br />
magtarmkanalen, utan att sugas upp.<br />
Andra sugs upp, <strong>och</strong> utsöndras sedan<br />
<strong>med</strong> hjälp av levern/tarmen eller<br />
njurarna/urinen
Övre<br />
magmunnen<br />
Nedre<br />
magmunnen<br />
Refluxsjukdom (GERD)<br />
Magsaft Magsaft, Magsäck saltsyra, saltsyra<br />
pepsin<br />
Mellangärdet<br />
Övre magmunnen håller<br />
inte tätt<br />
Skiftarbete <strong>och</strong> sömnbrist kan<br />
indirekt bidra till besvär besvär, pga p.g.a. ätande<br />
på natten <strong>och</strong> ökad salivinsöndring<br />
När maten kommer ner i<br />
magen ska k både båd övre ö <strong>och</strong> h<br />
nedre magmunnarna vara<br />
stängda. Ibland håller inte<br />
övre magmunnen g tätt <strong>och</strong><br />
surt maginnehåll strömmar<br />
tillbaka upp i matstrupen<br />
<strong>och</strong> skadar slemhinnan<br />
Symptom är illamående<br />
<strong>och</strong> halsbränna<br />
Sjukdomen är ofta kronisk, men<br />
symptomen kommer <strong>och</strong> går. Man<br />
får ofta besvär efter matintag, <strong>och</strong><br />
när man ligger
Tolvfingertarm<br />
Sår<br />
Magsår<br />
Sår<br />
Sår<br />
Skiftarbete <strong>med</strong>för ökad risk för<br />
magsår<br />
Sår kan bildas i magslemhinnan eller<br />
ttolvfingertarmens l fi t slemhinna. l hi Så Såret t<br />
utlöses ofta av en<br />
bakterie, Helicobacter, men kan även<br />
orsakas av <strong>med</strong>icin, , t.ex. magnecyl g y<br />
eller cortison.<br />
Symptom är illamående <strong>och</strong> smärta<br />
över magsäcken. Ibland får man inga<br />
symptom alls. Symptomen kommer<br />
ofta när man är hungrig eller ett par<br />
timmar efter matintag matintag. Även nattlig<br />
smärta kan förekomma.
Irritabel tarm (IBS)<br />
Lever<br />
Gallblåsa<br />
Tjocktarmen<br />
Matstrupen<br />
Magsäcken<br />
Bukspottkörteln<br />
Tunntarmen<br />
Ändtarmen<br />
”Irriterad tarm”. Vanliga<br />
symptom är<br />
buksmärta, diarré, förstopp<br />
ning, gaser <strong>och</strong> utspänd<br />
buk buk.<br />
Stress, infektion kan utlösa<br />
sjukdomen, men ofta<br />
okänd orsak orsak.<br />
Magtarm kanalen<br />
innehåller många<br />
klockceller <strong>och</strong> melatonin<br />
produceras i magen.<br />
Viktigt <strong>med</strong> regelbundna matvanor. Maten<br />
bör intas på dagen, dagen på samma tider<br />
oberoende av arbetstider.
Suprachiasmatiska kärnan (SCN)
Suprachiasmatiska<br />
kärnan
Vår inre klocka är ett solur<br />
Illustration: Ylva Knutsson
Den biologiska klockan klockan sänder information till<br />
hjärnan <strong>och</strong> övriga delar av kroppen<br />
Suprachiasmatiska<br />
kärnan<br />
Nervbana till<br />
tallkottkörteln llk kö l<br />
Tallkottkörteln<br />
Autonoma<br />
nervsystemet
Vår inre klocka<br />
• Vi i hhar en iinre kl klocka k som talar l om fför kkroppen<br />
när det är dag <strong>och</strong> natt<br />
• Klockan ställs kontinuerligt in av ljus/mörker i<br />
vår omgivning g g<br />
• Klockan kan registrera dagens <strong>och</strong> nattens<br />
längd<br />
• Informationen sprids till hjärnan <strong>och</strong> övriga<br />
kkroppen genom olika lik system<br />
t
KLOCKCELL<br />
CRY<br />
Protein komplex<br />
PER
Lunga<br />
Hjärta<br />
Lever<br />
Lymfkörtlar<br />
Centrala klockan (10000 klockceller)<br />
Tallkottkörteln<br />
Melatonin transporteras i<br />
blodet<br />
Perifera klockceller
Fysiologiska <strong>och</strong> hormonella dygnsrytmer hos människor som är vakna under ett dygn, <strong>och</strong> äter<br />
på regelbundna tider<br />
Copyright ©2010 Society for Endocrinology<br />
Kropps‐<br />
t temperatur t<br />
Urin‐<br />
volym<br />
Blodflöde i<br />
hjärnan<br />
Systoliskt<br />
blodtryck<br />
J Endocrinol. 2007 Nov;195(2):187-198<br />
Tilllväxt‐<br />
hormon<br />
Tid, timmar
Förändringar i melatonininsöndring<br />
NATT<br />
Normal dygnsrytm men<br />
minskad<br />
melatoninproduktion<br />
Normal<br />
melatoninprodutktion<br />
men förskjutning av<br />
dygnsrytmen
Jet lag = omgivningens dygnsrytm<br />
stämmer inte <strong>med</strong> den inre<br />
dygnsrytmen
(pg/ml)<br />
Plasmam P melatonin<br />
100<br />
10<br />
Ljusexponering kan under vissa betingelser<br />
ffasförskjuta fö kj t melatoninkurvan<br />
lt ik<br />
Ljusexponering på natten hämmar<br />
melatoninproduktionen<br />
Ljusexponering Ljusexponering
Minskad amplitud av dygnsrytm<br />
Melatonin<br />
Skiftarbete<br />
Depression<br />
Parkinson sjukdom j<br />
Alkohol drickande
Fasförskjuten dygnsrytm<br />
Melatonin<br />
Skiftarbete<br />
Jet lag<br />
Ungdomar som är<br />
uppe på nätterna
Minskad <strong>och</strong> oregelbunden dygsnrytm<br />
Melatonin<br />
Skiftarbete<br />
Blinda
Tilltäppt kranskärl<br />
KKranskärl kä l<br />
Kranskärlssjukdom,<br />
hjärtinfarkt, kärlkramp<br />
Stora kroppspulsådern<br />
(aorta)<br />
Hjärtmuskelvävnad som<br />
skadats (hjärtinfarkt)<br />
Kranskärlen försörjer<br />
hjärtmuskeln <strong>med</strong> blod.<br />
Om kranskärlen blir<br />
åderförkalkade, så kan<br />
syrsättningen bli så dålig<br />
att delar av hjärtmuskeln<br />
dör. Detta kallas<br />
hjärtinfarkt<br />
Kranskärlssjukdom kan<br />
orsakas av<br />
rökning, övervikt, låg fysisk<br />
aktivitet<br />
Skiftarbetare har ökad risk<br />
att drabbas av<br />
kranskärlssjukdom<br />
kranskärlssjukdom.<br />
Sjukdomen kan förebyggas<br />
<strong>med</strong> att motionera<br />
regelbundet, g hålla rätt vikt<br />
<strong>och</strong> undvika att röka
Intima‐<strong>med</strong>ias tjocklek ökar<br />
<strong>med</strong> ökande ålder<br />
Orsaken till ökningen är<br />
inlagring av fett <strong>och</strong> bindväv<br />
Stående arbete <strong>och</strong> <strong>skift</strong>arbete<br />
gör att intima‐<strong>med</strong>ias tjocklek<br />
ökar snabbare<br />
Intima‐<strong>med</strong>ia tjocklek<br />
Intima BLOD<br />
Blod<br />
Media<br />
Adventitia<br />
Ju tjockare intima‐<strong>med</strong>ia är<br />
desto större risk för stroke <strong>och</strong><br />
hj hjärtinfarkt i f k<br />
Intima‐<strong>med</strong>ia<br />
tjocklek
Metabolt syndrom är ett<br />
tillstånd som<br />
kännetecknas av<br />
viktökning, högt<br />
blodtryck, bod yc , insulinresistens<br />
su es s e s<br />
<strong>och</strong> blodfettrubbning.<br />
Metabolt syndrom är ett<br />
förstadium till diabetes
För litet sömn<br />
Ätande på natten Skiftarbete<br />
Viktökning Viktökning, insulinresistens<br />
Metabolt syndrom<br />
Hjärtinfarkt<br />
Diabetes
Cancer –ökad risk vid <strong>nattarbete</strong>?<br />
Av 8 epidemiologiska<br />
studier t di hhar 6 visat i tpå å ök ökad d<br />
risk för bröstcancer hos<br />
kvinnor<br />
Enstaka studier har visat<br />
ökad risk för<br />
prostatacancer, lymfkörtelc<br />
ancer, livmodercancer <strong>och</strong><br />
tjocktarmscancer<br />
I djurförsök har visats att<br />
rubbad dygnsrytm <strong>och</strong><br />
ljusexponering på natten<br />
ökar cancertillväxt<br />
E d t i<br />
En av de teorier som<br />
diskuteras är att<br />
ljusexponering på natten<br />
<strong>och</strong> minskad<br />
melatoninproduktion<br />
skulle kunna bidra till ökad<br />
risk för cancer
Biologiska mekanismer som skulle kunna<br />
förklara den ökade risken för hjärtkärlsjukdom<br />
hos <strong>skift</strong>arbetare<br />
Minskad amplitud p <strong>och</strong><br />
upprepad felinställning av<br />
kroppens klockceller<br />
Matintag på fel tidpunkt<br />
Aptitstörning, viktuppgång,<br />
metabolt syndrom<br />
Ökat påslag i det<br />
sympatiska nervsystemet
Biologiska mekanismer som skulle kunna<br />
förklara den ökade risken för kronisk sjukdom<br />
hos <strong>skift</strong>arbetare<br />
Minskad amplitud <strong>och</strong><br />
upprepad felinställning av<br />
kroppens klockceller<br />
Minskad produktion av<br />
melatonin orsakad av<br />
ljusexponering på natten<br />
Aptitstörning, viktuppgång,<br />
metabolt syndrom
Melatoninhypotesen<br />
Ökad cancer risk hos <strong>skift</strong>arbetare beror på minskad<br />
insöndring av melatonin<br />
Den minskade melatonin melatonin‐insöndringen insöndringen beror på<br />
ljusexponering på natten<br />
Melatonin har anticarcinogena egenskaper<br />
Hypotesen stöds av ett stort antal djurexperimentella<br />
studier<br />
Endast begränsat stöd från epidemiologiska studier på<br />
människa
Prevention ‐ <strong>skift</strong>arbete<br />
‐ Begränsa tiden i <strong>skift</strong>arbete<br />
‐ Använd ergonomiska <strong>skift</strong>‐scheman<br />
‐ Motverka andra riskfaktorer, t ex rökning, övervikt, fysisk<br />
inaktivitet<br />
‐ Följ kostråd för <strong>skift</strong>arbetare<br />
‐ Hälsokontroller, t ex 24‐timmars registrering av blodtryck,<br />
blodfetter<br />
‐ Följ sömnråd för <strong>skift</strong>arbetare<br />
‐ Stärk din biologiska dygnsrytm
TACK!<br />
Mittuniversitetet, Sundsvalls campus
Change language