Om ulcerös kolit och proktit… - Magakuten
Om ulcerös kolit och proktit… - Magakuten
Om ulcerös kolit och proktit… - Magakuten
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Om</strong> <strong>ulcerös</strong> <strong>kolit</strong> <strong>och</strong> <strong>proktit…</strong>
Utarbetad i samarbete med<br />
Professor Robert Löfberg, IBD-enheten, Sophiahemmet <strong>och</strong> Karolinska Institutet, Stockholm
om ulceröS <strong>kolit</strong> ocH proktit<br />
Den här patientinformationen innehåller uppdaterade fakta om sjukdomarna<br />
<strong>ulcerös</strong> <strong>kolit</strong> <strong>och</strong> proktit som båda räknas till gruppen kroniska inflammatoriska<br />
tarmsjukdomar. Du finner även svar på några av de vanligaste frågorna<br />
som patienter med <strong>ulcerös</strong> <strong>kolit</strong> eller proktit brukar ställa till sina läkare.<br />
De synpunkter som ges i broschyren är i överensstämmelse med de som<br />
tillämpas på de flesta håll i Sverige <strong>och</strong> runt om i Europa <strong>och</strong> Nordamerika.<br />
Mycket av behandlingen vid <strong>ulcerös</strong> <strong>kolit</strong> <strong>och</strong> proktit bygger på långvarig<br />
klinisk erfarenhet, men det finns även ett stort antal väl genomförda kontrollerade<br />
behandlingsstudier som stöder våra nuvarande riktlinjer för terapin.<br />
Terapin vid <strong>ulcerös</strong> <strong>kolit</strong> <strong>och</strong> proktit anpassas individuellt <strong>och</strong> styrs av<br />
hur pass hög sjukdomsaktiviteten är <strong>och</strong> hur utbredd inflammationen är i<br />
tarmen. I de allra flesta fall är medicinsk behandling tillräcklig men ibland kan<br />
en operation bli aktuell. För att minska risken för nya attacker av inflammationer<br />
s.k. skov rekommenderas ofta någon form av underhållsbehandling.<br />
Långtidsprognosen vid <strong>ulcerös</strong> <strong>kolit</strong> <strong>och</strong> proktit är numera mycket god.<br />
Den som bäst kan ge svar på specifika frågor som rör Din egen situation<br />
är naturligtvis Din egen behandlande läkare. Du kan också få ytterligare värdefull<br />
information genom olika patientorganisationer som t.ex. Riksförbundet<br />
för Mag-Tarmsjuka. Du finner fler adresser, telefonnummer <strong>och</strong> internetinformation<br />
på baksidan av broschyren.<br />
3
Va d Ä r u l c e r ö S k o l i t o c H p r o k t i t ?<br />
Vad är <strong>ulcerös</strong> <strong>kolit</strong> <strong>och</strong> proktit?<br />
<strong>ulcerös</strong> <strong>kolit</strong> <strong>och</strong> proktit utgör tillsammans med crohns sjukdom en grupp av sjuk-<br />
domar som kallas kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar. Sjukdomsgruppen går<br />
numera även i Sverige under beteckningen iBd (från engelskan: Inflammatory Bowel<br />
Diseases). Vid <strong>ulcerös</strong> <strong>kolit</strong> drabbas i första hand det tunna yttersta slemhinnelagret<br />
(latin: mucosa) i grov- <strong>och</strong> ändtarmen av en kronisk inflammation. att inflammationen<br />
är kronisk innebär att den har en tendens att återkomma.<br />
Så kallad mikroskopisk <strong>kolit</strong> är en speciell grupp av kroniska tarmsjukdomar<br />
som behandlas i en separat broschyr.<br />
Hur vanliga är sjukdomarna?<br />
närmare 1% av Sveriges befolkning har redan eller löper risk att insjukna i<br />
någon form av iBd. Sjukdomsgruppen har ökat kraftigt de senaste årtiondena.<br />
cirka 50.000 av patienterna med iBd har <strong>ulcerös</strong> <strong>kolit</strong> eller proktit. de flesta är<br />
relativt unga – genomsnittsåldern vid insjuknandet är ungefär 30 år. Även små barn<br />
<strong>och</strong> äldre kan drabbas.<br />
Sverige hör till ett av högriskländerna för iBd <strong>och</strong> sjukdomarna är vanligast i ett<br />
bälte av länder från Skandinavien, i norra europa <strong>och</strong> nordamerika. iBd har även<br />
blivit vanligare i t.ex. sydeuropeiska länder <strong>och</strong> i Japan vilket gör att livsstilsfaktorer<br />
såsom t.ex. kostvanor har uppmärksammats som bakomliggande orsaker till sjukdomarnas<br />
uppkomst.<br />
4
Va d Ä r u l c e r ö S k o l i t o c H p r o k t i t ?<br />
Vad beror sjukdomarna på?<br />
den bakomliggande orsaken till iBd är fortfarande inte klarlagd. olika teorier har<br />
förts fram <strong>och</strong> forskningen är mycket intensiv för att ta reda på vad som ger upphov<br />
till iBd. forskarna spekulerar i att flera olika mekanismer ligger bakom utvecklingen<br />
av <strong>ulcerös</strong> <strong>kolit</strong> <strong>och</strong> proktit. någon form av påverkan från en eller flera yttre faktorer<br />
(t.ex. ämnen i kosten, födoämnestillsatser, bakterier eller andra mikroorganismer) tros<br />
för närvarande vara den troligaste förklaringen. Skador på tarmslemhinnan p.g.a. olika<br />
läkemedel (t.ex. smärtstillande preparat) eller andra faktorer kan vara av betydelse<br />
för vissa patienter. det finns idag inga bevis för att iBd är orsakad av en direkt<br />
infektion med en speciell sorts bakterie eller virus.<br />
ovan nämnda tänkbara orsaker till påverkan på tarmslemhinnan stör på något<br />
sätt den normala regleringen av immunförsvaret i tarmväggen. en ökad <strong>och</strong> icke<br />
önskvärd kronisk inflammatorisk aktivitet i tarmväggen blir följden. Samverkan med<br />
anlag hos predisponerade individer verkar kunna spela en roll för att inflammationen<br />
ska utlösas, men tycks vid <strong>ulcerös</strong> <strong>kolit</strong> <strong>och</strong> proktit bara spela roll hos en mindre del<br />
av patienterna.<br />
troligen beror iBd-sjukdomarnas uppkomst på en samverkan mellan en rad<br />
olika faktorer, där somliga individer kan tänkas vara mer mottagliga än andra.<br />
Se fig 1, sid 6.<br />
5
• mikroorganismer (virus/bakterier)<br />
• Störning av inflammationsregleringen<br />
i slemhinnan<br />
• Skada på tarmslemhinnan<br />
• miljöfaktorer<br />
• dietära faktorer<br />
• Ärftliga anlag<br />
Va d Ä r u l c e r ö S k o l i t o c H p r o k t i t ?<br />
Några möjliga, <strong>och</strong> eventuellt samverkande faktorer som kan tänkas orsaka <strong>ulcerös</strong><br />
<strong>kolit</strong> <strong>och</strong> proktit<br />
Var i tarmen sitter sjukdomarna?<br />
Vid <strong>ulcerös</strong> <strong>kolit</strong> börjar alltid inflammationen i ändtarmen (latin: rectum) <strong>och</strong> sträcker<br />
sig uppåt i grovtarmen (latin: colon) i varierande grad (se fig. 2). Vid <strong>ulcerös</strong> proktit<br />
är inflammationen begränsad till enbart ändtarmen. de flesta patienter har antingen<br />
<strong>ulcerös</strong> proktit eller <strong>ulcerös</strong> <strong>kolit</strong> i den slingriga delen av colon (latin: sigmoideum),<br />
vilket kallas <strong>ulcerös</strong> proktosigmoidit. om inflammationen når upp till nivån där mjälten<br />
normalt sitter talar man om ”vänstersidig <strong>kolit</strong>”. Vid mer omfattande utbredning<br />
benämns tillståndet extensiv <strong>kolit</strong> <strong>och</strong> om hela grovtarmen är sjuk föreligger total <strong>kolit</strong>.<br />
ca 25-30% av patienterna har de mer utbredda formerna av <strong>ulcerös</strong> <strong>kolit</strong>. Vid <strong>ulcerös</strong><br />
<strong>kolit</strong> är inte tunntarmen inflammerad. Se fig. 2, sid 7.<br />
6<br />
Fig 1.
Gallblåsa<br />
(vesica fellea)<br />
Grovtarm<br />
(colon)<br />
Va d Ä r u l c e r ö S k o l i t o c H p r o k t i t ?<br />
Fig 2. Schematisk skiss över mag-tarmkanalen (de latinska namnen är satta inom parantes)<br />
Stora gallgången<br />
(ductus<br />
choled<strong>och</strong>us)<br />
Tolvfingertarm<br />
(duodenum)<br />
Blindtarm<br />
(cecum)<br />
Lever (hepar)<br />
Det maskformiga bihanget<br />
(appendix vermiformis)<br />
Ändtarmsmynning<br />
(anus)<br />
7<br />
Matstrupe (oesophagus)<br />
Magsäck<br />
(corpus gastricum/ventriculi)<br />
Ändtarm (rectum)<br />
Mjälte (lien)<br />
Bukspottkörtel<br />
(pancreas)<br />
Tvärgående colon<br />
(transversum)<br />
Övre tunntarm<br />
(jejunum)<br />
Nedre tunntarm<br />
(ileum)<br />
Slingriga colon<br />
(sigmoideum)
Va d Ä r u l c e r ö S k o l i t o c H p r o k t i t ?<br />
Finns det skyddande faktorer?<br />
om man tidigare i livet drabbats av akut blindtarmsinflammation <strong>och</strong> fått blindtarmsbihanget<br />
bortopererat innebär detta ett ”skydd” mot att senare i livet utveckla <strong>ulcerös</strong><br />
<strong>kolit</strong> eller proktit. att operera bort en “frisk” blindtarm verkar dock inte förebyggande.<br />
rökning har också ha en ”skyddande” effekt mot att drabbas av <strong>kolit</strong> <strong>och</strong> proktit.<br />
patienter som får <strong>ulcerös</strong> <strong>kolit</strong> eller proktit är nämligen oftast icke-rökare eller<br />
ex-rökare. troligen är det i första hand en effekt av nikotinet som ger den skyddande<br />
effekten. Sambandet är emellertid komplext i det att patienter som drabbas av den<br />
snarlika sjukdomen morbus crohn istället oftast är storrökare.<br />
möjligen kan även speciella dieter verka skyddande mot utvecklingen av sjukdomarna.<br />
det är t.ex. känt att eskimåer som har ett mycket stort intag av fiskolja har<br />
8
Va d Ä r u l c e r ö S k o l i t o c H p r o k t i t ?<br />
låg risk att få iBd. intag av fleromättade fettsyror av den typ som ingår i fiskolja har<br />
i vetenskapliga studier visat ge ett visst skydd mot återfall. de exakta verknings-<br />
mekanismerna för fiskolja är ännu ofullständigt klarlagda.<br />
Vad kan utlösa ett skov?<br />
övre luftvägsinfektioner, vanliga tarminfektioner (turistdiarré, Salmonella- eller<br />
Campylobacter-infektion) eller t.o.m. viss typ av antibiotikabehandling kan vara bidragande<br />
orsaker till att patienten drabbas av en akut attack (som även brukar kallas skov)<br />
av <strong>ulcerös</strong> <strong>kolit</strong> eller proktit.<br />
man vet även att det finns en säsongsvariation <strong>och</strong> skoven är vanligare höst,<br />
vinter <strong>och</strong> vår jämfört med sommartid.<br />
andra utlösande faktorer kan vara intag av vissa läkemedel, främst s.k. ”icke<br />
steroid liknande anti-inflammatoriska” mediciner (nSaid) som ofta används för<br />
behandling av smärttillstånd i muskler <strong>och</strong> leder. en mindre grupp av patienter med<br />
iBd verkar vara särskilt känsliga för denna typ av preparat. Hos dessa kan denna<br />
typ av mediciner både utlösa ett debutskov men även leda till återfall av sjukdomen.<br />
det kan vara problematiskt eftersom patienter med iBd ofta även har ledproblem.<br />
Hur påverkar stress sjukdomarna?<br />
det finns idag inga säkra belägg för att stress i sig kan utlösa <strong>ulcerös</strong> <strong>kolit</strong> eller<br />
proktit. däremot upplever ofta patienten symptomen som svårare om det dessutom<br />
föreligger en stressig situation i t.ex. på arbetet eller i familjelivet.<br />
9
Symptom<br />
S y m p t o m<br />
Vilka är besvären vid <strong>ulcerös</strong> <strong>kolit</strong> <strong>och</strong> proktit?<br />
Vid aktiv sjukdom svullnar tarmslemhinnan, <strong>och</strong> den blir skör <strong>och</strong> lättblödande. Blod,<br />
d.v.s röda <strong>och</strong> vita blodkroppar <strong>och</strong> olika äggviteämnen, läcker då ut från slemhinnan<br />
<strong>och</strong> leder till att avföringen blir blod- <strong>och</strong> slemtillblandad. Hur pass sjuk man blir beror<br />
på hur stor del av grovtarmen som är inflammerad. Ju mer utbredd inflammationen<br />
är desto lösare blir tarmtömningarna. detta beror bl.a. på att grovtarmens normala<br />
funktion att tillvarata vätskan i avföringen försämras. ofta har patienter kännbara<br />
trängningar till att tömma tarmen. trängningarna kan vara smärtsamma <strong>och</strong> känns<br />
oftast nere till vänster i buken. Vanligtvis lättar de efter toalettbesök. ibland kommer<br />
det bara lite blodtillblandat slem <strong>och</strong> ingen egentlig avföring. Vid mer långvariga<br />
besvär kan kan det till <strong>och</strong> med vara svårt att hålla helt tätt. detta beror på att ändtarmen<br />
då är påtagligt inflammerad med nedsatt utspänningsförmåga vilket gör det<br />
svårt att hålla kvar avföringen.<br />
Vissa patienter som har <strong>ulcerös</strong> proktit kan dock istället vara förstoppade, med<br />
fast/hård avföring med blod <strong>och</strong> slem utanpå.<br />
typiskt för <strong>ulcerös</strong> <strong>kolit</strong> <strong>och</strong> proktit är att sjukdomen går i så kallade skov, d.v.s.<br />
attacker av ökad sjukdomsaktivitet <strong>och</strong> däremellan mer eller mindre långa perioder<br />
av relativ besvärsfrihet.<br />
10
S y m p t o m<br />
Vanliga symptom vid <strong>ulcerös</strong> <strong>kolit</strong><br />
lösare avföring<br />
frekventare tarmtömningar<br />
Blod i avföringen<br />
tömningar med slem <strong>och</strong> var, med eller utan blod<br />
Smärtsamt obehag/kramp nertill vänster i buken<br />
som lättar efter tarmtömning<br />
dålig aptit<br />
Viktnedgång<br />
Vanliga symptom vid <strong>ulcerös</strong> proktit<br />
Blod i avföringen<br />
trängningar till tarmtömning<br />
tömningar med slem <strong>och</strong> var, med eller utan blod<br />
lösare avföring/(i enstaka fall istället förstoppning)<br />
frekventare tarmtömningar<br />
Kan man få andra symptom?<br />
om patienten haft besvär i flera veckor eller rent av månader, förekommer ofta trötthet,<br />
sämre aptit <strong>och</strong> ibland även viktminskning. Hos barn kan längdtillväxten <strong>och</strong><br />
pubertetsutvecklingen påverkas negativt.<br />
11
S y m p t o m<br />
feber är ett allvarligt sjukdomstecken <strong>och</strong> kan förekomma om en stor del av grov-<br />
tarmen är inflammerad, ofta även med diffus buksmärta i hela buken tillsammans<br />
med allmänpåverkan, kan förekomma. dessa symptom kan vara allvarliga tecken<br />
på svår inflammation i hela grovtarmen. Så pass uttalade besvär är numer relativt<br />
ovanliga hos patienter med <strong>ulcerös</strong> <strong>kolit</strong>, men ska om de uppträder föranleda omedelbar<br />
sjukhusvård.<br />
Besvär från andra delar av kroppen<br />
ledbesvär är vanliga <strong>och</strong> uppträder oftast som diffus värk i händer, armar, axlar/<br />
skuldror eller knän <strong>och</strong> fötter. ibland kan även bäckenet påverkas. man blir stel <strong>och</strong><br />
får ont i ländryggen <strong>och</strong>/eller höfterna. Vanligen är ledbesvären kopplade till hur<br />
pass sjuk man är i tarmen <strong>och</strong> hur pass utbredd inflammationen är. de patienter<br />
som har extensiv eller total <strong>kolit</strong> löper störst risk att drabbas av ledproblem.<br />
mer sällan kan vissa typer av hudförändringar uppkomma, som t.ex. knölros på<br />
underbenen, eller inflammation i bind- eller regnbågshinnan i ögonen.<br />
en ovanlig form av påverkan utanför tarmen är en sorts kronisk inflammation<br />
i gallgångarna i <strong>och</strong> utanför levern. denna typ av inflammation, som kallas primär<br />
skleroserande kolangit (pSc), drabbar ca 5% av de patienter, oftast män, som har<br />
utbredd <strong>kolit</strong>.<br />
12
Hur ställs diagnosen?<br />
d i a g n o S<br />
Den första läkarkontakten<br />
förutom en noggrann sjukhistoria, där bland annat ev. förekomst av iBd i släkten,<br />
ev. tidigare sjudomar (t.ex. blindtarmsoperation), tidigare infektioner <strong>och</strong> ev. medicinering<br />
diskuteras, bedömer din läkare dina aktuella <strong>och</strong> ev. tidigare symptom.<br />
ibland kan patienter med <strong>ulcerös</strong> <strong>kolit</strong> eller proktit ha haft lättare besvärsperioder<br />
som avklingat odiagnostiserade. en allmän kroppsundersökning där din läkare bl.a.<br />
känner på magen ingår som en del i utredningen.<br />
din läkare måste ha entydiga undersökningsresultat för att kunna ställa rätt<br />
diagnos. Bakomliggande infektion måste uteslutas vilket görs genom att ta odlingsprov<br />
från avföringen.<br />
en enkel blodprovstagning i armvecket görs för att se om det finns några tecken<br />
på inflammation t.ex. om blodvärdet (Hb) eller äggvitenivån (albumin) i blodet är<br />
sänkt. Snabbsänkan (crp) <strong>och</strong>/eller blodplättarna kan vara förhöjda. leverprover<br />
kontrolleras för att se att det ej finns någon påverkan på lever <strong>och</strong> gallgångar.<br />
normala blodprover utesluter dock inte iBd, men sjukdomen är då oftast mild.<br />
Andra undersökningar<br />
den utredning som görs för att klarlägga diagnosen innefattar i första hand undersökningar<br />
med endoskopi (latin: ”titta in i hålrum”).<br />
den enklaste formen av tarmendoskopi är rektoskopi, som är en enkel <strong>och</strong> ofarlig<br />
undersökning men som ibland kan upplevas lite obehaglig. läkaren för då in ett smalt<br />
rör med inbyggd belysning i ändtarmen. genom röret kan slemhinnan bedömas i<br />
13
d i a g n o S<br />
detalj <strong>och</strong> dessutom kan läkaren ta vävnadsprov för mikroskopisk analys. redan vid<br />
denna förhållandevis enkla undersökning kan din läkare få en god uppfattning om de<br />
besvär du lider av beror på en kronisk tarminflammation eller ej, men bara den sista<br />
delen av grovtarmen <strong>och</strong> ändtarmen kan inspekteras vid denna undersökning.<br />
Vad innebär koloskopi?<br />
Vid koloskopi används en tunn, böjlig <strong>och</strong> styrbar slang försedd med en liten tVkamera<br />
i spetsen med vilken hela grovtarmen <strong>och</strong> ofta även den sista delen av<br />
tunntarmen kan undersökas. koloskopi tar normalt ca 20-30 minuter att genomföra<br />
<strong>och</strong> görs under lokalbedövning. ibland ges även något lätt avslappnande medel.<br />
koloskopi görs oftast efter speciella förberedelser som innebär att tarmen sköljs ren<br />
genom att man dricker en speciell tarmsköljningsvätska.<br />
tack vare en mycket hög upplösning kan man vid koloskopi urskilja mycket små<br />
förändringar i tarmen på ett tidigt stadium. koloskopi är därför den säkraste <strong>och</strong><br />
känsligaste undersökningsmetoden för att påvisa förändringar. Se fig. 3.<br />
Vid koloskopi kan läkaren dessutom ta vävnadsprover från flera olika delar av<br />
tarmen vilket ytterligare ökar säkerheten i diagnostiken. andra beteckningar för<br />
vävnadsprov är biopsi eller ”px” (för provexcision).<br />
i enstaka fall kan det ändå vara svårt att med säkerhet skilja <strong>ulcerös</strong> <strong>kolit</strong> från<br />
crohns sjukdom i grovtarmen även efter det att svar på vävnadsproverna erhållits.<br />
i de flesta fall har detta ingen avgörande betydels för terapin, <strong>och</strong> efter någon tids<br />
observation brukar det stå klart vilken typ av inflammation det rör sig om.<br />
14
Koloskopiundersökning.<br />
normal tarmslemhinna med<br />
tydliga blodkärl.<br />
d i a g n o S<br />
Koloskopiundersökning.<br />
inflammerad slemhinna med små<br />
punktformiga blödningar <strong>och</strong><br />
beslag av var (vita blodkroppar)<br />
<strong>och</strong> slem.<br />
Behöver man även göra röntgen?<br />
grovtarmsröntgen med kontrast görs numera sällan vid <strong>ulcerös</strong> <strong>kolit</strong>. i vissa lägen<br />
då inte hela tarmen kan undersökas vid koloskopi, t.ex. p.g.a. en förträngning kan<br />
dock kontraströntgen bli aktuell. Vid grovtarmsröntgen ges kontrastlavemang via<br />
ändtarmen.<br />
Vilka andra röntgenundersökningar kan bli aktuella?<br />
i speciella lägen kan datortomografi (så kallad ct, en förkortning för ”computed<br />
tomography”) eller magnetisk resonanstomografi (mr) vara av värde i utredningen.<br />
15<br />
Fig 3.
S J u k d o m S f ö r l o p p<br />
Hur blir sjukdomsförloppet?<br />
Besvären vid <strong>ulcerös</strong> <strong>kolit</strong> <strong>och</strong> proktit kommer oftast smygande. Vanligast är att kort-<br />
variga, akuta skov följs av längre perioder med ringa besvär eller fullständig symtom-<br />
frihet. en mindre andel av patienterna kan dock drabbas av mer kroniska besvär.<br />
cirka 20% av patienterna har ett mer akut insjuknande <strong>och</strong> bland dessa kan<br />
enstaka ha ett snabbt förlopp med svår sjukdomsbild. denna lilla grupp av patienter<br />
har nästan uteslutande en total <strong>kolit</strong>.<br />
Hur det fortsatta förloppet ska utvecklas för en enskild patient är ofta svårt att<br />
förutspå, men generellt kan sägas att ju mildare förlopp <strong>och</strong> ju längre tid som går från<br />
debutskovet, desto bättre är prognosen.<br />
de patienter som har den minsta utbredningen har även en mindre aggressiv<br />
sjudomsbild <strong>och</strong> därmed bättre prognos.<br />
16
B e H a n d l i n g<br />
Hur behandlas <strong>ulcerös</strong> <strong>kolit</strong> <strong>och</strong> proktit?<br />
Behandlingen vid <strong>ulcerös</strong> <strong>kolit</strong> <strong>och</strong> proktit bestäms efter patientens individuella<br />
behov. man inleder alltid med medicinsk behandling, vilken har snabb <strong>och</strong> god<br />
effekt för merparten av patienterna. Vid fall av utbredd sjukdom där medicinsk<br />
terapi ej fungerat tillfredsställande kan istället kirurgi vara ett lämpligare alternativ.<br />
avvägningen mellan medicinsk <strong>och</strong>/eller kirurgisk terapi kräver bedömning<br />
av specialistläkare med erfarenhet av patienter med inflammatorisk tarmsjukdom.<br />
i de flesta fall är din läkare specialist i medicinsk gastroenterologi. Valet av<br />
behandling beror bl.a. på var i tarmen inflammationen sitter <strong>och</strong> på hur pass sjuk<br />
patienten är. det är viktigt att komma ihåg att endast en mindre del av patienterna<br />
behöver genomgå en operation, vilket dock numera sällan behöver innebära<br />
permanent ileostomi (”påse på magen”). istället finns idag flera bra alternativ som<br />
t.ex. bäckenreservoir <strong>och</strong> ileorektalanastomos att tillgå. en kirurgisk expert på iBd<br />
är den som bäst kan vägleda dig i en sådan valsituation.<br />
17
B e H a n d l i n g<br />
Medicinsk terapi – vilka är förstahandsmedlen?<br />
de allra flesta patienter har <strong>ulcerös</strong> <strong>kolit</strong> i den sista delen av tarmen. det innebär att<br />
man oftast kan komma tillrätta med besvären med hjälp av någon form av lokalbehandling.<br />
det som visat sig vara mest effektivt i detta sammanhang är en sorts<br />
medicin som liknar acetylsalicylsyra, men som kallas 5-aminosalicylsyra (5-aSa eller<br />
mesalazin). denna typ av medicin kan ges såväl som lokalbehandling (i form av<br />
stolpiller, klysma eller skum, se fig. 4) eller som tabletter, kapslar eller dosgranulat<br />
genom munnen.<br />
Vid proktit ges oftast behandling med enbart stolpiller (suppositorier) 1-2 ggr/<br />
dygn, oftast till natten. Stolpiller av typ asacol ® , mesasal ® eller pentasa ® är relativt<br />
lätta att hålla kvar i tarmen <strong>och</strong> de har bra lokal antiinflammatorisk effekt. om inflammationen<br />
sträcker sig högre upp kan ofta en tunnflytande lösning (klysma eller<br />
rektalsuspension) (asacol ® eller pentasa ® ) vara att föredra eftersom den ger bättre<br />
täckning. 5-aSa förekommer även som skumberedning (mesasal ® ) <strong>och</strong> kan i denna<br />
form ibland vara bättre för patienter som har svårt att hålla kvar ett klysma.<br />
ett annat alternativ för att få inflammationen att gå tillbaka är någon form av lokal<br />
kortisonberedning. Här finns flera olika preparat att välja mellan, t.ex. colifoam ® som<br />
är ett rektalskum, eller predclysma ® <strong>och</strong> entocort ® som är s.k. rektalsuspensioner<br />
eller klysma. Vanligt kortison i form av prednisolon finns dessutom att få som stolpiller.<br />
de allra flesta patienter med <strong>ulcerös</strong> proktosigmoidit <strong>och</strong> proktit blir helt<br />
besvärsfria efter ett par veckors behandling med något av ovanstående preparat.<br />
det är dock mycket viktigt att därefter fortsätta med medicineringen så länge som<br />
din läkare förskrivit den, eftersom förändringarna i tarmen kan kvarstå även efter det<br />
att symptomen försvunnit.<br />
18
Räckvidd för olika lokalbehandlingar.<br />
19<br />
klysma<br />
Skum/gel<br />
Stolpiller<br />
Skulle besvären trots lokalbehandling fortsätta eller bli värre krävs oftast någon form<br />
av tilläggsbehandling.<br />
B e H a n d l i n g<br />
Behandling med 5-aminosalicylsyra i tablettform<br />
Fig 4.<br />
Vid lindriga till måttliga besvär i fall av vänstersidig eller utbredd <strong>kolit</strong> ges ofta behand-<br />
ling med tabletter innehållande 5-aSa. Sulfasalazin (Salazopyrin ® ), är ett äldre pre-<br />
parat som har en dokumenterat god effekt. Sulfasalazin innehåller den huvudsakligt<br />
aktiva substansen 5-aSa bundet till en sulfamolekyl. Sulfamolekylen kan ibland ge<br />
upphov till en del biverkningar. Bindningen mellan sulfamolekylen <strong>och</strong> 5-aSa bryts
B e H a n d l i n g<br />
av bakterier först när medicinen når grovtarmen. fördelen med sulfasalazin är att det<br />
mesta av medicinen hamnar där den ska göra nytta. numera finns även flera sulfafria<br />
preparat tillgängliga vilka enbart har 5-aSa som verksam komponent. Bland dessa<br />
märks balsalazid <strong>och</strong> olsalazin (colazid ® respektive dipentum ® ) som båda likt sulfa-<br />
salazin har en frisättning av det aktiva läkemedlet i grovtarmens början <strong>och</strong> därför är<br />
särskilt lämpade för behandling just av <strong>ulcerös</strong> <strong>kolit</strong>. Beredningar som kan tas genom<br />
munnen (kapslar, tabletter, dosgranulat) finns även av rent 5-aSa (claversal/Salofalk ® ,<br />
pentasa ® samt asacol ® ) men dessa släpper även ut en viss mängd aktiv substans<br />
redan i tunntarmen. effekten av alla dessa preparat är dosberoende, d.v.s. en högre<br />
dos har oftast bättre effekt vid akuta besvär. medlen används som akutterapi vid<br />
lätta till måttliga skov, <strong>och</strong> bör intas två till fyra gånger per dygn.<br />
Förebyggande behandling mot nya skov<br />
medicinsk behandling leder oftast till en avsevärd förbättring vid akuta besvär <strong>och</strong> i<br />
de flesta fall blir patienterna helt besvärsfria. Sjukdomen finns dock kvar latent <strong>och</strong><br />
kan åter blossa upp på nytt. risken för återfall kan dock minskas om patienten tar<br />
någon form av långtidsbehandling.<br />
de olika 5-aSa-preparaten <strong>och</strong> sulfasalazin har här sin viktigaste roll i form av förebyggande<br />
terapi för att förhindra att inflammationen åter blossar upp. förebyggande<br />
behandling rekommenderas alla patienter som har haft mer utbredd <strong>ulcerös</strong> <strong>kolit</strong> <strong>och</strong><br />
även för de patienter med begränsad <strong>kolit</strong> eller proktit som redan har haft ett eller flera<br />
skov. tar man något av dessa preparat regelbundet efter ett skov minskas risken för<br />
en ny attack med 70-80%. Skulle ett eventuellt nytt skov utvecklas trots underhållsbehandlingen<br />
blir det oftast lindrigare. Behandlingen ska pågå under lång tid <strong>och</strong> för de<br />
20
B e H a n d l i n g<br />
flesta patienter innebär detta flera års behandling – i vissa fall livslång.<br />
enklast är att ta förebyggande 5-aSa-behandling genom munnen, normalt två<br />
gånger dagligen. med vissa preparat kan dosering en gång per dag vara tillräcklig.<br />
Vid inflammation i slutet av tarmen kan patienterna även med god effekt ta medlen<br />
profylaktiskt i form av ett stolpiller eller ett klysma, varje till var tredje dag.<br />
för patienter som är benägna att få täta återfall kan en kombination av tabletter<br />
<strong>och</strong> t.ex. stolpiller vara av särskilt stor nytta.<br />
5-aSa-beredningarna är väl beprövade läkemedel med låg risk för allvarliga<br />
biverkningar. om man ej är allergisk eller intolerant mot medlen kan man fortsätta<br />
att ta dem hela livet utan nämnvärd risk.<br />
När används kortisontabletter?<br />
Vid mer uttalade sjukdomssymtom <strong>och</strong> när inflammation påverkar en större del av<br />
tarmen börjar man vanligen den medicinska behandlingen med något kortisonpreparat,<br />
t.ex. prednisolon ® i tablettform. kortison har en kraftig <strong>och</strong> snabb antiinflammatorisk<br />
verkan. det ges i doser på 20-60 mg per dygn beroende på grad av sjukdomsaktivitet.<br />
dosen trappas därefter gradvis ned över två till tre månaders tid för<br />
att minimera risken för oönskade sidoeffekter. övergående <strong>och</strong> ofarliga biverkningar<br />
av kortison kan förekomma, t.ex. att ansiktet blir rundare eller att man får finnar i<br />
ansiktet, ofta blir man väldigt pigg <strong>och</strong> aktiv <strong>och</strong> ibland kan man även få svårt att<br />
sova. aptiten ökar vilket kan vara positivt om man behöver ta igen förlorade kilon,<br />
men kan ge upphov till oönskad viktuppgång.<br />
normalt sett ges en kortisonbehandling i form av en ”kur” där dosen successivt<br />
trappas ned efter det att patienten svarat bra på terapin. kuren brukar ta två till fyra<br />
21
månader <strong>och</strong> dosen blir successivt lägre. nedtrappning görs för att man ska und-<br />
vika kortisonets biverkningar <strong>och</strong> negativa långtidseffekter som kan drabba vissa<br />
patienter. Bland dessa problem märks risk för minskad benmassa (som dock även<br />
kan uppkomma p.g.a. inflammationen i sig), rubbningar i blodsockernivåerna samt<br />
skörhet i huden.<br />
p.g.a. av risken för långtidsbiverkningarna är man restriktiv med att ge kortison<br />
under längre tid i doser som överstiger 7,5-10 mg prednisolon ® per dag (se nedan<br />
under immunomodulerande terapi).<br />
B e H a n d l i n g<br />
Svåra skov<br />
uttalade symptom vid måttligt till svåra akuta skov av<br />
<strong>ulcerös</strong> <strong>kolit</strong> med fler än fyra blodtillblandade diarréer per<br />
dygn <strong>och</strong> kanske även nattliga tömningar kräver starkare<br />
behandling, vilken ska ges på sjukhus. detta är särskilt<br />
viktigt om det dessutom förekommer andra symptom som<br />
buksmärta, feber <strong>och</strong> allmänpåverkan.<br />
Behandling sätts då in med kortison i hög dos i tablettform<br />
eller i injektionsform. patienterna erhåller nästan alltid<br />
dropp med vätska <strong>och</strong> salter för att kompensera för de<br />
förluster som uppstått till följd av alla diarréerna. ibland ges<br />
dessutom även extra näring intravenöst. i de flesta fall kan<br />
skovet hävas på kortare tid än en vecka med denna terapi. i ca 30% av fallen med svåra<br />
skov som ej svarar bra på kortison i hög dos kan annan terapi bli aktuell som t.ex. anti<br />
tnf-antikroppar (remicade) eller annan potent immunmodulerande medicin. i några<br />
22
B e H a n d l i n g<br />
fall som inte svarar på denna typ av ny medicinsk terapi blir man tvungen att operera<br />
bort grovtarmen (s.k. koletomi). om man inte opererar kan patientens liv riskeras eftersom<br />
det bl.a. då är stor risk att tarmen brister på något ställe. detta kan jämföras med<br />
”brusten blindtarm” som också är ett allvarligt tillstånd.<br />
Immunmodulerande medel?<br />
Vid långvariga eller frekvent återkommande besvär, där gängse terapi med 5-aSa<br />
i kombination med kortison bara givit kortvarig effekt <strong>och</strong>/eller där försämring<br />
inträder så fort kortisondosen trappas ned, ges numer ofta tilläggsbehandling med<br />
azatioprin (imurel ® , azatioprin ® ). det är ett immunmodulerande <strong>och</strong> anti-inflammatoriskt<br />
medel som dock har maximal effekt först efter 1- 3 månader. den långsamt<br />
insättande effekten gör att man vanligen börjar med azatioprin i samband med att<br />
patienten står på kortisonbehandling. Vid <strong>ulcerös</strong> <strong>kolit</strong> <strong>och</strong> proktit ges azatioprin i<br />
förhållandevis låg dos. det ger därför sällan upphov till allvarliga biverkningar, men<br />
behandlingen ska skötas under noggrann läkarkontroll med bl.a. regelbunden blodprovstagning.<br />
om dosen blir för hög kan bl.a. de vita blodkropparna sjunka för lågt.<br />
en viss sänkning av antalet vita blodkroppar är dock önskvärd med denna typ av<br />
behandling, <strong>och</strong> idag kan man i stort sett ”skräddarsy” denna typ av behandling.<br />
patienter med hög benägenhet att få nya skov som svarar väl på azatioprin<br />
rekommenderas att fortsätta behandlingen under lång tid - vanligen flera år eftersom<br />
återfallsrisken då tycks minska avsevärt. 6-mp (purinethol) är ett alternativ till<br />
azatioprin.<br />
Behandling med anti tnf-antikroppar kan vid <strong>ulcerös</strong> <strong>kolit</strong> vara alternativ för<br />
patienter som av olika skäl inte tål eller inte svarar på vanlig behandling inklusive<br />
23
B e H a n d l i n g<br />
kortison, 5-aSa, <strong>och</strong>/eller azatioprin. anti tnf-terapin kan då behöva upprepas<br />
ungefär var 8:e vecka.<br />
filtrering av blodet (sk leukocytaferes) är ett annat sätt att minska inflammationen<br />
i genom att minska antalet av vissa vita blodkroppar, <strong>och</strong> denna metod är för<br />
närvarande under utprovning.<br />
Andra typer av medicinska behandlingar?<br />
flera andra typer av läkemedel används idag vid <strong>ulcerös</strong> <strong>kolit</strong> <strong>och</strong> proktit men det<br />
vetenskapliga underlaget för dessa preparat är inte så väl dokumenterat.<br />
Vid proktosigmoidit <strong>och</strong> proktit som ej svarar på sedvanlig terapi kan ibland stolpiller<br />
av typ acetarsol vara av nytta. de innehåller en anti-inflammatorisk substans<br />
<strong>och</strong> tillverkas av apoteket men står ej omnämnt i faSS. regelbunden användning<br />
av lokalbedövningsmedel (typ Xylocain ® ) i gelform kan ibland ha god långtidseffekt<br />
vid terapiresistenta besvär som är okänsliga för behandling. andra terapier som<br />
ibland används innefattar olika former av antibiotika.<br />
Annan behandling i lugnt skede?<br />
när sjukdomen befinner sig i lugnt skede (på läkarspråk: remission) mår de flesta<br />
patienter mycket bra. ibland kan dock tillägg av någon form av tarmreglerande<br />
fiberhaltigt bulkmedel (t.ex. inolaxol ® , lunelax ® eller liknande) vara till nytta för att<br />
avföringen ska återfå helt normal eller nästan normal konsistens.<br />
24
d i e t<br />
Vilken diet ska man hålla?<br />
patienter med <strong>ulcerös</strong> <strong>kolit</strong> <strong>och</strong> proktit bör äta en tillräckligt kaloririk kost med full-<br />
god nivå av protein, vitaminer <strong>och</strong> mineraler. detta motsvaras av en normalsvensk<br />
kost som är rik på fibrer (framför allt potatis <strong>och</strong> rotfrukter) <strong>och</strong> som inte innehåller<br />
så mycket fett. extra närings- eller vitamintillskott behövs normalt ej.<br />
25
måste man opereras?<br />
k i r u r g i<br />
ibland är den vanliga behandlingen inte tillräcklig för att få kontroll över situationen<br />
<strong>och</strong> en operation kan då bli nödvändig. nästan alltid är det då frågan om utbredd<br />
<strong>ulcerös</strong> <strong>kolit</strong> med svårt skov <strong>och</strong> bristande svar på behandling. operation kan<br />
även bli nödvändig om komplikationer tillstöter, t.ex. som kraftig blödning eller att<br />
en bristning uppstår i tarmväggen. i sådana fall måste en livräddande operation<br />
genomföras akut. normalingreppet är då att kirurgen avlägsnar merparten av grovtarmen<br />
(kolektomi) men kvarlämnar den sista delen samt ändtarmen efter att ha<br />
sytt ihop den öppna änden. tunntarmens sista del leds ut på bukväggen som en<br />
temporär, d.v.s. tillfällig, s.k. ileostomi, d.v.s. ”påse på magen”.<br />
efter en livräddande operation kan patienten återhämta sig från det akuta skovet,<br />
gå upp i vikt <strong>och</strong> samla krafter. fördelarna med en sådant begränsat ingrepp<br />
är att det blir en säker <strong>och</strong> skonsam operation med få komplikationer där tillfrisknandet<br />
går mycket fort. Sedan kan man i lugn <strong>och</strong> ro bestämma vilken typ av<br />
ytterligare operation som bör göras. i de flesta fall väljer patienten i samråd med sin<br />
kirurg <strong>och</strong> gastroenterolog att gå vidare med en s.k. restorativ operation. en sådan<br />
innebär att tunntarmen kopplas tillbaka till ändtarmen (s.k. ileorektalanastomos)<br />
eller till en särskilt konstruerad, ny "ändtarm" gjord av två tunntarmsslyngor, en s.k.<br />
bäckenreservoir. Vid den senare operationen avlägsnar man den kvarvarande grov<strong>och</strong><br />
ändtarmsdelen men behåller ändtarmsmuskulaturen längst ned. Båda dessa<br />
operationerna innebär att tarmflödet går den normala vägen. patienterna får dock<br />
vanligen lite lösare avföring jämfört med normalt <strong>och</strong> måste normalt tömma tarmen<br />
ca 3-6 gånger per dygn.<br />
26
k i r u r g i<br />
man kan även konstruera en reservoir av tunntarm som mynnar på bukväggen (en<br />
s.k. kock-reservoir). denna typ av reservoir tömmer patienten själv med hjälp av en<br />
kateter. Vissa patienter väljer dock att behålla den ursprungliga stomin som fungerar<br />
utmärkt men som innebär att tarminnehållet tömmer sig direkt i en speciell påse.<br />
andra skäl till att välja kirurgi <strong>och</strong> kolektomi som behandling kan vara, kroniska<br />
besvär som ej går över vid medicinsk behandling, utveckling av vissa cellförändringar<br />
(se sidan 30) eller vid tillväxthämning hos barn.<br />
risken att behöva genomgå en operation med kolektomi är störst inom det<br />
första året från sjukdomsdebuten, men minskar därefter drastiskt. efter 20 år räknat<br />
från sjukdomsdebuten bedöms risken idag till ca 25% att behöva genomgå operation<br />
om man har utbredd <strong>ulcerös</strong> <strong>kolit</strong>. Har patienten däremot enbart vänstersidig<br />
<strong>kolit</strong>, proktosigmoidit eller proktit är risken för operation mycket låg.<br />
27
1 0 f r å g o r<br />
10 vanliga frågor som ställs av patienter med<br />
<strong>ulcerös</strong> <strong>kolit</strong> <strong>och</strong> proktit:<br />
1. Kan man leva som vanligt?<br />
de allra flesta patienter med <strong>ulcerös</strong> <strong>kolit</strong> <strong>och</strong> proktit lever som människor i allmänhet.<br />
de kan arbeta eller studera <strong>och</strong> bilda familj. patienterna kan se fram emot en<br />
normal livslängd.<br />
2. Kan man skaffa barn?<br />
Sjukdomen är normalt inget hinder för kvinnor att bli gravida men chanserna till en<br />
lyckad graviditet ökar om inflammationen befinner sig i ett lugnt skede. Behandling<br />
med såväl kortison som sulfasalazin anses riskfritt under graviditeten. flera av de<br />
andra preparaten kan också användas, men den medicinska behandlingen under<br />
graviditet ska alltid diskuteras med din läkare.<br />
Vid behandling med sulfasalazin är det viktigt att veta att detta preparat kan<br />
påverka produktionen av spermier negativt. efter utsättande återgår produktionen<br />
till det normala efter några månader. de andra 5-aSa preparaten ger ej denna effekt<br />
hos män.<br />
3. Riskerar mina barn att drabbas?<br />
risken för barn till patienter med <strong>ulcerös</strong> <strong>kolit</strong> <strong>och</strong> proktit att insjukna i en inflammatorisk<br />
tarmsjukdom kan vara något högre än normalt, men inte av den storleks<br />
28
1 0 f r å g o r<br />
ordningen att någon bör avrådas från att skaffa barn. i de flesta fall av nyupptäckt<br />
<strong>ulcerös</strong> <strong>kolit</strong> eller proktit finns ingen bakomliggande ärftlighet för iBd.<br />
4. Måste jag gå på fortsatt kontroll?<br />
patienter med iBd bör gå på regelbunden kontroll även om de mår bra åtminstone<br />
en gång per år då blodprover bör kontrolleras <strong>och</strong> eventuell medicinering ses över.<br />
oBS! i Sverige har ett recept en längsta giltighetstid på ett år.<br />
5. Bör man hålla diet?<br />
Vegetariska dieter har inte säkert vetenskapligt visats kunna påverka iBd-sjukdomarnas<br />
förlopp på ett gynnsamt sätt. tvärtom har det hänt att svårt sjuka patienter<br />
har behövt opererats akut efter att ha genomgått hälsokurer med t.ex. olika<br />
vegetariska dieter.<br />
6. Hur stor är risken för att få en påse på magen?<br />
det är bara en liten andel av det totala antalet patienter med <strong>ulcerös</strong> <strong>kolit</strong> som<br />
behöver opereras på ett sådant sätt att en permanent stomi blir slutresultat (färre än<br />
10%). det är i detta sammanhang viktigt att understryka att de allra flesta patienter<br />
aldrig behöver opereras.<br />
29
1 0 f r å g o r<br />
7. Finns det en ökad risk för cancer?<br />
risken att få cancer i grov- eller ändtarm är relativt stor i Sverige (ca 6%) <strong>och</strong> totalt<br />
sett den vanligaste cancerformen i vårt land bortsett från bröst- <strong>och</strong> prostatacancer.<br />
för de flesta patienter med <strong>ulcerös</strong> <strong>kolit</strong> <strong>och</strong> proktit verkar inte risken att utveckla<br />
cancer i grovtarmen eller ändtarmen vara nämnvärt större än för normalbefolkningen.<br />
Vissa patienter, i första hand de med långvarig <strong>och</strong> utbredd inflammation,<br />
löper dock en ökad risk på sikt, även om sjukdomen då oftast befinner sig i lugnt<br />
skede. patienter som förutom <strong>ulcerös</strong> <strong>kolit</strong> har en skleroserande kolangit eller har<br />
en nära anhörig med grov- eller ändtarmscancer har en större risk att drabbas.<br />
5-aSa läkemedel har visat sig minska risken för grovtarmcancer, <strong>och</strong> det är ett<br />
ytterligare viktigt skäl till att patienter ska använda denna typ av preparat i långtidsbehandling.<br />
8. Kan man göra något åt cancerrisken?<br />
den ökade risken för cancer kan numera hanteras genom att patienter som<br />
befinner sig i riskzonen genomgår regelbundna koloskopi-kontroller med vävnadsprov<br />
från flera olika ställen i tarmen. denna typ av kontroll för vissa patienter påbörjas<br />
ca åtta år från det år patienten fick de första sjukdomssymtomen <strong>och</strong> görs<br />
vanligen vartannat eller varje år. om vävnadsproven visar tecken på cellförändringar kan<br />
en förebyggande operation bli aktuell för att undvika utveckling till grovtarmscancer.<br />
30
1 0 f r å g o r<br />
9. Hur ser framtiden för patienter med <strong>ulcerös</strong> <strong>kolit</strong> <strong>och</strong> proktit ut?<br />
Även om någon specifik orsak till sjukdomarna ännu inte kunnat påvisas så har den<br />
medicinska forskningen gått starkt framåt de senaste åren. Såväl den medicinska<br />
som den kirurgiska behandlingen har hela tiden förbättrats vilket gjort att prognosen<br />
blivit allt gynnsammare. forskningen idag inriktas till stor del på att finna orsaken till<br />
sjukdomarna för att på så vis ytterligare förbättra behandlingsmöjligheterna.<br />
10. Var kan jag få mer information?<br />
den här broschyren kan naturligtvis inte besvara alla dina frågor. du får mer information<br />
om det som gäller för dig av din läkare. andra frågor om mag-<strong>och</strong> tarmsjukdomar<br />
får du hjälp med genom de olika patientföreningarna. riksförbundet för magtarmsjuka<br />
(rmt) <strong>och</strong> ilco, som ger dig information om stomier, har båda centrala<br />
kanslier <strong>och</strong> flera regionavdelningar ute i landet (se baksidan för adresser, telefonnummer<br />
<strong>och</strong> internet-information). den stora föreningen för patienter med <strong>ulcerös</strong><br />
<strong>kolit</strong> <strong>och</strong> crohns sjukdom i uSa (ccfa – crohn’s and colitis foundation of america)<br />
kan du nå via dess hemsida www.ccfa.com. förutom att på olika sätt hjälpa iBd<br />
patienter, ger ccfa även ut en välrenommerad medicinsk tidskrift, ”inflammatory<br />
Bowel diseases”, <strong>och</strong> stödjer också aktivt flera medicinska forskningsprojekt inom<br />
iBd-området.<br />
31
a n t e c k n i n g a r<br />
32
a n t e c k n i n g a r<br />
33
a n t e c k n i n g a r<br />
34
a n t e c k n i n g a r<br />
35
För dig som vill veta mer:<br />
Riksförbundet för Mag- <strong>och</strong> Tarmsjuka är en organisation för människor med sjukdomar,<br />
skador <strong>och</strong> funktionsstörningar i matsmältningskanalen.<br />
Bland RMTs medlemmar finns personer med många olika diagnoser bl.a. <strong>ulcerös</strong> <strong>kolit</strong>,<br />
Crohns sjukdom, kolon irritabile, analinkontinens <strong>och</strong> esofagusatresi.<br />
RMT verkar för att mag- <strong>och</strong> tarmsjuka ska kunna leva ett så bra liv som möjligt där<br />
funktionsstörningarna i matsmältningskanalen inte styr <strong>och</strong> skapar onödiga hinder.<br />
– genom att stödja medlemmarna <strong>och</strong> deras anhöriga<br />
– genom att informera om vad det innebär att leva med dessa funktionshinder<br />
– genom samhällspåverkan <strong>och</strong> samarbete med andra<br />
RMT producerar informationsmaterial <strong>och</strong> ger ut medlemstidningen PatientKanalen som<br />
utkommer fyra gånger per år.<br />
Besöksadress: Gotlandsgatan 46, Box 20054, 104 60 Stockholm.<br />
Tel. 08-642 42 00, Fax: 08-642 11 00. E-post: rmt@magotarm.se www.magotarm.se<br />
Övriga intressanta länkar<br />
www.ilco.nu ILCO — Riksförbundet för stomi- <strong>och</strong> reservoaropererade<br />
www.ccfa.org CCFA — Crohn's and Colitis Foundation of America<br />
www.efcca.org E.F.C.C.A — European Federation of Crohn's and<br />
Ulcerative Colitis Associations<br />
www.niometerliv.org — Stiftelsen Nio Meter Liv - fonden för mag<strong>och</strong><br />
tarmforskning<br />
Meda AB, Pipers väg 2 A, Box 906, 170 09 Solna, tel. 08-630 19 00, fax. 08-630 19 50, www.meda.se<br />
StegforS deSign 05-06/600-d678 HalmStad tryckeri