Porr leder till nya brott - Kriminalvården

Porr leder till nya brott
Förbjud porrtidningar på anstalt. Genom att pornografi tillåts på anstalterna kan
klienternas övergreppsbeteende förstärkas och risken för återfall ökar. Vi ifrågasätter
starkt att kriminalvården inte får förbjuda dessa tidningar, skriver
kriminalvårdscheferna Lennart Palmgren, Lisbeth Malmqvist och Bengt Hasselrot.
Nyligen biföll Regeringsrätten en överklagan från en våldtäktsman som ville ha in
porrtidningar i sin cell. Kriminalvården har gjort gällande att innehav strider mot
behandlingstanken och velat förbjuda detta för intagna dömda för sexualbrott.
Regeringsrättens dom innebär att de intagna får inneha pornografi i sina celler.
Kriminalvården kommer naturligtvis att respektera Regeringsrättens dom och lämna tillbaka
tidigare beslagtagna porrtidningar, om än högst motvilligt. Genom att tillåta pornografi på
sexualbrottsanstalterna riskerar vi nämligen att förstärka klienternas tidigare
övergreppsbeteende och att öka risken för återfall i brott efter frigivningen.
Låt oss kort belysa varför en förövare begår sexuella övergrepp och vilka riskfaktorerna är för
återfall i brott.
Sexualbrottslingar bär inte sällan på en stark ensamhetskänsla, vilket inte alltid innebär att de
är fysiskt sett ensamma. Man kan säga att övergreppen styrs från ett hemligt ”inre rum” som
sexualbrottslingen gör allt för att dölja. Här finns allt ifrån avvikande sexuella fantasier, där
sexualiteten till exempel kan vara förknippat med våldsinslag eller riktat mot barn, till starka
känslor av skam, skuld, maktlöshet, ångest och depression. Dessa fantasier och känslor
medför också att de har svårt att leva ett ömsesidigt, jämlikt och känslomässigt intimt liv med
en kärlekspartner.
Ångesten och ensamheten kan för dessa personer bli mycket plågsam och sexualiteten kan
förknippas med en möjlig ångestbefrielse. Sexuell upphetsning, fantasier och ibland
tvångsmässig onani kan ge en kortsiktig lindring av plågorna. För att nå rätt upphetsning tar
ofta dessa personer olika typer av pornografi till hjälp. Sexualbrottslingarna förmedlar inte
sällan till Kriminalvårdens psykologer att det med tiden krävs allt grövre former av pornografi
för att nå samma upphetsningsgrad. När det inte längre räcker med bilder och fantasier finns
det en risk att personen vill förverkliga fantasierna.
För att minska risken för återfall i sexualbrott och på sikt minska antalet nya offer bedriver
Kriminalvården sedan början av 1980-talet sexualbrottsbehandling. Sedan fem år tillbaka
används ett behandlingsprogram som kallas för Relations- och samlevnadsprogrammet
(ROS). I internationella studier har detta program lett till en minskning av återfallen med 30-
50 procent efter fullföljd behandling.
Programmet går bland annat ut på att i grupper om 6-8 individer bearbeta, diskutera och lära
de intagna att klara icke exploaterande, intima och jämställda relationer som bygger på
ömsesidig respekt. Sexualbrottslingar är medvetna om att den typ av brott som de är dömda
för uppfattas som skambrott, vilket medför att de svårligen kan prata om sin situation ute i
samhället. Detta förstärker deras ensamhetskänsla. I ROS-grupperna har de chansen att bryta
ensamheten och prata om brottet samt förhållandena som lett fram till brottet. Ofta kommer
det fram fruktansvärda omständigheter och egen utsatthet som de hållit tyst om i hela livet.
Genom behandlingen kan de utveckla en sund gemenskap dels med andra personer med

samma problematik, dels med kompetenta behandlare, som har förmåga att empatiskt möta
dem utan att förminska allvaret i deras brott. Det händer inte sällan att ”förnekare” efter hand
erkänner sina brott.
I grupperna får de också arbeta med att en sund sexualitet förknippas med en relation i stället
för ensamhetskänslan och frustrationen med en porrtidning. Sexualiteten blir då istället ett sätt
att uppnå en trygg och intim kärleksrelation.
Det råder ingen tvekan om att när pornografi tillåts på anstalterna ökar risken för återfall i
brott efter frigivningen. Vi skriver här om personer som redan har visat att de är kapabla att gå
över gränsen mellan fantasi och verklighet och genomföra ibland våldsamma våldtäkter och
sexuella övergrepp mot barn. Vi ifrågasätter starkt att Kriminalvården mot denna bakgrund
inte ges rätt att förbjuda dessa tidningar på anstalterna.
Regeringsrättens avgörande innebär att Kriminalvården inte kan ta stöd i Lagen om
Kriminalvård i anstalt för att förbjuda porrtidningar hos sexualbrottslingar på anstalterna. För
att bättre kunna fullgöra Kriminalvårdens uppdrag – att förebygga återfall i brott – hoppas vi
nu att den lagändring som bereds i Regeringskansliet ska vinna riksdagens gillande och göra
att Kriminalvården kan neka sexualbrottslingarna att läsa porrtidningar på våra anstalter.
Lennart Palmgren
Regionchef, Kriminalvården Region Väst
Lisbeth Malmqvist
Kriminalvårdschef, anstalten Skogome
Bengt Hasselrot
Samordnare för psykologerna på anstalten Skogome