Erfarenhetsåterföring industriellt byggande genom ... - SBUF

Sammanfattning
Projektet ManuBuild 1 var ett av Europas största EU-finansierade utvecklingssatsningar någonsin
avseende industrialisering av byggbranschen. Projektet strävade efter att radikalt reducera
byggkostnaderna, byggtiden samt arbetsplatsolyckorna. Visionen var också att skapa billiga
kundanpassade och flexibla byggsystem som ökar livskvaliteten. Stor vikt lades på att eftersträva
arkitektoniskt rika och uthålliga byggda samhällen. Resultatet från ManuBuild inkluderade
kunskap och demonstration på ett europeiskt plan om industrialisering av byggsektorn och byggde
ett ramverk för vägen till framgångsrik industrialisering. Deltagarna var representanter för
Europas ledande byggare, tillverkare och universitet. Från Sverige deltog NCC
Construction Sverige AB och Swerea/IVF.
Projektet ManuBuild har under projektets gång studerat olika aspekter ur Open Building
Manufacturing. Projektet omfattade huvudsakligen fyra delområden:
1. Aktörernas krav och önskemål
2. Byggsystemkoncept
3. Affärsmodeller
4. Tillverkningsmetoder
Dessa fyra understöddes också av ett delområde som behandlade ICT (datorstöd). Fyra
demonstrationer av konceptet genomfördes under resans gång: ett i Sverige, två i
Storbritannien samt ett i Spanien. Till detta lades även ett utbildningspaket. Denna rapport
sammanfattar och söker återföra resultat från Europeisk forskning och utveckling, inom
ramen för ManuBuild, i de delar som är tillämpbara ur skandinavisk/svensk synpunkt.
För att lyckas med att kunna bygga ett byggsystem industriellt måste många faktorer
stämma. Det är helt klart så att många satsningar präglas av ett tunnelseende där man
nästan enbart fokuserar på teknik- och/eller produktionsaspekter. I vår iver att efterlikna
tillverkningsindustrins produktion med robotar och avancerade fabriker, glömmer vi att
fundera på vad marknaden efterfrågar, hur den ser ut och hur det nya produktionssättet
förhåller sig till det traditionella. Att produktionen kan ske billigare eller med mer
avancerade metoder räcker inte för att konceptet skall bli konkurrenskraftigt. Att låsa sig
till ett material, en geometrisk konfiguration eller till en produktionsmetod gör att man blir
väldigt konjunkturkänslig. Frågan är om byggbranschen är betjänt av det konstanta gnabbet
mellan olika materialfabrikanter där huvudfrågan ofta inte är materialets förtjänstfullhet
utan snarare går ut på att smutskasta de andra potentiella materialen. Är det inte mer
intressant att diskutera vilket material som är mest lämpat för en specifik användning och
istället sträva mot ett öppet förhållandesätt där man ger principer och riktlinjer som
möjliggör ett innovativt klimat?
Vad som kan förefalla uppenbart är att det faktiskt är någon som skall bo i våra bostäder
eller verka i våra kontor, kanske till och med vi själva. Trots detta är det fokuseringen på
slutanvändaren som ofta försvinner när vi brottas med tekniska detaljproblem, besparingar
och tidspress. Resultatet blir dessbättre sällan katastrofalt men förbättringspotential finns
på de flesta fronter. Ett integrerat synsätt där slutanvändaren sätts i fokus, såsom föreslås
av ManuBuild, är en möjlig förbättringsåtgärd.
1 www.manubuild.org
3 (53)