Jurist - Jusek

Jurist
– utbildning, arbete och lön
Akademikerförbundet
för
jurister, ekono mer,
systemvetare,
personalvetare och
samhällsvetare

2
Om siffrorna i rapporten
Underlaget till rapporten är främst utdrag från
SCB:s sysselsättningregister, RAMS, i maj 2007
och är bearbetat delvis av SCB men främst av
Jusek. Fakta om lön och arbetslöshet kommer
från Juseks löne statistik och arbetsmarknadsundersökning.
Rapporten är producerad mars–juli 2010.

Olika typer av juristutbildningar
Det finns tre olika typer av juristutbildningar
i Sverige.
En yrkesexamen i juridik, så kallad juristexamen
tidigare kallat jur.kand, är 270 hp
lång och tar normalt 4,5 år. Den täcker
samtliga juridikområden och man läser
bland annat civilrätt, internationell rätt, förvaltningsrätt,
straff­ och processrätt. Det är
endast jurist examen som ger rätt till notarietjänstgöring
vilket är ett krav för att bli
be hörig till yrken som domare och åklagare .
Det är endast jurister med jurist examen som
kan bli advokater.
Var kan man utbilda sig till jurist?
Examen i affärsjuridik och det rättsvetenskapliga
programmet ges på grundnivå på 180 hp
och tar normalt tre år. De kan byggas på
med en masterutbildning på avancerad nivå.
Den tar normalt två år och är på 120 hp.
En utbildning som leder till en examen i
affärsjuridik fokuserar på civilrätt, finans­
och affärsrätt. Man läser även en hel del
företags ekonomi och andra samhällsvetenskapliga
ämnen.
I de rättsvetenskapliga utbildningarna är
huvudämnet rättsvetenskap och då läser man
rättshistoria och rättsteori, men även affärsrätt
och europarätt.
Sex universitet i Sverige erbjuder utbildning som leder fram till en juristexamen. Utbildningen
ges i Uppsala, Stockholm, Lund, Göteborg, Umeå och Örebro. En affärsjuridikexamen kan
man ta vid Högskolan i Jönköping och Linköpings Universitet. Rättsvetenskapligt program
finns vid Luleå Universitet, Örebro Universitet och Karlstads Universitet.
3

4
Karriärvägar
Det här är de vanligaste karriärvägarna inom rättsväsendet. Domarbanan öppnades 2008
och idag kan till exempel kronofogdar och advokater bli domare.
Kronofogde
Utrednings sekreterare
på departement eller annan
statlig myndighet
Kronofogdeaspirant
Fiskal
Vad innebär en notarietjänstgöring?
Notarietjänstgöring är en utbildningspraktik
som pågår under två år. Den kan man bli
antagen till efter att ha tagit juristexamen.
Hela eller större delen av notarietjänst göringen
gör man vid en tingsrätt eller förvaltningsdomstol.
Ett halvt år av tjänst göringstiden
kan ibland göras vid Krono fogde myndigheten,
Allmänna reklamationsnämnden,
Justitie kanslern eller Migrationsverket.
Vad gör en notarie?
Notariernas arbetsuppgifter skiljer sig åt
beroende på om man tjänstgör vid förvalt­
Ordinarie
domare
Notarie
Extraåklagare
Åklagare
Åklagaraspirant
Annat
Juristexamen Annat
Advokat
ningsrätt eller tingsrätt. Som tingsnotarie
för man till exempel protokoll vid muntliga
förhand lingar, skriver sammanställningar i
tviste mål och förslag till domar och beslut.
Efter mellan sex månader och ett år får man
som notarie normalt behörighet att själv
handlägga vissa mål och hålla egna muntliga
förberedelser och huvudförhandlingar i förenklad
form.
Som förvaltningsnotarie skriver man förslag
till domar och beslut i ett stort antal måltyper.
De vanligaste måltyperna är överklagande
från Försäkringskassan, Skatteverket
och Länsstyrelsen.

Läs mer
om notarietjänstgöring
på
jusek.se/notarie
Varför finns notarietjänstgöringen?
Notariemeritering är ett formellt krav för
många befattningar inom rättsväsendet och
anses vara en värdefull merit även inom
andra områden. Efter att man har slutfört
notarietjänstgöringen kan man gå vidare
inom rättsväsendet som till exempel domare,
åklagare eller kronofogde.
Läs mer om notarie tjänstgöring på
jusek.se/notarie.
För att vara behörig till yrken som domare,
åklagare eller kronofogde måste man ha
genomfört notarietjänstgöring. För att bli
advokat krävs juristexamen och erfarenhet
från fem års praktiskt juridiskt arbete.
Om man inte genomför
notarietjänstgöring
Juseks undersökningar visar att de som efter
juristexamen inte går vidare till notarietjänstgöring
går vidare till arbeten över hela arbetsmarknaden.
Det gäller även de som har en
examen som inte ger behörighet till notarietjänstgöring.
Några stannar inom universitetet
som doktorander.
De med examen inom ämnena affärsjuridik
eller rättsvetenskap, får oftast sitt första jobb
på en revisionsbyrå, i statlig förvaltning,
myndigheter eller hos en kommun.
5

6
I de här branscherna arbetar juristerna
38%
Källa: SCB.
3%
3%
2%
4%
I vilka branscher arbetar juristerna?
Juseks undersökningar visar att 38 procent av
juristerna arbetar inom offentlig förvaltning
och då främst inom rättsväsendet. 29 procent
arbetar med advokat­, konsult och företagstjänster.
Det tredje vanligaste arbetsområdet
Juseks undersökningar visar att majoriteten
av juristerna arbetar inom offentlig förvaltning
och då främst inom rättsväsendet.
4%
5%
29%
12%
Basnäringar och industri
Handel och kommunikation
Bank, försäkring och fastighetsförvaltning
Advokat-, konsult- och företagstjänster
Utbildning och forskning
Vård och omsorg
Intresseorganisationer och samfund
Servicesektorn och ospecificerad verksamhet
Offentlig förvaltning med mera
för jurister är inom bank, försäkring och
fastig hets förvaltning. Utöver dessa tre
om råden arbetar jurister inom en mängd
branscher, såväl inom basnäringarna,
intresse organisationer som inom utbildning
och forskning.

En väg till åklagaryrket
❞
Jag började läsa juridik för att det
verkade spännande. Det var tufft med
långa dagar och svårbegripliga texter. Det fanns
visser ligen tid till annat, som att gå på festerna
som studentkårerna fixade – men att plugga
juridik kräver en rejäl insats, det ska man ha
klart för sig. När studierna var klara gjorde jag
min tingtjänstgöring i Lycksele.
Ting tjänstgöring är verkligen en bra utbildning.
Det är i domstolen rättvisa skipas och att vara
där i skarpt läge är fortfarande spännande . När
jag för första gången fick dra på mig kavajen,
knyta slipsen och sätta mig bredvid domaren
tänkte jag ’Yes – här vill jag vara. Nu är det på
riktigt’. Jag satt ting i två och ett halvt år.
Jag blev åklagaraspirant i Stockholm efter tingtjänstgörningen.
I början fick jag mindre mål,
som bötesmål, men ganska snart handlade
målen om allvarligare saker som misshandel.
I början var jag riktigt nervös . I en domstol är
det åklagaren som håller i taktpinnen. Det är
åklagaren som driver processen framåt eftersom
det är vi som väcker åtal.
Som ung och grön blev jag lite skakis när
synner ligen erfarna advokater satt mitt
emot mig, men nervositeten försvann senare
med åren.
Efter tre år blev jag kammaråklagare, då var jag
i princip behörig att väcka åtal i alla mål. Jag
började arbeta med att väcka åtal mot ekonomisk
brottslighet, den typen av mål kräver tid
”För att bli en bra åklagare behöver man vara ’street smart’,
kunna omsätta lagen i praktiken och då behöver man kunna
’ta folk’. Kreativ och konstruktiv är också egenskaper man
har nytta av som åklagare. ”
Leif Görts, kammaråklagare på
Internationella åklagarkammaren i Stockholm
och resurser. Det passar mig bra. Jag koncentrerar
mig länge på ett fåtal mål och arbetet är
som att lägga ett stort pussel. Ett mål kan ta
flera månader av förberedelse och även flera
månader i domstol.
Nu är jag på Internationella åklagar kammaren
och här arbetar vi med gräns överskridande och
organiserad brottslighet. Ett mål kan börja så
här: Polisen tar fram information, till exempel
genom spaning; de kartlägger vilka kriminella
nätverk som finns. Sen kommer de till mig och
vi bollar idéer. Har vi sedan på fötterna inleds
en formell förundersökning där jag är förundersökningsledare.
I det skedet kan vi börja med
förhör, beslut om husrannsakan, telefonavlyssning
och begära ut kontoutdrag. Har vi
sedan tillräckligt med information väcker vi åtal.
Ibland kan man få bilden av att det är åklagaren
ensam mot de anklagade – så är det inte. Det
är en stor organisation bakom varje åtal och vi
arbetar tillsammans med många erfarna poliser.
Det talas allt oftare om hotbilder mot vår yrkeskår.
Jag har under tjugo års tid inte blivit hotad,
men jag märker att klimatet har hårdnat.
Åklagar myndig heten, vår arbetsgivare, arbetar
aktivt med säker heten för åklagare, de tar
hoten på allvar .
För att bli en bra åklagare behöver man vara
’streetsmart’, kunna omsätta lagen i praktiken
och då behöver man kunna ’ta folk’. Kreativ
och konstruktiv är också egenskaper
❞
man har nytta av som åklagare.
7

8
Jurister jobbar som…
Behandlingsassistent, fritidsledare
Matematiker Taxeringstjänsteman
Administrativ assistent
Boutredare
Politiskt arbete
Företags-, förvaltningsoch
organisationsjurist
Revisor
Organisationsutvecklare
Advokat och åklagare
Domare
Övriga jurister
Journalist, författare, informatör
Datatekniker och dataoperatör
Bibliotekarie
Socialsekreterare, kurator
Polis
Vilka arbetsuppgifter har jurister?
I Sverige finns cirka 35 000 jurister, av dessa
är hälften män. Statistik från SCB som innefattar
alla yrkesverksamma personer med en
juridisk utbildning längre än tre år visar att
knappt fyra av tio jurister arbetar med vad
som traditionellt kallas juridiskt arbete, det
vill säga som domare, åklagare, advokat, företags­
förvaltnings­ eller organisations jurist.
Knappt en av tio arbetar med inköp, försäljning
och värdering av allt från valutor,
försäkringar, fastigheter och värdepapper.
Jurister arbetar även som dataspecialister,
journalister och taxeringstjänstemän. De
jobbar även inom offentlig förvaltning,
Polisen och intresseorganisationer.
Beroende på var jurister arbetar ser arbetet
olika ut. Inom offentlig förvaltning arbetar
Administratör i
offentlig förvaltning
Universitets- och högskollärare
Administratör i Dataspecialist
intresseorganisationer
Marknadsanalytiker,
marknadsförare
Samhälls- och språkvetare
Företagsekonom
Redovisningsekonom
Socialförsäkringstjänsteman
Statistiker
Säljare, inköpare, mäklare
Personaltjänsteman, yrkesvägledare
Dataoperatör
Arkivarie, museitjänsteman
Agent, förmedlare
många jurister med att bereda, föredra och
verkställa politiska beslut. De handlägger
ärenden, gör utredningar, förhandlar och har
hand om avtals­ och personal frågor. Det
finns även jurister inom social omsorg och
kriminalvård .
Ungefär 7 000 jurister arbetar inom den
privata sektorn som advokater, företags­,
förvaltnings ­ och organisationsjurister. De
finns på advokat byråer och juridiska byråer
och arbetar med att hjälpa allmänhet, företag
och organisationer. Det kan handla om alltifrån
vårdnadstvister, skriva testamenten,
arbeta med affärsrättsliga avtal, handlägga
konkurser till att agera som försvarare vid
brottsmål i domstol.
Antalet jurister växer även inom banker,
försäkrings bolag och finansbolag. Här gör

de allt från utredningar, granskar och upprättar
kontrakt till att förhandla och föra
pro c e s s er .
Jurister finns inom en mängd yrken. Sju procent
av juristerna finns inom någon form av
ledningsarbete, som chef eller VD.
Att arbeta utomlands
UD antar återkommande några jurister till
diplomatprogrammet, vilka får möjlighet att
arbeta i utrikesrepresentationen. Jurister kan
också arbeta inom internationella organisationer,
som FN:s organ, EU:s institutioner,
Europarådet eller andra mellanstatliga
organisa tioner och internationella intresseorganisationer.
Jurister som arbetar internationellt
är ofta specialiserade på folkrätt,
mänskliga rättig heter, EG­rätt eller affärsrätt.
De med examen inom ämnena affärsjuridik eller
rättsvetenskap, får oftast sitt första jobb på en
revisionsbyrå, i statlig förvaltning, myndigheter
eller hos en kommun.
Flera större svenska advokatbyråer har filialer
utomlands eller samarbetar med utländska
byråer, vilket gör det möjligt för svenska
affärsjurister att ha en internationell karriär.
Kraven på utbildning, språkkunskaper och
yrkeserfarenhet är ofta höga för att arbeta
internationellt. Jurister med kunskaper i
utländsk och internationell rätt efterfrågas
allt mer, även för arbete i Sverige.
En svensk juristutbildning ger kunskaper
i svensk rätt, även om man också lär sig
en del internationell rätt. Det finns vissa
begränsningar för att arbeta inom rättsväsendet
i andra länder, till exempel att
man ofta måste vara medborgare i det
land där man praktiserar.
I Sverige
finns cirka
35 000 jurister,
av dessa är
hälften män
9

10
”Jag har studerat och arbetat utomlands, lärt mig ett språk
och lärt känna en annan kultur ordentligt. Att sitta ting är
bra och lärorikt och en förutsättning för vissa juridiska
yrken, men jag vet också att man kan få utvecklande och
intressanta jobb även utan den erfarenheten. ”
Jenny Johansson, handläggare på Migrationsverket
En väg till handläggare på Migrationsverket
❞
Efter gymnasiet började jag läsa ryska
på universi tetet. Jag började sedan läsa
på juristlinjen eftersom jag hade vänner som
läste juridik och som väckte mitt intresse för
ämnet. Jag valde juristlinjen eftersom utbildningen
ger en bred kunskap om hur sam hället
fungerar. Jag tyckte också om undervisningen
som till stor del bestod av problembaserad
inlärning. Vi arbetade i grupper med påhittade
scenarion och fick leta bland rättskällor såsom
lagtext, för arbeten och litteratur för att kunna
presentera olika lösningar på problemen.
Det finns inte alltid exakta svar inom juri diken
och vi fick lära oss att det är viktigt att kunna
argumentera för sin ståndpunkt och se saker
från olika sidor. Jag lärde mig även att arbeta
metodiskt och strukturerat och att skriva
enkelt och korrekt.
Mitt intresse för ryska fanns hela tiden kvar.
Jag åkte vid två tillfällen under juristutbildningen
till Ryssland för att studera ryska.
En termin återvände jag till St Petersburg
där jag hade studerat tidigare och en sommar
åkte jag till Moskva. Jag studerade inte bara
det ryska språket utan lärde också känna det
ryska samhället och kulturen bättre.
Mitt examensarbete kombinerade jag med
praktik vid Sveriges ambassad i Kiev, Ukraina.
Det var lärorikt och intressant och jag fick
dessutom användning av mina kunskaper i
ryska. Jag blev inte färdig med uppsatsen då
utan fortsatte när jag kom hem. Samtidigt
arbetade jag som vårdare på Kronobergs häktet
i Stockholm. Efter drygt två år där fick jag
arbete som handläggare på Migrationsverkets
förvar. Att jag var jurist med goda kunskaper i
ryska bidrog självklart till att jag fick tjänsten .
Ryskan har varit till stor hjälp i kontakten med
de förvarstagna. Sedan dess har jag arbetat på
ytterligare två enheter inom Migrations verket;
en asyl/jourenhet och en tillståndsenhet.
Våren 2007 utlyste Utrikesdepartementet en
tjänst som migrationshandläggare på Sveriges
ambassad i Kiev. Jag kände direkt att jag skulle
passa för arbetet och lämnade in en ansökan.
Jag fick tjänsten och arbetade där i nästan två
och ett halvt år. Det var en mycket intensiv
men rolig tid. Arbetstempot var högt eftersom
ambassaden fick in ett mycket stort antal
viserings ansökningar och ansökningar om
arbets- och uppehållstillstånd och eftersom det
i normal fallet inte får ta längre än tio kalenderdagar
att handlägga en viseringsansökan. Tiden
vid ambassaden var väldigt lärorik och mina
kompetenta och trevliga kollegor gjorde det
extra roligt att arbeta. Dessutom visste jag ju
sedan tidigare att Kiev var en mycket vacker
stad med mycket att erbjuda på fritiden.
Parallellt med mina arbeten har jag tidvis skrivit
på mitt examensarbete och blev färdig 2007.
Jag har därför inte suttit ting som många jurister
väljer att göra. Jag har istället studerat och
arbetat utomlands, lärt mig ett språk och lärt
känna en annan kultur ordentligt. Att sitta ting
är bra och lärorikt och en förutsättning för
vissa juridiska yrken, men jag vet också att man
kan få utvecklande och intressanta
❞
jobb även utan den erfarenheten.

Juristers löneutveckling jämfört med Juseks övriga medlemmar
50 000
40 000
30 000
20 000
10 000
0
Jurister Ekonomer Systemvetare
Vad tjänar en jurist?
Jurister inom privat sektor har en bättre löneutveckling
än de inom offentlig sektor. Löneläget
är högre i Stockholms län än vad den är
i övriga landet.
Enligt Juseks arbetsmarknadsundersökning
2009 var medelingångslönen för nyexaminerade
jurister (exklusive notarier) mellan
24 000–26 000 kronor, beroende på arbetsmarknadssektor.
Ingångslönerna var högst i privat sektor och
lägst i statlig sektor.
En fjärde del av de nyexaminerade juristerna
under 2008 löneförhandlade när de anställdes
och de som löneförhandlade fick högre lön
jämfört med de som inte gjorde det.
Notarielönen ligger för 2010 på 23 000
kronor första året och 25 500 kronor
andra året.
För mer detaljerad information
om juristers löner och
löneutveckling se Juseks lönestatistik
på jusek.se/lon.
Personalvetare
Samhällsvetare
Juristerna har en bättre löneutveckling jämfört med Juseks övriga grupper.
Källa: Juseks lönestatistik samt Juseks Arbetsmarknadsundersökning. Staplarna anger medellön.
Läs mer om
juristers löner och
löneutveckling på
jusek.se/lon
Första jobbet efter examen
Fem år efter examen
Tio år efter examen
Jurister inom privat sektor har en bättre
löneutveckling än de inom offentlig sektor.
Löneläget är högre i Stockholms län än vad
den är i övriga landet.
11

12
De allra flesta som utbildar sig till jurister
har arbete ett år efter examen. Jurister är
den av Juseks medlemsgrupper med lägst
arbetslöshet.
Låg arbetslöshet bland jurister
De allra flesta som utbildar sig till jurister
har arbete ett år efter examen. Jurister är
den av Juseks medlemsgrupper med lägst
arbetslöshet. Den öppna arbetslösheten för
ny examinerade jurister har varit i genomsnitt
fem procent under perioden 1999–2009.
Läs mer om vad som händer efter examen
på jusek.se/arbetsmarknad.
Vad händer
efter examen?
Läs mer på
jusek.se/
arbetsmarknad
Hur ser framtiden ut?
De närmaste åren kommer många inom rätts ­
väsendet och på advokat­ och juridiska byråer
att gå i pension. Samtidigt utbildas det fler
jurister än det pensioneras. Dock har arbetsmarknaden
för jurister breddats så pass mycket
att Jusek bedömer att juristernas arbetsmarknad
kommer vara i balans om fem år.
Juristers arbetsmarknad är inte så konjunktur
känslig eftersom en stor del arbetar
inom rättsväsendet, övrig offentlig sektor och
med juridisk rådgivning på privata företag.
Inom dessa delar av arbetsmarknaden är
efterfrågan relativt stabil. För jurister i stort
är därför skillnaderna i arbetslöshet mellan
låg­ och högkonjunktur relativt små.

En väg till advokatyrket
❞
På högstadiet såg jag en amerikansk
tv-serie som hette Lagens Änglar.
Då bestämde jag mig för att bli advokat. Den
målsättningen höll i sig under tiden jag läste
ekonomisk linje på gymnasiet, men jag visste
egentligen inte så mycket om yrket. Ingen i min
närhet var advokat.
Efter att ha läst olika kurser på universitetet
började jag på juristlinjen. Redan från början
pratade alla om att det var tingtjänstgöring
eller traineeplats på en stor advokatbyrå som
stod högst i rang. Vägen dit stavades höga
betyg. Därför var det mycket att läsa, förstå
och analysera. Minst fyrtio timmar i veckan
pluggade vi. Samtidigt var det intressant och
jag hade jätteroligt. De vänner jag fick där är
de närmsta jag har idag – och dessutom har
jag ett riktigt bra jobb som jag trivs med.
Jag fick bra betyg och satt ting i Norrköping.
Att sitta ting var lärorikt. Man får vara med och
handlägga många olika typer av mål. Det innebar
mycket arbete och det ställdes höga krav
på oss som var nyutexaminerade jurister. Det
förväntades att vi redan skulle kunna mycket.
Det är inte obligatoriskt att sitta ting för att bli
advokat men det är meriterande – och mitt
mål fanns ju kvar – att bli advokat.
Efter tingstjänstgöringen arbetade jag i tre
år som biträdande jurist på en advokatbyrå,
samtidigt som jag gick kurser som an ordnades
av Advokatsamfundet, som man måste vara
medlem i för att få använda titeln advokat.
”Jag blir delaktig i mina klienters liv när de behöver hjälp,
jag kan göra skillnad för dem och det är givande. Jag kan i
stor utsträckning bestämma över min arbetstid och lönen
är bra – det var helt klart värt den ganska långa vägen.”
Mia Wiss, advokat på
Lindskog & Malmström Advokatbyrå
Efter att ha gått kurserna fick jag göra en
muntlig tentamen hos Advokatsamfundet. Det
var ganska nervöst, men jag klarade det. Efter
det ansökte jag om att få bli medlem i samfundet.
Då skickade Advokatsamfundet ut
remisser till alla advokater som jag haft kontakt
med under mina tre år som bi trädande jurist
och även till domstolarna. De skulle yttra sig
över om jag var lämplig som advokat eller inte.
Sedan beslutade Advokatsamfundet om jag
skulle få bli advokat eller inte.
Det fick jag! Det kändes stort. När beslutet
kom firade vi med champagne på min byrå.
Jag är kvar på samma byrå som jag började
på direkt efter tingstjänstgöringen. Här är jag
speciali serad på fastighets- och arvsrätt. Det
betyder i praktiken att klienter anlitar mig när
de behöver juridisk expertis i frågor om arv,
till exempel testamenten. Det kan också handla
om bygglov eller om något har blivit fel i samband
med ett husköp.
Jag blir delaktig i mina klienters liv när de
behöver hjälp, jag kan göra skillnad för dem
och det är givande. Jag kan i stor utsträckning
bestämma över min arbetstid och lönen är bra
– det var helt klart värt den ganska långa vägen.
För att bli en bra advokat behöver man vara
social, ambitiös och nyfiken. Det är också en
fördel att vara analytisk. Dock är det inte så
glamoröst som den amerikanska tv-serien
Lagens Änglar – men det är lika
❞
roligt, det är jag säker på.
13

14
Egna anteckningar
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Jusek i korthet
Jusek är akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personal vetare
och samhällsvetare. Jusek är medlem i Saco och partipolitiskt obundet. Jusek har över
80 000 medlemmar och är ett av de största förbun den för akademiker i Sverige.
Jusek. Box 5167, 102 44 Stockholm. Tel 08-665 29 00. E-post jusek@jusek.se. www.jusek.se Fotoskrift AB | T0103 | 1007 | 1 000 ex | Billes Tryckeri AB