Kungälvs- ornitologerna 2011

Kungälvsornitologerna 

är en förening 

som bildades 1993 


2011 

Årgång 18 nr 2


Årgång 18 nummer 2, 2011 webbplats: www.kungalvsornitologerna.se 

Redaktör: Bo Davidsson, Klostergatan 24, 442 36 Kungälv, tel 153 44, e-post bo@boprod.se 

Innehåll: sida 

Höstmöte 3 

Exkursionsprogram våren 2012 4 

Ödsmåls kile genom tre decennier 5 

Fågelslingan i Fontinreservatet 7 

Fågelarter i Kungälvs kommun 12 

Exkursion Klåverön maj 2011 14 

Exkursion Halland 2011 15 

Medlemsmatrikel 16 

Törnskator i Kungälvs kommun 2011 18 

Näktergalar i Kungälvs kommun 2011 20 

Rapportmall 22 

Styrelsen i Kungälvsornitologerna 

Ordförande Gunnar Wikman 

Hammar 280 

442 74 Harestad 

tel 22 00 62 

Sekreterare Lars Peterson 

Bäckevarv 230 

442 95 Hålta 

tel 22 70 05 

Kassör Lars Davidsson 

Kongahällagatan 43 

442 37 Kungälv 

tel 178 03 

Valberedning Gerhard Hildebrandt 

Olof Sjöberg 

Revisorer Per Almkvist 

Ingemar Bernhardsson 

Ledamöter Agne Gillholm 

Trönnom 300 

442 73 Kärna 

tel 22 11 54 

Kåre Ström 

Tvetgatan 277 

442 33 Kungälv 

tel 24 95 95 

Christina Järnvik 

Södergården 1 

449 41 Nol 

tel 74 02 99 

Göte Svensson 

Dyröd 120 

442 92 Romelanda 

tel 22 35 61 

Fågellivet i Kungälv 

sillgrissla i, Ht sädesärla alba 11-3 svartmes K, alla 

tordmule i, H sidensvans >100 blåmes > 500 

tobisgrissla H strömstare H talgoxe x 

alkekung alla gärdsmyg x nötväcka x 

lunnefågel alla järnsparv 12-2 trädkrypare >10 

tamduva x rödhake x pungmes alla 

skogsduva 5-7,>25 näktergal alla sommargylling alla 

ringduva 12-2,>500 blåhake alla törnskata Ht 

turkduva H,>10 svart rödstjärt alla varfågel 12-2 

turturduva alla rödstjärt 1-20/10 nötskrika >100 

gök 9-15/10 buskskvätta 4 skata >100 

berguv alla stenskvätta 10-3 nötkråka tjockn. Ht, 3-7 

hökuggla alla ringtrast alla kaja x 

sparvuggla alla koltrast x råka alla, H 

kattuggla x björktrast > 1000 kråka grå x 

hornuggla H taltrast x - svart alla 

jorduggla alla rödvingetrast H,12-2 korp >100 

pärluggla alla dubbeltrast 12-2 stare 1-2 >200 

nattskärra alla gräshoppsångare alla gråsparv >30 

tornseglare 10/9-15/5,>200 flodsångare alla pilfink x 

kungsfiskare alla sävsångare alla bofink > 1000 

biätare alla kärrsångare alla - ob. bo/bergf. >1000 

härfågel alla rörsångare 15/9-4 bergfink x 

göktyta alla trastsångare alla grönfink x 

gröngöling x härmsångare x steglits alla 

spillkråka x höksångare alla grönsiska x 

större hackspett x ärtsångare x hämpling 15/10-3 50 

tretåig hackspett alla trädgårdssång x gråsiska > 500 

trädlärka Ht, nov-15/3 svarthätta 11-3 - brunsiska H 

sånglärka 12-1 >50 grönsångare 4 mindre korsnäbb H 

berglärka alla gransångare- sydlig H, 11-3 större korsnäbb alla 

backsvala H, 21/9-25/4 lövsångare 10-11 rosenfink alla 

ladusvala okt-20/4, >100 kungsfågel >1000 tallbit alla 

hussvala 10-25/4 grå flugsnappare 10-15/5 domherre > 50 

trädpiplärka x mindre flugsnappare Rr stenknäck H,>20 

ängspiplärka 12-2, >500 svartvit flugsnappare 1-25/4 lappsparv alla 

rödstrupig piplärka alla skäggmes alla snösparv >5 

skärpiplärka i stjärtmes >50 gulsparv

22 

Rapportmall för Bohuslän 

Rapportmallen upptar för Bohuslän spontana arter och vissa rariteter 

Ej medtagna arter eller raser är rariteter för landskapet och kräver vanligen raritetsrapport 

Följande skall rapporteras: 

alla Samtliga observationer 

Ht Fynd under artens häckningstid 

H Häckning, även trolig. Ange om möjligt häckningsindicier 

iH Inlandshäckning 

i Inlandsfynd 

Rr Raritetsrapport krävs 

1-12 jan-dec, om ej exakt datum anges 

>000 Från angivet antal exemplar 

x Fynd ej normalt i tid eller rum, ovanligt stora antal 

K kustsocknar 

"Parkrymlingar, hybrider. Annat du bedömer vara intressant 

knölsvan >100 gråhakedopping alla kustsnäppa 1-15/6 

mindre sångsvan alla svarthakedopping alla sandlöpare alla 

sångsvan Ht, 6-7 >100 svarthalsad dopping Rr (ej ad som.dr.) småsnäppa alla 

sädgås fabalis alla stormfågel alla mosnäppa alla 

spetsbergsgås alla grå lira alla spovsnäppa x 

bläsgås alla mindre lira alla skärsnäppa alla 

grågås H,12-1,>200 klykstjärt.stormsvala alla kärrsnäppa 12-2 

prutgås bernicla alla havssula alla - sydlig alla 

vitkindad gås Ht, 12-3, >30 storskarv H myrsnäppa alla 

kanadagås >300 toppskarv alla, s-a Boh brushane Ht,10-4 

gravand 12-1,>25 rördrom alla dvärgbeckasin alla 

bläsand H, 5-6,12-2 gråhäger H enkelbeckasin 12-2, >20 

snatterand alla svart stork alla dubbelbeckasin alla 

kricka 5-6,12-2,>300 vit stork alla morkulla 12-2 

gräsand >300 bivråk alla rödspov alla 

stjärtand 5-6,12-2,>10 röd glada alla myrspov x 

årta alla havsörn alla småspov 20/4-5/5 

skedand alla brun kärrhök H, 10-3 storspov H, >10 

brunand 5-6,12-2, >5 blå kärrhök 6-7,12-2 drillsnäppa x 

vigg 5-6,>100 duvhök 4-6 skogssnäppa H 

bergand alla sparvhök x svartsnäppa 10-4 

ejder i,>500 ormvråk >50,12-2 gluttsnäppa 10-4 

praktejder Rr (ej ad ha) fjällvråk 12-2 grönbena H,>50 

alförrädare Rr (ej ad ha) kungsörn alla rödbena iHt,12-2 

alfågel 6-8,>10 fiskgjuse H,10-3 roskarl alla 

sjöorre 6-8,>100 tornfalk H, 6-7,12-2 smalnäbbad simsn. alla 

svärta alla stenfalk Ht,6-7,12-2 kustlabb alla, H 

knipa >300 lärkfalk alla storlabb alla 

salskrake alla pilgrimsfalk alla dvärgmås alla 

småskrake >200 vattenrall alla skrattmås H 

storskrake H, >50 småfläckig sumphöna alla fiskmås >100 

järpe alla kornknarr alla silltrut H,12-2 

orre alla rörhöna H,12-2 gråtrut iH 

tjäder alla sothöna H, >50 vittrut alla 

rapphöna Ht, 4-7 trana H, 11-2 havstrut iH 

vaktel alla strandskata 12-1 tretåig mås i, Ht, >100 

fasan x skärfläcka alla småtärna Rr 

smålom i,6-7>25 mindre strandpipare H skräntärna alla 

storlom Ht, 6-7,>10 större strandpipare iH,10-2 svarttärna alla 

svartnäbbad islom alla fjällpipare R(ej ad.som.dr) silvertärna H, 10-4 

vitnäbbad islom alla ljungpipare Ht, 12-3 fisktärna H, 10-15/4 

smådopping Ht,4-7,12-2 kustpipare 5-15/6 kentsk tärna alla 

skäggdopping H, 6-7,12-2 tofsvipa 12-1, >100 

Kungälvsornitologerna Fågellivet i Kungälv 

3 

Höstmöte 

Söndag 20 november 

Tid kl 18.00 

Plats KOK´s klubbstuga, Svarte Mosse i Fontin 

Vi lyssnar till medlemmen Kåre Ström som berättar 

om och visar bilder från Svartedalen. 

Tävling. 

Vinn holkar och fågelfrö. 

Medlemsavgift 

Medlemsavgift 2011 

Medlem 80 kronor, familjemedlem 10 kronor 

Ni som inte betalt Er medlemsavgift får en särskild påminnelse tillsammans med 

tidningen. Hör av Dig till kassör Lars Davidsson om Du har frågor! 

Det går även bra att betala till bankgiro 5383-0246.

4 

Exkursionsprogram för Kungälvsornitologerna 

våren 2012 

För samtliga exkursioner gäller att anmälan görs till angiven kontaktman. 

Du bör höra av dig senast kl 20.00 två dagar före exkursionsdatum. Mötesplatsen 

är alltid kiosken vid Folkets Park, varifrån vanligtvis samåkning sker. 

Du tar väl med dig kikare, varma kläder och fika? 

Vinterfåglar vid Göta älv. Söndagen den 15 januari kl 09:00 

Mötesplats: Folkets park kl 09.00 

Kontaktman: Kåre Ström 0737-723 204 

En vintervandring längs Göta älv sedd från Alesidan med fina 

utblickar mot Tjuvholmen. Beroende på isläge letar vi änder, svanar 

och rovfåglar för årstiden. 

Nordre älvs mynning. Söndagen den 19 februari kl 09:00 

Mötesplats: Harestads kyrka kl 09.00 (kontakta Agne för ev 

samåkning från Kungälv) 

Kontaktman: Agne Gillholm 221154 

Vi går genom varierande skog och kommer ut mot älvmynningen 

och får se det rika vinterfågelliv som finns. 

Vallda Sandö. Söndagen den 25 mars 


Kontaktman Lars Peterson tel 22 70 05 

Förra årets sena isläge i Bohuslän gör att vi förlägger vår tidiga 

vårexkursion till Vallda Sandö på Onsalahalvön. Här finns lätt 

gångna marker med strandängar och klippor dår vi möter vårens 

alla tidiga flyttfåglar 

Hornborgasjön. Söndagen den 22 april 


Kontaktman Lars Davidsson tel 178 03 

Åter erbjuder vi gemensam exkursion till denna Västsveriges abso- 

luta pärla vad gäller våtmarksfåglar. Transträcket är över men istället 

hittar vi stora mängder änder, doppingar och gäss nu när vårsträcket 

är som allra bäst. 


21 

Press stop Exkursion Marstrandsön 9 oktober 

Exkurionsdeltagarna samlade i offerlunden, på själva offerstenen. 

Ni som läst Själakistan av Ann Rosman kanske känner igen namnen. 

Peter Strandvik ledde exkursionen. 

Under bilden: Anna-Stina Hagen, Karin Wångdahl, Ingrid Andersson 

Lars Peterson , Göte Svensson, Birgit Svensson, Gunnar Wikman, Agne 

Gillholm, Peter Strandvik, Erich Hagen, Sture Andersson, Göran Andersson

20 

Näktergalar i Kungälvs kommun 2011 

Näktergalarna, anlände, i likhet med många SO-flyttare ovanligt sent våren 2011. 

Den första fågeln hördes så sent som 23 maj. 

Men sen besattes i stort sett de sedvanliga reviren, främst längs Göta och Nordre 

älvar, sammanlagt 19 revir har noterats i år, mot 25 revir 2010. 

Antalet noterade revir har de senast åren varit mellan 17-28 revir. 

Och någon eller några häckningar torde dock ske varje år, men säkra häckningar 

har bara noteras tre gånger 

Vid Runsvallen, Ytterby 1987 

vid Hammar, Harestad 2004 

och vid Sjöhed, Harestad 2009 

Peter Strandvik 

Näktergal Foto: Daniel Bastaja 


5 

Ödsmåls kile genom tre decennier 

Vi är säkert många fågelskådare som under sensommaren-hösten 2011 glatt oss 

över rikedomen på änder och gäss vid Ödsmåls kile. Minst 500 krickor, lika mycket 

gräsänder kan man få se. Även ovanligare simänder som stjärtand och snatterand 

har visat sig i smärre antal. Detta inspirerade mig till en liten personlig reflexion 

över Ödsmåls kiles fågelliv och vad det betytt för mig som naturmänniska under 

30 år. Låt oss gå 30 år tillbaka. Med ny ”järnkowa” tillgång till bil och tid för 

fågelskådning efter en intensiv studietid var Ödsmåls kile ett spännande utflyktsmål. 

Aktiviteten i området var hög, en Ödmålskilegrupp fanns som turades om att bevaka 

områdets fågelliv. Långa avstånd, javisst, men med tubkikare blev snart rastande och 

häckande änder, vadare och tättingar bekanta och nya kryss. Genom att komplettera 

plattformen i söder med berget vid Åseby södra i norr, kan hela kilen avspanas, 

allt efter ljusförhållandet, se kartan. Järnkowan är nu utbytt, vilket ger ännu bättre 

möjlighet att övervaka kilen. 

Andrikedomen fanns redan då, framförallt änder och vadare under höstflyttningen. 

Låt oss se vad den tidens litteratur sade. Stig Jacobsson skriver i Fågellokaler i 

Sverige 1985 om de ”talrika and- och vadarflockar som rastade i kilen”. Som tillfällig 

besökare anges grågås. I fältbiologernas skrift Smultronställen i Västsverige läser vi att 

”Ödsmåls kile är Bohusläns främsta vadarlokal”. Under 90- och tidigt 20-hundratal 

upplevde många att områdets kvalitéer sakta gick förlorade. Igenväxning skedde av 

strandängarna och de grunda bottnarna drog inte längre lika mycket rastande änder. 

Nu finns änderna åter där, men som vadarelokal har kilen förlorat i antal rastare. 

Kanske belyser det att vadare som fågelgrupp har gått tillbaka kraftigt i hela sitt 

utbredningsområde. Kärrsnäppan försvann som häckfågel någon gång på 90 talet. 

Även tidigare vanliga häckande våtmarksfåglar, som enkelbeckasin och gulärla, har 

blivit mer fåtaliga.

6 

Gässen har haft en omvänd utveckling, gåsflockar med framförallt grågäss med 

flera hundra individer rör sig nu mellan kilen och näringssök på spannmålsåkrar i 

det omgivande jorbrukslandskapet i Solberga. Under senhösten dyker stora flockar 

sångsvan upp i samma område, betydligt fler än för 30 år sedan. Andra ”nya arter” 

är mellanskarv som från att ha varit en Östersjöart etablerat sig på västkusten. Häger 

fanns nu och då fiskande i viken. 

Kilen är åter betad med nötkreatur efter dålig hävd under ett antal år, och under 

augusti-oktober rastar stora mängder svalor, piplärkor och ärlor i området. De öppna 

gräsbevuxna markerna ger fina möjligheter till fågelskådning. Rovfåglar fanns då, 

och nu. Vråkar, sparvhökar, fiskgjusar och kärrhökar rastar. Ny art är pilgrimsfalken. 

Under 80 talet var vi många, som vaktade vid Bohusläns enda falklokal vid Hällungen. 

Nu är situationen bättre för falken. 

Norr om Ödsmåls kile finns Årsnäshalvön med lite djupare bottnar. Under senhöst och 

isfria vintrar finns här en rikedom på dykänder som ejder, knipa, små och storskrake. 

Sundet ut mot Lövön från Råholmen brukar vara ett bra ställe att spana av. Hakefjordens 

strömmande och lite djupare vatten fryser betydligt senare än den grunda skärgården 

innanför Marstrand. Kulturlandskapet på norra sidan kilen har stora kvalitéer, här 

finns ännu hårdbetade marker men en av få häckande stenskvättor på fastlandssidan. 

Storskaliga förändringar som ändringar i jordbruksmetoder och klimat påverkar 

fågellivet på ett för oss opåverkbart sätt. Vad vi däremot kan påverka är att 

naturreservatet Ödsmåls kile sköts på bästa sätt för framtiden. Om området bjuder på 

mat och skydd, och för häckfåglarna lämpliga biotoper, har vi gjort vad vi kan. Eller 

lite förenklat utryckt, sydlig kärrsnäppa kommer troligen inte tillbaka, men genom 

att sköta strandängarna på ett sätt som skulle tillfredsställa denna art, så kommer det 

många andra både häckande och rastande arter tillgodo. Med Ödsmål som min egen 

närmaste fågellokal hoppas jag att fler uppmärksammar och vill bidra till att skydda 

och utveckla området. 

Lars Peterson 


19 

Törnskata Foto: Peter Hvass

18 

Törnskator i Kungälvs kommun 2011 (och 2010). 

Peter Strandvik 

Törnskatan är en värmeälskande art, som lever av insekter i torra miljöer. Och den 

är därför mindre vanlig på Västkusten, jämfört med Sveriges östra landskapsdelar. 

Det har kommit oroande rapporter om minskningar inom hela utbredningsområdet, 

och arten utsågs till inventeringsart 2011 av Bohusläns rapportkommitté. 

Nu är det inte alldeles lätt att dra slutsatser av spontanrapporterade törnskator, då 

arten ofta häckar på folktomma hyggen, enbuskmarker och i de delar av kommunen, 

som kanske besöks minst av ornitologer under sommaren. 

2011 har fyra häckningar, fyra revir och ytterligare sex tillfälliga observationer gjorts. 

Fynden listas nedan. Detta är något fler fåglar än vad som rapporterades spontant 

2010. (tre häckningar, tre revir + två observerade fåglar). 

Beståndet i Kungälv torde nog ändå omfatta 10-20 par, kanske ännu fler. Men det är 

viktigt att följa arten framöver. Så alla observationer framgent är av intresse. Fortsätt 

att rapportera törnskator! 

2011 års fynd: 

Häckningar: 

Bräcke, Torsby ; 3 ungar (Daniel Gustafsson) 

Vävra berg och Granemossen ; 2 ungar vardera. (Ann-Christine Carden) 

Sörhagen, Tofta kile ; 2 ungar (Peter Hvass mfl) 

Permanenta revir : 

Björröd, Kode (möjligen två revir) 28.6-29.6 

Båröd, Hålta 1 hane 4.7-18.8. 

Hållsungamyren, Torsby. 1 par 13.6 

Runsvallen, Ytterby par 31.5-3.6 

Övr fynd : 

1 hane Glöskär norra, Torsby 19.5 

1 hane Rävsal sydost, Kareby 27.5 

1 hane Glosheds altare, Torsby 1.6 

1 hane Åseby östergård, Solberga 6.6 

1 ex Bäckevarv, Hålta 11.7 

1 hane Hålta 18.7 


7 

Fågelslingan i Fontinreservatet 

Kåre Ström 

Bakgrund 

Intresset för natur- och friluftsliv har stadigt ökat i Fontinområdet under senare 

år mycket tack vare en hel del satsningar på utbildning och information, nya 

friluftsanordningar, bl.a. en ny naturskola vid Kolebacka, utplacering av ett antal 

bänkar, bord, spångar, vindskydd och grillplatser längs motionsspåren och vid Svarte 

mosse. Det har även bildats en samrådsgrupp mellan kommunen och företrädare 

för den ideella naturvården, där även Kungälvsornitologerna ingår. Gruppen 

träffas regelbundet och tar upp olika natur- kultur- och friluftsfrågor som berör 

Fontinreservatet. Vi har i gruppen gjort en hel del olika naturvårdsinventeringar och 

undertecknad har inventerat fågellivet under några år i reservatet. Den samlade 

kunskapen om fågellivet har resulterat i en fågelslinga i Fontinreservatet. Den är 

runt 5 km lång och följer i stora drag femkilometerspåret. Slingan börjar vid 

motionscentralen vid den lilla sjön Svarte Mosse (se karta fig.1). Längs ”fågelslingan” 

finns tio olika numrerade lokaler med en informationstavla om fågellivet på varje 

plats. Bland några fågelrika platser kan nämnas ”Svarte Mosse” vid motionscentralen 

(1), ”Älvutsikten” strax nordost om kyrkogården (3), talldungen med de stora furorna 

strax norr om det stora hygget (5), ”Alkärret” strax väster om Kolebacka (7), och själva 

”Kolebackagården med omgivande ek- och bokskog (8). 

Historisk tillbakablick 

Fontinberget utgjordes under forna tider av ”präktiga skogar”. Området donerades 

på 1500-talet till staden Kungälv av kung Christian IV. Fontins skogar blev ofta hårt 

skövlade i samband med krig under 1500- och 1600-talen. Troligen var området helt 

skoglöst i början av 1700-talet och dominerades av ljunghedar under långa tider. 

Torv bröts för att fylla det stora behovet av bränsle och material till skyddsvallarna 

vid Bohus fästning, vilket fick till följd att det skapades en mindre sjö, Svarte Mosse, 

i området. I mitten på 1800-talet började Fontinområdet att återbeskogas genom 

omfattande skogsplanteringar. Fontin blev så småningom ett stadsnära skogsområde, 

men stora delar av den uppväxta skogen blåste ned i samband med stora stormen 

den 22 september1969. Stora nyplanteringar gjordes, men förödelsen upprepades 

vid en ny storm den 8-9 januari 2005, stormen ”Gudrun”. Spåren av ”Gudrun” är 

fortfarande påtagliga i form av flera hyggen, särskilt ett stort sammanhängande hygge 

i områdets nordöstra del. Fontinområdet, som utgör 212 hektar, blev naturreservat 

1993 för tätortsnära natur och friluftsliv. Ännu finns ingen naturanpassad skötselplan 

över området utan skötseln sker utifrån en skogsbruksplan med en indelning av 

Fontinområdet i olika skogsbestånd. Fram tills dags datum har skogsbruket bedrivits 

av kommunen och med ett stort mått av naturhänsyn, men det kommer fortsättningsvis 

att skötas av privata aktörer efter anbudsgivning. Det finns därför starka motiv för

8 

Kungälvsornitologerna och andra föreningar att försöka genomdriva att kommunen 

antar en naturanpassad skötselplan, som primärt utgår från områdets naturvärden 

och friluftslivets behov istället för skogsbruket. 

Svartvit flugsnappare, en karaktärsart i löv- och blandskogsbestånden i 

Fontinreservatet Foto: K.Ström 

Fågellivet i olika naturmiljöer 

I Fontinreservat återfinns ett antal naturmiljöer med ett rikt och varierat fågelliv längs 

den cirka 5km långa fågelslingan i Fontin. Här finns inslag av gamla träd, en liten 

tjärn, Svarte Mosse, och flera små våtmarker och sumpskogar. Det finns också kvar en 

äldre gårdsmiljö med fruktträdgård vid Kolebacka, som omges av betade hagmarker 

samt en mäktig bok- och ekskog. På våren kan man vandra i lövskogen och lyssna 

till välljudande sångare som svarthätta, lövsångare, grönsångare och gransångare. I 

bland- och barrskogen trivs olika trastar, taltrast, koltrast och dubbeltrast, men även 

rödhake, gärdsmyg och en rad mesar, talgoxe, blåmes och svartmes ger sig regelmässigt 

till känna längs fågelslingan. Man kan även få se och höra trummande hackspettar, 

spillkråka, gröngöling samt både större och mindre hackspett. I bokskogen och 

hagmarken vid Kolebacka kan man på våren få höra skogsduvans dova hoande och 

stenknäckens höga metalliska läte högt uppe från trädkronorna. Ibland kan man också 

få höra göktytans speciella läte från lövskogsbrynen mot Trankärrs marker. I Svarte 

mosse trivs kanadagås, gräsand, knipa, fiskmås och rörhöna. Spelflygande morkulla 

på våren och hoande kattuggla under månskensnätter utgör också karaktärsarter i 


17 

Karlsson Billy Svartedalen 320 442 92 ROMELANDA 

Karlsson Gullvi Västra Åkerhögsvägen 2 442 71 KÄRNA 

Kroon Margareta Fabriksgatan 31 412 51 GÖTEBORG 

Lanne Ann-Mari Tingsvägen 12 442 50 YTTERBY 

Lanne Bert 

Larsson Barbro Kongahällagatan 42 B 442 38 KUNGÄLV 

Larsson Gun Torggatan 3C 442 32 KUNGÄLV 

Lindström Ingrid Oxelvägen 54 442 77 Romelanda 

Lundgren Rosa Dösebacka 370 442 91 ROMELANDA 

Marklund Gert Lilla Dalvägen 4 442 98 KODE 

Marklund Eva 

Martinsson Ragnhild Lybeck 110 442 91 ROMELANDA 

Martinsson Barbro Tvetgatan 269 442 33 KUNGÄLV 

Melander-Ekberg Pelle Videgårdsv 36 445 57 SURTE 

Melander Gunilla 

Nilsson Bertil Stora Kronogårdsgatan 15 422 44 HISINGS BACKA 

Nilsson Lilian 

Nyberg Gun Lingonvägen 31 442 42 KUNGÄLV 

Ogstedt Gudrun Klostergatan 5 442 36 KUNGÄLV 

Olsson Henry Östergårdsgatan 31 442 52 YTTERBY 

Olsson Håkan Stora Ryr 210 442 75 LYCKE 

Olsson Karl-Erik Lerlycke 190 442 73 KÄRNA 

Oskarsson Göran Kareby kyrkväg 270 442 93 KAREBY 

Pehrsson Olof Tjuvkil 700 442 75 LYCKE 

Persson Harry Gustavsbergsvägen 8 442 94 YTTERBY 

Persson Dennis Ulvebackegatan 14 442 33 KUNGÄLV 

Peterson Lars Bäckevall 230 442 95 HÅLTA 

Petterson Jan Häradsvägen 64 442 50 YTTERBY 

Rosslin Marianne Bergåsvägen 21 442 50 YTTERBY 

Rosslin Rune 

Ryd Lennart Aspvägen 5 442 50 YTTERBY 

Ryrholm Marianne Stora Ryr 200 442 75 LYCKE 

Rödin Stina Illekärr 190 442 91 ROMELANDA 

Samuelsson Lennart Solängsvägen 3 444 65 JÖRLANDA 

Sjöberg Olof Stora Lycke 360 442 75 LYCKE 

Strandvik Peter Smedjegatan 2 440 30 MARSTRAND 

Ström Kåre Tvetgatan 277 442 33 KUNGÄLV 

Svartholm Bengt Häljeröd 360 442 91 ROMELANDA 

Svensson Göte Dyröd 120 442 92 ROMELANDA 

Svensson Birgit 

Wikman Gunnar Hammar 280 442 74 HARESTAD 

Åsemyr Inger Kristinedalsgatan 9 442 30 KUNGÄLV 

Öberg Anders Solhultsgatan 24 442 39 KUNGÄLV 

Österlund Elisabet Lingonvägen 22 442 42 KUNGÄLV 

Östling Berit Ingegatan 6 442 37 KUNGÄLV

16 

Medlemsmatrikel för Kungälvs Ornitologiska Förening 2010 

Abrahamsson Hans Brynjegatan 22 442 37 KUNGÄLV 

Alfredsson Karl-Erik Lund 150 442 94 YTTERBY 

Almkvist Per Mariebergsliden 16B 442 31 KUNGÄLV 

Andersson Göran Starrkärrsvägen 18 444 96 ÖDSMÅL 

Andersson Håkan Kvarnvägen 39 442 96 KODE 

Andersson Elsy Ivar Claessons gata 9B 442 32 KUNGÄLV 

Andersson Sture Idrottsgatan 9 440 30 MARSTRAND 

Andersson Karin 

André Berit Dösebacka 450 442 91 ROMELANDA 

André Ingemar 

Andreasson Bo S Arödsvägen 55 442 04 KODE 

Aronsson Tomas Metesten 220 442 74 HARESTAD 

Asker Bengt Tofta 120 442 75 LYCKE 

Backman Inger Hallbergsvägen 7 442 98 KODE 

Backman Morgan 

Berlin Lennart Lökebergsvägen 39 442 95 HÅLTA 

Bernhardsson Ingemar Kaprifolvägen 2 442 70 KÄRNA 

Blomberg Charlotta Holm 330 442 71 KÄRNA 

Collberg Ann-Kristin Valsäng 253 471 92 KLÖVEDAL 

Collberg Thomas 

Crawford Niel Önneröd 150 442 72 KÄRNA 

Davidsson Lars Kongahällagatan 43 442 37 KUNGÄLV 

Falk John Djupviken 1 666 32 BENGTSFORS 

Forsström Henning Rättarevägen 14 442 50 YTTERBY 

Fröberg Britt-Inger Onyxvägen 2 442 60 KODE 

Gabrielsson Sture Lagvägen 27 442 50 YTTERBY 

Gabrielsson Ingegerd 

Gillholm Agne Trönnom 300 442 73 KÄRNA 

Grundell Carl-Erik Djupeviksvägen 1 442 71 KÄRNA 

Gustavsson Ronny Friesländersgata 10 422 53 HISINGS BACKA 

Hammarberg Birgitta Lärkgatan 11 442 31 KUNGÄLV 

Hammarberg Matts 

Hansson Raymond Ingåsv 12 425 65 HISINGS KÄRRA 

Haraldsson Erland Bredsten 520 442 94 YTTERBY 

Hildebrandt Gerhard Bohushöjdsvägen 24 445 34 BOHUS 

Hilmersson Thomas Alkalievägen 5 C 445 33 BOHUS 

Hjerpe Johan Olserödsgatan 49 442 42 KUNGÄLV 

Hvass Peter Kristiansborg 270 442 75 LYCKE 

Hägg Eva-Britt Brynjegatan 20 442 37 KUNGÄLV 

Isaksson Harry Sörgårdsvägen 580 442 71 KÄRNA 

Jacobsson Eivor Björkstigen 4 442 77 ROMELANDA 

Jansson Inga-Britt Truskärsvägen 28 442 75 LYCKE 

Jansson Leif 

Johansson Christer Solberga 840 442 98 KODE 

Johansson Rune Kongahällagatan 42A 442 38 KUNGÄLV 

Järnvik Christina Södergården 1 449 41 NOL 


9 

området. Under sträcktiderna genar ibland högljudda flockar av svanar och gäss över 

Fontinberget på sin flyttning längs älvdalen. Fågellivet i området har varit relativt 

stabilt genom åren, men har ändå förändras något sett i ett längre tidsperspektiv. De 

öppna markerna har successivt minskat om man bortser från dagens stora hyggen 

efter stormen ”Gudrun”. Arter som tycks öka under senare år är hackspettar av 

olika slag samt olika sångare svarthätta, gransångare och grönsångare, dock inte 

lövsångaren som snarare tycks ha minskat något, vilket även gäller stare, gulsparv 

och domherre. 

Karta över ”Fågelslingan i Fontinreservatet 

Fig 1. Karta över rast- och informationsplatser över fågellivet längs ”fågelslingan” i 

Fontinreservatet. (Kungälvs kommun)

10 

Några intressanta fågellokaler 

Svarte Mosse 

Svarte Mosse utgör entrén till Fontinreservatet och är en grund liten ”näckrostjärn”. 

Här trivs flera fågelarter trots att dammen är relativt näringsfattig. Strandvegetationen 

domineras av lövträd, bl.a. en liten björksumpskog på södra sidan. Flera par gräsand 

och knipa samt en fiskmåskoloni, sätter sin prägel på tjärnen och häckar med flera 

par vid tjärnen. Det utkämpas flera strider mellan hannarna på våren innan paren 

slutligt har hittat sina revir och byggt sina boplatser. Här har även kanadagåsen och 

den lilla rörhönan sin hemvist. Fågellivet är även rikt i den omgivande strandskogen 

med rödhake, bofink, lövsångare, svarthätta, koltrast, taltrast och större hackspett 

som de vanligaste arterna. I björksumpskogen strax söder om tjärnen brukar 

ibland den mindre hackspetten dyka upp för att trumma på en torraka eller söker 

föda. Här upptäcktes även en liten raritet av fågelskådare för ca 20 år sedan; en 

halsbandsflugsnappare som satt och sjöng mellan den 12 maj och 16 juni 1991. 

Kolebacka gård med omgivande bok- och ekskog 

Fågellivet är rikt och omväxlande vid den gamla gården Kolebacka, som är omgiven 

av en mäktig bok- och ekskog samt lövskogsbryn mot öppna ängs- och hagmarker. I 

trädgården på gårdsplanen där ladugård och uthus ännu finns kvar, häckar vanligen 

några kajpar, ett par stare och en rad olika mesar. Runt om i träden kan man få höra 

eller se nötväcka och bofink samt trastar och sångare av olika slag. På våren kan man 

också få höra stenknäckens metalliska och höga läte samt skogsduvans dova hoanden 

i den gamla bokskogen alldeles bakom ladan. Vid skymningen brukar morkullan 

spelflyga över trädtopparna och längre fram på stilla kvällar kan kattugglan börja 

ropa. Här trivs även olika hackspettar, t.ex. gröngölingen, och ibland kan man även 

få höra lätena från göktytan och ormvråken från lövskogsbrynen vid hagmarkerna. 


15 

Exkursion Halland 2011 

Lars Peterson 

Hallandskusten i mitten av augusti 2011 var verkligen en höjdpunkt för 

vadarskådning. Djupa lågtryck med intensiva regn hade tidigare i veckan effektivt 

stoppat fågelflyttning söderut. Samtidigt har sommaren i norr inneburit lämlar 

i mängd. Det innebär att alla fjäll och tundrafåglar haft ett ringa predationstryck 

och kunnat föda upp stora och fina kullar. Vid Morup fanns det som vanligt en stor 

calidrisflock med varierat innehåll. Kärrsnäppan dominerade, men här fanns även 

småsnäppor, kustsnäppor, myrsnäppor, sandlöpare och större strandpipare i stora 

mängder. Kustsnäppan har haft ett gott häckningsår, längre norrut vid Lynga fanns en 

flock på över 100 individer. 

Två andra arter, som fanns i stort antal på Hallandskusten, var myrspov och kustpipare. 

Bland häckfåglar fanns skärfläckan ännu kvar på Morup. Kentska tärnor drog förbi 

med sitt karaktäristiska nasala flyktläte. En ung pilgrimsfalk gjorde ett misslyckat 

jaktförsök. En art saknade vi dock djupt, roskarl. 

Vid Galtabäcks hamn fanns förutom alla calidrisvadare stora mängder tringavadare. 

Svartsnäppan, denna eleganta vadare från skogar i Norrlands inland, rastade i stort 

antal. Släktingen på myren, gluttsnäppan, var också vanlig. En fiskgjuse iakttogs ute 

på strandängarna. En nästan ren flock av myrsnäppa gladde oss verkligen. 

Getterön blev nästa anhalt. Här fylldes artlistan på med diverse änder, gäss, sothöns 

och brun kärrhök, förutom alla vadare. Den konstgjorda våtmarken i söder var i 

år lagom vattenfylld och drog till sig mycket vadare. Utanför Naturcentrum fick vi 

se en för ringmärkning fångad vattenrall. Vi slogs av hur liten den var i handen. 

Sommarsolen fortsatte att lysa och sista besöket vid Båtafjorden gav visserligen inga 

nya arter men fin skådning i eftermiddagsljuset. Artantalet var inget rekord på denna 

tur men den stora mängden arktiska vadare etsade sig fast i minnet.

14 

Exkursion Klåverön maj 2011 

Gunnar Wikman 

Vi steg ombord på Olof Sjöbergs bekväma motorbåt vid Lycke kile och färdades 

genom Albrektsunds kanal till Hamnen på Klåverön, eller som öborna själva säger, 

Klöverön. 

Vi startade vår promenad över ön, ett fagert blomstersmyckat kulturlandskap. Den 

stora vägen mot Korsvik är en självklar startsträcka. På avstånd såg vi Bremsegården 

västerut. En fulllödig fågelsång följde oss. Av sylviorna hörde och såg vi trädgård-, 

törn-, ärtsångare och svarthätta. Gran- och lövsångare fanns talrikt överallt. Förutom 

trastsång njöt vi av rödstjärt, flugsnappare, mesar, trädkrypare, stare, bofink, 

grönfink, hämpling och gulsparv. Ringduva, gök, sädesärla, rödhake och fasan skall 

också nämnas för att komplettera bilden. Talrika blommande vildäppleträd kantade 

lövängarna längs vägen. 

Framme vid öns sydöstra kust ligger Korsviks gård. I gröngräset vid en bergvägg smakade 

förmiddagskaffet alldeles förträffligt. Under rasten underhöll livliga brunsiskor, 

tornseglare och ladusvalor flög fram och tillbaka. Ute över vattnet bockade vi för 

knölsvan, kanadagås, ejder, storskarv, strandskata och de vanliga vitfåglarna. Sedan 

vi lämnade hamnen på morgonen hade vi varken sett eller hört någon människa, 

söndagsron var total. Men plötsligt hördes lockrop och ”pratmeddjur”-läten. Den 

stora boskapsflock, som betat nära oss skulle byta beteshage och korsviksbonden 

agerade cowboy. Vi följde efter fram till gården för att utöka artlistan – men inga 

hussvalor. 

I väster började det mulna på och vi beslöt vända tillbaka. Vi valde en strövstig, som 

istället för lövskog bjöd på barrskogsbiotop med mesar, hackspettar och illvilliga 

mygg. I närheten av Nordgården tvärade vi över till den förra vägen och kom så tillbaka 

till hamnen. Regnet hade nu hunnit ifatt oss, men de mest kaffetörstiga drack ändå en 

påtår innan vi embarkerade Olofs båt. Vi gick åter igenom Albrektsundskanalen. Att 

det hade börjat blåsa upp, märkte vi ute på gattet mot Kråkerön. Sjön gick hög och 

efter en något omskakande överfärd, kom vi i lä bakom Kråkerön och gled slutligen 

in i Lycke kiles trygga hamn. Vi tackade vår lugne skeppare och hade alla ytterligare 

en Klåveröupplevelse att lägga till de tidigare. 


11 

Många aktiviteter sker vid Kolebacka gård. Här meddelas resultatet från en poängpromenad 

i Fontinreservatet. Foto: K. Ström 

Sammanfattning 

Det är positivt att kommunen gör satsningar på natur- och friluftsanläggningar och 

olika aktiviteter i Fontinområdet. Förhoppningsvis kommer ”fågelslingan” och även 

naturskolan att på sikt stimulera fågelintresset hos både skolungdomar och vuxna som 

besöker Fontinreservatet. Fågellivet är rikt i området, särskilt på våren då hackspettar 

och sångare är i full gång i skogen och då kniporna spelar i Svartemossetjärnen. De 

tio platserna med informationstavlor längs vandringsstigen bidrar förhoppningsvis till 

fler och större fågelupplevelser i området. Vi får också hoppas att det inom en snar 

framtid genomförs och antas en naturanpassad skötselplan för Fontinområdet.

12 

Fågelarter i Kungälvs kommun t o m 2010 


13 

knölsvan svartnäbbad islom småfläckig sumphöna rödbena fjälluggla järnsparv svartvit flugsnappare rosenfink 

mindre sångsvan vitnäbbad islom kornknarr roskarl hökuggla rödhake skäggmes tallbit 

sångsvan smådopping rörhöna smalnäbbad simsn. sparvuggla näktergal stjärtmes domherre 

sädgås skäggdopping sothöna brednäbbad simsnäppa kattuggla sydnäktergal entita stenknäck 

spetsbergsgås gråhakedopping trana bredstjärtad labb hornuggla blåhake talltita lappsparv 

bläsgås svarthakedopping strandskata kustlabb jorduggla svart rödstjärt tofsmes snösparv 

grågås svarthalsad dopping skärfläcka fjällabb pärluggla rödstjärt svartmes gulsparv 

prutgås stormfågel mindre strandpipare storlabb nattskärra buskskvätta blåmes ortolansparv 

vitkindad gås gulnäbad lira större strandpipare dvärgmås tornseglare svarthakad buskvätta talgoxe videsparv 

kanadagås grå lira svartbent strandpipare tärnmås kungsfiskare stenskvätta nötväcka dvärgsparv 

gravand mindre lira fjällpipare skrattmås biätare ringtrast trädkrypare sävsparv 

bläsand havssula sibirisk tundrapipare fiskmås blåkråka koltrast pungmes kornsparv 

snatterand storskarv ljungpipare silltrut härfågel björktrast sommargylling 

kricka toppskarv kustpipare gråtrut göktyta taltrast törnskata 

amerikansk kricka rördrom tofsvipa vitvingad trut gråspett rödvingetrast varfågel 

gräsand sikeshäger kustsnäppa vittrut gröngöling dubbeltrast rödhuvad törnskata 

stjärtand ägretthäger sandlöpare havstrut spillkråka vandringstrast nötskrika 

årta gråhäger småsnäppa rosenmås större hackspett gräshoppsångare skata 

skedand svart stork mosnäppa tretåig mås vitryggig hackspett flodsångare nötkråka 

brunand vit stork tuvsnäppa småtärna mindre hackspett sävsångare kaja 

vigg skedstork spovsnäppa skräntärna tretåig hackspett busksångare råka 

bergand bivråk skärsnäppa svarttärna trädlärka kärrsångare kråka 

ejder röd glada kärrsnäppa vitvingad tärna sånglärka rörsångare korp 

praktejder havsörn myrsnäppa silvertärna berglärka trastsångare stare 

alförrädare brun kärrhök brushane fisktärna backsvala härmsångare rosenstare 

alfågel blå kärrhök dvärgbeckasin kentsk tärna ladusvala höksångare gråsparv 

sjöorre ängshök enkelbeckasin sillgrissla hussvala ärtsångare pilfink 

svärta duvhök dubbelbeckasin tordmule större piplärka törnsångare bofink 

knipa sparvhök morkulla tobisgrissla trädpiplärka trädgårdssång bergfink 

salskrake ormvråk rödspov alkekung ängspiplärka svarthätta gulhämpling 

småskrake fjällvråk myrspov lunnefågel rödstrupig piplärka lundsångare grönfink 

storskrake kungsörn småspov stäppflyghöna skärpiplärka kungsfågelsångare steglits 

järpe fiskgjuse storspov tamduva vattenpiplärka taigasångare grönsiska 

orre tornfalk tereksnäppa skogsduva gulärla grönsångare hämpling 

tjäder aftonfalk drillsnäppa ringduva citronärla gransångare vinterhämpling 

rapphöna stenfalk skogssnäppa turkduva forsärla lövsångare gråsiska 

vaktel lärkfalk svartsnäppa turturduva sädesärla kungsfågel snösiska 

fasan jaktfalk gluttsnäppa gök sidensvans grå flugsnappare bändelkorsnäbb 

smålom pilgrimsfalk dammsnäppa tornuggla strömstare mindre flugsnappare mindre korsnäbb 

storlom vattenrall grönbena berguv gärdsmyg halsbandsflugsnappare större korsnäbb

Kungälvs- ornitologerna 2011

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?