Verksamhetsberattelse 2012 .pdf - Kommunal

Verksamhetsberättelse 2012 

07.13 

jordbro 

Amrish Budakoti 

Bussförare

07.13 

jordbro 

Amrish Budakoti 

Bussförare 

omslag 

Det är roligast att köra på morgonen, då hälsar de flesta som 

kliver på! Jag trivs med att köra runt i staden och se till att 

människor kommer dit de ska. Känner att jag gör något meningsfullt. 

Det är också häftigt att köra ett så stort fordon. Fast arbetstiderna 

skulle kunna vara bättre, gillar inte att jobba varannan helg.

Verksamhetsberättelse 2012 

3

4 

Se konstnären Stefan Engblom 

när han arbetade fram muralmålningen

10 858 medlemmar talade om hur de vill att facket ska se ut i framtiden i 

enkäten Ta plats i styrelserummet. Deras svar var viktiga i arbetet med att ta 

fram Kommunals nya vision Viktiga jobb värda att älska – dygnets alla timmar. 

500 av medlemmarna har nu porträtterats av konstnären Stefan Engblom, 

i form av en muralmålning i Kommunals styrelserum. 

5

6 

Innehåll 

ordförande har ordet 

Annelie Nordström 09 

medlemmarna 

Tusentals fler valde att bli medlemmar 12 

bransch och yrke 

Synligare branscher och säkrare jobb 21 

förhandlingar 

Högre löner och bättre villkor för många 30 

organisation 

Ökad tillgänglighet och snabbare svar 37 

slutord 44 

Styrelse 44 

Ledamöter och remissyttrande 46 

bilagor 47 

1. Uppföljning av rapporter vid 2010 års kongress 49 

2. Uppföljning av beslut vid 2010 års kongress 57 

3. Uppföljning av beslut vid 2011 års förbundsmöte 69 

4. Uppföljning av beslut vid 2012 års förbundsmöte 71 

ekonomi – årsredovisning 75

vår nya vision 

Viktiga jobb värda att älska 

– dygnets alla timmar. 

7

Facklig kraft och energi behövs i 

dessa tider när pressen är hård i 

den svenska välfärden, för både 

personal och brukare.

ORDFÖRANDE 

Annelie 

Nordström 

HAR ORDET 

Fortsätter vi så här blir vi vinnare 2013! 

2012 var året då Kommunal vände trenden. För 

första gången sedan 1992 ökade vi medlems antalet. 

Efter 20 år av medlemstapp fick vi äntligen sätta 

dit det där plustecknet i vårt årsbokslut. Vårt 

positiva resultat är en gemensam seger för alla oss, 

förtroendevalda och anställda, som dagligen jobbar 

för att förbättra medlemmarnas löne- och arbetsvillkor. 

Det är också en seger för medlemmarna 

som får en starkare fackförening bakom ryggen. 

Inte minst för de unga och visstidsanställda, där vi 

ökar mest. 2012 hade inte kunnat sluta bättre. Det 

ger Kommunal kraft och självförtroende att möta 

framtiden. 

facklig kraft och energi behövs i dessa tider när pressen 

är hård i den svenska välfärden, för både personal och brukare. 

Under 2012 har Kommunal i flera rapporter visat hur barnomsorgen 

och äldreomsorgen har tagit ett steg tillbaka. 

Det är brister i kvalitet och service, trots att Kommunals 

medlemmar anstränger sig till det yttersta. 

Arbetsvillkoren har försämrats påtagligt. Det är allt färre 

tillsvidareanställda och fler timavlönade och visstidsanställda, 

fler delade arbetspass, låg bemanning och tuff arbetsmiljö. 

Kommunal har påvisat att situationen är likadan överallt, 

oavsett om arbetsgivaren är en kommun eller ett privat 

företag. 

Genom uppvaktningar av politiker, samtal med myndigheter 

och arbetsgivare, debattartiklar, tv-framträdanden 

etcetera har Kommunal påtalat problemen och krävt förändringar. 

Vår opinionsbildning har bidragit till att Kommunal 

syns och hörs mer. 

nya bättre avtal 

2012 tog Kommunal fajten för kvinnorna, för de unga och 

för de svagaste. 

I avtalsrörelsen lyckades inte LO att samordna samtliga 

medlemsförbund, vilket försvagade LO-familjen, samtidigt 

som det var nödvändigt för oss att markera vikten av jämställdhetssatsningar. 

De privatanställda personliga assistenterna var några av 

vinnarna 2012. Här lyckades Kommunal teckna ett nytt 

avtal med bättre uppsägningstider och tryggare anställningsförhållanden. 

Men det krävdes ett konflikthot med 

stöd från både medlemmar inom trafiken och andra 

LO-förbund för att nå dit. 

Kommunal lyckades också att för första gången teckna 

ett utbildnings- och introduktionsavtal för unga som 

9

10 

utbildat sig till undersköterskor. Avtalet ger de unga fortsatt 

utbildning och introduktion i ett år under trygga anställnings- 

former. Detta en stor förbättring som förhoppningsvis bidrar 

till att göra Vård- och omsorgsprogrammet attraktivare. 

arbetsglädje och dåliga förutsättningar 

Under året har jag varje vecka träffat medlemmar på deras 

arbetsplatser och lyssnat på deras berättelser om arbetsglädje 

och stolthet över vad man uträttar, men också om 

dåliga arbetsvillkor, uselt ledarskap och dåligt inflytande. 

När jag besökte Marianne inom hemtjänsten i Norrtälje 

fick jag insikt i vad lång yrkeserfarenhet betyder för kvaliteten 

på omvårdnadsinsatser. Jag blev oerhört imponerad av 

att se Marianne hantera moraliskt svåra situationer. 

Men jag upplevde också tydligt att kvarboendeprincipen i 

äldreomsorgen inte i första hand är de äldres önskan utan i 

lika stor utsträckning är en kostnadseffektiv inställning. 

Hos skolstäderskorna i Tumba förstod jag hur viktigt det 

är för Kommunal att rekrytera fler utlandsfödda förtroendevalda 

för att vi på ett bra sätt ska kunna agera för dem som 

diskrimineras på grund av annan etnicitet på jobbet. 

I Surahammar mötte jag mångkunniga vaktmästare som 

med stolthet berättade om hur deras arbete gjorde att både 

skolan och äldreomsorgen fungerar bättre. 

Bland medlemmarna i kollektivtrafiken har jag mött ett 

klimat som gjort mig upprörd. Inte i någon annan bransch 

upplever jag att medlemmarna möts av så dålig attityd från 

sina överordnade. 

mera arbetsplatsnära 

Jag har fått höra lovord om Kommunals insatser, men också 

mött en del besvikelse och ilska över att Kommunal inte 

funnits där på arbetsplatsen när vi behövts, att vi varit för 

Hos skolstäderskorna i Tumba förstod jag hur 

viktigt det är för Kommunal att rekrytera fler 

utlandsfödda förtroendevalda. 

passiva. Denna känsla måste vi råda bot på! Kommunal måste 

bli mera arbetsplatsnära. Detta är vår stora utmaning nu och 

framöver. Insikten om att det behövs ett starkare och ännu 

bättre Kommunal för att kunna förbättra medlemmarnas 

arbetsvillkor, har under 2012 sjunkit in i hela organisationen. 

Lokalt förtroendevalda, ombudsmän, medlems-, ekonomi- 

och telefonicentrum, liksom förbundskontorets anställda 

har arbetat hårt för att öka Kommunals medlemsantal och 

förbättra vår service och tillgänglighet. 

ny organisation 

Vid årsskiftet 2011/2012 förändrades Kommunals regionala 

struktur från 21 till 13 avdelningar. Omställningen för de 

avdelningar som gått samman har varit krävande för såväl 

förtroendevalda som anställda. 

Förändringen av arbetssättet pågår fortfarande. Styrelser, 

ledningsgrupper och avdelningsordföranden har fått stöd i 

utvecklingsarbetet i form av omfattande utbildningsinsatser. 

Under hösten 2012 träffade förbundsledningen samtliga 

sektionsordföranden på utvecklingsarenor runt om i 

avdelningarna. 

ett bra arbetsår 

Vi har förbättrat närvaron på medlemmarnas arbetsplatser 

och utbildat hundratals förtroendevalda. Vi har skapat fler 

kontaktytor med medlemmarna genom att använda Facebook, 

Twitter och sms. Exempelvis har vi lyckats rekrytera 

och organisera hushållsarbetare via sociala medier. 

Ja, 2012 har varit ett riktigt bra arbetsår, då Kommunal 

uträttat massor. Tack vare ett benhårt gemensamt fokus på 

medlemsrekrytering lyckades vi vända trenden. Fortsätter vi 

så här blir vi vinnare 2013!

nytt fokusmål 2012 

Vi är fler medlemmar än 

föregående årsskifte.

MEDLEMMARNA 

12 

Tusentals fler valde 

att bli medlemmar 

2012 vände medlemsutvecklingen och allt fler 

blev medvetna om värdet av ett medlemskap 

i Kommunal. Vid årsskiftet visade siffrorna att 

506 912 medlemmar hade valt att vara med i 

Sveriges största fackförbund. Det är drygt 2 300 

fler medlemmar än vid föregående årsskifte, och 

första gången på 20 år som Kommunal har plus 

i medlemssiffrorna. 

året startade med dystra besked i en omfattande nulägesanalys. 

Kommunal låg i botten i förtroendemätningar. 

Medlemstappet fortsatte. Kommunal kopplades ihop med 

att vara trögrörliga och gammalmodiga, utan förmåga att 

prioritera. 

Kritiken kom såväl från externt håll som inom organisationen. 

Det tillsammans med ett kongressbeslut från 2010 

fick förbundsstyrelsen att bland annat fatta beslut om att 

starta en varumärkesutredning. Den skulle se över hur Kommunal 

ska uppfattas i framtiden. 

Förbundsstyrelsen kom också fram till att organisationen 

var i behov av att få en krismedvetenhet. För att kunna 

förändras måste alla i Kommunal förstå att man behöver 

förändras. Därför var budskapet som gick ut under våren att 

Kommunal är som en skuta som läcker, och den måste ösas 

ur för att skutan inte ska sjunka. 

Det gav resultat. Nu är Kommunal en växande fackförening 

och det är ett gott betyg att fler människor söker sig 

till oss. Närmare 39 000 nya medlemmar valde Kommunal 

under året. Inte sedan konfliktåret 2003 har vi värvat lika 

många medlemmar. Det ger oss styrka och är ett kvitto på 

att vi har varit mer närvarande på medlemmarnas arbetsplatser. 

tydligt trendbrott 

Ökningen i medlemsantal är ett tydligt trendbrott och inget 

slumpartat. Det beror på flera satsningar som Kommunal 

gjort under året, såväl små som stora, centrala som lokala. 

Här är några exempel på centrala insatser under 2012. 

Fem nummer av Mitt Kommunal hade temat medlemsvärvning 

och flera avdelningar använde sig av den sms-tjänst 

som förbundskontoret erbjöd, för att kontakta potentiella

09.47 

vallentuna 

Håkan Olofsson 

Lantarbetare 

Först sköter jag grisarna och ser till att de mår bra. Sedan 

jobbar jag med odlingarna av höstvete, korn, ärtor, lin och 

oljeväxter. Jag gillar friheten och självständigheten, är min egen chef. 

Det finns också en glädje i att lyckas få fram bra produkter och 

välmående grisar. Fast lönen borde vara högre, det här är 

ett kvalificerat arbete. 

13

14 

Avdelningarnas medlemsantal 31 december 2012 

Avdelning Kvinnor Män Summa 

Stockholms län 57 005 17 836 74 841 

Mitt 27 554 6 355 33 909 

Västra Svealand 27 741 6 576 34 317 

Bergslagen 27 602 5 974 33 576 

Mellersta Norrland 20 156 5 871 26 027 

Västerbotten 15 230 4 130 19 360 

Norrbotten 15 308 4 073 19 381 

Vänerväst 33 106 7 219 40 325 

Väst 37 137 9 462 46 599 

Sydväst 26 754 5 422 32 176 

Öst 35 799 8 916 44 715 

Skåne 51 258 13 349 64 607 

Sydost 30 267 6 812 37 079 

Summa 404 917 101 995 506 912 

Studerande medlemmar och a-kassemedlemmar 

Januari December Årets början 

A-kassemedlem 464 568 462 023 -2545 

Studerande 4 226 4 415 189 

Inte medlem i a-kassan 35 806 44 889 9 083 

Medlemmar i förbundet 504 600 506 912 2 312 

39 000 helt nya 

medlemmar. 

Unga människor, under 30 år, är den 

grupp som har ökat mest bland nya 

medlemmar. 

medlemmar via sms. Det har gett bra resultat i den lokala 

medlemsvärvningen. 

Under hösten togs det fram ett nytt material för medlemsvärvning 

av nattarbetare, vilket några sektioner använde sig 

av när de gjorde nattliga arbetsplatsbesök. 

På Tjejmilen i september fanns Kommunal på plats med 

ett tält, trots regn och rusk. Under november månad erbjöd 

Kommunal biobiljetter till alla nya medlemmar och till dem 

som värvat sin kollega. På mindre än en månad gjorde tusen 

medlemmar anspråk på de biobiljetter som utlovades i 

motprestation. 

fokus på unga vuxna 

Kommunal har under flera år gjort stora ansträngningar för 

att värva fler medlemmar inom strategiskt viktiga avtalsområden. 

Särskilt prioriterade är unga vuxna, visstidsanställda 

och privatanställda. 

det har gett resultat 

Den största gruppen nya medlemmar är unga vuxna under 

30 år. En majoritet av de nya medlemmarna är visstidsanställda. 

Men det finns fortfarande stora utmaningar. 

Många anställda, både inom offentlig och privat sektor, 

har ännu inte fått frågan eller upptäckt fördelarna med 

medlemskap i Kommunal. Så vi fortsätter vårt arbete med 

att vara på arbetsplatserna och fånga upp medlemmarnas 

frågor – och driva dem tillsammans med medlemmarna. 

arbetsplatsnära arbete 

Det personliga mötet och det arbetsplatsnära arbetet är 

själva utgångspunkten för Kommunals medlemsvärvning. 

Under året har vi också haft flera förbundsövergripande, 

regionala och lokala insatser.

här är ett axplock på insatser 

• Med hjälp av sociala medier och sms lyckades vi nå 

personer som jobbar inom RUT, för att samla en grupp 

som berättade om sina arbetsvillkor. Ryktet om Kommunal 

spreds bland deras arbetskamrater och på bara några 

månader blev flera hundra medlemmar i Kommunal. 

• Vi har haft särskilda koncept för att nå personliga 

assistenter, som arbetar i brukarens hem och därför sällan 

kan besökas på sin arbetsplats. Vi har bland annat bjudit 

in till yrkesträffar, mingel/personalfest, seminarier om 

förhållningssätt och seminarier om hot och våld. 

• Den 14 februari genomförde vi en visstidsaktivitet. 

Den föregicks av en särskild kartläggning av andelen 

visstidsanställda per arbetsgivare. Flera sektioner, främst 

i norra Sverige, har också genomfört sms-kampanjer för 

att fånga upp visstidsanställda och erbjuda dem hjälp 

att få ut övertidsersättning. 

• Den 18 oktober deltog Kommunal i Fairtrade Challenge 

och arrangerade fika för 82 000 personer på bland annat 

arbetsplatser, torg, sektionsexpeditioner runt om i landet. 

Kommunal kom på andra plats i tävlingen om flest 

fikadeltagare. 

• Runt om i landet besökte vi arbetsplatser nattetid för 

att träffa nattarbetare på deras ordinarie arbetstid. 

• Vi inrättade Kommunal på väg, en rådgivande service 

till personer som arbetar inom sektorn djur och natur. 

• Flera sektioner flyttade ut sina expeditionskontor på 

arbetsplatser under sommaren, för att komma närmare 

medlemmarna. 

• Flera avdelningar har haft värva-en-vän-aktiviteter. 

Kommunals arbetslösa medlemmar 2005–2012 

År Öppet Deltids- Tillfälligt 

arbetslösa arbetslösa timanställda 

2005 4,3 % 3,7 % 3,9 % 

2006 3,8 % 3,4 % 3,9 % 

2007 3,3 % 3,1 % 3,6 % 

2008 2,8 % 2,5 % 2,9 % 

2009 3,4 % 2,1 % 2,6 % 

2010 3,6 % 1,9 % 2,6 % 

2011 3,4 % 3,5 % 1,5 % 

2012 1,5 % 2,4 % 2,5 % 

Årsgenomsnitt och statistik är hämtad från Arbetsförmedlingen. 

liten ökning av arbetslösheten 

Under 2012 har den öppna arbetslösheten för Kommunals 

medlemmar legat på 3,5 procent. I genomsnitt var 17 700 

medlemmar öppet arbetslösa varje månad, vilket är en ökning 

med cirka 400 medlemmar i jämförelse med 2011. Liksom 

tidigare år var arbetslösheten högre under vinterhalvåret 

och lägre under sommarhalvåret. 

Andelen deltidsarbetslösa medlemmar är oförändrad 

i jämförelse med 2011. I genomsnitt var närmare 7 600 

medlemmar deltidsarbetslösa varje månad under 2012. En 

starkt bidragande orsak till minskningen av antalet deltidsarbetslösa 

över tid är den så kallade deltidsbegränsningsregeln 

i arbetslöshetsförsäkringen, som trädde i kraft våren 

2008. Den innebär att en medlem maximalt kan få ersättning 

75 dagar av ersättningsperiodens dagar jämsides med 

deltidsarbete. 

I likhet med den öppna arbetslösheten varierar antalet 

medlemmar med tillfällig timanställning under året. Under 

2012 hade i genomsnitt per månad närmare 12 480 medlemmar 

en tillfällig timanställning samtidigt som de sökte 

arbete vid Arbetsförmedlingen. 

Antalet medlemmar i några av Arbetsförmedlingens 

arbetsmarknadspolitiska åtgärder under 2012: 

• Jobb- och utvecklingsgarantin hade nära 14 650 

medlemmar registrerade per månad. Det är en viss ökning 

i jämförelse med föregående år. 

• Anställda med lönebidrag var 6 200 medlemmar per månad, 

oförändrat i jämförelse med 2011. 

• Nystartsjobb med drygt 3 100 medlemmar per månad, en 

ökning med 300 medlemmar i jämförelse med föregående år. 

• Trygghetsanställning med 3 100 medlemmar per månad, 

en ökning med 600 i jämförelse med 2011. 

15

16 

25 % 

ökning av medlemmar 

bland RUT-jobbare. 

genomtänkt organiseringsarbete 

I början av 2012 beslutade förbundsstyrelsen att införa ett 

nytt arbetssätt för att förstärka arbetet med att få i gång 

facklig aktivitet på privata arbetsplatser – att organisera. 

Bakgrunden är att vi inte bara är i behov av att värva medlemmar, 

utan framför allt av att aktivera medlemmar och 

ge dem verktyg att själva driva frågor på arbetsplatsen. På 

de privata avtalsområdena finns ett särskilt stort behov av 

ökad facklig aktivitet. 

Under årets första halva genomfördes ett omfattande 

förankringsarbete i samtliga avdelningar. Samtidigt utfördes 

en kartläggning för att ta reda på var i landet behovet av 

organiseringsinsatser var störst. 

Under hösten rekryterades fyra organiserare. Deras arbetssätt 

är ett klassiskt organiseringsarbete, fast strukturerat och 

i detalj genomtänkt. Inget lämnas åt slumpen utan det finns 

en tydlig strategi för varje arbetsplats. 

Kortfattat kan man beskriva metoden i fem steg. Se nästa 

sida. Sektionerna och avdelningarna är djupt delaktiga i alla 

fem stegen och deras engagemang är avgörande för att 

arbetsplatserna fortsätter utvecklas och fungerar långt efter 

att organiseraren lämnat dem. 

nya sätt att rekrytera och aktivera 

En särskild satsning har gjorts på yrkesgruppen inom hushållsnära 

tjänster och hemservice, så kallade RUT-jobbare. 

Kommunal började med att bjuda in till en referensgrupp 

inför förhandlingar om nya kollektivavtal. Inbjudningarna 

gick ut med sms till alla befintliga medlemmar i gruppen, 

annonser på fyra språk och annonsering på Facebook. 

Tillvägagångssättet var nytt och antalet medlemmar 

i branschen hushållsnära tjänster ökade på bara ett par

Organisering på 

privata arbetsplatser 

med svag facklig 

aktivitet och låg 

organisationsgrad. 

månader med 25 procent, från 835 till 1 112 medlemmar 

vid årets slut. I november hölls dessutom en tvådagars 

konferens med referensgruppen där förbundet gick igenom 

vilka avtalsyrkanden som ska läggas fram till motparten. 

Samtliga tretton deltagare kommer att ingå i avtalsdelegation 

i 2013 års avtalsrörelse. Arbetet med att organisera 

inom branschen fortsätter under 2013. 

Kommunal har också gjort en särskild satsning på personliga 

assistenter med riktade aktiviteter som föreläsningar, 

homepartyn, pubkvällar, improvisationsteater, mingel med 

mera. Kommunal har lokalt testat olika varianter av dessa. 

Under året startades en ny tjänst för facklig rådgivning 

per telefon som riktade sig till medlemmar inom jordbruk, 

hästnäring och golf. Annonser gick ut i branschmedier och 

på Facebook. Tjänsten gick ut på att man genom att skicka 

ett enkelt sms blir uppringd av en förtroendevald som kan 

dessa branscher. Ett hundratal använde sig av tjänsten, och 

i Skåne var den särskilt framgångsrik eftersom lokalt förtroendevalda 

även lyckades teckna nya kollektivavtal genom 

dessa möten. 

Trafikbranschen har ökat med 144 medlemmar sedan 

föregående år tack vare riktade insatser och aktiv medlemsvärvning. 

travtour för lärlingar 

Kommunal arrangerade även detta år Kommunals lärlingsserie 

Travtouren för travlärlingar inom travsporten, i samband 

med V75 och elitloppet. Lärlingsserien har inneburit 

att vi numera uppfattas som hästbranschens fackförbund 

av aktörerna inom travsporten. 

Organiserarnas arbetssätt | steg för steg 

1. Förberedelser, kartläggning, förankring lokalt 

2. Samtal med enskilda personer (alla medlemmar och icke-medlemmar) 

3. Bygga arbetsplatsgrupper, aktivera ledare 

4. Driva frågor och värva medlemmar 

5. Vinna strider och överlämna till avdelning och sektion 

Nu uppfattas Kommunal som hästbranschens fackförbund nummer ett. 

17

18 

Tjejmilen, Karin Karlsson vårdbiträde från Nättraby. 

Många avdelningar har genomfört familjedagar i anslutning 

till lärlingsserierna. Här har Kommunal funnits på plats och 

informerat och diskuterat fackliga frågor med besökarna. 

Totalt har 5 000 kommunalare besökt familjedagarna. 

fullsatt på cup kommunal 

Kommunal har sedan 1991 stöttat flickfotbollen genom att 

vara en samarbetspartner till Svenska Fotbollförbundets 

distriktsturnering för flickor 16 år. I årets cup blev det Västerbotten 

som fick åka hem med prisstatyetten. I en spännande 

finalmatch vann de över Skåne med 3-0. Finalen i Halmstad 

bjöd enligt traditionen på både bra fotboll och folkfest på en 

fullsatt arena. 

Kommunal var på plats i såväl gruppspel som slutspel och 

till sist även vid finalen. Genom vår medverkan visar vi tydligt 

vårt stöd till flickfotbollen, samt att Kommunal är ett fackförbund 

med visioner och ambitioner. 

fackliga frågor på tjejmilen 

Den 1 september 2012 var det dags för Tjejmilen och Kommunal 

fanns som vanligt på plats på Gärdet med ett stort 

tält, där medlemmar kunde förvara kläder och värdesaker. 

Alla medlemmar som sprang fick en träningskalender. 

Det fanns även möjlighet att diskutera fackliga frågor med 

medlemmar och presumtiva medlemmar. Vår ambition var 

att stötta tjejerna inför loppet, och att visa att Kommunal är 

ett fackförbund som tar ansvar för och bryr sig om helheten. 

fler förmåner med nytt kort 

Alla medlemmar fick ett nytt medlemskort 2012. Det var ett 

sätt att fylla de önskemål om utökade medlemsförmåner 

som medlemmarna har haft. 

Medlemskortet är ett medlemsbevis som också är fyllt med 

erbjudanden och rabatter på allt från resor och friskvård till 

hemelektronik och teater. Förmånerna hittar medlemmarna 

på kommunal.se eller på den mobilanpassade webbsidan 

och länken blev snabbt den mest klickade och har så varit 

sedan dess. 

Den som vill kan också ansöka om att få koppla en betal- 

och kreditfunktion till kortet utan årsavgift, och 18 000 

medlemmar har valt att komplettera medlemskortet med 

denna funktion. 

Kommunal samarbetar med LO Mervärde, som samlar alla 

förmåner och kontrollerar att företagen följer Kommunals 

etiska krav. Det är Kommunal som bestämmer vilka företag 

vi ska samarbeta med. Förmåner och rabatter knutna till 

Kommunalkortet ska vara prisvärda, men inte till vilket pris 

som helst. Vi gör inga avsteg från våra etiska regler och 

upphandlingspolicy som bland annat kräver att det ska finnas 

kollektivavtal på företaget. 

nytt system ska ge bättre service 

Under 2012 har arbetet med att ta fram underlag för byte 

av medlemssystem startat. Målet är att ge medlemmarna 

bättre och snabbare service. Förstudiearbetet har gjorts 

med bred förankring inom Kommunal. Ett stort antal 

projekt arbeten och workshops har genomförts med mål 

att beskriva nuläget i arbetssätt och att komma fram till 

hur vi vill att vi ska arbeta i ett kommande system. Både 

systemperspektiv och verksamhetsperspektiv har beaktats 

i arbetet, vilket innebär att både arbetssätt och systemstöd 

hanteras parallellt för att åstadkomma största möjliga 

förbättring i kommande system.

fokusmål 

Medlemmarna upplever att vi på 

arbetsplatserna ger dem stöd i deras 

yrke och att vi synliggör deras jobb. 

19

10.55 

kolmården 

Anna Pettersson 

Djurvårdare 

Jag försöker förmedla min egen passion för djuren till 

gästerna, och det är härligt att se när glöden väcks hos 

någon. Jag jobbar med rovfåglar och djur från Sydamerika. Tidigare 

har jag flyttat runt i djurparken. Det är kul att lära sig nya saker men 

nu uppskattar jag min fasta anställning, efter sex år som vikarie, 

och mitt tydliga arbetsområde.

RANsch | yRkE 

Synligare branscher 

och säkrare jobb 

Fria arbetskläder, säkrare arbetsmiljö och fler nattis. 

Det är några frågor som Kommunal arbetade med 

under året och som har gett resultat. Fler medlemmar 

har fått arbetskläder, färre buss förare 

tvingas hantera kontanter och 30 nya nattis har 

öppnat i landet. Samtidigt har det vardagliga 

fackliga arbetet fortsatt ute på arbetsplatserna, 

bland annat genom 3 000 skyddsronder i totalt 

elva branscher. 

vilka är de tre viktigaste frågorna för medlemmarna i 

Kommunal? Svaret är lön, arbetsmiljö och kompetensutveckling/utbildning, 

oavsett bransch och yrke. Det visar den 

enkät som medlemmar och oorganiserade har svarat på i 

samband med bland annat arbetsplatsbesök, möten och 

mässor. Lokalavdelningarna har också uppmanats att prata 

om Tre frågor ute på arbetsplatserna och på möten. 

Kartläggningen ger förbundskontoret, sektionerna och 

avdelningarna ett bra underlag för vad som ska prioriteras. 

Nu fortsätter arbetet med Tre frågor kontinuerligt i olika 

sammanhang. 

utbildning och arbetskläder i äldreomsorgen 

Yrkena inom äldreomsorgen är kvalificerade och det ska 

krävas en grundutbildning motsvarande gymnasiets vårdoch 

omsorgsutbildning för att arbeta där. Den frågan driver 

Kommunal i alla kontakter med arbetsgivare och myndigheter. 

Genom en riktad skyddsombudsaktivitet under året har 

fler medlemmar inom hemtjänsten fått fria arbetskläder. 

Frågan har dessutom väckt ett stort massmedialt intresse. 

Det ger förutsättningar för en obruten vårdkedja, och medlemmarna 

slipper ta hem smitta och slita ut sina privata 

kläder. 

För att utreda brister och samband mellan biståndsbedömning 

och biståndsbeslut, och hur det påverkar 

medlemmarnas förutsättningar att göra ett bra jobb, har 

ett samarbete med Akademikerförbundet SSR startat. 

Medlemmarnas arbetssituation, med brist på god arbetsmiljö 

och förutsättningar att kunna göra ett gott arbete, 

har också uppmärksammats i massmedier. 

tryggare bussförare 

Bussförare ska känna sig säkra på jobbet, därför driver 

Kommunal bland annat att all kontanthantering och viseringsplikt 

ska tas bort. Trygghet och säkerhet är viktigt för att 

yrket ska ha ett attraktionsvärde i framtiden. 

Samtidigt fortsätter hot och våld att vara ett stort bekymmer 

i branschen. Konkreta åtgärder pågår, och det finns 

en bred överenskommelse mellan BUA, berörda arbetsgivare 

och Arbetsmiljöverket om att detta inte är acceptabelt. 

Trygga anställningsvillkor är en annan viktig fråga. I den 

transportpolitiska rapporten som togs fram under hösten 

av LO har Kommunal ställt krav på anställningstrygghet vid 

upphandlingar. I dagsläget missbrukas övertagandeprocessen 

av arbetsgivarna och det måste stoppas. 

För att lyfta fram jobben i trafikbranschen har Kommunal 

deltagit i flera mässor och evenemang. Persontrafikmässan 

i Göteborg var ett forum där bussföraryrket lyftes fram 

utifrån de stora rekryteringsbehoven under kommande år. 

Bussförar-SM är ett evenemang där vi också var med och 

profilerade yrket. 

21

22 

Viktigaste frågorna 

för medlemmarna: 

• Lön 

• Arbetsmiljö 

• Kompetensutveckling 

För att göra branschen Djur och 

Natur synligare bidrog Kommunal 

med ekonomiska medel till SLU. 

fler kvinnor i räddningstjänsten 

Antalet brandmän som organiserar sig i Kommunal har minskat 

de tre senaste åren. Om det handlar om pensionering, övergång 

till annan facklig organisation eller om de valt att vara 

oorganiserade är svårt att veta. Vad vi med stor säkerhet kan 

se är att allt fler yngre brandmän väljer att vara oorganiserade 

eller bli medlemmar i Brandmännens Riksförbund (BRF) på 

grund av att de där kan få medlemskap under den två-åriga 

SMO-utbildningen. För att bryta den trenden har Kommunal 

under 2012 besökt samtliga räddningsskolor och alla klasser. 

Det systematiska arbetet för att få in fler kvinnor inom 

räddningstjänsten har fortsatt och nu finns 160 heltidsanställda 

kvinnliga brandmän. Kommunal har blivit den 

naturliga samarbetspartnern för MSB (Myndigheten för samhällsskydd 

och beredskap) i jämställdhetsfrågor. Vi arbetar 

också med att påverka producenter av brandmaterial och ta 

fram förslag på handlingsplaner för gravida. Nätverket för 

kvinnor inom räddningstjänsten som bildades förra året har 

utvecklats och fått fler medlemmar. 

Arbetet för att sätta fokus på det systematiska arbetsmiljöarbetet, 

både nationellt och internationellt, har fortsatt. 

Arbetet med Friska brandmän har utvecklats och nu jobbar 

inte mindre än 70 procent av räddningstjänsterna i Sverige 

efter den så kallade Skellefteåmodellen. Arbetet har också 

resulterat i att producenterna av kem- och tvättutrustning 

nu tillverkar sin utrustning efter den svenska modellen. 

Med utgångspunkt i den stora förändringen av räddningstjänstens 

framtida arbete som pågår, är det viktigt att 

Kommunal fortsätter driva kravet att räddningstjänsten tar 

ett helhetsgrepp om säkerhetsarbetet i landets kommuner. 

djur och natur på gång 

För att göra branschen Djur och Natur synligare bidrog 

Kommunal med ekonomiska medel till SLU:s, Sveriges 

lant bruksuniversitet, rapport Branschbeskrivning Trädgård 

– område hortikultur, utemiljö och fritidsodling. I framtiden 

kommer arbetstillfällena att öka och det är viktigt att myndigheterna 

får vetskap om branschen så att Kommunals 

blivande medlemmar kan få bra utbildning. 

I syfte att förbättra arbetsmiljön för banskötare och 

minimera skaderisken för hästarna deltar Kommunal i forskningsprojektet 

Travbanans konstruktion och skötsel – hur 

bygger och underhåller vi travbanor för bästa kvalitet? Projektet 

leds av JTI, Institutet för jordbruks- och miljöteknik.

Kommunals medlemmar inom djursjukvården har fått ett 

bättre underlag till den tentamen som de ska skriva för att 

få sin legitimation. Vid den senaste tentamen i oktober 

klarade sig alla som skrev. 

Vi är delaktiga i att TCYK, Trädgårdsnäringens Centrala 

Yrkeskommitté, skapat ett webbaserat verktyg för TCYKs 

yrkesbevis. Det underlättar för dem som vill ta yrkesbevisen 

och under 2012 utfärdades 543 yrkesbevis. 

30 nya nattis 

Ett intensivt opinionsarbete i frågan om barnomsorg alla 

tider på dygnet har gett resultat. Frågan har debatterats 

livligt och många kommuner har infört barnomsorg på 

obekväm arbetstid. 

En kartläggning av TT visar att 30 kommuner startade 

nattis under 2012. Det har även inrättats ett statsbidrag 

för att stimulera kommuner att öppna barnomsorg på 

obekväm arbetstid. Men en hel del kvarstår för att nå 

målet att barnomsorgen är öppen när föräldrarna arbetar. 

3 000 skyddsronder 

Skyddsombudsuppdraget firade 100 år under 2012. 

Kommunals skyddsombud och huvudskyddsombud gick 

under året cirka 3 000 skyddsronder i totalt elva branscher. 

Berörda branscher är: barnomsorgen, deponier, fritidshem, 

golf, hem tjänsten, jordbruk, lokalvård, restaurang och kök, 

Svenska kyrkan, vatten och avlopp samt sotare. Huvudskydds 

om buden har gått övergripande skyddsronder inom 

kommuner och landsting. 

förebyggande arbetsmiljöarbete 

För att utveckla delaktigheten på arbetsplatsen har 

Kommunal deltagit i flera konferenser. För att öka skyddsombudens 

möjligheter att påverka arbetsgivaren att satsa 

på förebyggande arbete har Kommunal också medverkat på 

en konferens om psykosocial arbetsmiljö för huvudskyddsombud 

(HSO) och regionala skyddsombud (RSO). Utgångspunkten 

var de höga sjuktalen (på grund av relationer i 

arbetet) inom branschen vård och omsorg. 

erbjudanden för bärplockare 

Under bärsäsongen 2012 fick cirka 6 000 bärplockare från 

tredje land, de flesta från Thailand, anställningserbjudanden. 

Lokalavdelningarna har under året besökt bärföretagen flera 

30 kommuner startade 

nattis under 2012. 

23

24 

Skattebetalarnas pengar ska gå till företag 

som sköter sina skatter och avgifter till stat 

och kommun på ett korrekt sätt. 

gånger och de små meningsskiljaktigheter som har varit har 

kunnat lösas lokalt på ett tillfredsställande sätt. 

På förbundskontoret har kontakter knutits med både 

Migrationsverket och bärföretagen, vilket gav ett bra klimat 

mellan dem och Kommunal. 

När det gäller plockare från Europa som rör sig inom den 

fria rörligheten i EU, blev det vissa problem under 2012. Många 

plockare råkade illa ut när de inte hittade några bär och hade 

varken mat eller något boende, vilket uppmärksammades 

mycket i medierna. Här fick Kommunal en expertroll när 

medierna ville ha en kommentar. 

samarbete för fler vita jobb 

Med målet att motverka osund konkurrens, oegentliga löner 

och anställningsvillkor deltar Kommunal, sedan augusti 2012, 

i projektet Vita jobb. Det är ett samarbete som startade 

2003 mellan fackförbunden Byggnads, Elektrikerna, Målarna, 

Transport och Fastighet. Ett annat mål är att skattebetalarnas 

pengar ska gå till företag som sköter sina skatter och avgifter 

till stat och kommun på ett korrekt sätt. I slutet av 2012 

har LO fått ansvaret för att driva frågan som ett förbundsgemensamt 

projekt i LOs regi. 

motioner i riksdagen 

Samarbetet med kommunalare i riksdagen har fortsatt att 

utvecklas. Arbetet har skett i fem arbetsgrupper: kvalitet i 

vård och omsorg, barnomsorg, sjukförsäkringen, migrerad 

arbetskraft samt arbetsmarknad. 

Under hösten lämnade riksdagsledamöterna in ett 20-tal 

motioner som bygger på samarbetet i arbetsgrupperna och 

som alla berör Kommunals medlemmar. Riksdagsgruppen 

har också via andra aktiviteter debatterat frågorna vid

Samarbetet med kommunalare 

i riksdagen har fortsatt att utvecklas. 

Under hösten lämnade riksdagsledamöterna 

in ett 20-tal motioner som bygger på 

samarbetet i arbetsgrupperna och som 

alla berör Kommunals medlemmar. 

bland annat interpellationer och frågor till regeringen. 

Under året har samarbete inletts med socialdemokrater 

som är kyrkopolitiskt ansvariga inför valet 2013. Kommunal 

deltog på kyrkopolitiskt forum med ett stort inslag om 

arbetsvillkoren för anställda inom Svenska kyrkan. Genom 

samverkan får Kommunal möjlighet att påverka Socialdemokraternas 

handlingsplan när det gäller arbetsmiljö och 

utvecklingsmöjligheter för anställda inom Svenska kyrkan. 

yrkes-sm lockade många 

Kommunal deltog i Yrkes-SM i Malmö i tävlingsgrenen vård 

och omsorg och sponsrade dessutom en del av tävlingsgrenen 

trädgårdsanläggning. Det var Hudiksvall som knep guldet i 

grenen vård och omsorg. 

Efter sju olika tävlingsmoment hade Nora Bertils och 

Andrea Larsson från Bromansgymnasiet samlat flest poäng. 

År 2013 ska en av dem representera Sverige i VM i Leipzig. 

Vid tävlingen nådde Kommunal många elever från grundskolan 

som förhoppningsvis inspirerats till att söka till vård- 

och omsorgsprogrammet. Kommunal fick också möjlighet 

att informera och föra dialog om värdet av att vara fackligt 

ansluten. 

Yrkes-SM bidrog även till att synliggöra medlemmarnas 

yrkesutövning och kompetens i massmedierna och för de 

21 000 besökare som fanns på plats. 

fokus på omsorg 

Äldreomsorgen och barnomsorgen var viktiga i Kommunals 

opinionsbildning under 2012. Ett par rapporter om äldreomsorg 

fick stort mediegenomslag, en av dem var Hänger 

din mammas trygghet på dig. 

Äldreomsorgen var också vår huvudfråga i Almedalen med 

tre seminarier som belyste äldreomsorgen. Under Almedalsveckan 

delades samtidigt t-shirts i barnstorlek ut på temat 

Världens bästa äldreomsorg 2030. T-shirtarna hade texter i 

stil med (2030 är det jag som matar dig) och väckte tankar 

om vem som ska vilja jobba i framtidens äldreomsorg. 

Bilder på barn i Kommunals t-shirtar spreds snabbt i sociala 

medier. 

I december släpptes rapporten Åtstramningens pris – hur 

påverkas de medelålders barnen av äldreomsorgens minskning? 

av Marta Szebehely och Petra Ulmanen. Ett samarbete 

med Akademikerförbundet SSR inleddes också med en 

hearing om biståndsbedömningen inom äldreomsorgen. 

Med fokus på barnomsorgen valde Kommunal att spinna 

vidare på det framgångsrika arbetet året innan och presenterade 

bland annat rapporten Barnomsorg på obekväm 

arbetstid – för vem? I oktober presenterade vi en rapport 

om situationen på fritids, Har någon sett Matilda? Här var 

många avdelningar engagerade och frågan fick stor spridning 

i hela landet och blev en snackis på Twitter under 

hashtaggen #fritids. 

vägval välfärd 

I december presenterade vi vår utredning om vinster i välfärden, 

Vägval välfärd. Det var ett uppdrag från Kommunals 

kongress 2010 som aktualiserades under våren av LOkongressens 

beslut om att arbeta med frågan. Rapporten 

mottogs positivt inom och utanför organisationen. Utifrån 

omfattande medlemsundersökningar bland personal i äldre- 

och barnomsorg kunde Kommunal visa att det verkliga 

problemet i den svenska välfärden är bristande resurser, 

bristande bemanning, bristande politiskt ansvar, dåliga 

arbetsvillkor och låg status för yrkena. Resultaten från 

25

26 

Skriv under du också! 

Right2Water – Kampanjen fick sitt start- 

skott genom att Kommunals ordförande 

Annelie Nordström var med i Sveriges Radio 

P3s program Musikhjälpen som hade just 

vattenfrågan som tema. 

Den 18 oktober deltog Kommunal i Fairtrade Challenge och 

arrangerade fika för 82 000 personer på bland annat arbetsplatser, 

torg och sektionsexpeditioner runt om i landet. 

medlemsundersökningarna gick som ett medskick till LOs 

ställningstagande i frågan. 

från nätrot till kvinnodag 

Under året medverkade Kommunal på Nätrot ’12 för att nå 

fram till politiska bloggare, på Stockholm Pride för att lyfta 

det fackliga mångfaldsarbetet och på LO-kongressen där vi 

hade egna röstberättigade ombud. 

Kommunal gjorde också en insats för klimatet genom att 

klimatkompensera allt tryck och deltog i Fairtrade Challenge 

med tusentals registrerade fikadeltagare. På internationella 

kvinnodagen 8 mars deltog Kommunal i ett samarbete med 

flera organisationer som kallades 15:51-kampanjen. 

rätt till rent vatten 

Ännu en kampanj som Kommunal jobbade med var Right- 

2Water. Det är ett Europafackligt projekt för att försöka få 

fram ett medborgarinitiativ i EU för rätten till rent vatten. 

Vår uppgift är att i Sverige samla in 150 000 namn under 

2012–2013 tillsammans med andra svenska fackförbund. 

Kampanjen fick sitt startskott genom att Kommunals 

ordförande Annelie Nordström var med i Sveriges Radio P3s 

succéprogram Musikhjälpen som hade just vattenfrågan 

som tema. 

sjukförsäkring och arbetsmiljö i hetluften 

Sjukförsäkringen har varit en högaktuell och prioriterad fråga 

för Kommunal under året, bland annat för att påverka arbetet 

i den parlamentariska socialförsäkringsutredningen. Vi har 

besvarat remisser och släppt rapporten Under höga tak 

ryms alla, där vi föreslår att taken i sjukförsäkringen höjs 

kraftigt. 

Under 2012 färdigställdes en undersökning om arbetsmiljön 

för medlemmar med utländsk bakgrund och publicerades 

i boken Det räcker inte att göra rätt. I boken berättar intervjupersonerna 

om hur de upplever olika besvär i muskler och 

leder samt sömnbesvär eller huvudvärk. Symptomen är 

vanliga bland medlemmar i Kommunal, men diskriminering 

och kränkning på grund av utländsk bakgrund i samspel 

med övriga faktorer kan göra arbetstagare med utländsk 

bakgrund relativt mer utsatta för ohälsa.

Återkommande upplevelse av diskriminering anses vara en 

form av kronisk stress. Många av intervjupersonerna berättar 

att de har upplevt diskriminering och kränkning vid olika 

faser i arbetslivet. 

aktivt arbete i ilo 

För att förbättra anställningsvillkoren för löntagare både 

i Sverige och i världen har Kommunal, genom sin plats i 

svenska ILO-kommittén, fortsatt att ställa krav på den 

svenska regeringen att ratificera ILO-konvention nr 94 

om arbetsklausuler och sociala kriterier i kontrakt där 

offentlig myndighet är part. ILO, Internationella arbetsorganisationen, 

är FNs fackorgan för arbetslivsfrågor. 

I år fick vi draghjälp av riksdagen som skickade ett tillkännagivande 

till regeringen där de begärde ratifikation 

av konventionen. Vi har även fortsatt begärt att regeringen 

ska ratificera ILO-konvention nr 189 om arbetsvillkor för 

personer som arbetar i andras hushåll. Bägge dessa konventioner 

har helt avvisats av regeringen, bland annat har 

de anfört att de avvaktar en EU-ratificering – vilket är 

omöjligt eftersom EU inte kan vara medlem i ILO. 

standard för global arbetsmiljö 

I arbetet för ökad säkerhet av arbetsmiljö för medlemmar 

och arbetstagare i andra länder har Kommunal via standardiseringskommittéer 

påverkat utvecklingen inom följande 

områden: bäddutrustning för vårdmiljöer, trädgårdsmaskiner, 

fordonsergonomi, förbrukningsmaterial inom sjukvården, 

stick- och skärskador, lantbruksmaskiner och trädgårdsmaskiner 

samt ergonomi. 

sociala dialogen i eu 

Under året har parterna i ETF, Europeiska transportarbetarefederationen, 

diskuterat problematiken med bristen på 

förare och att det är viktigt att locka yngre och kvinnor till 

transportbranschen. Två projekt har pågått under året, WISE 

– Women employment in urban public transport companies 

och förarplatsprojektet. 

Andra viktiga frågor för ETF är förarbevisutbildningen och 

hur den ser ut i de olika länderna, hur vi kan hjälpa förare från 

andra länder när de får problem vid körning utanför det egna 

landet, kör- och vilotidsreglerna samt hur den nya generationens 

färdskrivare ska utvecklas och vilka uppgifter som 

ska gå att få ut av den. 

EFFAT, Europeiska federationen för fackföreningar inom 

livsmedelsindustrin, jordbruket, restaurang- och turistsektorerna, 

har fortsatt sitt prioriterade arbete med osäkra 

anställningar. 

En webbsida www.precarious-work.eu/en har skapats där 

medlemsförbunden kan dela information och erfarenheter. 

bättre villkor genom utvecklingssamarbete 

Genom samarbetsprojekt i sammanlagt 40 länder stödjer 

Kommunal 118 förbund, som är medlemmar i samma 

globala fackliga federationer som vi, i deras arbete med 

fackliga och mänskliga rättigheter. 

Projekten fokuserar på att stärka fackens förutsättningar, 

jämställdhet, organisering och arbetsmiljö. Flera av projekten 

har varit framgångsrika i att påverka lagstiftning, reformer 

och förhandlingar. Detsamma gäller för arbetet med att stärka 

kvinnor och ungdomar, de har både blivit mer aktiva och 

bättre representerade på ledande poster inom förbunden. 

”Det räcker inte att göra rätt” heter boken, som bygger på intervjuer 

med 17 slumpvis utvalda medlemmar med utländsk bakgrund, främst 

inom vård och omsorg. Författaren Yeshiwork Wondemeneh, utredare 

på Kommunal, menar att deras berättelser sätter fingret på många 

viktiga frågeställningar. 

27

28 

Hör Evangeline Bourmpoula, ekonom vid 

ILO, berätta hur kvinnor drabbas hårdare än 

män av arbetslöshet i ekonomiska kriser. 

tre framgångsrika projekt 

I projektet med det vietnamesiska förbundet inom hälsa och 

sjukvård har medlemsrekryteringen i den privata sektorn ökat. 

Förbundet har också varit framgångsrikt i sina utbildningar i 

förhandlingsteknik och kollektivavtal vilket har gett högre 

löner och bättre övertidsersättning. 

Det sydafrikanska projektet där regionala skyddsombud 

utbildas är unikt i och med att det drivs gemensamt av 

lantarbetarfacken, arbetsgivarorganisationer och arbetsmarknadsdepartementet. 

De har fått ner antalet olycksfall, 

tillgången och användningen av skyddsutrustning och 

skyddskläder har ökat. Gravida kvinnor slipper arbeta med 

bekämpningsmedel, rapporteringen av olyckor och tillbud 

har förbättrats, den sociala dialogen har utvecklats vilket 

gett bättre kollektivavtal och fler medlemmar. 

I projektet i Asien har man i Pakistan tack vare ihärdigt 

arbete äntligen lyckats få fackliga rättigheter för lantarbetare 

och att de får rätt att träffa kollektivavtal. I Indien 

har ett avtal nåtts mellan en teplantage, ägd av en industrikoncern 

och de anställda efter en konflikt. 1 200 anställda 

hade blivit lockoutade i flera månader efter en strejk. Man 

lyckades få åtalet mot de anställda nedlagt och ersättning 

för de månader arbetarna var avstängda. 

fackliga rättigheter = mänskliga rättigheter 

FN-organet ILO har i uppdrag att förhindra att arbetare 

utnyttjas och exploateras. Deras kärnkonventioner reglerar 

grunderna på arbetsmarknaden, såsom organisationsrätt, 

lika lön för män och kvinnor, kollektiv förhandlingsrätt och 

förbud mot tvångsarbete. Trots att en majoritet av länderna 

i FN har antagit konventionerna är det många som medvetet 

bryter mot dem. En del regeringar anklagar fackligt aktiva 

för att vara ett hot mot den nationella säkerheten eller för 

samröre med terroristorganisationer för att komma runt att 

de har åtagit sig att respektera fackliga rättigheter. Kampen 

förs varje dag i många länder av människor som riskerar att 

utsättas för hot, avskedanden, fängslanden, tortyr, sexuella 

trakasserier och till och med mord. 

stöd till både förbund och individer 

I Turkiet kämpar fackförbunden mot antifackliga lagar och 

ständiga trakasserier. Offentligfacken har ändå lyckats 

rekrytera 25 600 arbetstagare som har osäkra anställningar 

och förbättrat deras löner med upp till 40 procent. De har 

också arbetat aktivt för bättre villkor för kvinnor och ungdomar 

med att stärka deras fackliga engagemang. Kommunal 

har skickat flera protestbrev till den turkiska regeringen. 

De har gällt ledare och aktiva, varav många var kvinnor, 

som arresterats och fängslats för att de deltagit i fackliga 

aktiviteter. 

Kommunal har stött indonesiern Arif Islam från förbundet 

Angkasa Pura I Union som blev avskedad efter att på sin fritid 

ha deltagit i en strejk. Kommunal beviljade ett anslag från 

KNS Solidaritetsfond för mat till hans familj, för advokatkostnader 

och för att facket skulle kunna informera om hans 

fall. Arbetsdomstolen dömde hösten 2012 helt i enlighet 

med fackets yrkande att han ska återfå sitt arbete. Domen 

var en stor framgång då den slog fast att strejken var laglig 

och att arbetstagarnas rättighet till konfliktåtgärder måste 

erkännas. 

”urgent actions” 

En internationell solidaritetshandling som ofta är effektiv är 

att skicka protestbrev till regimer som kränker fackliga företrädare 

och fackliga rättigheter. Under året har Kommunal 

skickat flera protester till olika regeringar. 

Protestbreven till Iran har handlat om att fria fackföreningar 

ska tillåtas, att förföljelserna mot dem som försöker organisera 

sig ska upphöra, likaså de godtyckliga arresteringarna och 

domarna samt att de som är fängslade ska släppas fria och 

även få medicinsk vård. 

Andra länder Kommunal har skickat protestbrev till är 

Colombia där fackliga medlemmar felaktigt avskedades för 

åtta år sedan och inte återanställts än trots uppmaningar 

både från ILO och från en lokal domstol. 

Vi har också skickat brev till Moldavien där lantarbetare 

inte fick ut sina löner, till Kirgizistan mot ett nytt lagförslag 

som innebar försämrad strejkrätt och sämre möjligheter till 

kollektivförhandling, till Algeriet där IULs representant blev 

kidnappad och misshandlad och till Nederländerna där ett 

vårdföretag vägrade låta fackliga representanter träffa de 

anställda och arresterade dem för olaga intrång.

fokusmål 

Medlemmarna upplever att det är vi som 

har stått för förbättringarna i deras löne- och 

anställningsvillkor på arbetsplatsen. 

29

FÖRhANDLINGAR 

30 

Högre löner och 

bättre villkor för många 

I 2012 års avtalsrörelse lyckades Kommunal få 

igenom löneökningar på mellan 2,6 och 3 procent 

och lägstalönerna höjdes med samma kronslag 

som lönerna ökade i samtliga avtal. Villkoren för 

visstidsanställda förbättrades, liksom villkoren för 

dem som arbetar övertid eller mertidsarbete vid 

jour. De flesta avtalen är ettåriga och kommer att 

omförhandlas redan 2013. 

årets avtalsrörelse var tuff, av flera skäl. Livsmedelsarbetareförbundet, 

GS-facket och IF Metall valde att ställa sig 

utanför LO-samordningen. Det innebar att det inte var ett 

enigt LO som genomförde avtalsrörelsen. 

Under våren tecknade facken inom industrin de första 

kollektivavtalen på 3 procent under 14 månader, vilket 

gav en årstakt på 2,6 procent. Handelsanställdas förbund 

tecknade, efter omfattande varsel och sympatiåtgärder 

från flera LO-förbund, ett kollektivavtal på 2,6 procent. 

Kommunal följde sedan den procentsats som industrin och 

Handelsanställdas förbund gjort upp om, med undantaget att 

vi höjde lägstalönerna lika mycket i krontal som utgående 

löner höjdes. 

många ettåriga avtal 

Avtalsrörelsen 2012 resulterade i ettåriga avtal med de 

flesta centrala arbetsgivarorganisationer. Tre avtal inom 

Arbetsgivaralliansens område träffades på två år. 

nya kollektivavtal 

Vårdföretagarnas Kollektivavtal bilaga E Vård och behandlingsverksamhet 

samt omsorgsverksamhet och Bransch F 

Äldreomsorg separerades. Även trossamförbundet Svenska 

kyrkan inom IDEA fick ett eget avtal. 

bättre villkor vid visstidsanställningar 

Vid sidan av löner och ersättningar var frågan om villkorsförbättringar 

vid visstidsanställningar en röd tråd i de flesta 

förhandlingar. För att lyfta denna fråga tog Kommunal fram 

rapporten Ständigt standby. Rapporten belyste hur visstidsanställdas 

situation ser ut och lyfte bland annat att visstidsanställning 

innebär lägre lön, inte bara gäller unga och inte 

heller leder till fast jobb på sikt.

13.03 

stockholm 

Mattias Gustafsson 

Styr- och reglertekniker 

Det känns mäktigt att vara delaktig i processen att rena 

Mälarens vatten till dricksvatten för 1,3 miljoner 

stockholmare. Jag gillar också att jobbet är både intellektuellt 

och handfast. Ena veckan sitter jag framför datorn och 

programmerar eller klurar ut nya lösningar, veckan efter är 

jag ute och drar kablar och sköter underhåll. 

31

32 

• Ettåriga avtal i de flesta branscher. 

• 2,6–3 procent mer i lön. 

• Lägstalönerna ökade med uppåt 700 kr. 

• Bättre villkor för visstidsanställda. 

• Nytt kollektivavtal för privatanställda 

personliga assistenter. 

Insatserna för att förbättra 

villkoren för privatanställda personliga 

assistenter har gett resultat. 

I många branscher ledde förhandlingarna till bättre möjligheter 

att gå från visstidsanställning till tillsvidareanställning, 

och visstidsanställningen begränsades till totalt tre år. Det 

gäller bland annat i branscherna vård och omsorg samt hemservice. 

En annan fråga som var högaktuell i flera branscher 

var den om arbetskläder. Det resulterade i förbättringar för 

medlemmar inom bland annat trädgårdsanläggning, trädgårdsodling, 

jordbruk och golfbanor. 

fokus på personliga assistenter 

En viktig grupp i avtalsrörelsen var privatanställda personliga 

assistenter. Här varslade Kommunal om konflikt. Unikt 

för detta varsel var att flygbussarna varslades om sympatistrejk 

för att få arbetsgivarna att ge vika. Efter hårda förhandlingar 

med arbetsgivarparten Almega Vårdföretagarna 

kunde ett nytt kollektivavtal tecknas. 

Det var på flera sätt en historisk delseger eftersom vi fick 

uppsägningstiden reglerad i avtalet och en reglering om att 

medlemmarna ska ha en garanterad sysselsättningsgrad som 

ska framgå av anställningsavtalet och att månadslön ska 

tillämpas. 

Parallellt med förhandlingarna genomfördes en annonskampanj 

i dagstidningar, på webbplatser, i sociala medier. 

Cirka 35 000 personer klickade sig vidare för att läsa vår 

åsikt om personliga assistenters situation och över 3 000 

personer tittade på vår webbsända presskonferens, vilket 

är den högsta tittarsiffran någonsin för Kommunals webbsändningar. 

bättre jourregler 

På de avtal där det förekommer jour är den ständiga frågan 

att bilden av hur det hanteras lokalt inte stämmer mellan 

parterna. På Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har 

man tillsatt en arbetsgrupp för att hitta en gemensam tolkning 

av hur bilagan ska tolkas till våra medlemmars fördel. 

Inom vårdföretagarnas avtalsområde gjordes förbättringar 

av jourreglerna inom avtalsområdena vård och omsorg och 

inom ambulans. 

hög tid för jämställda löner 

I arbetet för jämställda löner presenterade Kommunal 

gemensamt med legitimerade sjukgymnaster, Akademikerförbundet 

SSR, Vision och Vårdförbunden rapporten Hög tid 

för jämställda löner. I samband med internationella kvinnodagen 

inleddes ett bredare samarbete med flera fackförbund, 

kvinnoorganisationer och politiska kvinnoförbund inom 

15:51-rörelsen, som arbetar för att uppmärksamma 

löneskillnaderna mellan kvinnor och män. 

bättre kommunikation om förhandlingarna 

Kommunikationen med medlemmar om kollektivavtalsförhandlingarna 

utvecklades under 2012. Sms-tjänsten för 

snabb information om senaste nytt användes igen, vilket 

uppskattades, och Kommunal berättade på ett nytt sätt om 

de nya kollektivavtalen i foldern Ditt nya avtal. 

Under september startades ett internt arbete, Samordning 

13, där Kommunal valde ut sex prioriterade branschområden 

som akut behöver fler medlemmar inför kommande förhandlingar. 

Det ska också mynna ut i stöd till förtroendevalda 

lokalt. 

155 centrala kollektivavtal 

Under året hanterade Kommunal 155 centrala kollektivavtal. 

670 företag gick med som nya medlemmar i en

Statistik tvister 2005–2012 

År 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Arbetsskador 661 796 808 494 665 840 537 446 

- avslutade 751 757 833 623 612 773 628 530 

Tvister 282 306 243 260 236 198 177 199 

- avslutade 357 230 241 314 265 291 199 195 

Rättshjälp 53 45 53 88 74 120 75 68 

- avslutade 158 50 59 76 55 92 77 105 

Diskriminering 46 54 69 75 66 58 28 0 

- avslutade 57 45 54 85 77 62 48 4 

Skiljenämnd 61 66 59 42 16 11 17 13 

- avslutade 63 63 61 42 16 12 18 13 

Skadestånd avd 17 28 57 55 91 54 41 48 

- avslutade 16 29 55 56 91 53 42 48 

arbetsgivarorganisation och 187 företag träffade hängavtal 

med förbundet. Totalt har cirka 3 600 företag träffat hängavtal 

med förbundet. 

Förbundet hanterade 1 829 företag där kollektivavtal 

saknas, totalt fanns 3 815 medlemmar på dessa företag. 

förberedelser inför avtalsrörelsen 2013 

Eftersom de flesta av Kommunals avtal blev ettåriga under 

avtalsrörelsen 2012, fattade förbundsstyrelsen beslut om 

att förlänga alla delegationernas mandat över avtalsrörelsen 

2013. Även alla avtalsförslag som kom in till avtalsrörelsen 

2012 skulle ligga kvar. Under oktober månad genomfördes 

avtalskonferenser på Marholmen med samtliga delegationer, 

där nya och gamla avtalsyrkanden diskuterades och prioriterades. 

Under hösten enades LO-förbunden om en samordning 

i avtalsrörelsen 2013. De gemensamma kraven innebär 

löneökningar med 2,8 procent för alla som tjänar 25 000 

kronor och mer. Alla som tjänar mindre än 25 000 kronor i 

månaden ska få löneökning med minst 700 kronor per månad. 

Avtalens lägstalöner ska höjas med minst 700 kronor i 

månaden. 

2013 års avtalskrav innehåller också ett försäkringspaket 

och ett föräldrapenningtillägg. 

ny referensgrupp för rut 

Under avtalsrörelsen 2012 bjöd Kommunal in till en referensgrupp 

inför förhandlingar om nya kollektivavtal inom hushållsnära 

tjänster och hemservice, så kallade rutjobbare. 

Inbjudningarna gick ut med sms till alla befintliga medlemmar 

i gruppen, annonser på fyra språk och annonsering på 

Facebook. I november hölls en tvådagarskonferens med 

referensgruppen där förbundet gick igenom vilka avtalsyrkanden 

som ska läggas fram till motparten. Samtliga 

tretton deltagare kommer att ingå i avtalsdelegationen i 

2013 års avtalsrörelse. 

nordiskt samarbete om löneförhandlingar 

En av årets KNS-konferenser (Kommunalanställdas Nordiska 

Samarbete) hade Löneförhandlingar i kristider som tema 

och behandlade lokal och individuell lön och frågan hur vi 

gör våra medlemmar till framtidens lönevinnare. 

Det beslutades att det nordiska fackliga samarbetet om 

lönefrågor måste få en ny dimension där nationsgränser 

inte ses som absoluta gränser för ett löneavtal. Man beslutade 

också att en nordisk arbetsgrupp tillsätts för att 

ta fram en rapport om hur vi återtar initiativet i de lokala 

löneförhandlingarna, den ska vara klar till representantskapet 

2014. 

aktuella tvister 

Till förbundet kom det under 2012 in 805 ärenden, varav 

446 arbetsskador, 199 tvister, 68 begäran om rättshjälp, 

13 skiljenämndsärenden, 48 skadeståndsärenden från 

avdelningarna, 0 diskrimineringsärenden och 31 övriga 

ärenden. Förbundet avslutade 924 ärenden under 2012. 

skadestånd 

Förbundet har under 2012 i samband med fem centrala 

tvister erhållit 152 250 kronor i skadestånd av arbetsgivarna. 

I 48 lokala tvister har arbetsgivarna sammanlagt betalat 

in 700 000 kronor i skadestånd till förbundet. 

33

34 

15,9 miljoner 

till medlemmarna i arbetsrättsliga 

tvister. 

socialförsäkringar 

LO-TCO Rättsskydd AB har på Kommunals uppdrag drivit 

försäkringsrättsliga ärenden och därmed utverkat 72 miljoner 

kronor åt medlemmarna. 

arbetsrätt 

LO-TCO Rättsskydd AB har tillsammans med Kommunal 

utverkat 15,9 miljoner kronor åt medlemmarna i arbetsrättsliga 

tvister. 

avgjort i arbetsdomstolen 

AD 36/2011 

Förbundets medlem sades upp av arbetsgivaren som menade 

att medlemmen kommit för sent vid ett flertal tillfällen, uppträtt 

illojalt och vid upprepade tillfällen inte blåst i alkoskåp. 

Arbetsdomstolen ansåg inte att arbetsgivaren hade fog för 

uppsägningen och utdömde skadestånd på 70 000 kronor 

till medlemmen. Han fick också ekonomiskt skadestånd med 

2 176 kronor. Arbetsgivaren köpte därefter ut medlemmen 

mot 32 månaders lön. 

AD 18/2012 

Förbundet stämde Traveller Buss AB för att de inte betalt 

ersättning till förarna enligt en bilaga till det centrala kollektivavtalet. 

Arbetsdomstolen fann att arbetsgivaren gjort fel. 

Elva medlemmar fick 20 000 kronor vardera i skadestånd och 

mellan 35 000 och 84 000 kronor i retroaktiva ersättningar. 

AD 36/12 

Förbundets medlem avskedades efter att två arbetskamrater 

anmält att han kränkt en kvinnlig vårdtagare sexuellt. 

Arbetsdomstolen fann att de två arbetskamraternas vittnesmål 

inte var tillräckligt. De ansågs inte helt säkert ha sett vad 

som hände mellan vårdtagaren och förbundets medlem. 

Förbundet vann målet och medlemmen fick 125 000 kronor 

i skadestånd. Han köptes senare ut av arbetsgivaren med 24 

månaders lön. 

pensioner och försäkringar 

PENSIONER 

Under hösten sade arbetsgivaren på Sveriges Kommuner 

och Landsting upp gällande tjänstepensionsavtal, KAP-KL. 

Därefter har förhandlingar inletts i syfte att komma överens 

om ett nytt avgiftsbaserat tjänstepensionsavtal. 

Under senare delen av året kom en begäran om förhandling 

avseende tjänstepensionsavtalen för Svenska kyrkan och 

arbetsgivarorganisationen KFO, Kooperationens förhandlingsorganisation. 

AVTALSFÖRSÄKRINGAR 

Förändring i TFA-KL-villkoren förhandlades under våren. 

Förändringarna innebär att ersättning lämnas utan karenstid 

vid arbetsolycksfall och att kostnader ersätts från första 

kronan. Under året har förhandlingar kring villkoren i avtalsförsäkringarna 

på KL-området fortsatt. I slutet av året tecknades 

överenskommelser om slopande av vållandeprövning 

i TFA-KL-försäkringen samt införande av egenföretagarförsäkring 

för företagare inom Pacta. 

DISKUSSION OM MEDLEMSFÖRSÄKRINGAR 

Under 2012 har diskussionerna fortsatt kring förbättringar 

av villkoren i förbundets sjuk- och efterlevandeförsäkring. 

Det har lett till att fler diagnoser införs i villkoren för 

Diagnoskapital och att en höjning av Diagnoskapitalet 

trädde i kraft 2013-01-01.

fokusmål 

För att alla medlemmar ska få 

samma/lika service, jobbar vi i den 

nya organisationen KLOK. 

35

14.45 

brandbergen 

Kathy Andersson 

Barnskötare 

Det är fantastiskt att utvecklas tillsammans med barnen. 

På senare år har synsättet förändrats. I dag är barnen mer 

delaktiga i sin egen utveckling som sker i samspel med andra barn 

och oss vuxna. Statusen på mitt yrke behöver förbättras. Hur kan 

det vara mer värt att jobba med datorer än med människor?

ORGANIsATION 

Ökad tillgänglighet 

och snabbare svar 

Den stora förändringen av Kommunals organisation 

ägde rum under 2011. Sedan dess har arbetet med 

att skapa ett Kommunal, där servicen är lika bra 

för alla medlemmar oavsett bostadsort, fortsatt. 

Det har bland annat resulterat i att Kommunal 

Direkt införs på försök i hela landet och att verktygen 

för fackligt aktiva har utvecklats. 

i mars 2012 beslutade förbundsstyrelsen att starta en 

försöksverksamhet under 2012 med Kommunal Direkt i Skåne. 

Syftet har varit att öka tillgängligheten och ge snabbare service 

samt rådgivning till medlemmarna. 

Vi vill också väcka intresse för medlemskap bland dem som 

ännu inte är medlemmar. Ett annat syfte har varit att göra 

det möjligt för sektionerna att, i ännu större utsträckning, 

kunna utföra arbetsplatsnära fackligt arbete. 

Till Kommunal Direkt har medlemmar, icke medlemmar 

och förtroendevalda kunnat vända sig och få direkt kontakt 

med en ombudsman. Kommunal Direkt fick omedelbart 

många samtal och det har hållit i sig under hela försöksperioden. 

Samtalen har inte bara kommit från Skåne utan 

medlemmar från andra delar av landet har hittat dit och 

fått hjälp. Det har också funnits möjlighet att få kontakt 

via e-post, webb och Facebook. 

Upplevelsen av samtalen har varit mycket positiv. De 

flesta som har ringt har varit väldigt nöjda med servicen. 

I december 2012 beslutade förbundsstyrelsen att starta 

en försöksverksamhet med Kommunal Direkt i hela landet 

under 2013. Försöket pågår till och med 2016. 

nya sätt att mötas 

Inför 2012 formades flera av Kommunals mötesplatser om 

för att vara mer anpassade till dagens behov av att kunna 

kombinera snabb och strategisk kommunikation. Ökad 

dialog lokalt-centralt är också ett led i att skapa ett 

Kommunal. 

Under året har det startats regelbundna webb-tv-sändningar, 

genomförts chefsdagar för alla chefer i förbundet 

och skapats en mötesplats för mer strategiska diskussioner 

än de tidigare konferenserna med avdelningarnas ledningsgrupper. 

37

38 

Kommunals strategidagar med avdelningarnas ledningsgrupper, 

förbundsledning, förbundsstyrelse och enhetschefer 

har som syfte att genom olika inspel om omvärldsförändringar 

se över nuvarande strategier och föra samtal 

om och ta ställning till nya övergripande strategiska frågor 

så att dessa får genomslag i hela organisationen. 

Förbundsledningen medverkade vid avdelningarnas 

utvecklingsarenor under hösten. Syftet var att föra dialog med 

sektionsordförandena om vilket fokus som behövs i förbundet 

för att lyckas uppnå Kommunals mål. Deltagandet gav också 

förbundsledningen ökade kunskaper om sektionernas arbete, 

arbetsförhållanden, kapacitet, idéer och behov. 

Utvärderingarna var överlag mycket positiva och bidrog 

till att skapa en ömsesidig tillit och en positiv känsla av 

att vi tillsammans kan övervinna vår tids utmaningar. 

lättare att ringa 

Under 2012 har även alla Kommunals sektioner fått en 

anknytning i växeln vilket gör Kommunal än mer tillgängligt 

för medlemmarna. 

utveckling av fackligt lärande 

Arbetet med att standardisera våra utbildningar för att nå 

en nationell gemensam nivå har fortsatt under året. För att 

få ett genomslag i detta har vi genomfört ett stort antal 

handledarutbildningar under året. I dessa utbildningar har 

både förtroendevalda och anställda deltagit. Totalt har det 

genomförts 16 förbundskurser med 559 deltagare vilket är 

en ökning med 47 procent. Våra förtroendevalda har deltagit 

på LOs centrala kurser. 

I vårt arbete att öka tillgängligheten fortsätter vi med 

inläsning av material så att de finns tillgängliga för den som 

vill lyssna. Nu finns följande material på CD; Allt om dina 

medlemsförsäkringar, Mäns våld mot kvinnor, Mötas med 

respekt, Grattis du ska hålla utbildning och Kommunals 

medlemmar och den globala utvecklingen. 

Förbundet har också tagit fram funktionsutbildningar för 

de av förbundsstyrelsen beslutade sektionsuppdragen. Till 

sektionsuppdragen har vi tagit fram deltagarmaterial och 

till detta finns också handledarmaterial. Genomgående i 

alla material är medlemsvärvning och stödet för det fackliga 

arbetet på arbetsplatsen. En stor del av de utbildningar 

som genomförts har varit handledarutbildningar för att 

avdelningarna ska kunna hålla funktionsutbildningar 

för sektionsuppdrag. 

utbildning i pensioner och försäkringar 

Under hösten genomfördes fyra endagarsutbildningar för ett 

hundratal förtroendevalda lokalt. Innehållet i utbildnings dagen 

var vårt allmänna pensionssystem samt alla avtalspensioner 

våra medlemmar kan omfattas av via kollektivavtalet. 

Under samma tidsperiod genomfördes också en tre dagar 

lång grundutbildning i ITP-avtalet för 25 lokala företrädare. 

På en tvådagarskonferens på Marholmen för förbundets 

brandmän diskuterades och informerades om eventuella 

förändringar i brandmännens särskilda avtalspension. 

utbildning av försäkringsrådgivare 

Under året har en avdelning, avdelning Öst, fått pengar från 

förbundets kvartsmedel för genomförande av medlemskvartar 

för privatanställda medlemmar på avtalsområde 

SAF-LO. 

Dessutom har avdelning Skåne fått pengar från förbundets 

informationsmedel för genomförande av en lokal tredagarskonferens 

om social- och avtalsförsäkringar för ett sextiotal 

fackligt förtroendevalda. 

verktyg för att förändra 

Kommunals organisation kräver ett alltmer utökat samarbete 

mellan olika enheter för att åstadkomma bästa 

möjliga ekonomiska och verksamhetsmässiga effektivitet. 

Förbundskontoret har fortsatt utveckla verktyg för att 

stödja avdelningarnas processer, som gör det möjligt för 

förtroendevalda och medlemmar att förändra situationen 

på arbetsmarknaden och arbetsplatserna. Dessa verktyg 

och processer ska också ge förtroendevalda förutsättningar 

att ge bra service till alla medlemmar – både anställda och 

arbetslösa. 

Hela Kommunal ska utvecklas till ett arbetslag med gemensamma 

värderingar, mål och utgångspunkter för arbetet. 

Strategin för arbetsmarknadsfrågor är grunden för ett gemensamt 

arbetssätt i organisationen. Strategin bygger på att 

hela organisationen har en tydlig linje för vad och vem som 

ska utföra arbetsuppgifterna. 

Materialet Allt hänger ihop arbetades fram under år 2011. 

I materialet förklaras bland annat hur den svenska arbets-

marknadsmodellen, med fackligt knutna arbetslöshetskassor 

och en frivillig arbetslöshetsförsäkring, bidrar till en hög 

facklig organisationsgrad. Under 2012 har 30 000 material 

distribuerats till avdelningarna från Förbundskontoret. 

Samarbetet med Kommunals a-kassa har fortsatt och 

fördjupats under året, för att uppnå förbundets målsättning 

– att medlemmarna väljer att stanna kvar i Kommunal och 

a-kassan. Samarbetet syns i dag i Kommunals verktygslåda, 

den så kallade A-Ö listan, på Kom In. Där hittar sektionerna 

fakta om arbetslöshetsförsäkringen samt om arbetsmarknad 

under en och samma flik. 

arbeta rätt ska bli en manual 

Syftet med Arbeta rätt är att ta fram en handlingsplan för 

att utveckla en sammanhållen strategi och en helhetssyn 

på Kommunals arbete med de fackliga kärnfrågorna – löner, 

arbetstid, anställningsformer, arbetsmiljö och hälsa samt 

kompetensutveckling. Jämställdhet spelar en viktig roll i 

samtliga kärnfrågor och finns med på en övergripande nivå. 

Handlingsplanen ska leda till att vi utvecklar nya arbetsformer 

och en tydligare struktur. Den ska göra det lättare 

att förstå hur olika arbetsvillkor påverkar varandra på den 

enskilda arbetsplatsen så att vi kan skapa positiva utvecklingsspiraler. 

Medlemmarnas stora betydelse betonas, ett 

arbetsplatsnära fackligt arbete mot en positiv utveckling 

kan bara skapas om medlemmarna vill och får möjlighet 

att utveckla sin arbetsplats. 

Årets arbete har inriktats på att komplettera, utveckla 

och uppdatera material som ska finnas så att Kommunals 

förtroendevalda upplever att Arbeta Rätt är en manual som 

är till hjälp och nytta för alla fackliga kärnfrågor. 

kommunikationen utvecklas 

Arbetet med att utveckla kommunikationen med medlemmar 

via Facebook fortsatte och mot slutet av året 

hade Kommunal över 7 500 gillare på den centrala sidan. 

Frågorna om arbetsvillkor och vad som gäller på jobbet 

har ökat markant på sidan. Svaren har ombudsmännen på 

webbtjänsten Fråga Kommunal stått för, i nära samarbete 

med kommunikationsenheten. 

I början av hösten hade Kommunal också något av en 

storm av medlemmar som skrev på sidan för att de inte 

kunde nå Kommunals medlemscenter på grund av långa 

Arbeta rätt 

En handlingsplan för Kommunals 

arbete med de fackliga kärnfrågorna 

– löner, arbetstid, anställningsformer, 

arbetsmiljö och hälsa samt 

kompetensutveckling. 

47% 

fler deltagare i 

förbundskurserna. 

39

40 

VÅR NYA VISION 

Viktiga jobb värda att älska 

– dygnets alla timmar. 

väntetider. Den Facebookstormen ledde till att Kommunal 

under hösten anställde fler medlemshandläggare. 

En rad andra utvecklingsprojekt pågick under 2012 för att 

göra Kommunal till en mer effektiv organisation. Det nya 

systemet för omvärldsbevakning, Spaningsportalen, lanserades 

med en turné hos avdelningarna. Sektionerna fick 

nya webbplatser som nu ligger inom Kommunals nyaste 

webbsystem EPiServer CMS 6. Därmed behövs inte olika 

utbildningar för att kunna uppdatera de olika webbplatserna. 

Kontorstrycket samordnades vilket gav stora besparingar. 

Kommunal satsade också mer på internkommunikation i 

form av ett internt nyhetsbrev varje månad och ett internt 

tv-program med namnet Kommunal-Nyheterna varannan 

vecka. Satsningen på tv-programmet blev så populär att 

förbundsstyrelsen i slutet av året fattade beslut om att 

fortsätta göra videoreportage riktade till medlemmarna 

under 2013. 

förändringar på förbundskontoret och hagagatan 

Den 1 september gjordes en omorganisation på förbundskontoret. 

Kanslienheten delades i två enheter. Kanslistaben 

och administrativa enheten bildades. Kommunals a-kassa 

och Kommunalarbetaren flyttade från Hagagatan och 

Elektrikerna, Fastighets, Svenska Målareförbundet och Seko 

flyttade in i huset. 

ordinarie förbundsmöte i maj 

Förbundets tionde ordinarie förbundsmöte hölls på Hotel 

Clarion Sign i Stockholm den 30–31 maj 2012. På förbundsmötet 

deltog 188 ombud, varav 135 ombud var kvinnor. 

Även förbundsstyrelsens ledamöter, revisorer, lokalkontorschefer, 

förbundskontorets enhetschefer samt föredraganden 

deltog på förbundsmötet. 

Förbundsmötet beslutade att med acklamation välja Per 

Holmström till förste vice ordförande efter Tobias Baudin. Både 

Per Holmström och Tobias Baudin, nytillträdd förste vice ordförande 

för LO, höll tal till förbundsmötet. Även Karl-Petter 

Thorwaldsson, nytillträdd ordförande för LO, höll tal. 

Förbundsmötet fattade beslut om Kommunals övergripande 

mål för 2013 samt budgetprognosen för 2013–2015. 

Förbundsmötet behandlade även 15 motioner. En av motionerna 

som handlade om allas rätt till en bostad föranledde 

en stor och livlig debatt. 

extra förbundsmöte i september 

Förbundets extra förbundsmöte hölls på Hotel Clarion Sign 

i Stockholm den 26 september 2012. Här deltog 187 ombud, 

varav 134 ombud var kvinnor. Även förbundsstyrelsens 

leda möter, revisorer, lokalkontorschefer, förbundskontorets 

enhetschefer samt föredraganden deltog på förbundsmötet. 

Ledamöterna i varumärkesutredningen presenterade rapporten 

Kommunals Vision och förslag till ny vision för förbundet. 

Förslaget debatterades både länge och livligt. Sluten omröstning 

begärdes med stöd av stadgarna § 21 mom 12 och 

genomfördes. 

Förbundsmötet beslutade att med 107 röster mot 90 

bifalla förbundsstyrelsens justerade förslag till ny vision – 

Viktiga jobb värda att älska – dygnets alla timmar. 

förbundsstyrelsen sammanträder 

Förbundsstyrelsen sammanträder normalt två dagar var 

tredje vecka, tisdagar och onsdagar. Den första dagen ägnas 

åt i förväg fastställda teman, och det ordinarie beslutssammanträdet 

äger rum den andra dagen. Under året har 28 

protokollförda sammanträden ägt rum. 

förbundets anställda 

Vid utgången av 2012 hade Kommunal 414 anställda, 

inklusive visstidsanställda och vikarier. 

216 personer var tjänstemän, inklusive de som arbetar på 

våra center. Administrationen är starkt kvinnodominerad då 

169 av dessa är kvinnor. Av tjänstemännen fanns på förbundskontoret 

107 personer, på centret i Sundsvall 49 personer, 

i Sundbyberg 27 personer och i Malmö 33 personer. Av de 

anställda var 179 ombudsmän, av dessa finns 54 på 

förbundskontoret och 125 placerade på lokalavdelningarna. 

109 av ombudsmännen är kvinnor. Det finns 19 regionala 

skyddsombud, varav 9 är kvinnor. 

rekryteringar 

Under 2012 har många rekryteringar gjorts till avdelningarna, 

centren och förbundskontoret. Två nya enhetschefer har 

rekryterats till förbundskontoret och två nya platschefer till 

centren. Rekrytering till lokalkontorstjänsten på Kommunal 

Stockholms län har gjorts under hösten. 

Rekryteringar till pilotprojektet Kommunal Direkt i Skåne 

och till projektet Organisering på arbetsplatser med låg

organisationsgrad och svag facklig aktivitet har gjorts under 

året. 

För övrigt har det gjorts rekryteringar inom alla yrkeskategorier 

vilket har sin grund i större rörlighet. Även generationsbytet 

blir synligt då fler medarbetare är föräldralediga, 

vilket kräver vikarier i allt större omfattning samt att några 

medarbetare har gått i pension. 

utbildningar 

LOs gemensamma ombudsmannautbildning har fortsatt, 

23 ombudsmän har påbörjat utbildningen som genomförs i 

två omgångar. 

En större satsning på ledarskapsutveckling för Kommunals 

chefer har påbörjats. 

Samordnade utbildningar i skriftlig kommunikation, 

Human Dynamics och engelska har genomförts. 

Två kompetensutvecklingsdagar i skriftlig kommunikation 

har ordnats för administrativ personal på avdelningar och 

förbundskontoret i samband med att förbundets skrivregler 

har omarbetats till en webbversion. 

7 500 gillar Kommunal 

på Facebook. 

Förbundsstyrelsen 

Annelie Nordström, förbundsordförande 

Gullbritt Adolfsson, Kommunal Skåne 

Mariann Andersson, Kommunal Sydost 

Ewa-Britt Dahl, Kommunal Vänerväst 

Annica Enbom, Kommunal Bergslagen 

Anders Hagberg, Kommunal Väst 

Maj Karlsson, Kommunal Öst 

Siw Karlsson, Kommunal Mellersta Norrland 

Lotta Olesen Rosén, Kommunal Sydväst 

Mona Persson, Kommunal Mitt 

Cilla Rohdin, Kommunal Bergslagen 

Marcelo Rojas Espinoza, Kommunal Stockholms län 

Anne-Li Rosengren, Kommunal Stockholms län 

Suppleanter 

Suppleanter som har deltagit i förbundsstyrelsen 

Magnus Pettersson, Kommunal Sydost (den 10 januari) 

Marie Jokio, Kommunal Stockholms län (den 20-21 mars) 

Lena Andersson, Kommunal Öst (den 19-20 juni) 

Cicki Schelin-Eriksson, Kommunal Mitt (den 4 september) 

Förbundsledning 

Förbundsordförande Annelie Nordström 

Förste vice ordförande Tobias Baudin t om 26 maj 

Förste vice ordförande Per Holmström fr o m 30 maj 

Andre vice ordförande tillika avtalssekreterare Lenita Granlund 

Tredje vice ordförande tillika kassör Anders Bergström 

41

42 

Kommunal arbetar aktivt med ett 

rehabiliteringsarbete för att på bästa sätt 

underlätta för sjukskrivna medarbetare 

att komma tillbaka till arbetet. 

Med anledning av omfattande förändringar i gällande pensionsplan 

för tjänstemän (KTP-planen) från och med den 

1 januari 2012 har personalenheten under året genomfört 

en landsomfattande informationsturné. Samtliga anställda 

som omfattas av Handels kollektivavtal samt alla regionala 

skyddsombud, som även de omfattas av KTP-planen, har 

informerats om förändringarna i avtalet. 

De anställda har samtidigt fått information om hur det 

svenska pensionssystemet är uppbyggt med allmänpension, 

tjänstepension och eventuellt eget pensionssparande. 

Dessutom har många medarbetare deltagit i utbildningar 

och seminarier inom olika områden. 

anställdas hälsa 

Förbundskontoret fortsätter det förebyggande hälsoarbetet 

både på individuell och på gruppnivå. Vi kan konstatera 

att det finns en tendens att medarbetare blir sjukskrivna 

på grund av stressrelaterade symtom. Ett sätt att försöka 

motverka den formen av ohälsa är att erbjuda möjlighet att 

på gruppnivå delta i medicinsk yoga. Vår friskvårdskonsulent 

har därför utbildats som instruktör. 

I samarbete med företagshälsovården genomförs ergonomikontroller 

på den enskildes arbetsplats i syfte att förebygga 

olika problem och skador. 

Kommunal arbetar också med ett aktivt rehabiliteringsarbete 

för att på bästa sätt underlätta för sjukskrivna medarbetare 

att komma tillbaka till arbetet. Vi följer de olika 

bedömningsfaserna som Försäkringskassan arbetar med 

enligt rehabiliteringskedjan. I de fall där sjukfrånvaron beror 

på arbetsrelaterade problem har vi ett nära samarbete med 

företagshälsovården. 

Sjukfrånvaro 

Sjukfrånvaro bland förbundskontorets* anställda i procent 

Alla Kommunal 

År 2008 2009 2010 2011 2012 

4,79 3,44 3,32 3,62 4,20 

*avser förbundskontor, center och avdelningar 

systematiskt arbetsmiljöarbete 

Under 2012 genomfördes en psykosocial arbetsplatsundersökning 

TQM (Team Quality Management) på våra 

avdelningar och center. TQM uppfyller Arbetsmiljöverkets 

krav på psykosocial undersökning och är en del av vårt 

systematiska arbetsmiljöarbete.

19.31 

södertälje 

Sylvia Fridén 

Brandman 

Jag tycker om spänningen och variationen. När larmet 

går skjuter adrenalinet i höjden. Gillar också att besöka 

skolor, fritidsgårdar och företag, för att förebygga bränder och 

olyckor. Vi har lyckats få några ungdomar som hamnat snett 

att komma på banan igen, och det är oerhört tillfredsställande. 

43

sLUTORD 

Förbundsstyrelsen förelägger 

härmed kongressen verksamhetsberättelsen 

samt redovisningen för 

den ekonomiska förvaltningen 

under verksamhetsåret 2012. 

3. 

1. 

5. 

9. 

7. 

11. 

12.

13. 10. 

8. 

6. 4. 

2. 

styrelsen | stockholm i mars 2012 

1 Mona Persson 

2 Annelie Nordström 

3 Marianne Andersson 

4 Ewa-Britt Dahl 

5 Maj Karlsson 

6 Siw Karlsson 

7 Gullbritt Adolfsson 

8 Cilla Rohdin 

9 Marcelo Rojas Espinoza. 

10 Anders Hagberg 

11 Annica Enbom 

12 Lotta Olesen Rosén 

13 Anne-Li Rosengren

46 

Ordinarie ledamöter i LOs representantskap 

Gullbritt Adolfsson, Förbundsstyrelsen, Kommunal Skåne 

Mariann Andersson, Förbundsstyrelsen, Kommunal Sydost 

Ewa-Britt Dahl, Förbundsstyrelsen, Kommunal Vänerväst 

Annica Enbom, Förbundsstyrelsen, Kommunal Bergslagen 

Anders Hagberg, Förbundsstyrelsen, Kommunal Väst 

Maj Karlsson, Förbundsstyrelsen, Kommunal Öst 

Siw Karlsson, Förbundsstyrelsen, Kommunal Mellersta Norrland 

Lotta Olesen-Rosén, Förbundsstyrelsen, Kommunal Sydväst 

Mona Persson, Förbundsstyrelsen, Kommunal Mitt 

Cilla Rohdin, Förbundsstyrelsen, Kommunal Bergslagen 

Marcelo Rojas Espinoza, Förbundsstyrelsen, Kommunal Stockholms län 

Anne-Li Rosengren, Förbundsstyrelsen, Kommunal Stockholms län 

Lena Andersson, Kommunal Öst 

Lena Andersson, Förbundet 

Anders Bergström, Förbundet 

Christina Dahlström, Kommunal Vänerväst 

Sofia Eriksson, Kommunal Norrbotten 

Lenita Granlund, Förbundet 

Peter Hammarin, Förbundet 

Per Holmström, Förbundet 

Johan Ingelskog, Förbundet 

Kerstin Johnson, Kommunal Västra Svealand 

Alejandro José Caviedes Pinilla, Kommunal Västerbotten 

Esef Mehanovic, Kommunal Skåne 

Berit Müllerström, Förbundet 

Ulf Nilsson, Kommunal Sydost 

Eva Olofsson, Kommunal Västerbotten 

Magnus S Pettersson, Kommunal Sydost 

Christina Schelin Eriksson, Kommunal Mitt 

Ewa Wetterström, Förbundet 

2012 års remissyttranden 

Arbetsmiljöverket: 

• Förslag till ändringsföreskrifter – smitta, toxinpåverkan 

och överkänslighet (Dnr a12-0262) 

Landsbygdsdepartementet: 

• Förslag till reform av den gemensamma jordbrukspolitiken 

efter 2013 (Dnr a11-1042) 

• SOU 2011:75 – Djurskyddsutredningens betänkande 

– Ny djurskyddslag (Dnr a12-00166) 

Näringsdepartementet: 

• Ändring i trafikförordningen avseende höjd högsta tillåten 

hastighet för buss (Dnr a12-0637) 

Socialdepartementet: 

• Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning 

– SOU 2012:6 (Dnr a12-0199) 

• Psykiatrin och lagen – tvångsvård, straffansvar och 

samhällskydd – SOU 2012:17 (Dnr a12-0414) 

• Harmoniserat inkomstbegrepp – SOU 2012:47 

(Dnr a12-0715) 

Socialstyrelsen: 

• Ansvaret för personer med demenssjukdom och 

bemanning i särskilda boenden (Dnr a12-0332)

Bilagor 

verksamhetsberättelse 2012

48 

22.03 

gävle 

Håkan Ågren 

Undersköterska 

Mitt jobb handlar om liv och död. Min insats kan vara 

helt avgörande för en annan människa, och jag får mycket 

uppskattning av patienterna. Önskar bara att sjukhusledningen 

visade samma uppskattning och gav oss större förutsättningar 

att göra ett ännu bättre jobb.

Uppföljning av rapporter vid 2010 års kongress 

BILAGA 1 | VERKSAMHETSBERÄTTELSE | KOMMUNAL 2012 

Stadge- och avgiftskommitténs rapport 

beslut: Att godkänna föreliggande rapport från stadge- 

och avgiftskommittén med förslag till stadgeändringar och 

motiveringar att gälla från kongressen 2010. 

åtgärd: Nya stadgar producerades 2010. 

beslut: Att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att utreda 

antalet ledamöter i förbundsstyrelsen och förelägga 

kongressen 2013 förslag om antal ledamöter. 

åtgärd: I stadgeutredningens rapport framkommer förslag 

till beslut till kongressen 2013. 

beslut: Att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att ureda eventuellt 

byte av namn på förbundet till kongressen 2013. 



beslut: Att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att utreda 

eventuella ändringar för hedersmedlemskapet till kongressen 

2013. 



beslut: Att auktoriserade revisorer för avdelningarna ska 

gälla fr o m den 1 januari 2012. 

åtgärd: Samtliga avdelningar har i dag en auktoriserad 

revisor. 

Välfärdspolitiska prioriteringar 

beslut: Att godkänna de välfärdspolitiska prioriteringarna. 

åtgärd: Rapporten Välfärdspolitiska prioriteringar innehåller 

dels beskrivningar av det ekonomiska läget i kommunsektorn 

och de faktorer som påverkar det, och dels förslag 

om prioriteringar för kongressperioden 2010–2013. 

I prioriteringarna anges verksamheterna först, några prioriterade 

områden inom transfereringar, karensdagen, synen 

på arbetstidsförkortning samt pensionsålder. 

När vi ser tillbaka på kongressperioden kan vi se att de 

prioriteringar kongressen slog fast har följts mycket väl. 

Det kongressen prioriterade var ju verksamheterna och 

det förbundet har lyft fram är inom området verksamheter, 

främst barnomsorgen och äldreomsorgen. 

Inom socialförsäkringsområdet gjordes en utredning om 

höga tak i sjukförsäkringen och utredningen resulterade i 

rapporten Under höga tak ryms alla. Vidare genomfördes 

karensdagsutredningen som kongressen beslutade om och 

den resulterade i rapporten Lagom är bäst, varken för mycket 

eller för lite sjukskrivning – om självrisker och karens. 

Vad gäller synen på arbetstidsförkortning och pensionsålder 

har kongressens ställningstagande varit styrande såväl i vårt 

förhandlande arbete, som i det facklig-politiska och i de 

opinionsmässiga ställningstaganden som Kommunal gjort. 

beslut: Yrkande av Anita Hedqvist, Kommunal Dalarna, om 

att förbundsstyrelen ska verka för en rättvis koefficient i 

karensavdraget. 

åtgärd: Kommunal har fokuserat på utredningen som resulterade 

i rapporten Lagom är bäst, varken för mycket eller 

för lite sjukskrivning – om självrisker och karens. I rapporten 

analyseras förutsättningarna för en bra försäkring, regel- 

bILAGA 1 

49

50 

verkens effekter på sjukfrånvaron, effekter för dem inom 

kommunal sektor och slutligen presenteras förslag på 

möjliga lösningar som karensavdrag i stället för karensdag. 

Vattna, gödsla, gallra! 

beslut: Att godkänna rapporten Vattna, gödsla, gallra! 

– Dags för Kommunals jordbrukspolitik att slå rot. 

åtgärd: Det har gjorts nytryck av rapporten då den första 

upplagan tog slut. Vid nytrycket slogs huvudrapporten 

samman med delar av underlagsrapporterna och rapporten 

gjordes om till en mer kommunikativ skrift. Ett underlag ska 

gå ut tillsammans med kongressrapporten till avdelningar 

och till de medverkande vid de regionala konferenser som 

genomfördes inför kongressen 2010. 

Kommunal har centralt också anordnat en debatt kring 

Kommunals jordbrukspolitik där LRF, Jordbruksverket, 

EU-representationen i Sverige, SKL och WWF medverkade 

förutom Kommunal. 

I alla människors vardag 

beslut: Att Kommunal särskilt uppmärksammar behoven 

hos medlemmar som, av olika skäl, har svårt att tillgodogöra 

sig facklig information. 

åtgärd: Kommunal utvecklar aktivt denna service till 

medlemmarna. Speciellt under år 2012 gjorde Kommunal 

stora satsningar för att på olika sätt bli mer tillgänglig, både 

med fysisk närvaro på arbetsplatserna och genom att 

vidareutveckla kommunikationen. Kommunal har bland 

annat tagit fram de lättlästa broschyrerna Ditt nya avtal 

som på ett enklare sätt förklarar förbättringar i de nya 

kollektivavtalen. Medlemmar erbjuds även tjänsten att 

prenumerera på sms om både avtalsrörelsen och få info om 

medlemserbjudanden. För specifika branscher, där många av 

medlemmarna och potentiella medlemmar har annat 

modersmål än svenska, har Kommunal översatt artiklar till 

olika språk. Kommunikationskanal väljs med stor omsorg 

med tanke på målgrupp. Service och bättre kommunikation 

med medlemmar som av olika skäl har svårt att tillgodogöra 

sig facklig information utvecklas kontinuerligt. 

beslut: Att alla medlemmars arbetsplatser ska bli Mönsterarbetsplatser. 

åtgärd: Förbundsstyrelsen fastställde i mars 2008 en 

handlingsplan för Mönsterarbetsplatser, Arbeta Rätt. Syftet 

med Arbeta Rätt var att utveckla en sammanhållen strategi 

och en helhetssyn på Kommunals arbete med de fackliga 

kärnfrågorna. Vid utvärderingen av arbetet mot Mönsterarbetsplatser 

2012 beskrivs arbetet i form av att det inte har 

initierats från arbetsplatsen själv, utan har kommit ovanifrån. 

Såväl avdelningar som sektioner hade upplevt sig överkörda 

och upplevde att förbundet fattat beslut om att påbörja 

arbete på en arbetsplats utan att göra de delaktiga vare sig 

i förberedelsearbetet eller i urval av arbetsplatser. Efter utvärderingen 

beslöt förbundsstyrelsen att avveckla begreppet 

Mönsterarbetsplats samt att Kommunal fortsätter utveckla 

materialet och arbetsmetoderna i Arbeta Rätt för att stärka 

ett arbetsplatsnära fackligt arbete. 

beslut: Att varje yrkes och varje arbetsuppgifts värde ska 

hävdas genom rättvisa löner. 

åtgärd: Inom ramen av den lönepolitiska utredningen 

finns strategier för lönesättning. 

beslut: Att Kommunal ska kräva ökade resurser till arbetslivsforskning. 

åtgärd: I samband med att Sverige fick ett regeringsskifte 

drogs alla resurser in för Arbetslivsinstitutet. Kommunal har 

under de senaste regeringsperioderna påtalat i olika forum 

och yttranden att regeringen ska återinföra Arbetslivsinstitutets 

forskning. 

beslut: Att Kommunal ska arbeta för att stärka medlemmarnas 

hälsa och välbefinnande. 

åtgärd: Hälsa innebär mer än att vara fri från sjukdom, det 

är många komponenter som har betydelse för hälsa och 

välbefinnande. Många av dem handlar om individens egna 

val. 

Kommunal arbetar aktivt med att öka antalet tillsvidareanställningar 

samt minska ofrivillig deltid och timavlöning, 

som är en del av att verka för hälsa och välbefinnande. Under 

2012 startades föreningen Sunt arbetsliv som utgörs av de 

centrala fackliga organisationerna i samverkan med Sveriges 

Kommuner och Landsting samt Arbetsgivarförbundet Pacta.

Den ska öka möjligheten att föra ut resultat av arbetslivsforskning 

som kan påverka arbetsmiljön samt olika material, 

till exempel Vård i annans hem, Bättre beredd än rädd, Hållbar 

rehabilitering som när de används på arbetsplatserna 

bidrar till en ökad medvetenhet om arbetsmiljön. 

beslut: Att Kommunals medlemmar ska erbjudas kompetensutveckling 

i arbetet. 

åtgärd: I avtalsrörelsen 2012 och 2013 har försök gjorts att 

få in skrivelser om kompetensutbildning i kollektivavtalen. 

Förslag finns även i lönepolitiska utredningen som ska 

behandlas av Kongressenen 2013. Arbete pågår för att ta 

fram ett stöd till arbetsplatser och sektioner när det gäller 

utveckling av arbetsplatslärande. 

beslut: Att collegemodellen ska utvecklas för och anpassas 

till fler branscher. 

åtgärd: Vård- och omsorgscollege drivs sedan 2012 i en 

ekonomisk förening tillsammans med Kommunal, Sveriges 

Kommuner och Landsting, Vårdföretagarna och KFO. 

Vård- och omsorgscollege har utvecklats fortlöpande och 

fortsätter att växa. 

Tankar har väckts om att utveckla och utöka verksam heten 

till att omfatta fler branscher. Diskussioner om detta pågår 

utifrån arbetsgivarnas och verksamheternas behov/intresse. 

Parterna är överens om att Vård- och omsorgscollege 

kommer att utgöra en yrkesnämnd. 

beslut: Att Kommunal ska verka för att arbetslivserfarenhet 

åter ska beaktas vid intagning till universitet och 

högskola. 

åtgärd: Genom ett gemensamt arbete i LOs utbildningspolitiska 

utskott försöker vi påverka Yrkeshögskolemyndigheten 

i deras arbete genom att ta fram nationella strukturer 

för validering inom högskolan samt att specificera behörighetskrav 

i form av läranderesultat i stället för i specifika 

gymnasiekurser. Detta skulle bidra till att individer inte 

behöver ta omvägen via vuxenutbildningen för att bli 

behöriga till högskoleutbildningar och kurser. 

beslut: Att Kommunal ska verka för fler utbildningsplatser 

inom Komvux. 

åtgärd: På alla nivåer och alla sammanhang som ges 

uttrycker Kommunal behovet av en permanent yrkesvuxenutbildning 

samt behovet av flera platser. Särskilt aktuellt är 

detta i samband med diskussionerna runt Jobbpakten. 

beslut: Att Kommunal ska verka för att alla gymnasieutbildningar 

ska ge högskolebehörighet. 

åtgärd: I alla samanhang där Kommunal har möjlighet att 

påverka denna fråga framhåller Kommunals representanter 

vikten av att de yrkesförberedande programmen ska ge 

grundläggande behörighet till högskolan. 

beslut: Att valberedningarna inom förbundet särskilt uppmärksammar 

att fler med annan etnisk bakgrund än svensk 

föreslås till olika förtroendeuppdrag inom förbundet. 

åtgärd: En utbildning för valberedningar håller på att tas 

fram där det särskilt kommer att tryckas på mångfalds frågor 

i valberedningens arbete. 

beslut: Att förbundet ger högsta prioritet åt medlemsvärvning 

i syfte att höja organisationsgraden. 

åtgärd: Medlemsrekrytering har högsta prioritet i organisationen. 

Kommunal arbetar mer strategiskt och med stor 

målmedvetenhet med att höja organisationsgraden. 

Vi arbetar med riktade insatser mot de branscher/yrken/ 

grupper där organisationsgraden är som lägst. 

beslut: Att antalet arbetsplatsombud måste öka så att 

Kommunal finns på alla arbetsplatser. 

åtgärd: I det arbetsplatsnära fackliga arbetet har arbetsplatsombuden 

det allra viktigaste uppdraget. Vi har fastställt 

ny uppdragsbeskrivning och tagit fram nya uppdragsutbildningar 

för arbetsplatsombuden och arbetsplatsombudsansvariga 

för att tydliggöra uppdrag och funktion bättre och 

därmed göra uppdraget mer attraktivt och då öka antalet 

arbetsplatsombud på arbetsplatserna. 

beslut: Att Kommunal verkar för att anställningstryggheten 

värnas och förstärks i medlemmarnas yrken. 

51

52 

åtgärd: Kommunal har genom rapporter och opinionsbildning 

samt kollektivavtalsförbättringar i avtalsrörelsen 2012 

verkat för ökad anställningstrygghet. 

beslut: Att förbundsstyrelsen får i uppdrag att tillsätta en 

arbetsgrupp i syfte att göra en analys av hur Kommunal ska 

uppfattas i framtiden. 

åtgärd: För att göra en analys av hur Kommunal ska uppfattas 

i framtiden tillsatte förbundsstyrelsen i början av år 

2011 en förstudie som beskrev organisationen internt och 

externt ur ett nulägesperspektiv. Utifrån förstudien tillsattes 

en varumärkesutredning som ska mejsla fram hur Kommunal 

ska uppfattas i framtiden. Varumärkesutredningen levererar 

sin slutrapport till förbundsstyrelsen den 27 februari och 

rapporten över processen för arbetet med varumärket 

presenteras på kongressen. 

beslut: Att förbundet intensifierar sitt arbete med bransch- 

och yrkesfrågor. 

åtgärd: Arbetet med bransch- och yrkesfrågor har varit i 

fokus en längre tid. Det innebär allt från rent organisatoriska 

åtgärder för att bli bättre på bevakning av bransch- och 

yrkesfrågor till att hitta former för att kunna kommunicera 

bransch- och yrkesfrågor på ett bättre sätt direkt med medlemmar 

och/eller direkt med en yrkesgrupp eller bransch. 

Arbetet med att utveckla det arbetsplatsnära fackliga 

arbetet är en viktig komponent för att organisationen ska 

bli bättre på bransch- och yrkesfrågor. Metoden med Tre 

frågor som ska användas när vi träffar medlemmar i olika 

sammanhang är ett exempel på att kommunicera bransch- 

och yrkesfrågor samtidigt som vi lär oss mer. 

beslut: Att förbundet bistår avdelningarna i gränsdragningsfrågor. 

åtgärd: På förbundskontorets enhet för arbetsrätt och 

kollektivavtal finns två ombudsmän som ansvarar för dessa 

frågor och som avdelningarna kan vända sig till för att få 

hjälp och stöd. Avtalsansvarig ombudsman på varje avdelning 

har även fått utbildning i gränsdragningsfrågorna. På 

de regelbundna träffarna som förbundet har med avtalsansvariga 

ombudsmän informeras om pågående och avslutade 

gränsdragningstvister. 

beslut: Att Kommunal fördjupar satsningarna på kommunikation 

och dialog via internet och mobila lösningar. 

åtgärd: Kommunals hemsida utvecklas ständigt utifrån 

vad som händer i omvärlden och anpassas efter nya trender. 

Under de senaste åren har vi bland annat byggt Kommunals 

bloggportal, byggt om våra kontaktuppgifter med karta, 

lanserat lönestatistik och medlemsförmåner samt arbetat 

löpande med texterna på kommunal.se. Dessa sidor kan 

läsas både på vanliga datorer men också på läsplattor då 

upplösningen är anpassad efter dessa. 

I dag har det blivit allt vanligare med så kallade smarta 

telefoner. Detta gör att även Kommunal måste se över sina 

webbsidor och anpassa dem för de enheter medlemmarna 

och potentiella medlemmar använder sig av när de besöker 

webbplatserna. 

Kommunal har också lanserat Kommunals mobilsajt med 

utvalda delar av kommunal.se. Den återanvänder innehåll 

som finns på kommunal.se och säkerställer att informationen 

går att läsa i alla typer av mobila enheter, oavsett operativsystem 

eller märke. I de fall vi tagit fram nya sajter, som till 

exempel Kommunals bloggar, har dessa också anpassats för 

mobila enheter med så kallad responsiv design. 

Under våren 2013 tar Kommunal fram en ny digital strategi 

för att förbättra förbundets webbplatser. Detta arbete sker 

i samråd med varumärkesutredningen. Arbetet kommer att 

utmynna i att vi uppdaterar kommunal.se till en ny, fräsch 

webbplats. I detta arbete är det en naturlig del att den nya 

sajten också görs responsiv, det vill säga anpassad för olika 

mobila enheter. 

Kommunal kommunicerar även med sin omvärld via 

sociala medier, såsom förbundets officiella Facebooksida 

och Twitter. 

beslut: Att Kommunal verkar för att arbetsmarknads politiken 

ska repareras. 

åtgärd: Alltsedan den borgerliga politiken tog över 2006 

har Kommunal påtalat orättvisorna i nuvarande arbetslinje. 

Regeringen har fört en politik som har inneburit gigantiska 

omfördelningar. 

En politik som har gynnat dem som redan har det bra, 

men som har varit förödande för dem med de minsta 

marginalerna. Kommunal fortsätter kampen för en bättre 

arbetsmarknadspolitik.

eslut: Att Kommunals facklig-politiska samverkan med 

Socialdemokraterna ska fortsätta. 

beslut: Att Kommunal verkar för att fler medlemmar tar på 

sig politiska förtroendeuppdrag. 

åtgärd: Kommunal har tagit fram en ny facklig-politisk 

plattform där samverkan med Socialdemokraterna är tydlig. 

I den säger vi ”att Socialdemokraterna står Kommunal nära, 

vi delar samma grundvärderingar och har en gemensam långsiktig 

strävan mot ett jämlikt samhälle. På lång sikt gynnas 

Kommunals medlemmar mest av en socialdemokratisk politik. 

Därför samverkan Kommunal med Socialdemokraterna.” 

I samma plattform uppmuntrar vi också medlemmar att 

engagera sig politiskt och åta sig politiska uppdrag. I stycket 

om aktiviteter och mål vill vi att avdelningar och sektioner i 

samarbete med lokala LO-fack och Socialdemokraterna sätter 

upp strategiska mål för fler politiskt aktiva kommunalare. 

beslut: Att förbundsstyrelsen får i uppdrag att tillsätta en 

arbetsgrupp i syfte att ta fram en sammanhållen näringspolitik 

för välfärdssektorn. 

åtgärd: En arbetsgrupp som tillsattes av förbundsstyrelsen 

har presenterat två rapporter. Dels rapporten Barnomsorg 

på obekväm arbetstid – för vem?, där arbetsgruppen låtit 

företaget PWC göra en samhällsekonomisk lönsamhetskalkyl 

för öppettiderna i förskolan. Dels rapporten Åtstramningens 

pris – hur påverkas de medelålders barnen av äldreomsorgens 

minskning? gjordes av Marta Szebehely och 

Petra Ullmanen vid Stockholms universitet. 

Till den näringspolitiska rapporten som ska presenteras 

på kongressen 2013 ligger ytterligare tre underlagsrapporter, 

en om vatten och sanitet, en om kollektivtrafik och en 

rapport om innovationer inom välfärdssektorn. 

beslut: Att Kommunal ska vara pådrivande för att stärka 

arbetarrörelsens kunskapsproduktion och opinionsbildande 

arbete. 

åtgärd: Allt det arbete som sker inom Kommunal, såväl 

centralt som lokalt, är en viktig del i den opinionsbildande 

kraften för arbetarrörelsen. Kommunal har under senare 

år fokuserat sitt opinionsbildande arbete och vi kan se att 

förbundet tydligare profilerat sig, framför allt när det gäller 

inom de prioriterade verksamheterna barn- och äldre omsorg. 

Kommunal har under kongressperioden varit ordförande i 

den av s-styrelsen tillsatta arbetsgruppen för att ”utveckla 

nyhetsförmedling och opinionsbildning inom LO och 

förbunden.” Det första beslut som fattades var att stötta 

utvecklingen av Dagens Arena, en ledarsida på nätet som 

produceras av Arenagruppen. Målet med satsningen var att 

Dagens Arena ska bli en samlingsportal för nyheter och opinionstexter 

som är intressanta och relevanta ur ett fackligt 

perspektiv och ur ett vänsterperspektiv. 

Arbetsgruppen presenterade i sin slutrapport ett ökat 

informationssamarbete mellan LO och förbunden, en satsning 

på opinionsbildning samt att se över möjligheten att 

bygga ihop förbundens tidningar i ett mediahus. Detta är 

ett pågående arbete inom LO. Inom LOs regi finansieras 

också tillsammans med Socialdemokraterna Arbetarrörelsens 

tankesmedja. 

Ett eftersatt område från fackföreningsrörelsen har varit 

skolinformation, vilket är avgörande för att vara en viktig 

opinionsbildare på sikt. Kommunal har varit drivande i ett 

femårigt projekt som drivs av företaget Arena skolinformation 

som tar fram och tillhandahåller kompletterande undervisningsmaterial 

om arbetslivet ur ett löntagarperspektiv. 

Kommunal har också fattat beslut om att göra en investering 

i Arena kapital AB, för att Arenagruppen ska kunna 

starta en tankesmedja med löntagar- och medborgarperspektiv. 

Satsningen är ännu i sin linda och bygger på att det 

finns en bred bas av finansiärer för att starta tankesmedjan. 

beslut: Att Kommunal arbetar för att utveckla de globala 

fackliga federationernas styrka. 

åtgärd: IULs kongress 2012 antog en gemensam nordisk 

motion för att stärka den globala federationens arbete i 

centrala institutioner. Den ger medlemsförbund möjlighet 

att stötta IULs sekretariat med resurser för att säkra och 

förstärka representationen i viktiga samarbetsorganisationer 

till exempel ILO. Ytterligare beslut som antogs var att 

tillsätta en arbetsgrupp som ska undersöka hur resurser ska 

kunna tillföras IULs lantarbetssektor. 

Kommunal var stark pådrivare i PSI-arbetet med att forma 

kampanjen för ”kvalitativa offentliga tjänster”. Kampanjen 

har de senaste åren varit mycket framgångsrik och alla andra 

globala fackliga organisationer deltar nu i kampanjen. 

53

54 

Ett unikt samarbete mellan PSI och Durban i Sydafrika har 

påbörjats med målsättningen att Durban ska bli ett föredöme 

när det gäller kvalitén på offentliga tjänster. 

PSI-kongressen 2012 antog handlingsprogrammet ”social 

rättvisa genom offentliga tjänster av god kvalitet och fackliga 

rättigheter”. Merparten av texterna i dokumentet har 

arbetats fram av de nordiska medlemsförbunden. 

beslut: Att Kommunal arbetar för rätten till gränsöverskridande 

sympatiåtgärder. 

åtgärd: Kommunal har aktivt stöttat våra internationella 

federationer för att påverka europeisk lagstiftning i riktning 

mot gränsöverskridande sympatiåtgärder. 

beslut: Att Kommunal verkar för att Sverige ratificerar 

ILO-konvention 94 och arbetar för enighet över partigränserna 

om vikten av att Sverige inte bryter mot ratificerade 

ILO-konventioner. 

åtgärd: Kommunal har fortsatt att ställa krav på den 

svenska regeringen att ratificera ILO konvention nr 94 om 

arbetsklausuler och sociala kriterier i kontrakt där offentlig 

myndighet är part. I år fick Kommunal draghjälp av riksdagen 

som skickade ett tillkännagivande till regeringen där de 

begärde ratifikation av samma konvention. 

Vi har också återigen begärt att Regeringen ska ratificera 

ILO-konvention 189 om arbetsvillkor för personer som arbetar 

i andras hushåll. Båda dessa frågor har avvisats av regeringen 

av olika skäl, bland annat anförs att man avvaktar en EUratificering, 

vilket är omöjligt då EU inte är medlem i ILO. 

beslut: Att de som kommer till Sverige för att arbeta ska ha 

löner och arbetsvillkor som är likvärdiga med de löner och 

arbetsvillkor som gäller i yrket i övrigt. 

åtgärd: Kommunal har arbetat aktivt med bland annat utländsk 

arbetskraft rörande bärplockares löner och arbets villkor. 

Förbundet har även som strategi att samtliga företag som 

verkar inom förbundets verksamhetsområde ska ha ett kollektivavtal 

med Kommunal. 

beslut: Att Kommunal ska verka för att stärka och utveckla 

den sociala dialogen. 

åtgärd: Under kongressperioden har Kommunal tillsammans 

med den europeiska branschfederationen för offent- 

liganställda, EPSU, startat arbetet med att bilda en ny 

sektoriell social-dialogkommitté, SDC, inom branschen 

social service. Kommunal har också medverkat till att bilda 

en SDC inom sektorn skola/förskola som nu är aktiv. 

I Kommunals arbete tillsammans med den europeiska 

branschfederationen inom transportsektorn, ETF, pågår för 

närvarande diskussioner om att lyfta bort alla frågor om 

kollektiva persontransporter från SDC Vägtransporter och i 

stället bilda en egen SDC enbart för kollektivtrafikfrågor. 

beslut: Att Kommunal i det fackliga arbetet alltid ska ta 

tydlig ställning för alla människors lika värde och aldrig 

acceptera främlingsfientliga åsikter. 

beslut: Att Kommunal ska ha en fortsatt hög ambition när 

det gäller att arbeta med jämställdhet och mångfald. 

åtgärd: Att-satsens uppmaning blir alltmer en del i det 

ständigt pågående fackliga arbetet, att arbeta för ett arbetsliv 

som präglas av öppenhet och frihet från kränkningar, trakasserier 

och diskriminering och där det inte finns acceptans för 

främlingsfientliga åsikter. Detta görs bland annat genom 

fackliga ledare som förändringsledarna och resurspersoner i 

Arbeta Rätt m.m. 

Sedan 2012 arbetar vi tillsammans i LO med projektet 

Alla kan göra något. Ett projekt som ska öka både mod och 

kunskap hos fackliga ledare att ta debatten mot främlingsfientlighet 

och rasism. 

Kommunal har tagit initiativ både i det europeiska och 

det globala fackliga samarbetet, i Europafacket och i PSI, 

om bättre förhållanden för migrerande arbetskraft och att 

arbeta mot främlingsfientlighet. 

Flertalet av de rapporter som förbundet tagit fram sedan 

2010 har stärkt jämställdhets- och mångfaldsarbetet, till 

exempel Det räcker inte att göra rätt – en intervjuundersökning 

om arbetsmiljö bland Kommunals medlemmar med 

utländsk bakgrund, Ständigt standby, Får man sämre anställningsvillkor 

och lägre lön om man är född utomlands?, 

Hänger din mammas trygghet på dig?, Sommarlovshetsen? 

och Alla hämtar tidigt. 

Kommunal driver på i SKLs jämställdhetsråd. Kommunal 

har varit en aktiv part i arbetet med att ta fram och sprida 

materialet Så kan det också vara – regnbågsfamiljer i förskolan. 

I samarbete med Folksam fortsätter arbetet med Mäns 

våld mot kvinnor – våld i nära relationer.

eslut: Att Kommunal ska arbeta för rätten till heltid. 

åtgärd: Förbundet har sedan 2010 arbetat partsgemensamt 

med Sveriges Kommuner och Landsting för att öka 

antalet heltidsanställningar. I avtalsrörelsen hade vi yrkande 

om att avtalet skulle regleras med heltid en rättighet och 

deltid en möjlighet. 

Vi har följt åtta kommuner sedan år 2010. Vid det tillfället 

hade kommunerna inget beslut om rätt till heltid. Deltagande 

från respektive kommun var bland annat politiker, personalchefer 

och sektionsföreträdare. Genom tre konferenser kan 

vi notera att kommunerna har år 2013 kommit olika långt 

i sina arbeten. Det återstår en del arbete men flertalet är 

ändå på god väg. En rapport om det partsgemensamma 

arbetet kommer att bli klar under våren 2013. 

Vi kan också konstatera att antalet politiska beslut om 

rätt till heltid har ökat i olika kommuner. 

Förbundet har även drivit frågan via en motion till LO- 

kongressen samt via olika artiklar och medverkan i seminarier. 

beslut: Att Kommunal verkar för en tredelning av föräldraförsäkringen. 

åtgärd: I den plattform som Kommunal har tagit fram för 

fackligt-politiskt arbete finns kravet på en tredelad föräldraförsäkring. 

I rapporten Hög tid för jämställda löner som 

Kommunal tog fram gemensamt med Legitimerade sjukgymnasters 

Riksförbund, LSR, Akademikerförbundet SSR, 

Vision och Vårdförbundet, ställdes också det gemensamma 

kravet att Försäkringskassan ska agera för ett jämnare uttag 

av föräldraförsäkringen. I den politiska debatten i såväl 

artiklar som på Kommunals utredares bloggar har kravet 

om en tredelad föräldraförsäkring varit ett återkommande 

tema. Kravet har också förts fram tillsammans med LO. 

Kommunal har också via LO i Delegationen för jämställdhet 

i arbetslivet lyft tredelad föräldraförsäkring. 

Föräldraförsäkringsfrågan lyfts delvis i avtalskraven under 

2013 genom att kräva 10 procents tillägg 180 dagar. Vi har 

sett att det finns en klar tendens att kvinnodominerade 

områden hade längre perioder med ”föräldralön” (HÖK – 

avtalet med SKL hade fem månader) än mansdominerade 

områden (oftast två månader – dvs pappamånaderna). 

beslut: Att Kommunal verkar för att mammamånad införs. 

åtgärd: Detta har inte gjorts. 

beslut: Att Kommunal verkar för att vårdnadsbidraget 

avskaffas. 

åtgärd: I Kommunals arbete för jämställda villkor i arbetslivet 

är det självklart att också verka för att vårdnadsbidraget 

avskaffas. I barnomsorgsrapporten Alla andra hämtar tidigt 

lyfts faran för jämställdheten med vårdnadsbidraget. Kraven 

på att avskaffa vårdnadsbidraget och tredela föräldraförsäkringen 

har ingått i det paket av åtgärder för jämställdhet 

och förstärkning av kvinnors möjlighet att jobba mer och 

försörja sig som Kommunal fört fram i såväl debattartiklar, 

bloggar som i offentliga debatter. 

Kommunal har också i flera andra sammanhang verkat 

mot vårdnadsbidrag, bland annat 2012 då Kristdemokraterna 

presenterade sin familjepolitik. Kommunals ordförande framförde 

då att förslaget om bland annat vårdnadsbidraget 

”låser in den moderna kvinnan och bidrar starkt till ett mer 

ojämställt samhälle”. 

beslut: Att Kommunal ska verka för att tydliga miljökrav 

alltid ställs vid alla typer av upphandling. 

åtgärd: Inom ramarna för Kommunals förbundskontors 

egna inköp finns det både ett systematiskt arbete för att 

minska miljöbelastningen när det gäller att upphandla 

kontorsmöbler, tryckmaterial och livsmedel samt ett 

informationsarbete om möjligheterna med att köpa 

Fairtrade-produkter som riktar sig till hela organisationen. 

beslut: Att vattenresurserna alltid ska vara i offentlig ägo 

och förvaltning. 

åtgärd: Kommunal har tillsammans med övriga förbund 

inom EPSU initierat ett medborgarinitiativ för att få EUkommissionen 

att starta ett arbete om att lagfästa rätten 

till vatten och sanitet som en mänsklig rättighet. Kommunal 

deltog även i ett seminarium på Världsvattenforumet 

i Marseille om offentlig/offentlig förvaltningsmodell av 

vatten och sanitet som ett allternativ till offentligt/privat 

förvaltning. 

55

56 

beslut: Att Kommunal ska anlita leverantörer och använda 

sig av samarbetspartners som har kollektivavtal. 

åtgärd: Kommunal, dvs både förbundskontor och avdelningar, 

upphandlar som regel endast varor och tjänster från leverantörer 

med kollektivavtal där det finns anställda i företaget. 

Det finns en särskild checklista för upphandlingar. I de fall 

dessa leverantörer också är arbetsgivare som saknar kollektivavtal, 

och varan eller tjänsten finns hos annan leverantör 

med kollektivavtal, väljs denna. Det finns dessutom flertalet 

exempel där Kommunal, genom att ha ställt krav på kollektivavtal, 

bidragit till att leverantören har tecknat kollektivavtal, 

för att få Kommunal som kund. 

beslut: Bifall till Daniel Larssons tilläggsyrkande: ”Att förbundsstyrelsen 

får i uppdrag att ta fram en samlad strategi 

för hur förbundet ska agera för att nå målet om en hållbar 

miljö i samhället.” 

åtgärd: Ett arbete med att ta fram förslag att presentera 

för förbundsstyrelsen är påbörjat av några enheter på 

förbundskontoret, bland annat finns ett utkast till en första 

underlagsrapport. En genomgång av hur olika fackförbund 

arbetar med miljöfrågor har också gjorts. Arbetet är ännu 

inte avrapporterat till förbundsledningen på grund av prioriteringar 

och begränsad bemanning.

Uppföljning av beslut vid 2010 års kongress 


A - Stadgefrågor 

MOTION: A:41_1 

motionsrubrik: Tillgängligheten 

motionens att-sats: att öka tillgängligheten att motionera 

på nätet. 

bifall/tilläggsyrkande: Bifall 

resultat: Inför 2013 års avtalsrörelse öppnade Kommunal 

möjligheten att lämna in avtalskraven via hemsidan. Det 

var också möjligt att lämna in kongressmotioner inför årets 

kongress. Dessa har sedan behandlats i sedvanlig ordning av 

sektioner och avdelningar. Medlemscentret i Sundsvall har 

kontrollerat att den som motionerat är medlem, och skickat 

motionen/avtalsförslaget till den berörda sektionen. 


motionsrubrik: Stadgarna § 22 Branschråd 

motionens att-sats: att § 22 i stadgarna stryks. 


resultat: Ovanstående paragraf finns inte med i stadgarna 

sedan 2010 års kongress. 


motionsrubrik: Stadgarna § 22 Branschråd 

motionens att-sats: att förbundsstyrelsen utarbetar en 

plan för att hantera yrkesfrågor på ett mer flexibelt sätt. 


resultat: Kommunals arbete med bransch- och yrkesfrågor 

har varit i fokus under lång tid. Bland annat har förbundskontorets 

arbetslivsutvecklingsenhet och enhet för arbetsrätt 

och kollektivavtal förändrat sin organisation för att bli 

ännu bättre i sitt arbete med att bevaka och kommunicera 

bransch- och yrkesfrågor utifrån Kommunals vision och 

fokusmål. 

Förbundets arbetssätt kring bransch- och yrkesfrågor utvecklas 

hela tiden för att nå upp till det fokus som förbundsstyrelsen 

satt på just dessa frågor. Hur vi på bästa sätt kommunicerar 

detta ligger inom ramen för varumärkesutredningen. 

Förbundet arbetar strategiskt med Spaningsportalen för 

att kommunicera med hela organisationen inifrån och ut, 

och utifrån och in, per bransch om vad som är på gång, vad 

myndigheter och riksdag/departement säger, vad vi gör 

på förbundskontoret m.m. Vi håller också på att utarbeta 

tillgängligheten på webben, internt och externt för att 

kommunicera bransch- och yrkesfrågorna. 

Förbundet arbetar hela tiden med att utveckla vår interna 

kommunikation och vi har ett bra samarbete mellan enheterna 

på förbundskontoret med syftet att nå hela vägen ut 

till arbetsplatsnivå. 

Vi har tagit fram ett enkelt verktyg i Tre frågor som avdelningar, 

sektioner och även förbundskontorets ombudsmän 

använder sig av för att få reda på vad medlemmarna tycker 

är de viktigaste frågorna för dem i sitt yrkesutövande. 

Utöver detta finns det gott om nätverk med yrkesverksamma 

i diverse arbetsgrupper för att på ett fördjupat sätt 

arbete strategiskt med att utveckla våra medlemmars yrken. 

MOTION: A:5_1 

motionsrubrik: Möjlighet för studerandemedlemmar att 

lättare fortsätta vara medlemmar efter avslutade studier 

motionens att-sats: att stadgarna ändras så att en studerandemedlem 

har rätt till förbundsmedlemskap (grundavgift) 

till dess personen får ett arbete efter avslutade studier. 


resultat: Det är sedan kongressen 2010 infört rutiner där 

medlemmarna får ett erbjudande att göra ett aktivt val för 

att stanna kvar som betalande medlemmar. 

bILAGA 2 

57

58 


motionsrubrik: Mandatperiod för förtroendevalda inom 

Kommunal 

motionens att-sats: att samtliga moment i stadgarna 

§ 24 förändras så att en treårig mandatperiod gäller för alla 

uppdrag inom Kommunal. 

bifall/tilläggsyrkande: Avslag med tilläggsyrkande om 

att förbundsstyrelsen får i uppdrag att verka för en annan 

mandatperiod för de lagstadgade uppdragen inom arbetsmiljöområdet. 

resultat: Mandatperioden för de aktuella uppdragen är 

lagstadgad, detta kan vi inte ändra på. Undantag i lagen 

kan göras om särskilda skäl föreligger, vilka är om en viss 

bransch har kortare anställningstider då möjlighet finns att 

utse ombud för kortare tid än tre år. För att en förändring 

ska ske måste vi även finna stöd hos övriga fackliga organisationer 

på arbetsmarknaden. Då mandatperiodens längd är 

så pass vedertagen skulle det bli svårt att erhålla det stöd 

som behövs. 

MOTION: A:6_1 

motionsrubrik: Studerandemedlemmars rätt till fullvärdigt 

medlemskap. 

motionens att-sats: att kongressen beslutar att göra 

ett tillägg i stadgarna § 4 mom 4 med att studerandemedlemmar 

efter avslutad utbildning har rätten att bli 

fullvärdiga medlemmar i förbundet och att de ska betala 

grundavgift tills de fått en anställning. 


resultat: Det är sedan kongressen 2010 infört rutiner där 

medlemmarna får ett erbjudande att göra ett aktivt val för 

att stanna kvar som betalande medlemmar. 

B – Avtals- och förhandlingsfrågor 

MOTION: B:9_1 

motionsrubrik: Konverteringsregeln i LAS (två år på fem år) 

motionens att-sats: att Kommunal verkar för att allmän 

visstidsanställning och visstidsanställning räknas samman 

vid konvertering av tjänster, så att den sammanlagda tiden 

är två år på fem år. 


resultat: Yrkandet finns kvar i avtalsrörelsen. Vissa 

centrala kollektivavtal reglerar numera att tillsvidareanställning 

sker efter tre års visstidsanställning. 

C – Arbetstidsfrågor 

MOTION: C:1_1 

motionsrubrik: Heltid – rättighet 

motionens att-sats: att Kommunal ska verka för att heltid 

blir en rättighet och deltid en möjlighet. 


resultat: Yrkandet finns kvar i avtalsrörelsen. Lokala avtal 

tecknas men inte i den takt som förbundet önskar varför 

även kravet på lagreglering kvarstår. 

MOTION: C:2_2 

motionsrubrik: Rätt till heltid 

motionens att-sats: att förbundet verkar för att man kan 

försörja sig på sitt arbete. 



tecknas men inte i den takt som förbundet önskar varför 


MOTION: C:14_1 

motionsrubrik: Arbetstid och delad tur 

motionens att-sats: att Kommunal ska arbeta för att 

delade turer tas bort i arbetstidsscheman. 


resultat: Yrkandet finns kvar i avtalsrörelsen. Ett fåtal 

lokala avtal reglerar förbud mot delade turer. 

MOTION: C:14_2 

motionsrubrik: Arbetstid och delad tur 

motionens att-sats: att Kommunal gör ett uttalande om 

att delade turer inte är en långsiktig lösning på arbetsgivarnas 

ekonomiska problem. 


resultat: Uttalande gjordes på kongressen.

E – Arbetsmiljöfrågor 

MOTION: E:4_1 

motionsrubrik: Hälsoundersökningar 

motionens att-sats: att vi ska få regelbundna hälsoundersökningar. 


resultat: Motionen bifölls eftersom detta krav fanns med 

i avtalsyrkanden. Genom att yrkandet inte fick genomslag 

hos tjänstemännen kan inte arbetet med hälsoundersökningar 

gå vidare. Detta för att de övriga motionerna 

om hälsa och undersökningar avslogs. Det har alltid varit 

kongressens mening att det ska vara en lokal fråga och/eller 

hanteras inom ramen för lokala avtal eller lösningar. 

G – Yrkesutbildningsfrågor 

MOTION: G:1_1 

motionsrubrik: Yrkesstatusen inom vården 

motionens att-sats: att utbildning krävs vid all anställning, 

även semestervikariat. 


resultat: Förbundet hävdar på olika sätt i opinionsarbete och 

tillsammans med olika arbetsgivare, myndigheter och andra 

aktörer vikten av lämplig grundutbildning för all personal. 

Vad gäller förbundets arbete med att kräva utbildning för 

alla som arbetar inom vård- och omsorg även vid semestervikariat 

så är Kommunals politik att adekvat utbildning är 

det som gäller. För att öka andelen utbildade så har Kommunal 

varit sakkunnig när regeringens satsning Omvårdnadslyftet 

startades. Arbetet med Vård- och omsorgscollege är 

pågående och även samtal med YH förs för att påverka de 

eftergymnasiala utbildningarna. När det gäller att anställa 

personal som har utbildning eller påverka arbetsgivaren till 

det så är det inte alltid som arbetsgivaren går Kommunals 

väg. Det är också ofta stora svårigheter med att få personal 

till semestervikariat, så det är inte realistiskt att tro att vi 

ska kunna ställa det kravet än på länge. 

När det gäller att höja statusen i arbetsgivarens och 

allmänhetens ögon så är det en del i ett hela tiden fortlöpande 

arbete från lönerörelser till samarbete om utbildningar 

till att vi är medarrangörer av yrkestävlingar inom 

vård och omsorg. Att ställa krav på arbetsmiljön är en del 

av att höja statusen på ett yrke. Det är dock ett arbete som 

måste föras både centralt, regionalt och lokalt och där våra 

förtroendevalda måste arbeta aktivt med att bevaka så 

arbetsgivaren följer de krav och det ansvar som arbetsmiljölagen 

kräver. Att höja status handlar också om den syn på 

yrket vi har och hur vi talar om det som förtroendevalda 

och medlemmar i vardagen. Ställer vi inte krav och uttrycker 

att det är ett kvalificerat yrke som vi är stolta över att 

arbeta med, så möts vi heller inte av att andra ser på oss 

som professionella. Det här arbetet måste ske på alla plan 

och nivåer i organisationen. 

När det gäller att personalen ska ha utbildning i sina 

rättigheter så måste man först bestämma vilka rättigheter 

som avses. Det framgår inte av svaret i motion G:1. Att som 

arbetstagare veta vilka rättigheter jag har inom både arbetsmiljö 

och arbetsrätt borde alla vilja veta och finns det 

medlemsutbildningar lokalt så får de som genomgår den en 

bra grundkunskap om sina rättigheter. 

MOTION: G:1_2 


motionens att-sats: att Kommunal arbetar för att vår 

status höjs i arbetsgivarens och allmänhetens ögon. 


resultat: Kommunal är aktivt i det centrala programrådet 

vård- och omsorg på Skolverket och i Vård- och omsorgscollege 

för att utveckla vård- och omsorgsutbildningen och 

hävda dess betydelse för kvaliteten i vård- och omsorgsarbete. 

Kommunal arbetar för att arbetsgivarna ska ställa 

krav på grundutbildning vid anställning och stå för motsvarande 

utbildning för redan anställda. 

Vad gäller Kommunals arbete med att kräva utbildning för 

alla som arbetar inom vård- och omsorg även vid semestervikariat 

så är Kommunals politik att adekvat utbildning är 

det som gäller. För att öka andelen utbildade så har Kommunal 

varit sakkunnig när regeringens satsning Omvårdnadslyftet 

startades. Arbetet med vård- och omsorgscollege är 

pågående och även samtal med YH förs för att påverka de 

eftergymnasiala utbildningarna. När det gäller att anställa 

personal som har utbildning eller påverka arbetsgivaren till 

det så är det inte alltid som arbetsgivaren går Kommunals 

väg. Det är också ofta stora svårigheter med att få personal 

till semestervikariat så det är inte realistiskt att tro att vi ska 

kunna ställa det kravet än på länge. 



arbete från lönerörelser till samarbete om utbild- 

59

60 

ningar till att vi är medarrangörer av yrkestävlingar inom 




förtroendevalda måste arbeta aktivt med att bevaka så att 





att det är ett kvalificerat yrke som vi är stolta över att 

arbeta med, så möts vi heller inte av att andra ser på oss 

som professionella. Det här arbetet måste ske på alla plan 

och nivåer i organisationen. 



som avses. Det framgår inte av svaret i motion G:1. Att som 

arbetstagare veta vilka rättigheter jag har inom både arbetsmiljö 

och arbetsrätt borde alla vilja veta och finns det 

medlemsutbildningar lokalt så får de som genomgår dessa 

en bra grundkunskap om sina rättigheter. 

MOTION: G:1_3 


motionens att-sats: att personalen utbildas i större utsträckning 

i sina rättigheter. 


resultat: Vi gör ingen riktad insats, men indirekt arbetar vi 

för kravet genom att hävda att all personal ska ha lämplig 

grundutbildning. 

Vad gäller Kommunals arbete med att kräva utbildning 

för alla som arbetar inom vård- och omsorg även vid semestervikariat 

så är Kommunals politik att adekvat utbildning 

är det som gäller. För att öka andelen utbildade så har 

Kommunal varit sakkunnig när regeringens satsning Omvårdnadslyftet 

startades. Arbetet med vård- och omsorgscollege 

är pågående och även samtal med YH förs för att påverka 

de eftergymnasiala utbildningarna. När det gäller att 

anställa personal som har utbildning eller påverka arbetsgivaren 

till det så är det inte alltid som arbetsgivaren går 

Kommunals väg. Det är också ofta stora svårigheter med 

att få personal till semestervikariat så det är inte realistiskt 

att tro att vi ska kunna ställa det kravet än på länge. 



arbete från lönerörelser till samarbete om utbildningar 

till att vi är medarrangörer av yrkestävlingar inom 




förtroendevalda måste arbeta aktivt med att bevaka så att 





att det är ett kvalificerat yrke som vi är stolta över att arbeta 

med, så möts vi heller inte av att andra ser på oss som 

professionella. Det här arbetet måste ske på alla plan och 

nivåer i organisationen. 



som avses. Det framgår inte av svaret i motion G:1. Att 

som arbetstagare veta vilka rättigheter jag har inom både 

arbetsmiljö och arbetsrätt borde alla vilja veta och finns det 

medlemsutbildningar lokalt så får de som genomgår dessa 

en bra grundkunskap om sina rättigheter. 

MOTION: G:3_1 

motionsrubrik: En yrkesgrupp i förskolan 

motionens att-sats: att förbundet verkar för att endast 

barnskötare ska finnas på förskolan i gruppen 0-5 år. 

bifall/tilläggsyrkande: Avslag med tilläggsyrkande att 

förbundet tillsätter en projektgrupp som får i uppgift att slå 

vakt om, utveckla och stärka barnskötarnas kompetens och 

yrkesroll. 

resultat: På förbundskontoret tillsattes en projektgrupp 

hösten 2010 vars arbete utmynnade i en långsiktig strategiplan 

om inriktning för att utveckla och stärka barnskötarnas 

kompetens och yrkesroll. 

MOTION: G:4_1 

motionsrubrik: Höj barnskötarnas yrkesroll 

motionens att-sats: att Kommunal ska verka för att utbildningsinsatserna 

fördelas lika för alla yrkesgrupper inom 

förskolan.

ifall/tilläggsyrkande: Besvarad med tilläggsyrkande att 

förbundsstyrelsen verkar för en kompetenshöjande insats 

för att höja kompetensen hos barnskötare. 

resultat: Förbundskontoret tillsatte en projektgrupp 

hösten 2010 vars arbete utmynnade i en långsiktig strategiplan 

om inriktning för att utveckla och stärka barnskötarnas 

kompetens och yrkesroll. Ett budskap fastställdes om 

barnomsorgens uppdrag att ge föräldrar vars barn går på 

förskola och fritidshem service genom utökade öppettider 

på såväl kväll, natt och helg. 

Alla barns rätt till omsorg och trygghet. Barnskötare i 

förskola och skola är garanten för den svenska barnomsorgsmodellen. 

Barnskötare är ett framtidsjobb. 

MOTION: G:5_1 

motionsrubrik: En gemensam rikstäckande grundutbildning 

för skötare i psykiatrisk vård 

motionens att-sats: att förbundet verkar för att få till 

stånd en rikstäckande grundutbildning för skötare inom 

psykiatrisk vård. 


MOTION: G:5_2 

motionsrubrik: En gemensam rikstäckande grundutbildning 

för skötare i psykiatrisk vård 

motionens att-sats: att grundutbildningen ger en yrkesbehörighet. 


besultat: Sedan 2010 har GY 11 startat, den nya nationella 

gymnasieskolan där innehållet i programmen ska vara lika 

över landet. Inom ramen för det finns Vård- och omsorgsprogrammet 

som Kommunal skrivit remissutlåtande på. Vi 

var kritiska till att studenterna inte får någon yrkestitulatur. 

Det som är positivt är att det har blivit fyra inriktningar, 

hälso- och sjukvård, funktionsnedsättning, äldreomsorg samt 

psykiatri. Att genomföra Vård- och omsorgsprogrammet 

inriktning psykiatri med godkända betyg ska vara en 

grundutbildning som är nationell. 

Att grundutbildningen ger en yrkesbehörighet och att studenterna 

är anställningsbara efter genomgånget och godkänt 

Vård- och omsorgsprogram är klart genom att även Sveriges 

Kommuner och Landsting varit remissinstans till innehållet 

när GY 11 och Vård- och omsorgsprogrammet blev klart. 

Det finns också ett samarbete genom Vård- och omsorgscollege 

där företrädare för både arbetstagare och arbetsgivare 

är överens om innehållet i programmet. 

MOTION: G:6_1 

motionsrubrik: Undersköterske-/skötareutbildning med 

ökad kompetens 

motionens att-sats: att Kommunal verkar för att utbildningen 

breddas för undersköterska/skötare för att ge ökad 

kompetens till att kunna arbeta inom den slutna vården 

och mottagningar. 

bifall/tilläggsyrkande: Besvarad med tilläggsyrkande 

att förbundet utarbetar en strategi och handlingsplan över 

hur vi säkerställer att våra yrkesgrupper har den kompetens 

som krävs inom akutsjukvården nu och i framtiden. 

resultat: Någon handlingsplan hur vi säkerställer att yrkesgrupperna 

har den kompetens som krävs inom akutsjukvården 

är inte utarbetad eller framtagen. 

Vi arbetar nu utifrån följande syn: Kommunal anser att 

Barn- och fritidsprogrammet samt Vård- och omsorgsprogrammet 

ska utgöra den grundläggande utbildningen för 

vård- och omsorgsyrken. Det är också mot det kunskapsinnehållet 

och den yrkesexamens gymnasiala vuxenutbildning 

ska svara mot. 

Då det finns många verksamhetsområden inom vård och 

omsorg, exempelvis undersköterska/vårdare inom den slutna 

vården och mottagningar, krävs att efter genomgången 

yrkesexamen också finns möjligheter till specialisering. 

Kommunal arbetar för att hitta strukturer hur denna 

vidareutbildning ska genomföras inom ramen för Yrkeshögskolan. 

H – Försäkringsfrågor 

MOTION: H:23_2 

motionsrubrik: Tandvårdsförsäkring 

motionens att-sats: att Kommunal verkar för att det 

införs en rättvisare och billigare allmän tandvårdsförsäkring. 

besultat: Frågan om tandvården var uppe på LO-kongressen 

och kommer att vara en del i LOs välfärdpolitiska 

utredning där Kommunal kommer att driva frågan enligt 

motionärernas intentioner. 

61

62 


motionsrubrik: Vi vill ha en bättre arbetsskadeför säkring 

motionens att-sats: att Kommunal gör en ordentlig översyn 

om vilka arbetsskador som blir godkända samt vilka 

som inte blir godkända. 

resultat: Arbete pågår bland annat inom ramen för den 

parlamentariska socialförsäkringsutredningen. Kommunal 

och LO påverkar kommande politiska beslut om en eventuell 

ny arbetsskadeförsäkring. 



motionens att-sats: att Kommunal ser över reglerna i 

Arbetsskadeförsäkringen TFA m.m. 



motionens att-sats: att Kommunal försöker förbättra 

villkoren i Arbetsskadeförsäkringen TFA m m. 


motionsrubrik: Förbättra arbetsskadeförsäkringen nu 

motionens att-sats: att förbundet får i uppdrag att se 

över försäkringsvillkoren i arbetsskadeförsäkringen. 


motionsrubrik: Förbättra arbetsskadeförsäkringen nu 

motionens att-sats: att uppta förhandling med berörda 

motparter snarast. 

resultat: Förhandlingar genomförda med Sveriges Kommuner 

och Landsting och förbättring av villkoren uppnådda. 

Karensdagar för ersättning vid arbetsolycksfall borttagen. 

Ersättning från första kronan vid kostnader i samband med 

arbetsolycksfall. 

Överenskommelse träffad med Sveriges Kommuner och 

Landsting om slopad vållandeprövning vid godkänd arbetssjukdom. 

I – Arbetslöshetsförsäkringfrågor 

MOTION: I:3_1 

motionsrubrik: Avgiften till a-kassan 

motionens att-sats: att Kommunal ska verka för att den 

förhöjda avgiften till a-kassan tas bort. 


resultat: Kommunal har i rapporter och i möten med beslutsfattare 

framfört att den förhöjda avgiften ska tas bort. 

LOs krav för att ingå i jobbpakten har varit att de 

differentierade arbetslöshetsavgifterna i a-kassan slopas, 

Nu finns diskussion om att den ska tas bort i januari 2014. 

MOTION: I:5_1 

motionsrubrik: 75-dagarsregeln för deltidsarbetslösa 

motionens att-sats: att Kommunal verkar för att 75- 

dagarsregeln upphör. 

bifall/tilläggsyrkande: Bifall med tilläggsyrkande att 

detta blir en av de viktigade frågorna där Kommunal sätter 

verklig press på vårt arbetarparti Socialdemokraterna inför 

valet den 19 september 2014, för en förändring av den 

orättvisa 75-dagarsregeln för deltidsarbetslösa. 

resultat: Tillsammans med LO har Kommunal och övriga 

LO-förbund arbetat fram rapporten En arbetslöshetsförsäkring 

värd namnet. Ett kapitel handlar om deltidsarbetslösa. 

Där finns ställningstagande angående lösningar.

MOTION: I:6_1 

motionsrubrik: A-kassa 

motionens att-sats: att förtroendeuppdrag blir 

a-kassegrundande. 


MOTION: I:7_1 

motionsrubrik: Ändring av a-kassans reglemente 

motionens att-sats: att förbundet verkar för att få till 

stånd en ändring i a-kassans reglemente så att förlorad 

arbetsförtjänst jämställs med lön. 


MOTION: I:8_1 

motionsrubrik: A-kassegrundande inkomst 

motionens att-sats: att Kommunal verkar för att förlorad 

arbetsförtjänst jämställs med lönen. 


MOTION: I:9_1 

motionsrubrik: Förlorad arbetsförtjänst 

motionens att-sats: att Kommunal verkar för att förlorad 

arbetsförtjänst ska räknas med i arbetsvillkoret. 


MOTION: I:10_1 

motionsrubrik: Förlorad arbetsförtjänst är inte 

a-kassegrundad 

motionens att-sats: att Kommunal försöker få till stånd 

en ändring av reglerna så att fackligt arbete samt politiska 

uppdrag ska vara a-kassegrundat. 



motionsrubrik: Förlorad arbetsförtjänst är inte 

a-kassegrundad 

motionens att-sats: att Kommunal samarbetar med LO 

så att även andra förbund är med. 



motionsrubrik: Rätt till a-kassa för fackliga uppdrag 

motionens att-sats: att förbundet aktivt arbetar med att 

få en lagändring till stånd, så att ingen facklig förtroendeman 

erhåller sämre a-kassevillkor på grund av sitt uppdrag. 



motionsrubrik: Inkomsttrygghet för förtroendevalda vid 

tjänstledighet utan löneförmåner 

motionens att-sats: att förbundet påverkar lagstiftarna 

så att det blir möjligt att tillgodoräkna sig ersättningen från 

facket som a-kassegrundande inkomst. 



motionsrubrik: Inkomsttrygghet för förtroendevalda vid 

tjänstledighet utan löneförmåner 

motionens att-sats: att under tiden detta sker utreda 

frågan och lösa problemet på bästa sätt så att den enskilde 

går skadeslös. 


resultat: I remisyttrande till utredningen, SOU 2011:54 

Större ekonomisk trygghet för förtroendevalda, skrev LO 

om problemen samt förslag till lösningar. Lagändring, till 

det bättre, var tänkt att träda i kraft sommaren 2012 men 

har nu skjutits upp för att läggas in i översynen av arbetslöshetsförsäkringen 

som den parlamentariska socialförsäkringsutredningen 

gör. 

K – Samhällsekonomiska och 

allmänpolitiska frågor 

MOTION: K:1_1 

motionsrubrik: 80 procent i a-kassa 

motionens att-sats: att taket i a-kassan höjs. 


resultat: Tillsammans med LO har Kommunal och 

övriga LO-förbund arbetat fram rapporten En arbetslöshetsförsäkring 

värd namnet. Där finns krav på höjning av 

taket. Detta är ett av de viktigaste krav som lyfts fram 

av såväl Kommunal och LO. 

63

64 

MOTION: K:3_1 

motionsrubrik: Försämringar i sjukförsäkringen – gå på 

offensiv 

motionens att-sats: att Kommunal ska gå på 

offensiv för att permanent bli av med den orättvisa som 

karensdagar innebär – det är ett för högt pris att betala vid 

sjukdom. 


MOTION: K:3_2 

motionsrubrik: Försämringar i sjukförsäkringen – gå på 

offensiv 

motionens att-sats: att Kommunal verkar offensivt för 

att ersättningsnivån på sjukpenningen blir 90 procent. 


MOTION: K:15_1 

motionsrubrik: Karensbefrielse vid smitta via arbetet 

motionens att-sats: att medlemmar får karensbefrielse 

vid olika pandemier/epidemier. 



motionsrubrik: Ingen karensdag vid smitta på arbetsplatsen 

motionens att-sats: att karensdagen tas bort vid bevisad 

smitta från arbetsplats. 



motionsrubrik: Ingen karensdag vid smitta på arbetsplatsen 

motionens att-sats: att alla anställa i kommunal regi 

slipper karensdag såsom i regionen. 



motionsrubrik: Karensdag 

motionens att-sats: att Kommunal arbetar för att karensdagen 

tas bort när man säkert vet att man smittats på 

arbetsplatsen. 



motionsrubrik: Karensdag vid smitta 

motionens att-sats: att karensdagen slopas vid smitta på 




motionsrubrik: Karensdag vid smitta 

motionens att-sats: att vi ska ha råd att vara hemma vid 

sjukdom. 



motionsrubrik: Slopa karensdagen 

motionens att-sats: att få slippa karensdag vid sjukdom 

som kan komma från förskolan, till exempel kräksjuka och 

förkylning, 




motionens att-sats: att i fall inte karensdagen tas bort, 

utgår lön om 85 procent första dagen. 




motionens att-sats: att i fall inte lön utgår med 85 procent, 

så utgår lön med 80 procent i stället. 

bifall/tilläggsyrkande: Bifall


motionsrubrik: Karensdag vid sjukdom för vårdpersonal 

motionens att-sats: att förbundet arbetar för att karensdagen 

ska tas bort eftersom vi är en utsatt yrkesgrupp där 

smitta sprids snabbt. 



motionsrubrik: Karensdagen 

motionens att-sats: att karensdagen ska tas bort för 

personal inom vård och omsorg på grund av sårbarheten/ 

utsattheten i våra yrken. 



motionsrubrik: Ta bort karensdagen för personal inom 

vård, skola och omsorg 

motionens att-sats: att förbundet verkar för att karensdagen 

tas bort vid sjukdom för personal inom vård, skola 

och omsorg. 




motionens att-sats: att förbundet verkar för att alla som 

jobbar i närkontakt med barn/gamla och alla som har hand 

om mathantering inom ovanstående verksamheter, omfattas 

av slopad karensdag. 



motionsrubrik: Karensdag vid sjukdom för barnskötare 

motionens att-sats: att förbundet arbetar för att karensdagen 

ska tas bort eftersom vi är en utsatt yrkesgrupp där 

smitta sprids snabbt. 




motionens att-sats: att vi på något sätt har möjlighet till 

ekonomisk kompensation, kanske genom uttag av semester 

alternativt jobba extra (först på tur). 




motionens att-sats: att Kommunal verkar för att ta bort 

begreppet karensdag och ersätter detta med max åtta 

karenstimmar. 



motionsrubrik: Borttagande av karensdag för sjukvårdsanställda 

motionens att-sats: att förbundet arbetar för en ändring 

av karensdagen för sjukvårdsanställda. 




motionens att-sats: att förbundet verkar för att personalen 

ska ha sjuklön fr o m första sjukdagen. 




motionens att-sats: att arbetsgivaren betalar sjuklön 

fr o m första sjukdagen. 


resultat: Förbundet har gjort ett stort arbete med karensdagen 

och tagit fram ett eget förslag genom en arbetsgrupp. 

Vi föreslår att ett karensavdrag beräknat på veckoarbetstid 

ska göras i stället för som dagens system. Arbetsgruppen har 

också publicerat utredningen i skriften Lagom är bäst, varken 

för mycket eller för lite sjukskrivning, om självrisker och 

karens. Denna är presenterad för medie och politiker. 

65

66 


motionsrubrik: Förbättring i sjukförsäkringssystemet 

motionens att-sats: att Kommunal arbetar för att förbättra 

sjukförsäkringssystemet. 


resultat: Förbundet har tagit fram rapporten Insikter och 

fakta om ojämlik hälsa, som belyser den fysiska ohälsan 

bland Kommunals medlemmar. I rapporten Under höjda tak 

ryms alla – en rapport om höjda tak i sjukförsäkringen, visar 

på bristerna i dagens sjukförsäkring och att dagens låga tak 

riskerar tilltron till försäkringen att undermineras. I rapporten 

Kedjan som brast – en berättelse om Kommunals utförsäkrade 

medlemmar är en rapport där Kommunal ställer krav på 

en bättre arbetsmiljö och rehabilitering för återgång i arbete. 

Mycket av detta arbete handlar om att påverka den sittande 

socialförsäkringsutredningen och tillsammans med 

LO agera för en bättre sjukförsäkring. LO har en grupp som 

arbetar parallellt med den parlamentariska socialförsäkringsutredningen 

där Kommunal är representerad. 


motionsrubrik: Tandvårdsförsäkringen 

motionens att-sats: att tandvården inte ska vara en 

klassfråga. 


resultat: Frågan om tandvården var uppe på LO-kongressen 

och kommer att vara en del i LOs välfärdspolitiska utredning 

där Kommunal kommer att driva frågan enligt motionärernas 

intentioner. 


motionsrubrik: Försvara välfärden 

motionens att-sats: att förbundet ska ta upp en aktiv 

kamp mot fortsatt konkurrensutsättning och för en 

återdemokratisering och utbyggnad av offentliga sektorn. 

bifall/tilläggsyrkande: Bifall med tilläggsyrkande om att 

förbundsstyrelsen ska utarbeta en ny samlad strategi. 


motionsrubrik: Försvara välfärden 

motionens att-sats: att ge förbundsstyrelsen i uppdrag 

att utarbeta en plan för kampen, på kort och lång sikt, 

gärna i samarbete med andra delar av fackföreningsrörelsen 

och brukarorganisationer, gärna utifrån exempel från Norge 

och Trondheimsmodellen. 

resultat: Kommunal har i sin rapport Vägval välfärd gjort 

ett gediget arbete med att genomlysa privatiseringsfrågan 

och vinstfrågan i den offentliga sektorn. Bland annat har en 

medlemsundersökning, med närmare 10 000 intervjuer gjorts, 

där Kommunal undersökt medlemmarnas syn på barn- och 

äldreomsorgens kvalitet utifrån bemanning och utförare. 

Rapporten har tittat tillbaka på de senaste åren med 

minskade resurser och vilka effekter detta fått för brukarna. 

Kommunal har också tittat tillbaka på de marknadslösningar 

som använts i kommunsektorn för att hitta enkla 

lösningar på det som ofta varit resursbrist och effekterna av 

allt mer markandslösningar i kommunerna. Vägen framåt 

enligt utredningens förslag är bemanning, politiskt ansvarstagande 

och ökade resurser till sektorn. Kommunal driver 

också ett samarbete tillsammans med LO i den välfärdspolitiska 

utredningen där vi har tagit fram rapporten Vinster i 

välfärden. Arbetet kommer att fortsätta under våren med 

djupare studier vad gäller äldreomsorgen och även på lokal 

nivå. I arbetet ingår även att göra en internationell utblick 

och genomföra opinionsbildande aktiviteter i frågan. 


motionsrubrik: Upphandling av kollektivtrafik 

motionens att-sats: att vi ska ha möjlighet att vara med 

att utforma kravställningar inför upphandling från huvudman. 

resultat: Det som görs runt om i landet är kontakter med 

de ansvariga huvudmännen. Vi lobbar lokalt för att få vara 

med när förfrågningsunderlagen ska skrivas fram. Arbetet 

pågår med olika hastighet i landet. 

Centralt har vi uppe frågan om vikten av att det inte bara 

ska vara priset som styr, utan även kvalitet. Denna fråga är 

vi även med och diskuterar på EU-nivå.

L – Jämställdhets- och diskrimineringsfrågor 

MOTION: L:2_4 

motionsrubrik: HBT-kompetens inom Kommunal och på 

våra arbetsplatser 

motionens att-sats: att Kommunal verkar för att arbetsgivarna 

inom våra avtalsområden tar sitt ansvar på alla nivåer 

och ökar HBT-kompetensen bland chefer och medarbetare. 


MOTION: L:3_2 

motionsrubrik: HBTQ-kompetens 

motionens att-sats: att samtliga ombud inom Kommunal 

måste få mer kunskap i HBTQ för att öka kompetensen. 


resultat: Kommunals nya material Mötas med respekt har 

som ett av sina syften att möta kravet i att-satserna ovan. 

Målgruppen är i första hand fackliga ledare på arbetsplats- 

och sektionsnivå. Dels att öka den egna kunskapen och få 

kunskap och mod att driva på arbetsgivare att se till att 

kompetensen ökar så att både anställda och brukare får ett 

bemötande och blir behandlade på ett sätt som är fritt från 

kränkningar och trakasserier. 

Fritt Fram-materialet har varit bra. Så bra att det tagit 

slut. Det är dessutom i behov av uppdatering. Inom det 

fackliga Fritt Fram-nätverket har Kommunal arbetat för att 

få LO-TCO-Saco att stödja en uppdatering ekonomiskt. 

Ombudsmän från Kommunal och SSR har tagit på sig att 

tillsammans med en journalist uppdatera materialet. 

Företrädare från Kommunal har varit aktiva i mångfaldsprojekt 

Mervärt - arbete för mångfald och likabehandling, 

där Storstockholms brandförsvar varit en part. 

Så kan det vara – Regnbågsfamiljer i förskolan är ett 

projekt som nu är på väg att avslutas. Kommunal har varit 

en aktiv part i att ta fram och sprida materialet. Det består 

bland annat av en film och en studiehandledning och 

vänder sig till personal inom förskolan. Avsikten är att ge 

inspiration och vara en hjälp i arbetet med att lyfta fram 

värderingar, utmana dem och öka kunskapen kring normer, 

heteronormativitet och regnbågsfamiljer. Det blev väldigt 

bra och eftertraktat. Materialet är på väg att ta slut. Kommunal 

och Lärarförbundet har förbundit sig att stå för ett 

nytryck av materialet. Kommunal har dessutom planerat 

att trycka en egen uppsättning av filmen och studiehand- 

ledningen då vi ser att det är lika användbart inom andra 

verksamheter utöver förskolan. 

M – Miljöfrågor 

MOTION: M:1_2 

motionsrubrik: Kommunals yttre miljöarbete 

motionens att-sats: att Kommunal arbetar aktivt stegvis 

med miljöarbetet på förbundskontor, avdelning och sektion. 


resultat: På förbundskontoret är allt kaffe, te, socker och 

bananer som serveras KRAV- och Fairtrademärkt. Mjölk, 

smör och övrig frukt är KRAV-märkta. 

I rapporten Kommunals engagemang i Föreningen för 

Fairtrade från 2010 står det att 14 avdelningar av 23 köper 

Fairtrade-kaffe. I dag köper samtliga avdelningar i Kommunal 

Fairtrade-kaffe och de flesta avdelningar köper även 

andra Fairtraide- och KRAV-märkta produkter. Det är väldigt 

positivt att alla avdelningar i dag tänker mer på vad de 

inhandlar för produkter, allt från att det ska vara svenskt, 

lokalproducerat, miljövänligt m.m. 

Kommunal har engagerat sig ännu mera aktivt i frågan 

om barnarbete inom jordbruket. IUL, Internationella unionen 

för livsmedels-, jordbruks-, hotell- och restaurangbranschen, 

där Kommunal ingår i, tog beslut på sin kongress att intensifiera 

arbetet mot barnarbete inom jordbruket. Det arbetar 

cirka 130 miljoner barn mellan 5 och 17 år inom jordbruket 

i världen. Vi har alla ätit något eller burit ett klädesplagg av 

bomull denna månad som barn varit med och producerat. 

Därför är detta en fråga som är viktig för alla människor, 

oavsett var man bor i världen. 

67

68 

O – Organisationsfrågor 

MOTION: O:4_5 

motionsrubrik: Motion om stöd till lokalt politiskt arbete 

motionens att-sats: att Plattformen revideras inför varje 

allmänt val. 


resultat: Den facklig-politiska plattformen är reviderad 

och innehåller även en valplattform. 

P – Förbundsadministration och verksamhet 

MOTION: P:9_3 

motionsrubrik: Arbetet med Kommunal i förändring 

motionens att-sats: att allt förändringsarbete ska ske 

med hänsyn till de förtroendevaldas arbetsmiljö enligt 

SALUT. 


resultat: Allt förändringsarbete som ska genomföras sker 

genom dialog med berörda och den verktygslåda med 

metoder som finns i handlingsprogrammet SALUT. Detta 

kompletteras med olika utbildningsinsatser.

Uppföljning av beslut vid 2011 års förbundsmöte 



MOTION: C:1_1 

motionsrubrik: Heltid – En rättighet 

motionens att-sats: att förbundet jobbar för att alla 

människor ska ha rätt till en heltidsanställning. 


resultat: Förbundet har tagit fram rapporten Ständigt 

Standby. Rapporten belyste de visstidsanställdas villkor och 

lyfte bland annat att visstidsanställning innebär lägre lön, 

att det inte bara gäller unga och att det inte är någon genväg 

till fast jobb. I arbetet för jämställda löner presenterade 

Kommunal också gemensamt med Legitimerade sjukgymnasters 

Riksförbund LSR, Akademikerförbundet SSR, Vision 

och Vårdförbundet rapporten Hög tid för jämställda löner, 

där förbunden gemensamt slår fast kravet på rätt till heltid. 


MOTION: H:1_1 

motionsrubrik: Försäkringar för förtroendevalda 

motionens att-sats: att förbundet ser till att det tecknas 

försäkringar som är likvärdiga dem som finns i 

kollektivavtalen (AGB, TFA, TGL och TSL. 

bifall/tilläggsyrkande: Besvarad med tilläggsyrkanden 

om att förbundet tar fram en broschyr hur försäkringarna 

är ordnade för förtroendevalda på heltid, och att förbundet 

utbildar någon i varje avdelning kring försäkringslösningar. 

Detta ska göras skyndsamt under hösten 2011. 

resultat: Utredningsarbetet är inom kort avslutat och 

resultatet kommer att presenteras under våren 2013. 

O – Organisationsfrågor 

MOTION: O:1_1 

motionsrubrik: Fortsatt kamp mot borgarna. 

motionens att-sats: att förbundet fortsätter att ha utåtriktade 

aktiviteter mot den borgerliga regeringen. 

bifall/tilläggsyrkande: Besvarad med tilläggs yrkande att 

förbundet tar fram en samlad strategi för hur förbundet på 

ett framgångsrikt sätt ska öka den politiska medvetenheten 

bland medlemmarna samt genom opinions- och påverkansarbete 

verka för en samhällsutveckling på demokratisk 

socialistisk grundval, innebärande social rättvisa, generell 

välfärdspolitik, full sysselsättning, jämställdhet mellan 

kvinnor och män samt internationell solidaritet. 

resultat: En facklig-politisk plattform är framtagen och 

ska kommuniceras i avdelningarna. 

bILAGA 3 

69

70 

KOMMUNALS 

VÄRDEGRUND 

• Alla människors lika värde 

• Frihet 

• Rättvisa 

• Solidaritet 

• Demokrati

Uppföljning av beslut vid 2012 års förbundsmöte 


B – Avtals- och förhandlingsfrågor 

MOTION: B:1_1 

motionsrubrik: Personlig assistans 

motionens att-sats: att förbundet tar fram en ny strategi 

för att få de privata kollektivavtalen för personlig assistans 

att bli avsevärt mer likvärdiga övriga på arbetsmarknaden 

förekommande kollektivavtal. 


resultat: Samma centrala ombudsmän förhandlar nu alla 

kollektivavtal inom branschen personlig assistans, och har 

ett ansvar för att hålla sig uppdaterade med branschen 

som helhet och vad som händer. Fokus ligger på konkurrensneutraliteten 

mellan kollektivavtalen och förbättringar i de 

allmänna bestämmelserna. 

Arbetet för konkurrensneutrala avtal är påbörjat genom 

gemensamma avtalskonferenser där deltagarna blandades 

från de olika avtalen inom branschen. Under 2013 planeras 

uppföljning med gemensam utvärdering av avtalen som 

grund och övriga aktuella strategi-/avtalsfrågor. 

Enheterna på förbundskontoret har utökat samarbetet 

så att vi på ett bättre och effektivare sätt kan nå ut till våra 

medlemmar, och till dem som vi vill ska bli våra medlemmar. 


MOTION: C:1_1 


motionens att-sats: att alla ska få rätt till heltid. 



tecknas, men inte i den takt som förbundet önskar, varför 


MOTION: C:1_2 


motionens att-sats: att delade turer ska undvikas så långt 

det är möjligt. 


resultat: Yrkandet finns kvar i avtalsrörelsen. Ett fåtal 

lokala avtal reglerar förbud mot delade turer. 

MOTION: C:1_3 


motionens att-sats: att visstidsanställning ska övergå i 

tillsvidareanställning efter två år. 


resultat: Yrkandet finns kvar i avtalsrörelsen. Vissa 

centrala kollektivavtal reglerar numera att tillsvidareanställning 

sker efter tre års visstidsanställning. 

G – Yrkesutbildningsfrågor 

MOTION: G:1_1 

motionsrubrik: Högskoleutbildning för undersköterskor/ 

vårdbiträden 

motionens att-sats: att förbundet gentemot berörda 

arbetsgivare tydliggör syftet med specialiserade högskoleutbildningar 

för undersköterskor och vårdbiträden. 


resultat: Diskussioner har förts i olika sammanhang med 

Sveriges Kommuner och Landsting samt Vårdföretagarna. 

Det finns en samsyn på nationell nivå mellan parterna om 

att högskoleutbildning och möjlighet till karriärvägar inom 

våra yrken är viktiga för attraktionskraften. Det handlar 

också om att i verksamheterna möjliggöra, efter avslutade 

studier, att man får andra arbetsuppgifter och ökad lön, 

bILAGA 4 

71

72 

vilket inte sker i dag. Denna fråga är viktig och efterfrågad 

av Kommunals medlemmar. Att få arbetsgivarna lokalt att 

förstå vikten av att kunna göra karriär inom sitt yrke och 

få specialisera sig är nödvändigt, men det kräver fortsatt 

långsiktigt strategiskt arbete på alla nivåer i Kommunal. 

När det gäller Yrkeshögskoleutbildning (YH) i dag, så är 

inte YH-myndighetens uppdrag nationella utbildningar eller 

enstaka kurser. Kommunal har därför som ett exempel i 

Arbetsförmedlingens nationella branschråd för vård- och 

omsorg, där även Yrkeshögskolan finns med, fört fram 

nödvändigheten av att Yrkeshögskolans uppdrag borde 

ändras, så att YH-utbildning kan vara nationella och även 

att enstaka kurser ska kunna erbjudas som specialisering för 

yrkesgrupper. Detta för att undvika inlåsningseffekter för 

våra medlemmar. Nästa steg bör vara att partsgemensamt 

uppvakta utbildningsdepartementet om en omreglering av 

Yrkeshögskolans uppdrag. 


MOTION: H:1_1 

motionsrubrik: TGL-KL – Jämställda barnbelopp 

motionens att-sats: att barnbeloppet blir 2 prisbasbelopp 

för alla som inte fyllt 20 år. 


resultat: Frågan är väckt och diskussioner pågår med 

Sveriges Kommuner och Landsting. 

I – Arbetslöshetsförsäkringsfrågor 

MOTION: I:1_1 

motionsrubrik: A-kasseersättningens tak 

motionens att-sats: att förbundet ska verka för att taket 

i a-kassan höjs. 


rresultat: Kommunal har tillsammans med LO och övriga 


värd namnet. I rapporten finns krav på höjning av taket. 

Detta är ett av de viktigaste krav som lyfts fram av såväl 

Kommunal som LO. 

MOTION: I:2_1 

motionsrubrik: Nivån på a-kasseersättningen 

motionens att-sats: att förbundet ska verka för att akasseersättningen 

värdesäkras gentemot löne- och prisutvecklingen 

i samhället. 


resultat: Tillsammans med LO har Kommunal och övriga 


värd namnet. Ett av kraven är att taket för ersättningen 

måste indexeras med löneutvecklingen. 

K – Samhällsekonomiska och 

allmänpolitiska frågor 

MOTION: K:1_1 

motionsrubrik: Alla har rätt till en bostad 

motionens att-sats: att förbundet gör ett kraftfullt offentligt 

uttalande mot utförsäljningen av den kommunala allmännyttan. 


resultat: Kommunal har inte gjort något uttalande om 

utförsäljningen av allmännyttan utan föreslår att detta görs 

i samband med Kommunals kongress 2013. Kommunal har 

efter förbundsmötet 2012 initierat ett samarbete med 

Hyresgästföreningen för att tillsammans finna gemensamma 

principer för ett samarbete. LO har också återigen tagit upp 

det näringspolitiska arbetet där bostadspolitiken ska vara en 

del. Kommunal avser att verka inom LO för att driva de 

bostadspolitiska frågorna för den gemensamma styrkan. 

MOTION: K:1_3 


motionens att-sats: att förbundet verkar för att få LO 

att göra ett offentligt uttalande om bostadsbristen samt 

utvecklar strategier i motionens anda. 


resultat: Kommunal har inte gjort något offentligt uttalande 

om bostadsbristen och föreslår att detta görs i 

samband med Kommunals kongress 2013. Kommunals 

strategi för att bedriva de bostadspolitiska frågorna är att 

vi har störst kraft om detta görs tillsammans med övriga 

LO-förbund inom LO. Det är en strategiskt väl vald och 

framkomlig väg för att på sikt förbättra situationen på bostadsmarknaden 

för Kommunals medlemmar. Att Kommunals 

medlemmar har svårt att få en bra bostad på grund av 

relativt låga inkomster är en erfarenhet som de delar med 

många medlemmar i andra LO-förbund. 

Kommunal har haft inledande samtal med Hyresgästföreningen 

med syfte att på sikt finna gemensamma principer 

för vilka frågor man kan samarbeta kring. Kommunal har

också bidragit till att LO nyligen prioriterar de näringspolitiska 

frågorna, som bland annat kommer att lyfta de bostadspolitiska 

frågorna. Även LO har initierat ett samarbete 

med Hyresgästföreningen. 

MOTION: K:1_4 


motionens att-sats: att förbundet säger nej till marknadshyror. 

resultat: I det arbete Kommunal kommer att göra, i samarbete 

med bland annat LO och Hyresgästföreningen, är 

Kommunals ställningstagande nej till marknadshyror vilket 

Kommunal kommer att driva. 

MOTION: K:2_1 

motionsrubrik: Förändring i förordning (1996:1100) om 

aktivitetsstöd 

motionens att-sats: att förbundet verkar för att Förordning 

(1996:1100) om aktivitetsstöd ändras så att rätten till 

tillfälligt uppehåll i insatser ändras till högst 25 dagar. 


resultat: Polstjärnans S-förening (Förbundskontorets Sklubb) 

har skickat denna som motion till Socialdemokraternas 

partikongress. 

MOTION: K:4_1 

motionsrubrik: Tandvård ska ingå i sjukförsäkringssystemet 

motionens att-sats: att förbundet verkar för att tandvården 

ska ingå i sjukförsäkringen. 


resultat: Frågan om tandvården var uppe på LO-kongressen 

2012 och kommer att vara en del i LOs välfärdspolitiska 

utredning där Kommunal kommer att driva frågan enligt 

motionärernas intentioner. 

73

ekonomi 

Årsredovisningen 

Kommunalarbetareförbundet 

Organisationsnummer 802001-7888

03.16 

malmö 

Agneta Jalasjoki 

Personlig assistent 

Jag gör livet flexiblare för en annan människa och det känns 

väldigt meningsfullt. Har jobbat med samma brukare i 20 

år och vi har en ständig dialog om vad som ska hända de närmaste 

timmarna. Det jag saknar är anställningstrygghet och fullt betalt för 

arbetad tid, jourersättningen på natten är alldeles för låg.

EkONOMI 

Förvaltningsberättelse 

KOMMUNAL 2012 

Svenska Kommunalarbetareförbundet är en ideell 

organisation bestående av medlemmar som är 

anställda hos kommuner, landsting, församlingar 

och andra arbetsgivare vilka i huvudsak bedriver 

skatte- och avgiftsfinansierad samhällsservice 

samt verksamhet inom naturbruksområdet. 

förbundets syfte och ändamål 

Förbundets uppgift är att tillvarata medlemmarnas intressen 

på arbetsmarknaden och i samhällslivet i övrigt. 

Förbundet ska arbeta för goda anställningsvillkor, arbets- 

förhållanden och inflytande, utbildning och utvecklingsmöjligheter 

för medlemmarna. Vidare ska förbundet arbeta 

för att främja medlemmarnas ekonomiska och sociala 

villkor i samhället och deras delaktighet i ett rikt kulturliv. 

kommunals vision 

Viktiga jobb värda att älska – dygnets alla timmar. 

kommunals värdegrund 

• Alla människors lika värde 

• Frihet 

• Rättvisa 

• Solidaritet 

• Demokrati 

kommunals kärnvärden 

• Kamporganisation 

Kommunal är en kamporganisation som tar strid 

när mänskliga värden hotas. 

• Varmhjärtade 

Vi är varmhjärtade och bryr oss om allas rätt till 

välfärdstjänster. 

• Öppna och tillgängliga 

Vi är öppna och tillgängliga. Lyhörda både utåt och 

inåt men också lätta att nå i hela landet. 

• Effektiva 

Vi är kostnadsmedvetna och har ett tydligt ledarskap. 

77

78 

förbundets organisation 

Förbundets beslutande organ är 

• Kongressen/förbundsmötet 

• Förbundsstyrelsen 

Den lokala verksamheten utövas av 13 (21) avdelningar 

vilka är indelade i 396 sektioner (403) och 216 klubbar 

(176). Verksamheten regleras i stadgar som är fastställda av 

kongressen. Förbundet och avdelningarna är egna juridiska 

personer med egen ekonomi. Varje avdelning upprättar 

årsredovisning. 

medlemmarna och avgifterna 

Medlemsantalet var vid årets utgång 506 912 (504 600), en 

ökning med 2 312 personer. Kvinnorna utgör 80 (80) procent 

av medlemmarna. Av medlemsantalet var det 44 889 

(35 806) personer som inte uppfyllde villkoren för medlemskap 

eller hade valt att inte vara med i a-kassan, men som 

var medlemmar i förbundet. 

Medlemsutvecklingen 2004– 2012 

Tusental 

600 

500 

400 

300 

200 

100 

0 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Medlemsavgiften innehåller både förbundsavgift och avdelningsavgift. 

I förbundsavgiften ingår också premien för medlemsförsäkringarna 

och avgiften till arbetslöshetsförsäkringen. 

förbundsavgiften består av tre delar 

• Procentavgift, för verksamhetsutgifter. 

• Grundavgift till a-kassan och medlemsförsäkringarna. 

• Arbetslöshetsavgift till a-kassan. 

Förbundets procentavgift var oförändrad från föregående 

år, 0,66 (0,66) procent av bruttolönen. Grundavgiften har 

uppgått till 175 kronor (173) per månad för medlemmar 

som också anslutit sig till a-kassan. Den 1 juli 2008 infördes 

en arbetslöshetsavgift. Arbetslöshetsavgiften (ALA) uppgick 

till 55 (55) kronor per månad. 

Studerandemedlemmar är avgiftsbefriade. Antalet 

studerande medlem mar var vid årsskiftet 4 415 (4 226) 

stycken. I studerandemedlemskap ingår medlems- 

Medlemsavgiftens användning 

1. Verksamheten 27 % 

2. Medlemsförmåner (försäkr) 27 % 

3. A-kassan (inkl. ALA) 41 % 

4. LO 5 % 

Medlemmar och genomsnittlig medlemsavgift i förbundet och 

avdelningarna sammanlagt 

Årsgenomsnitt 2012 2011 

Antal medlemmar 506 912 505 739 

Genomsnittlig %-avgift till verksamhet 184 180 

Grundavgift 175 173 

Förhöjd finansieringsavgift/ 

arbetslöshetsavgift 55 55 

3 

4 

1 

2

försäkringarna. Arbetslöshetsförsäkringen ingår dock inte 

eftersom dessa medlemmar inte uppfyller villkoren för 

a-kassan. 

arbetslöshetsförsäkringen 

A-kassan är en frivillig del av medlemskapet i Kommunal 

om försäkrings villkoren uppfylls, och om medlemmen vill. 

Kommunalarbetarnas Arbets löshetskassa är en självständig 

juridisk person med egna stadgar och egen årsredovisning. 

Under året har a-kasseersättning utbetalats med 2 075 

136 tkr (2 082 332). 

förbundets verksamhet 

Medlemsvärvning är och förblir den absolut viktigaste frågan. 

Under året har förbundet, förutom det vardagliga värvningsarbetet, 

arrangerat olika medlemsvärvningsaktiviteter. Medlemsutvecklingen 

har vänt från en långsiktig negativ trend 

till ett positivt resultat. Ökningen var + 2 312 (- 2 278). 

Ordinarie förbundsmöte hölls i Stockholm i maj och 

avhandlade de sedvanliga frågorna som årsbokslut, budgetprognos 

och avgift samt motioner. Dessutom valdes Per 

Holmström till ny förste vice ordförande, då Tobias Baudin 

lämnat förbundet för att bli förste vice ordförande i LO. 

En varumärkesutredning har arbetat under året med att 

Medeltal anställda 2012 

2012 varav 2011 varav 

kvinnor kvinnor 

414 288 408 282 

bland annat ta fram förslag till ny vision för Kommunal. 

Viktiga jobb värda att älska - dygnets alla timmar, så lyder 

den nya visionen som antogs med knapp majoritet på ett 

extra förbundsmöte i september. 

Under året har fyra utredningar arbetat som båda ska 

presenteras på kongressen 2013. Utredningarna behandlar 

lönepolitik respektive näringspolitik, avgiftsfrågor samt 

stadgarna. Ett arbete med att ta fram en ny facklig-politisk 

plattform har också pågått. 

Förbundet har under året antagit ett policyprogram 

Vägval välfärd som behandlar vår syn på kvalité och vinster 

i välfärden. 

En nytt arbetssätt har implementerats, framför allt för 

privatanställda medlemmar. Den nya avdelningsstrukturen 

som infördes den 1 januari 2012 har fått mycket stöd i 

genomförandet. 

En viktig del av förbundets arbete är opinionsbildning. 

Förutom att delta i mässor och seminarier har särskilda 

satsningar genomförts på äldre- och barnomsorgsområdet. 

Bransch- och yrkesfrågor är viktiga för medlemmarna. 

Ett arbete har påbörjats med att skapa en ny struktur för 

arbetet med bransch- och yrkesfrågor. Kommunal har medverkat 

i flera yrkesinternationalers arbete och deltagit i ett 

antal biståndsprojekt. 

Verksamhetskostnader i procent 

1. Förbundsmöte, styrelse, 

förbundsledning, revision 3,3 

2. Kommunalarbetaren 7,1 

3. Förbundskontorets fackliga 

verksamhet 29,5 

4. Ekonomi, administration, IT 

intern service, personalenhet 

och lokaler 28,6 

5. Lokalomb. löner och soc. avg. 10,6 

6. Pensioner och försäkringar 15,5 

7. Avgifter och anslag 2,8 

8. Avskrivningar 2,0 

9. Övriga kostnader 0,6 

5 

6 

7 8 91 

4 

2 

3 

79

80 

I internationalerna för Stats- och kommunalanställda (PSI) 

och IUL (livsmedels, hotell och restaurang samt lantarbetarsektorn) 

innehar förbundet styrelseplatser. Förbundet är 

också medlem i ITF (transportsektorn). Kommunal medverkar 

också inom den sociala dialogen på förbundets områden 

inom EU. 

Utöver den fackliga verksamheten har medlemmarna ett 

förmånligt trygghetspaket genom de medlemsförsäkringar 

som tecknats i Folksam. Kommunals Hemförsäkring, Medlemsolycksfall 

– Fritid och Barngruppliv samt en inkomstförsäkring 

ingår i medlemsavgiften. Premieutvecklingen för 

de försäkringar som ingår i avgiften är något högre än de 

långsiktiga prognoserna. Avkastningen på förskottsbetalda 

försäkringspremier har bidragit till att hålla nere medlemmarnas 

grundavgift för försäkringarna. Sjuk- och efterlevandeförsäkring 

är en frivillig försäkring. Försäkringen har en 

åldersdifferentierad premie. Vid årsskiftet hade 70 procent 

av medlemmarna tecknat försäkringen. Kommunal erbjuder 

även ett stöd för dem som utsatts för våld i nära relationer, 

samarbetet med Folksam har bidragit till att många medlemmar 

fått professionell hjälp att komma vidare genom 

stödsamtal. 

Utöver medlemsförsäkringarna har förbundet också överenskommelser 

om andra medlemsförmåner. Kommunal har 

avtal med Swedbank och Nordea om bland annat ekonomisk 

rådgivning, medlemslån och medlemsbillån. Medlemmarna 

erbjuds betydligt bättre villkor än vad som annars gäller. 

Intäkter, balansomslutning, resultat, kapital och soliditet för förbundet 

Mkr 2012 2011 2010 2009 2008 

Intäkter facklig verksamhet 1 199 1 197 1 152 1 097 1 066 

Finansnetto (inkl fastighetsförvaltning) 81 50 124 219 -42 

Redovisat resultat 57 77 30 179 -75 

Balansomslutning 3 545 3 673 3 665 3 968 3 585 

Eget kapital 2 924 2 867 2 790 2 760 2 584 

Justerat eget kapital *) 3 279 3 083 3 228 3 170 2 715 

Soliditet i procent **) 82 78 76 70 72 

Förbundet har en fortlöpande översyn av verksamheten 

och kost na derna för till exempel administration och IT. 

En samordnad medlems administration, ekonomi och löneadministration 

samt telefoni finns för förbundet, arbetslöshetskassan 

och samtliga lokalavdelningar. Ett center för 

medlemsadministration i Malmö, ett center för medlemsadministration 

och telefoni i Sundsvall samt ett center för 

ekonomi och löneadministration i Sundbyberg. Målet är att 

samtliga medlemmar ska få likvärdig service. 

resultat och ställning 

Intäkterna av medlemsavgifter uppgick till 1 183 120 tkr 

(1 181 213). 

Konsolideringsgraden i pensionsstiftelsen för ombudsmän 

har ökat under året som en konsekvens av det allmänna 

finansiella läget. Från stiftelsen för funktionärer har återförts 

30 000 tkr (40 000). Konsoli deringsgraden är vid 

årets slut 137 procent (120). 

Till stiftelsen för kontorspersonal har tillförts 30 000 tkr 

(0) och dess konsolideringsgrad är nu 110 procent (93) 

efter en omräkning av pensionsskulden. 

Nettokostnaden för den fackliga verksamheten och LOavgiften, 

men exklusive a-kassan, medlemsförsäkringarna 

och konfliktersättningarna blev 705 812 tkr (657 211). 

Den fackliga verksamhetens resultat slutade på -25 285 tkr 

(19 529). 

*) Eget kapital med tillägg för övervärde 

i marknadsnoterade värdepapper och 

obeskattade reserver efter avdrag för 

uppskjuten skatt. 

**) Eget kapital vid årets slut i förhållande 

till summa tillgångar.

Två större aktiviteter belastar den fackliga verksamhetens 

resultat, framtagande av nytt medlemssystem samt arbetet 

med varumärket. Utöver detta ingår planenliga avskrivningar 

av maskiner och inventarier. 

kapitalförvaltning 

Aktiebörsen i Stockholm utvecklades starkt under 2012. 

I omvärlden har marknaden lugnat sig något och räntorna 

har fallit. Den globala aktiemarknaden har inte utvecklats 

lika starkt i svenska kronor. Grundläggande för förbundets 

kapitalförvaltning är att tillgångarna ska placeras så att de 

ger hög avkastning med begränsat risktagande. Målet är att 

konfliktfonden över tiden ska ha en real avkastning på minst 

tre procent årligen. 

Förbundet har genomfört en omfattande renovering av 

konferens- och fritidsanläggningen på Marholmen. 

Arbetena har avslutats under året och en del nya projekt 

har startats. Bland annat har en ny bastu uppförts och en 

spa-avdelning har påbörjats i centrumanläggningen. 

Förbundets kapitalförvaltning är till största delen utlagd på 

externa förvaltare, där merparten av kapitalet är placerat 

i fonder. Värdet på noterade värdepapper är 2 608 141 tkr 

(2 435 926). Finansnettot inklusive fastighetsförvaltning 

uppgick till 81 374 tkr (50 365). 

framtida utveckling 

Den viktigaste frågan är att fortsätta öka antalet medlemmar. 

Avtals rörelsen pågår för nästan samtliga avtalsområden. 

Förbundets kongress kommer att hållas i maj. Kongressen 

kommer att få ta ställning till stadgar, avgifter, motioner 

samt olika program. Att hålla nere kostnadsökningstakten 

är en viktig uppgift för förbundet under 2013. Förbundsstyrelsens 

målsättning är att kostnaderna ska följa medlemsutvecklingen. 

Fokus på opinionsbildning ligger inom 

områdena äldreomsorg, barnomsorg och vatten. 

Genom att fokusera på de fem målen skapas förutsättningar 

för en effektiv samordning av verksamheten: 

• Vi är fler medlemmar än föregående årsskifte. 

• Medlemmarna upplever att vi på arbetsplatsen ger dem 

stöd i deras yrke och att vi synliggör deras jobb. 

• Medlemmarna upplever att det är vi som har stått för 

förbättringarna i deras löne- och anställningsvillkor på 


• För att alla medlemmar ska få samma/lika service, jobbar 

vi i en förändringsriktad och effektiv organisation. 

• Kommunal uppfattas som en förtroendefull organisation. 

Kommunals nya kärnvärden är: 

• Närvarande 

• Proffsiga 

• Handlingskraftiga 

81

82 

eget kapital 

Årets resultat, efter bokslutsdispositioner och skatt, 

uppgick till 56 747 tkr (76 753). 

Egna kapitalet består av ändamålsbestämda medel 

– konfliktfond, försäkringsfond, skadeståndsfond samt 

balanserat kapital. Förbundets tillgångar uppgick till 

3 544 817 tkr (3 672 758). 

resultat för 2012 har av styrelsen disponerats på 

följande sätt 

Årets resultat enligt resultaträkningen 56 747 tkr 

Reservering av ändamålsbestämda medel 

• Försäkringsfond 363 tkr 

• Skadeståndsfond 667 tkr 

• Konfliktfond 25 717 tkr 

• Kommunal Direkt 30 000 tkr 

Kvarstående belopp för året 0 tkr 

Placering av kapitalet 

1. Fastigheter 3,3 % 

2. Aktier 41,3 % 

3. Räntebärande 55,4 % 

2 

1 

3 

2,5 

Konfliktfond 

Mdkr 

2 

1,5 

1 

0,5 

0 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Justerat eget kapital 

Kr/medlem 

7000 

6000 

5000 

4000 

3000 

2000 

1 000 

0 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Förbundsstyrelse 

Annelie Nordström, Stockholm, född 1956. 

Förbundsord förande 2010. 

Gullbritt Adolfsson, Ystad, född 1949. Ledamot 2009. 

Undersköterska, avdelningsordförande i Kommunal Skåne. 

Mariann Andersson, Kosta, född 1949. Ledamot 2001. 

Undersköterska, avdelningsordförande i Kommunal Sydost. 

Ewa-Britt Dahl, Skövde, född 1952. Ledamot 2004. 

Sjukvårdsbiträde, Kommunal Vänerväst. 

Annica Enbom, Hallstahammar, född 1952. Ledamot 2004. 

Skötare, Kommunal Bergslagen. 

Anders Hagberg, Partille, född 1957. Ledamot 2010. 

Vaktmästare/bilförare, avdelningsordförande i Kommunal Väst. 

Maj Karlsson, Motala, född 1957. Ledamot 2007. 

Undersköterska, avdelningsordförande i Kommunal Öst. 

Siw Karlsson, Östersund, född 1951. Ledamot 1999. 

Vårdare, avdelningsordförande i Kommunal Mellersta Norrland. 

Lotta Olesen Rosén, Halmstad, född 1958. Ledamot 2010. 

Vårdbiträde, sektionsordförande i sektion 3, Kommunal Sydväst. 

Mona Persson, Alfta, född 1961. Ledamot 2010. 

Städerska, avdelningsordförande i Kommunal Mitt. 

Cecilia Rohdin, Borlänge, född 1969. Ledamot 2010. 

Undersköterska, avdelningsordförande i Kommunal Bergslagen. 

Marcelo Rojas Espinoza, Stockholm, född 1963. Ledamot 2008. 

Undersköterska, avdelningskassör i Kommunal Stockholms län. 

Anne-Li Rosengren, Nacka, född 1962. Ledamot 2010. 

Undersköterska, sektionsordförande i sektion 87, 

Kommunal Stockholms län. 

Förbundsledning 

Annelie Nordström, Stockholm, född 1956. 

Förbundsordförande 2010. 

Tobias Baudin, Stockholm, född 1974. Förste vice ordförande 

2010 t o m maj 2012. 

Per Holmström, Stockholm, född 1964. Förste vice ordförande 

fr o m juni 2012. 

Lenita Granlund, Stockholm, född 1962. Andre vice ordförande/ 

avtalssekreterare 2010. 

Anders Bergström, Stockholm, född 1958. Tredje vice ordförande/ 

förbundskassör 2002. 

Förtroendevalda revisorer 

Rolf Olsson, Matfors, född 1954. Förtroendevald revisor 2006. 

Skötare, avdelningskassör i Kommunal Mellersta Norrland. 

Annica Blomgren, Åtorp, född 1959. Förtroendevald revisor 2004. 

Barnskötare. 

Jörgen Olsson, Rödeby, född 1959. Förtroendevald revisor 2010. 

Skorstensfejare, avdelningskassör i Kommunal Sydost. 

Auktoriserade revisorer 

Lena Svensson. PwC (ordinarie revisor) 

Sune Johnson. PwC (suppleant) 

83

84 

Resultaträkningar 

Tusentals kronor Not Koncernen Koncernen Förbundet Förbundet 

2012 2011 2012 2011 

Fackliga verksamhetens intäkter 

och kostnader 

Medlemsavgifter 2 1 183 120 1 181 213 1 183 120 1 181 213 

Externa bidrag 3 8 298 8 757 8 298 8 757 

Övriga intäkter 36 088 37 064 7 538 6 834 

Summa fackliga verksamhetens intäkter 1 227 506 1 227 034 1 198 956 1 196 804 

Medlemsförsäkringar -518 429 -520 064 -518 429 -520 064 

Avgift till LO -90 731 -85 522 -90 731 -85 522 

Avgifter och anslag till andra organisationer 4 -15 799 -15 518 -15 799 -15 518 

Externa kostnader -290 178 -279 231 -275 079 -254 046 

Personalkostnader 5 -338 439 -319 065 -312 172 -290 138 

Avskrivningar 6 -21 268 -20 787 -12 031 -11 987 

Summa fackliga verksamhetens kostnader -1 274 844 -1 240 187 -1 224 241 -1 177 275 

Fackliga verksamhetens resultat -47 338 -13 153 -25 285 19 529 

Resultat från fastighetsförvaltningen m.m. 

Hyresintäkter 8 478 8 469 8 478 8 469 

Externa kostnader -9 719 -6 201 -9 719 -6 201 

Avskrivningar 7 -2 529 -2 246 -2 529 -2 246 

Realisationsvinst vid försäljning 592 – 592 – 

Resultat från fastighetsförvaltningen m.m. -3 178 22 -3 178 22 

Resultat från finansiella investeringar 

Resultat från andelar i koncernföretag 8 – – -23 411 -83 266 

Resultat från andelar i intresseföretag 9 3 516 -3 343 3 516 -3 343 

Resultat från värdepapper och fordringar som är 

anläggningstillgångar 10 116 750 151 489 116 750 151 489 

Ränteintäkter 7 612 11 731 7 297 10 863 

Räntekostnader och liknande resultatposter 11 -19 602 -25 401 -19 600 -25 400 

Summa resultat från finansiella investeringar 108 276 134 476 84 552 50 343 

Bokslutsdispositioner 12 – – 25 000 39 000 

Skatt 13 -15 652 -22 642 -24 342 -32 141 

Årets vinst 42 108 98 703 56 747 76 753

Balansräkningar 


2012-12-31 2011-12-31 2012-12-31 2011-12-31 

TILLGÅNGAR 

Anläggningstillgångar 

Materiella anläggningstillgångar 

Byggnader och mark 7 171 541 123 317 88 491 48 888 

Maskiner och inventarier 6 33 587 48 314 13 124 24 878 

Pågående nyanläggning 14 30 637 15 520 11 – 

235 765 187 151 101 626 73 766 

Finansiella anläggningstillgångar 

Aktier och andelar i koncernföretag 15 – – 85 085 65 996 

Aktier och andelar i intresseföretag 16 20 551 6 572 20 551 6 572 

Fordringar hos intresseföretag 31 001 32 114 31 001 32 114 

Fordringar hos närstående organisationer 20 000 24 250 20 000 24 250 

Andra långfristiga värdepappersinnehav 17 2 186 216 2 227 870 2 186 216 2 227 870 

Andra långfristiga fordringar 18 9 704 10 058 9 704 10 058 

Ideella placeringar 19 89 591 89 341 89 591 89 341 

2 357 063 2 390 205 2 442 148 2 456 201 

Summa anläggningstillgångar 2 592 828 2 577 356 2 543 774 2 529 967 

Omsättningstillgångar 

Varulager 997 355 – – 

Kortfristiga fordringar 

Kundfordringar 3 323 2 018 755 464 

Fordringar hos närstående organisationer 20 596 19 308 20 596 19 308 

Skattefordran 50 925 41 631 49 858 41 317 

Övriga kortfristiga fordringar 12 525 17 260 10 080 15 210 

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 20 490 352 532 037 492 839 534 522 

577 721 612 254 574 128 610 821 

Kassa och bank 429 268 532 616 426 915 531 970 

Summa omsättningstillgångar 1 007 986 1 145 225 1 001 043 1 142 791 

SUMMA TILLGÅNGAR 3 600 814 3 722 581 3 544 817 3 672 758 

85

86 

Balansräkningar 



EGET KAPITAL OCH SKULDER 

Eget kapital 21 

Ändamålsbestämda medel/fonderingar 2 922 411 2 865 664 2 922 411 2 865 664 

Balanserat kapital 61 331 60 469 1 437 1 437 

Bunden reserv 47 697 63 198 – – 

Summa eget kapital 3 031 439 2 989 331 2 923 848 2 867 101 

Obeskattade reserver 22 – – 60 000 85 000 

Minoritet 1 1 – – 

Förvaltade fonder 23 3 267 3 331 3 267 3 331 

Uppskjuten skatteskuld 13 452 22 552 – – 

Kortfristiga skulder 

Leverantörsskulder 82 971 122 973 74 456 114 774 

Checkräkningskredit 24 74 806 100 056 74 806 100 056 

Skulder till koncernföretag – – 20 490 22 727 

Skulder till närstående organisationer 292 279 421 952 292 279 421 952 

Övriga kortfristiga skulder 6 029 6 489 5 055 5 612 

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 25 96 570 55 896 90 616 52 205 

Summa kortfristiga skulder 552 655 707 366 557 702 717 326 

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 3 600 814 3 722 581 3 544 817 3 672 758 

Ställda säkerheter 26 581 607 518 459 581 607 518 459 

Ansvarsförbindelser 27 430 730 453 557 430 730 453 557

Kassaflödesanalyser 

Tusentals kronor Koncernen Koncernen Förbundet Förbundet 


DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN 

Rörelseresultat före finansiella poster -50 516 -13 132 -28 463 19 551 

Avskrivningar 27 055 26 358 14 560 14 232 

Ej likviditetspåverkande poster -4 011 -1 148 -1 344 2 178 

Erhållen ränta 7 626 11 759 7 311 10 891 

Erhållna utdelningar 82 319 72 590 82 319 72 590 

Erlagd ränta -20 597 -28 698 -20 595 -28 697 

Betald inkomstskatt -34 045 -21 532 -32 883 -21 293 

7 831 46 197 20 545 69 452 

Ökning/minskning varulager -642 -78 – – 

Ökning/minskning kundfordringar -1 305 153 -291 314 

Ökning/minskning övriga kortfristiga fordringar 45 131 -98 656 45 525 -88 500 

Ökning/minskning leverantörsskulder -40 002 37 062 -40 318 41 134 

Ökning/minskning övriga kortfristiga rörelseskulder -89 523 -35 725 -94 120 -49 714 

Kassaflöde från den löpande verksamheten -78 510 -51 047 -68 659 -27 314 

INVESTERINGSVERKSAMHETEN 

Investeringar i materiella anläggningstillgångar -73 573 -48 741 -43 257 -1 468 

Sålda materiella anläggningstillgångar 1 163 34 1 429 – 

Placeringar i övriga finansiella anläggningstillgångar -437 745 -700 293 -456 834 -765 950 

Avyttring/amortering av övriga finansiella 

anläggningstillgångar 510 567 657 881 487 156 654 537 

Kassaflöde från investeringsverksamheten 412 -91 119 -11 146 -112 881 

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN 

Ökning/minskning kortfristiga skulder -25 250 -11 -25 250 -11 

Kassaflöde från finansieringsverksamheten -25 250 -11 -25 250 -11 

Årets kassaflöde -103 348 -142 177 -105 055 -140 206 

Likvida medel vid årets början 532 616 674 793 531 970 672 176 

Likvida medel vid årets slut 429 268 532 616 426 915 531 970 

87

88 

Noter 

NOTER, GEMENSAMMA FÖR FÖRBUND OCH KONCERN 

not 1 redovisnings- och värderingsprinciper 

Tillämpade redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer med 

årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd för ideella 

föreningar. Om inte annat framgår är tillämpade principer oförändrade i 

jämförelse med föregående år. 

intäkter 

Intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer 

att erhållas. 

Medlemsavgifterna intäktsredovisas enligt bokföringsmässiga grunder 

vilket innebär att erhållna medlemsavgifter t o m 21 januari 2013 anses 

tillhöra 2012. Bidrag intäktsföres enligt bokföringsmässiga grunder. Om 

ett bidrag avser en bestämd period periodiseras bidraget. I koncernredovisningen 

eliminieras koncernintern försäljning. 

anläggningstillgångar 

Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över den bedömda 

ekonomiska livslängden. Härvid tillämpas följande avskrivningstider. 

Byggnader 33-50 år 

Inventarier 5 år 

Datorer 3 år 

aktier och andelar 

Aktier och andelar som är omsättningstillgångar värderas till det lägsta 

av anskaffningsvärdet och verkligt värde (marknadsvärde). Långfristiga 

innehav värderas till anskaffningsvärdet. Om det verkliga värdet understiger 

bokfört värde och denna värdenedgång kan antas vara varaktig görs 

nedskrivning. 

Obligationer förvärvade i syfte att innehas till inlösentidpunkt värderas 

vid förvärvet till anskaffningsvärdet. Skillnaden mellan anskaffningsvärde 

och inlösenvärde periodiseras så att den effektiva räntan vid förvärvet är 

konstant över innehavstiden. Övriga obligationer värderas till anskaffningsvärde 

minskat med eventuella nedskrivningar. 

ideella placeringar 

Som ideella placeringar benämns tillgångar som främst innehas som ett 

led i den ideella och fackliga verksamheten och inte uteslutande för att ge 

avkastning eller värdetillväxt. 

varulager 

Varulagret värderas, med tillämpning av först-in först-ut-principen, till det 

lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på balansdagen. 

fordringar 

Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas 

bli betalt. 

kassaflödesanalys 

Kassaflödesanalysen upprättas enligt den indirekta metoden dvs den utgår 

från organisationens verksamhetsresultat. Det redovisade kassaflödet 

omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. 

koncernredovisning 

I koncernredovisningen ingår dotterföretag där förbundet direkt eller 

indirekt innehar mer än 50 % av rösterna. 

Koncernens bokslut är upprättat enligt förvärvsmetoden, vilket innebär 

att dotterföretagens egna kapital vid förvärvet, fastställt som skillnaden 

mellan tillgångarnas och skuldernas verkliga värden, elimineras i sin helhet. 

I koncernens egna kapital ingår härigenom endast den del av dotterbolagens 

egna kapital som tillkommit efter förvärvet. 

intresseföretagsredovisning 

Som intresseföretag betraktas de företag som inte är dotterföretag men 

där förbundet direkt eller indirekt innehar minst 20 % av rösterna för 

samtliga andelar. 

I förbundets bokslut redovisas andelar i intresseföretag till anskaffningsvärde. 

Som intäkt från intresseföretag redovisas endast erhållen utdelning 

av vinstmedel som intjänats efter förvärvet. I koncernens bokslut redovisas 

andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden. 

inkomstskatter 

Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som ska betalas eller erhållas avseende 

aktuellt år samt i förekommande fall justeringar avseende tidigare 

års aktuella skatt. 

Skattefordringar värderas till vad som enligt förbundets bedömning ska 

erhållas från skatteverket. Bedömningen görs enligt de skatteregler och 

skattesatser som är beslutade eller som är aviserade och med stor säkerhet 

kommer att fastställas. För poster som redovisas i resultaträkningen 

redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. 

Uppskjuten skatt avseende framtida skatteeffekter bedöms inte vara av 

väsentligt värde och redovisas därför inte i resultat- och balansräkningarna.

not 2 medlemsavgifter 

Förbundet 

2012 2011 

Inbetalda medlemsavgifter 1 668 439 1 668 943 

Avgår avgifter till A-kassan -485 319 -487 729 

Summa 1 183 120 1 181 214 

not 3 externa bidrag 

Externa bidrag består av bidrag från Trygghetsfonden och 

Arbetsmiljöfonden. 

not 4 avgifter och anslag till andra organisationer 

Förbundet 


Bidrag till förbundsavdelningar 700 940 

Avgifter och bidrag till övriga 

organisationer 15 099 14 579 

Summa 15 799 15 519 

not 5 personal 

Koncernen Förbundet 


Medelantalet anställda 

Kvinnor 317 311 288 282 

Män 139 140 126 126 

Totalt 456 451 414 408 

löner, ersättningar, sociala avgifter och pensionskostnader 



Löner och anda ersättningar till styrelsen, 

förbundsordförande och VD 3 136 2 918 2 241 2 033 

Löner och ersättningar till övriga anställda 176 518 176 694 159 284 159 647 

Totalt 179 654 179 612 161 525 161 680 

Sociala avgifter enligt lag och avtal 65 577 31 648 59 715 25 407 

Pensionskostnader för styrelsen och förbundsordförande 733 662 441 377 

Pensionskostnader för övriga anställda 84 139 100 554 82 607 96 614 

Totalt 150 449 132 864 142 763 122 398 

89

90 

not 5 personal 



Styrelseledamöter och ledande befattningshavare 

Antal styrelseledamöter på balansdagen 

Kvinnor 12 12 10 10 

Män 2 2 2 2 

Totalt 14 14 12 12 

Förbundsordf, styrelseordf och andra ledande befattningshavare 

Kvinnor 3 3 2 2 

Män 2 2 2 2 

Totalt 5 5 4 4 

I de fall en person sitter i flera styrelser har de personerna endast räknats en gång. 

not 6 inventarier, verktyg och installationer 



Ingående anskaffningsvärden 155 718 133 415 103 626 102 687 

Inköp 1 662 4 362 277 940 

Försäljningar och utrangeringar -819 -248 – – 

Omklassificeringar 2 699 18 189 – – 

Utgående ackumulerade 

anskaffningsvärden 159 260 155 718 103 903 103 627 

Ingående avskrivningar -107 404 -89 210 -78 749 -66 762 

Försäljningar och utrangeringar 493 214 – – 

Årets avskrivningar -18 762 -18 408 -12 031 -11 987 

Utgående ackumulerade avskrivningar -125 673 -107 404 -90 780 -78 749 

Utgående restvärde enligt plan 33 587 48 314 13 123 24 878

not 7 byggnader och mark 




Inköp 42 969 528 42 969 528 

Försäljningar och utrangeringar -11 081 – -11 081 – 

Omklassificeringar 11 126 34 911 – – 


anskaffningsvärden 340 415 297 401 150 702 118 815 

Ingående avskrivningar -104 539 -96 589 -19 255 -17 010 

Försäljningar och utrangeringar 10 244 – 10 244 – 

Årets avskrivningar -8 293 -7 950 -2 529 -2 246 


avskrivningar -102 588 -104 539 -11 540 -19 256 

Ingående nedskrivningar -69 545 -72 871 -50 670 -50 670 

Återförda nedskrivning 3 259 3 326 _ _ 


nedskrivningar -66 286 -69 545 -50 670 -50 670 

Utgående restvärde enligt plan 171 541 123 317 88 492 48 889 

not 8 resultat från andelar i koncernföretag 

Förbundet 


Resultatandel HB Lyran Konferens -23 411 -83 266 

Summa -23 411 -83 266 

not 9 resultat från andelar i intresseföretag 

Förbundet 


Resultatandel i Fastighetsbolaget Polstjärnan HB 2 307 -4 991 

Resultatandel i Fastighetsbolaget HB Repslagaren -78 232 

Resultatandel i Fastighetsbolaget Arken HB 1 287 1 416 

Summa 3 516 -3 343 

91

92 

not 10 resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar 

Förbundet 


Utdelningar 82 319 72 590 

Ränteintäkter 14 28 

Förvaltningskostnader -995 -3 297 

Realisationsresultat vid försäljningar 36 164 79 991 

Uppskrivning av andelsvärde 3 498 2 178 

Ned-/uppskrivningar av lån -4 250 – 

Summa 116 750 151 490 

not 11 räntekostnader och liknande resultatposter 



Räntekostnader 16 963 24 738 16 961 24 737 

Övriga finansiella kostnader 2 639 663 2 639 663 

Summa 19 602 25 401 19 600 25 400 

not 12 bokslutsdispositioner 

Förbundet 


Upplösning av periodiseringsfond 55 000 39 000 

Avsättning till periodiseringsfond -30 000 – 

Summa 25 000 39 000 

not 13 skatt på årets resultat 



Årets skattekostnad 25 211 33 303 24 787 32 545 

Aktuell skatt hänförlig till tidigare år -461 -404 -446 -404 

Uppskjuten skatt -9 099 -10 257 – – 

Summa 15 651 22 642 24 341 32 141 

not 14 pågående nyanläggningar 



Ingående nedlagda kostnader 15 520 24 769 – – 

Under året nedlagda kostnader 34 377 59 066 11 – 

Under året genomförda omfördelningar -19 260 -68 315 – – 

Utgående nedlagda kostnader 30 637 15 520 11 –

not 15 aktier och andelar i koncernföretag 

Förbundet 

Org.nr Säte 

HB Lyran Konferens 916614-0419 Stockholm 

Komanco AB 556606-4530 Stockholm 

Kommunalarbetaren i Sverige AB 556599-1816 Stockholm 

Kapitalandel Röstandel Antal andelar/aktier Bokfört värde 

HB Lyran Konferens 99 % 99 % – 81 085 

Komanco AB 100 % 100 % 1 000 3 000 

Kommunalarbetaren i Sverige AB 100 % 100 % 1 000 1 000 

Summa 85 085 

not 16 aktier och andelar i intresseföretag 

Förbundet/Koncernen 

Org nr Säte 

Fastighetsbolaget Polstjärnan, Sv Byggnadsarbetareförbundet 

och Sv Kommunalarbetareförbundet HB 902001-5617 Stockholm 

Fastighetsbolaget Repslagaren 2 HB 916571-4289 Skövde 

Fastighetsbolaget Arken HB 916595-6609 Umeå 

Kapitalandel Bokfört värde 

Fastighetsbolaget Repslagaren 2 HB 50 % 318 

Fastighetsbolaget Arken HB 50 % 500 

Fastighetsbolaget Polstjärnan, 

Sv Byggnadsarbetareförbundet 

och Sv Kommunalarbetareförbundet HB 50 % 19 733 

Summa 20 551 

93

94 

not 17 andra långfristiga värdepappersinnehav 

2012 

Förbundet 

2011 

Ingående värde 2 227 870 2 137 597 

Förvärv 422 941 670 922 

Försäljningar -464 595 -580 649 

Utgående värde 2 186 216 2 227 870 

tkr Antal Marknadsvärde Bokfört värde 

Börsnoterade aktier 

Atlas Copco A 59 800 10 662 7 826 

Autoliv SDB 28 500 12 292 11 302 

Hexagon B 65 766 10 726 4 322 

Investor B 113 900 19 352 16 125 

Kinnevik 89 200 12 069 12 066 

Sandvik 108 400 11 219 10 169 

SEB A 216 600 11 967 9 552 

Swedbank A 1 104 269 140 132 73 914 

Swedbank PR 1 223 534 155 144 59 056 

Volvo B 143 500 12 743 12 557 

Övriga 169 117 167 038 

Summa börsnoterade aktier 565 423 383 927 

Aktie- och värdepappersfonder 

Brown Advisory American SRI Class B 485 813 33 458 30 058 

Camelot 4 067 70 802 67 091 

Emerging Stars Nordea 163 694 106 712 100 185 

Förbundsfonden Swedbank 4 471 240 698 452 518 459 

Institutionella aktiefonden Stabil 1 523 368 178 021 156 361 

Övriga aktiefonder 81 635 82 578 

Summa aktie- och värdepappersfonder 1 169 080 954 732 

Obligationer och andra värdepapper 

Absolutavkastning Plus Swedbank 163 172 156 776 

Climate awareness DNB 51 946 49 944 

Institutionella företagsobligationsfonden Nordea 63 741 66 791 

Kommuninvest Buffertcertifikat Europa AIO 94 848 96 240 

KPA Etiska räntefond 58 805 57 429 

NDA 2C Kalenderstrategi Sverige total Carnegie 68 883 65 857 

Swedbank Spec 1017 56 000 56 000 

Swedbank Spec 1115 51 725 50 000 

Swedbank Spec 1116 50 000 50 000 

Swedbank Spec 1117 58 511 50 000 

Övriga 156 007 148 520 

Summa obligationer och andra värdepapper 873 638 847 557 

Summa långfristiga värdepappersinnehav 2 608 141 2 186 216

not 18 övriga långfristiga fordringar 




Tillkommande fordringar 3 258 629 3 258 629 

Avgående fordringar, amorteringar -3 612 – -3 612 – 

Utgående värde 9 704 10 058 9 704 10 058 

not 19 ideella placeringar 

Förbundet 

2012-12-31 2011-12-31 

Ingående värde 89 341 88 941 

Förvärv 250 400 

Utgående värde 89 591 89 341 

Specifikation av innehav Antal Bokfört värde 

Folksam – LO Försäkringsbolag 13 720 

Riksbyggen – Andelsbevis 152 260 76 130 

Nedskrivna andelar Riksbyggen -520 -260 

Övriga 1 

Summa 89 591 

not 20 förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 



Förutbetalda medlemförsäkringar 470 498 470 136 470 498 470 136 

Förutbetalda hyror 7 373 7 161 7 373 7 161 

Upplupna ränteintäkter 2 975 28 2 975 28 

Övriga poster 9 506 54 712 11 993 57 197 

Summa 490 352 532 037 492 839 534 522 

95

96 

not 21 eget kapital 

Konfliktfond Försäkrings- Övriga fonder Summa Summa Summa 

fond ändamåls- balanserat eget 

bestämda medel kapital kapital 

Förbundet 

Belopp vid årets ingång 2 335 421 470 137 60 106 2 865 664 1 437 2 867 101 

Årets resultat 56 747 56 747 

Årets avsättning 

Konfliktfond 25 717 25 717 -25 717 

Försäkringsfond 363 363 -363 

Skadeståndsfond 667 667 -667 

Kommunal Direkt 30 000 30 000 -30 000 

Belopp vid årets utgång 2 361 138 470 500 90 773 2 922 411 1 437 2 923 848 

Varav: 

Opinionsbildning 40 214 

KFO-LO-fonden 10 003 

Skadeståndsfond 10 556 

Kommunal Direkt 30 000 

Summa 90 773

not 21 eget kapital 

Konfliktfond Försäkrings- Övriga fonder Summa Bunden Summa Summa 

fond ändamåls- reserv balanserat eget 

bestämda medel kapital kapital 

Koncernen 

Belopp vid årets ingång 2 335 421 470 137 60 106 2 865 664 63 198 60 469 2 989 331 

Årets resultat 42 108 42 108 

Årets avsättning 

Konfliktfond 25 717 25 717 -25 717 

Försäkringsfond 363 363 -363 

Skadeståndsfond 667 667 -667 

Kommunal Direkt 30 000 30 000 -30 000 

Omföring bundet/ 

balanserat -15 501 15 501 

Belopp vid årets 

utgång 2 361 138 470 500 90 773 2 922 411 47 697 61 331 3 031 439 

Varav: 

Opinionsbildning 40 214 

KFO-LO-fonden 10 003 

Skadeståndfond 10 556 

Kommunal Direkt 30 000 

Summa 90 773 

not 22 obeskattade reserver 

Förbundet 

2012-12-31 2011-12-31 

Periodiseringsfond tax 07 – 55 000 

Periodiseringsfond tax 09 30 000 30 000 

Periodiseringsfond tax 13 30 000 – 

Summa 60 000 85 000 

not 23 förvaltade fonder 

Förbundet 

2012-12-31 2011-12-31 

Gunnar Hallströms fond 3 267 3 331 

Summa 3 267 3 331 

not 24 checkräkningskredit 

Koncernen/Förbundet 

2012-12-31 2011-12-31 

Beviljat belopp på checkräkningskredit 

uppgår till 250 000 250 000 

97

98 

not 25 upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 



Upplupna semesterlöner 15 004 13 710 13 987 12 862 

Upplupna sociala avgifter 5 214 4 700 4 488 4 358 

Upplupna kostnader rättsskydd 9 832 9 903 9 832 9 903 

Upplupen särskild löneskatt 11 665 16 862 10 395 15 855 

Övriga poster 54 855 10 721 51 914 9 228 

Summa 96 570 55 896 90 616 52 206 

not 26 ställda säkerheter 

Förbundet 

2012-12-31 2011-12-31 

Andelar i Förbundsfonden som säkerhet för checkräkningskredit 581 607 518 459 

Summa 581 607 518 459 

not 27 ansvarsförbindelser 



Ansvarar såsom bolagsman i handelsbolag 430 730 437 157 430 730 437 157 

Pensionsåtagande utöver tryggat i pensionsstiftelse – 16 400 – 16 400 

Summa 430 730 453 557 430 730 453 557

not 28 avtal om trygghetsersättning 

Förbundsledningen omfattas av ett trygghetsavtal, vilket kom till i samband 

med att kongressen beslutade att införa valperioder för ledningen, 

för närvarande tre år. Trygghetsersättningen utgår under 36 månader till 

ledamot som vid avgången har mer än fem år till ordinarie pensionsålder 

eller fram till ordinarie pensionsålder till ledamot som vid avgången har 

mindre än fem år kvar till ordinarie pensionsålder. 

Stockholm 2013-03-20 

Annelie Nordström Ewa-Britt Dahl Maj Karlsson 

Förbundsordförande 

Trygghetsersättningen är 78 procent av pensionsgrundande lön och minskas 

med andra förvärvsinkomster. Förutsättningen för att trygghets avtalet ska 

kunna tillämpas är antingen att kongressen beslutar att omval inte ska ske 

eller att förbundsstyrelsen medger att personen avgår under valperioden. 

Mona Persson Gullbritt Adolfsson Annica Enbom 

Siw Karlsson Cecilia Rohdin Anne-Li Rosengren 

Mariann Andersson Anders Hagberg Lotta Olesen Rosén 

Marcelo Rojas Espinoza 

Vår revisionsberättelse har lämnats 2013-03-26 

Annica Blomgren Jörgen Olsson Rolf Olsson 

Lena Svensson 

Auktoriserad revisor 

99

100 

Revisionsberättelse 

TILL KONGRESSEN I SVENSKA KOMMUNALARBETAREFÖRBUNDET, ORG.NR 802001-7888 

rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen 

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för 

Svenska Kommunalarbetarförbundet för år 2012. 

Styrelsens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen 

Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning och 

koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen 

och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för att 

upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller 

väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. 

Revisorns ansvar 

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen 

på grundval av vår revision. Granskningen har utförts enligt god revisionssed. 

För den auktoriserade revisorn innebär detta att hon har utfört 

revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed 

i Sverige. Dessa standarder kräver att den auktoriserade revisorn följer 

yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig 

säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller 

väsentliga felaktigheter. 

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis 

om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. 

Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat 

genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen 

och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller 

på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna 

kontrollen som är relevanta för hur förbundet upprättar en årsredovisning 

och koncernredovisning i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga 

med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra 

ett uttalande om effektiviteten i förbundets interna kontroll. En revision 

innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper 

som har använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i 

redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i 

årsredovisningen och koncernredovisningen. 

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga 

som grund för vårt uttalande. 

Stockholm den 26 mars 2013 

Uttalande 

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen och koncernredovisningen 

upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga 

avseenden rättvisande bild av moderförbundets och koncernens finansiella 

ställning per den 31 december 2012 och av dessas finansiella resultat och 

kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är 

förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. 

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar 

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi 

även utfört en revision av styrelsens förvaltning för Svenska Kommunalarbetareförbundet 

för år 2012. 

Styrelsens ansvar 

Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen. 

Annica Blomgren Jörgen Olsson Rolf Olsson 

Lena Svensson 

Auktoriserad revisor 

Revisorns ansvar 

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förvaltningen på 

grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i 

Sverige. 

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår 

revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga 

beslut, åtgärder och förhållanden i förbundet för att kunna bedöma om 

någon styrelseledamot har företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till 

försummelse som kan leda till ersättningsskyldighet. 

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga 

som grund för vårt uttalande. 

Uttalande 

Vi tillstyrker att kongressen beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för 

räkenskapsåret.

Gunnar Hallströms fond 

Gunnar Hallström var förbundsordförande i Kommunal åren 1948-73. 

När han gick i pension instiftades stipendiefonden som en minnesgåva. 

Han hade själv stort engagemang för internationella frågor och ville 

möjliggöra för medlemmar att upptäcka andra delar av världen och se 

hur andra har det på arbetsplatser och i det fackliga arbetet. Att få ett 

stipendium och kunna resa ut i världen ger både stipendiaten och de som 

får ta del av dennes berättelse en bild av människors villkor i andra länder. 

Syftet med fonden är att främja studier av internationella fackliga frågor. 

Villkoret för att få stipendiet är att man är medlem i Kommunal. 

Under året har det beslutats om tre stipendier. 

Dessa är: 

• Bornholm med syfte att utbyta erfarenheter och få tips och idéer från 

arbetsplatserna de besöker. Både utifrån yrket men även utifrån ett 

fackligt perspektiv. 

Bokslut 2012 

Resultaträkning 2012-12-31 2011-12-31 

Tusental kronor Tusental kronor 

Intäkter 

Räntor 85 124 

Avsättning 0 0 

Summa intäkter 85 124 

Kostnader 

Stipendier 147 43 

Övriga kostnader 1 0 

Summa kostnader 148 43 

Redovisat resultat -64 82 

Balansräkning 2012-12-31 2011-12-31 

Tillgångar 

Bank 3 213 3 250 

Fordran Kommunal 54 81 

Summa tillgångar 3 267 3 331 

Eget kapital och skulder 

Eget kapital den 1/1 3 331 3 249 

Årets resultat -64 82 

Skulder till Kommunal 0 0 

Summa eget kapital och skulder 31/12 3 267 3 331 

Stockholm 2013-02-06 

Per Holmström Maria Hammarberg Kristina Olsson 

Ordförande Lotta Olesen-Rosén Maj Karlsson 

• Turkiet med syfte att göra en facklig studieresa för att lära mer om 

kvinnors villkor och fackligt engagemang i landet. 

• Italien för att studera facklig/politiskt arbete och besöka arbetsplatser 

som är liknade deras egna. Fördjupa sig i landets fackliga historia vad 

det gäller, löner arbetstider mm. 

Årets resultat är ett underskott på -64 000 kronor (82 000). Det egna 

kapitalet uppgick 2012-12-31 till 3 267 000 kronor (3 331 000). 

Enligt fondens villkor kan den del av det egna kapitalet som överstiger 

20 inkomstbasbelopp delas ut. 

Detta innebär att det 2013 är möjligt att dela ut 362 000 kronor utöver 

tidigare beslutade stipendier på 75 000 kronor. 

101

Produktion 

Kommunals kommunikations-, och service- och kanslienheter. 

Hemma Annonsbyrå AB och JLP! 

Foto: F. Sandin Carlson, M. Dahlstrand, iStock, T. Karlsson, K. Kohvakka, Kommunal, Medianavet, U. Palm, J. Wiklund. 

Art.nr 978 91 7479 128 0. Upplaga: 1000 ex. Tryckeri: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB. April 2013.

103

Verksamhetsberattelse 2012 .pdf - Kommunal

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?