Verksamhetsberättelse 2011.pdf - Ålands Försöksstation

foto: Aina Öhberg
Landsbygdsutvecklare/ Koordinator för Ålands Landsbygdscentrum
Verksamhetsberättelse
2011
www.landsbygd.ax
www.skordefest.ax
Buffe av åländska produkter på matmässan “Närproducerat Åland”

2
Året som gått har varit
i matens tecken
Under våren bildades en åländsk referensgrupp
för Ny Nordisk Mat, som är mycket aktiv och
kreativ. Under 2012 kommer ni säkert att se
mera av gruppens aktivteter.
Själv är jag medlem av styrgruppen för Ny
Nordisk Mat på nordisk nivå. Nyligen har jag
även fått förtroendet att vara styrgruppens
ordförande.
Ur ett nordiskt perspektiv har vi ett mycket
speciellt läge – geografiskt.
Om du tittar på en jordglob och följer Nordens
breddgrad runt jorden ser du mest otillgängliga
områden.
Ingen annanstans än i Norden finns det samma
varma och gynnsamma klimat för växtodling.
Tack vare många soltimmar under växtperioden
(korta nätter) innebär det att vi har extra smakrika
och vitaminrika råvaror.
Den kalla vintern innebär också att vi har mindre
skadegörare på vår växtlighet än man har
på varmare breddgrader.
Norden är dessutom det mest tillgängliga
område så här långt norrut. Vi har extremt bra
kommunikationer med övriga världen. Jämför
tex med norra Canada, Alaska och Sibirien –
inte så bra kommunikationer!
Vi har unika möjligheter att tillreda smakrika
måltider av riktigt bra råvaror. Vi har goda
förutsättningar för att locka till oss besökare
från hela världen för att njuta av våra speciella
råvaror, vilket vi kan toppa med det skogen
erbjuder; vilt, bär och svamp. Lägg också till att
våra gäster får uppleva vårt skiftande klimat
med långa ljusa sommarnätter, sprakande färger
på hösten, snö och is på vintern samt en enastående
flora under våren.
Av tradition har vi i Norden ätit för att överleva.
Under sommarhalvåret har vi jobbat hårt för
att odla och skörda råvaror för vinterns behov.
Länge söderut har det funnits tillgång på färska
råvaror i princip hela året. Där finns en annan
tradition, man äter för att njuta. Vår nordliga
tradition är djupt rotad och lever delvis fortfarande
kvar. Vår utmaning är att vi ska lära oss
att njuta av maten – även i vardagen.
Min vision med Ny Nordisk Mat II är att vi i
Norden ska ha en stolt relation till vår nordiska
mat med smakrika råvaror, som vi vill visa upp
för världen på ett kreativt sätt!
Jomala den 8 mars 2012
Lena Brenner

Ålands Landsbygdscentrum. Tidig morgon i Jomalaby.
Ålands Landsbygdscentrum (ÅLBC)
Ålands Landsbygdscentrums målsättning
Ålands Landsbygdscentrums organisationer skall bidra till att utveckla och bredda näringsverksamhet
på landsbygden. Detta sker genom rådgivning, utbildning, försöks- och projektverksamhet.
Ålands Landsbygdscentrum är inte en juridisk person utan fungerar endast som ett frivilligt samarbetsorgan
med gemensamt marknadsföringsnamn för organisationerna. De självständiga organisationer
som verkar vid Ålands Landsbygdscentrum är:
Ålands Producentförbund
ProAgria - Ålands Hushållningssällskap
Ålands Skogsvårdsförening
Ålands 4-H distrikt
Ålands Naturbruksskola – verksamheten avslutades i juni 2011
Jomala gård (skoljordbruket)
Ålands Försöksstation - ingår från 01.01.2012 i Ålands Hushållningssällskap
Lantbruksföretagarnas Pensionsanstalt (LPA)
Landsbygdsutveckling - en landsbygdsutvecklare/koordinator är anställd av Ålands
Landskapsregering som även har till uppgift att samordna
organisationerna och driva gemensamma frågor.
Var och en av dessa organisationer har en egen ledning med funktion att styra den egna organisationens
verksamhet samt egen budget.
Ledningsgruppen för Ålands Landsbygdscentrum
Ledningsgruppen består av representanter från de organisationer som är lokaliserade vid Ålands
Landsbygdcentrum. Ledningsgruppen besluter om gemensamma frågor på området samt informerar
varandra om organisationernas aktiviteter. Ledningsgruppen sammanträder 2 ggr/månad.
Ledningsgruppens medlemmar 2011:
Hans Knutsson Ålands Hushållningssällskap ordförande 1.1 – 31.6
Tage Eriksson Ålands Producentförbund ordförande 1.7 – 31.12
Bodil Regårdh Ålands Naturbruksskola t.o.m juni 2012
Niklas Söderlund Ålands Försöksstation
Julia Westerberg Ålands 4H distrikt
Torbjörn Björkman Ålands Skogsvårdsförening
Lena Brenner Landsbygdsutvecklare/koordinator
3

4
Styrgruppens studiebesök på Öland. Vår värd vid besöket på Öland, näringslivsutvecklare Anders
Nyholm, Sussi Bomanson, Maria Svedmark, Henrik Sundberg,
Lena Brenner och Kaj Rosberg.
Landsbygdsutveckling
Som enda anställd inom landsbygdsutvecklingen fungerar Lena Brenner. Tjänsten är en tillfällig
heltidstjänst och är underställd näringsavdelningen vid Ålands Landskapsregering.
Styrgruppen för landsbygdsutveckling under mandatperioden 2010 - 2011:
Torbjörn Eliasson ordförande
Linnéa Johansson vice ordförande
Henrik Sundberg
Johan Mörn
Susan Bomanson
Airi Pettersson
Daniel Dahlén Ålands Näringsliv
Maria Svedmark Företagsam Skärgård
Lena Brenner föredragande och sekreterare
Styrgruppen har under året sammanträtt till tre protokollförda möten.
Det första styrgruppsmötet för året inleddes med ett besök på Pub Stallhagen.
Den 26 – 27 maj gjorde styrgruppen en studieresa till Öland/Kalmar för att studera hur man jobbar
med landsbygdsutveckling.
Verksamhetsidé
Utveckla och bredda näringsverksamheten på landsbygden med utgångspunkt från jord- och
skogsbruket samt anknutna näringar.
Mission
Att utveckla en livskraftig landsbygd på Åland.
Affärsidé
Att koordinera resurser och stimulera till samarbete för att på mest effektivt sätt bidra till en
positiv utveckling av landsbygden och dess näringar.
Ansvarsområde
• Öka försäljningen av och förtroendet för åländska produkter bl.a. genom Skördefesten på Åland.
• Koordinera organisationerna vid Ålands Landsbygdscentrum med branschföretagen och
övriga verksamheter samt koppla in extern spetskompetens för att uppnå den gemensamma
visionen.
• Inspirera, initiera och driva projekt för att utveckla landsbygdsföretagen.
• Koordinator för Ålands Landsbygdscentrum.

Betade strandängar vid Labbsund, Geta.
Vision
Ålands landskapsregerings vision för det åländska lantbruket:
De åländska lantbruksföretagen skall med hög miljömedvetenhet bedriva det mest lönsamma
och effektiva lantbruket i Finland samtidigt som det utgör en ryggrad för en livskraftig landsbygd
och skärgård.
Tillägg för landsbygdsutvecklingen:
År 2012:
Genom de ökade satsningarna på diversifierade verksamheter – anpassade till nya trender och
Ålands starka sidor – har skapats nya intäkter, som motsvarar 25 % av stödintäkterna 2005
(stödet till lantbruket 2005: 14,5 milj).
Tillsammans med övriga aktörer etablera ett övergripande varumärke för åländsk mat, livsmedel
och landsbygdsupplevelser.
Övergripande mål
Skördefesten: Stärka konsumentförtroendet och öka försäljningen vid Skördefesten till genomsnitt
2 000 euro/försäljare. Skördefesten är en naturlig kanal för lantbrukare att marknadsföra
sina produkter och aktiviteter.
Skördefesten är Ålands största evenemang som intresserar besökare utifrån för sina smakfulla
produkter och aktiviteter av hög kvalitet. Försäljarna har möjlighet att öka sin omsättning och
skapa efterfrågan på produkterna året runt.
Projektverksamhet: Ökad affärsmässighet samt kostnadsbesparande effektiviseringar och strukturrationaliseringar
bland företagen. Nya affärsidéer sker i samklang med de marknadsmässiga
förutsättningarna och med de etablerade aktörerna. Öka tillväxten i företagen.
Livsmedelsklustret: Utökat samarbete mellan organisationer inom lantbruket och koordination
med branschföretagen för att stärka resurserna. Öka omvärldsbevakningen och utnyttja spetskompetens.
Alla organisationer inom lantbruket jobbar mer kundorienterat och driver utvecklingsprojekt.
Resursfördelning för landsbygdsutvecklingen
40 % Skördefesten på Åland
25 % Ny Nordisk Mat
15 % Tillväxt Åland och Lokal Miljö
5 % Nätverket för Livsmedelsklustret
5 % Småskaliga livsmedelsföretag
5 % Koordinator för Ålands Landsbygdscentrum
5 % Övrig verksamhet
5

Haddnäs Gård
Lugnets Keramik
Karl Ersgården
Haddnäs Gård WJ Dahlman Ab

Verksamhetsberättelse 2011
LAndSBygdSutVeCKLing
1. Skördefesten på Åland 16 – 18.9.2011
1.1 Strategi
Affärside
Skördefesten på Åland skall öka försäljningen av och stärka konsumentförtroendet för åländska
produkter och aktiviteter.
Skördefestens slogan
Allt på Skördefesten är producerat på Åland och du lär dig mer om livet på landet!
Skördefestens kvalitetspolicy
Alla deltagare känner till Skördefestens affärsidé och vet vad det är som gör att de deltar.
Ordning och reda, hög kvalitet och kreativitet skall vara ledstjärnor bland deltagarna i Skördefesten.
Skördefestens mål
Målsättning varje år
- Öppna Gårdar med inriktning på: djur (mjölk, köttdjur, får och hästar), äppel, grönsaker,
ekologisk gård, potatis, spannmål, skog och biodling.
- Försäljarnas omsättning ökar med 20 % per år.
1.2 organisation
- Styrgruppen för landsbygdsutveckling är ansvarig för Skördefestens budget
- Ledningsgruppen vid ÅLBC är styrgrupp för Skördefesten
- Landsbygdsutvecklaren är verksamhetsledare för Skördefesten
- Två arbetsgrupper är tillsatta för att bistå arbetet med Skördefesten:
Arbetsgruppen för Öppna gårdar 2011
Lena Brenner ordförande ÅLBC
Mari Rosenqvist sekreterare
Johanna Enberg Visit Åland
Christer Tomtén Ålands Producentförbund
Ann Sundberg Marskogens Lamm
Gerd Karlsson Blomstallet
Arbetsgruppen för Marknaden vid Ålandstravet 2011
Bert Hellman ordförande
Kristiina Kurki-Sounio sekreterare
Ulf Eriksson
Barbro Carlsson
Lena Brenner
7

Åpf:s Unga Enreprenör 2011. Liz Mattsson, Skördefesten, Jan Salmén, Åpf, pristagare Kristoffer Lundberg och prisutdelare Tilde Höök.
8
1.3 Resultat
År Antal försäljare Medeltal Ökning Total oms Ökning Antal besökare
2005 130 försäljare 500 ¤/försäljare 65 000 euro 6 500 pers
2006 170 försäljare 650 ¤/försäljare 30 % 110 500 euro 70 % 10 000 pers
2007 Ingen enkät 12 000 pers
2008 170 försäljare 766 ¤/försäljare 18 % 130 200 euro 18 % 13 000 pers
2009 200 försäljare 817 ¤/försäljare 7 % 163 400 euro 25 % 15 000 pers
2010 180 försäljare 1 129 ¤/försäljare 38 % 203 220 euro 24 % 15 600 pers
2011 184 försäljare 1 600 ¤/försäljare 41 % 294 400 euro 44 % 17 500 pers
1.4 Årligt tema
Från och med 2011 har Skördefesten ett tema för varje år och syftet är att skapa en
tydlig plattform för utbyte av kunskap och idéer kring aktuella ämnen. Ambitionen är att det
årliga temat ska bidra till ett utbyte mellan lokala aktörer, men också med aktörer utanför Åland.
År 2011 tema var ”ungt entreprenörskap på landsbygden”
Det är ett angeläget tema med tanke på att Åland står inför en utmaning med generationsväxling
inom företag i allmänhet, och inte minst på landsbygden. Ambitionen med årets tema
är att lyfta fram de unga entreprenörer som finns idag och samtidigt inspirera nya entreprenörer
och företagare.
Ungt entreprenörskap synliggjordes på olika sätt under Skördefesten. Många ungdomar var
engagerade i Skördefesten, både på Öppna Gårdar och Marknaden med små och större entreprenörer
som hade producerat egna varor och deltog i försäljningen.
Man såg även en ökning av unga besökare under årets Skördefest.
1.5 Seminarium
Skördefesten inleddes redan på torsdagen den 15 september med ett seminarium ”Unga företagare
– en diversifierad landsbygd”. Bland föreläsarna fanns:
- Patricia Wiklund, Invenire
- Sofia Stolpe, Hemgårdsglass
- Christian Ekström, Pub Stallhagen
- Thilde Höök, Frostimport, som är känd från TV-programmet ”Bonde söker fru”
Ca 100 personer deltog seminariet. Under seminariet delade Ålands Producent ut ett nyinstiftat
pris ”ÅPF:s Unga Entreprenör 2011”. Priset tilldelades Kristoffer Lundberg med motiveringen:
”Trots att han inte haft någon gård att ta över har Kristoffer genom framtidsvision och orädd
framåtanda samt ett brinnande intresse för lantbruk, skapat arbetsplatser på landsbygden både
för sig själv och två anställda. Hans företag som föder upp kvigor i ett s.k. kvighotell är ett för
Åland nyskapande koncept som även berikar miljön och vårdar landskapsbilden. Hans mångsidiga
och kreativa driftighet dokumenteras dessutom med entreprenörsverksamhet både sommar- och
vintertid.”
Arrangörer för seminariet var Landsbygdsnätverket och Ålands Landskapsregering.

Skördefestens hemsida www.skordefest.ax
1.6 Hemsida och sociala medier
Under året förnyades Skördefestens hemsida www.skordefest.ax
Sidan är nu mer användarvänlig och med fokus på besökarna som lätt kan hitta information
om såväl evenemanget som gårdarna. Via hemsidan kan man också följa några
av gårdarnas bloggar.
Det finns möjlighet att sökkategorisera enligt en viss produkt eller en viss aktivitet .
Det går också smidigt att kryssa för sina favoriter och skapa en egen gårdsrutt.
När gårdsrutten skrivs ut får man, förutom text om gårdarna, även adresser och GPSkoordinater.
Dessutom finns nu betydligt mer information om varje gård att tillgå
samt vilka försäljare som finns på respektive gård. På Webbsidan görs ca 30 000 besök
årligen.
Skördefesten har också en grupp på Facebook med 840 fans.
1.7 Skördenytt
Alla deltagare i Öppna Gårdar får under hela året information om Skördefesten genom
ett elektroniskt nyhetsbrev ”Skördenytt”. Under 2011 skickades 15 nr av Skördenytt ut.
1.8 Startmöte
Skördefestens ”Startmöte” hölls den 12 april på Ulfsby Gård där deltagarna i Öppna
Gårdar fick information om evenemanget. Patricia Wiklund från Invenire höll en inspirationsföreläsning,
Idéerna kommer från landet.
1.9 nyheter 2011
Öppna Brandstationer
År 2011 erbjöds det särskilda aktiviteter med syfte att intressera och inspirera unga
människor att engagera sig inom den frivilliga brandkåren. Under lördagen var flera
brandstationer öppna för besök, och här berättade ungdomar om sitt engagemang i
frivilliga brandkåren. Öppna Brandstationer var det på fyra olika stationer; Hammarland,
Jomala, Strandnäs och Lemland mellan kl 11 - 21.
Smaktävling
Restaurangskolan arrangerade en smaktävling: ”Baka med äppel” där allmänheten
inbjöds att tillreda den godaste rätten eller bakverk av äppel.
Ordförande i smakjuryn var den kända matprofilen Ella Nilsson från Sverige. Övriga
medlemmar i smakjuryn var; Harriet Strandvik, Lena Westerlund, Johanna Salmén och
Adrian Bäckman.
Vinnare var Pia Fagerström med ”Pias äppel och björnbärspaj”. Övriga placeringar var
2. Linda Löfman, 3. Siri Andersson, 4. Lisa Andersson
Ella Nilsson
9

Skördefesten på Åland
Haddnäs Gård
Lumparby Ollas
Södra finströms Byalag
Marskogens Lamm Överbyodlarna på Bentes

1.10 Marknaden vid Ålandstravet
Nytt för i år var att Marknaden arrangeras på Ålandstravet med ca 50 försäljare. Arrangör var
Ålands Hästsportförening.
Uppvisningar och aktiviteter med både hästar och hundar fick man ta del av på Ålandstravet.
ÅPF Ungdom arrangerade precisionskörning och Ålands Brand- och räddningsförbund visade sin
verksamhet.
1.10 Skördefestpass
Även i år kunde Skördefestens gäster fylla i vilka Öppna Gårdar de besökt i ett Skördefestpass.
Alla som lämnat in sitt pass deltar i utlottningen av många läckra åländska produkter. Som tidigare
år kan gästerna rösta på den ”Välkaste Gården”. Nytt var att man även kunde rösta på :
- Skördefestens varmaste mottagande. En gård där personalen utmärkt sig genom att ge dig
ett varmt välkomnande.
- Skördefestens ögongodis. En gård där man ansträngt sig lite extra och på ett kreativt sätt
dekorerat och pyntat med Skördefesttema.
- Skördegott. Det godaste du smakat på Skördefesten.
1400 pass lämnades in.
1.11 Antal gäster och deltagare
• Totalt hade Skördefesten 17 500 gäster.
• På Öppna Gårdar gjordes 66 000 besök av 11 000 gäster
• Man besökte 6 gårdar i medeltal
• Marknaden gästades av 6 500 personer
• Ca 3 000 av besökarna var från Sverige och fastlandet
• På Skördefesten deltog 34 Öppna Gårdar, varav 11 gårdar var nya och 11 gårdar var
relaterade till jordbruk
• På Marknaden deltog 50 försäljare/utställare
• Sammanlagt deltog ca 1 000 personer i arrangemanget av Skördefesten – av dem
var ca 180 försäljare
• Ca 20 bussar från Sverige och Finland besökte Skördefesten
1.12 ett litet axplock av gästernas kommentarer
- Helt underbart trevligt! (Härnösand, Sverige)
- Positiv överraskning! Bra då barnen var beaktade vid varje gård, de stortrivdes
(Borgå, Finland)
- Det är perfekt och roligt och fantastiskt!! (Bromma, Sverige)
- Snyggt genomfört arrangemang! Tack så mycket! (Uppsala, Sverige)
- Allting så välordnat!
- Superbra! Första gången jag besökte. Charmiga miljöer och praktiska produkter
(Västerås, Sverige)
- Den är redan välplanerad, bra utmärkt att man hittar gårdarna. Trevligt arrangemang,
vad kan man mer önska!
11

Bolstaholms Gård
Annons Ålands i fotografiska Åland Guide 2010 Museum Haddnäs Gård, värdparet Barbro Carlsson och Conny Rosenberg
Foto: Aina Öhberg

1.13 efterfesten
Efterfesten är ett möte som hålls strax efter Skördefesten till vilket alla försäljare på både Öppna
Gårdar och Marknaden bjuds in. Mötet hölls den 7 oktober 2011 på Restaurang Rusell med ett
40-tal deltagare.
Prisutdelning av Välkaste Gården. Prisutdelare var näringsminister Torbjörn Eliasson. Vinnaren
röstas fram av de som besöker gårdarna, där de bedömer gästfrihet, trivsel och hög kvalitet.
Antalet röster varje gård får, ställs i proportion till det antal besökare just den gården haft
enligt Skördefestpassen.
Mest röster fick Haddnäs Gård , följd av Ålands Fotografiska Museum och Bolstaholms Gård.
Vinnaren får ett vandringspris vilket består av ett äppel gjort av åländskt äppelträd. Träbiten,
Peter Lindberg har skulpterat fram äpplet.
Vinnare i övriga kategorier:
Skördefestens ögongodis
1. Bolstaholms Gård
2. Blomstallet
2. Stall Twilight
2. Haddnäs Gård
Varmaste mottagande
1. Ålands Fotografiska Museum
2. Haddnäs Gård
3. Bolstaholms Gård
Skördegott
1. Haddnäs Gård
2. Jan Karlsgårdens Wärdshus
3. Stall Twilight
Skördefestens mest generösa deltagare 2011
Conny Rosenberg från Haddnäs Gård
Motiveringen är följande:
Deltagaren har gjort lite mer än vad som förväntas, för Skördefesten som helhet.
Conny har lagt ut alla Öppna Gårdar på Google Maps, helt på eget initiativ och utan kostnad –
Tack Conny!
Beslut
På mötet gjordes en utvärdering av Skördefesten, man fastställde följande års öppethållningstid
och deltagaravgift för Öppna Gårdar samt utsåg följande års arbetsgrupp. Ordförande för mötet
var Torbjörn Eliasson.
Efter mötet avnjöts en middag.
Välkaste Gården 2011, Haddnäs Gård. prisutdelare
Torbjörn Eliasson, Barbro Carlsson,
Haddnäs Gård och Lena Brenner, Skördefesten
13

14
Högskolepraktikant Liz Mattson.
2. Högskolepraktikant
Under sommaren gjorde agronomstuderande Liz Mattsson Ams-praktik tillsammans med landsbygdsutvecklaren.
Liz studerar vid SLU i Uppsala med inriktning på landsbygdsutveckling.
Till Liz arbetsuppgifter hörde att jobba med ”Skördefesten på Åland” samt den åländska referensgruppen
inom Ny Nordisk Mat II.
Dessutom ansvarade Liz för arrangemanget av seminariet ”Unga entreprenörer – en diversifierad
landsbygd” med både föreläsare och deltagare från Åland, Sverige och Finland. Seminariet hade
drygt 100 deltagare.
Under praktiken startade Liz ett eget företag ”LiVi Landsbygd” och säljer nu tjänster till Skördefesten
med bla att uppdatera Skördefestens Facebook.
3. tillväxt Åland
Den 1.6.2010 startade projektet Tillväxt Åland där styrgruppen för landsbygdsutveckling är projektägare.
Projektet riktar sig främst till befintliga småföretagare – speciellt yngre – med landsbygden
och skärgården som bas för verksamheten. Målet är att öka tillväxten i företagen samt
underlätta generationsskiften. Projektledare är Kaj Rosberg.
Samarbetsparter i projektet är Ålands Näringsliv och Ålands Teknologicentrum. Det är ett EU-finasierat
projekt och den privata finansieringen består av medfinansiärer; Ålandsbanken, Ömsen,
Transmar, Andelsbanken för Åland, ÅCA, WJ Dahlman Ab, Ab Lantbruk, Ålands Trädgårdshall och
Ålands Producentförbund. Ca 30 företagare deltar i projektet.
4. Lokal Miljö
Även detta projekt körde igång den 1.6.2010 med styrgruppen för landsbygdsutvecklingen som
projektägare. Målet är att medverka till att konkreta satsningar inom vattenmiljövårdande
åtgärder genomförs, tex våtmarker. Projektet skall även medverka till en utveckling till det
naturliga kretsloppet på Åland, tex bättre utnyttjande av stallgödsel och restprodukter från
livsmedelsindustrin och livsmedelshandeln för att minska utsläppen av koldioxid och metangas.
Projektledare är Kaj Rosberg.
Projektet finansieras enbart med privata medfinansiärer; Ålandsbankens miljökonto, Chips Ab,
Eriksson Capital, ÅCA, WJ Dahlman Ab och Ålands Producentförbund.
5. Livsmedelsklustret
Nätverket Livsmedelsklustret består av representanter från:
Ålandsmejeriet, ÅCA
Ålands Trädgårdshall
WJ Dahlman Ab
Chips Ab
Ab Lantbruk
Landsbygdsutvecklaren
Nätverket har under året diskuterat gemensamma marknadsföringsåtgärder. Man har också haft
gemensamma förberedelser inför den lantbrukspolitiska ”hearingen” den 10 juni och 24 augusti.

Sparrisskörd hos Tage och Virpi Karlsson.
Styrgruppen för Ny Nordisk Mat hade sitt möte på
Åland. Här på studiebesök hos Annelund.
6. Livsmedelsproducenter
Sparrisodling
Den 18 maj hölls pressinfo hos sparrisodlarna Tage och Virpi Karlsson i Gottby. Paret har deltagit
i projektet ”Landsbygd 2010” där de fått hjälp med att utveckla sparrisodlingen, som nu är störst
i Finland.
Äkta Smak
Ca 30 åländska livsmedelsproducenter finns samlade på webbplatsen aktasmak.fi. På webbsidan
finns sammanlagt ca 1000 livsmedelsföretag från hela Finland. Man kan söka företag enligt område,
vilket innebär att man hittar alla åländska producenter under rubriken Landskap, där man
väljer Åland.
7. ny nordisk Mat ii
NNM:s vision är att göra den nordiska matkulturen känd globalt. Det nordiska köket ska uttrycka
en renhet, friskhet, enkelhet och etik som ska förknippas med regionen.
Målgrupper för de olika projekt som drivs inom NNM är media, kockar, beslutsfattare, barn &
unga och turistsektorn.
Den 29 -30 augusti höll styrgruppen sitt möte på Åland – Kvarnbo Gästhem.
Styrgruppsmedlemmarna var så intresserade av att se Åland, så de anlände redan på lördag. Tillsammans
med den åländska referensgruppen gjordes en rad studiebesök under söndagen bland
producenter och restauranger, som var mycket uppskattat.
Måndagens middag intogs hos NNM tidigare matambassadör Michael Björklund på Jan Karlsgården,
där även Linnéa Johansson deltog. Ordförande för den åländska referensgruppen, Harriet
Strandvik, berättade om gruppens aktiviteter på Åland.
8. ny nordisk Mat Åland
I maj tillsattes en åländsk referensgrupp för Ny Nordisk Mat som består av
namn Representerar
Harriet Strandvik, ordförande Offentlig måltid
Lena Brenner, sekreterare/föredragande Ålands Landsbygdscentrum
Sven Schauman, Ålands Högskola Utbildning, Ålands Kockars Förening
Michael Björklund Restaurang
Stefan Blomqvist, ÅCA Livsmedelsindustrin
Henrik Beckman Skärgårdssmak
Åsa Juslin, NIPÅ Kultur
Johanna Dahlgren, Pub Stallhagen Restaurang
Virpi Karlsson, grönsaksodlare Producent
Bengt Mattsson, Viking Line Turism
15

16
I april 2012 arrangerade NNM Åland en matmässa för att koppla samman producenter och kockar.
Referensgruppens Uppdrag
- Vara ambassadör för Ny Nordisk Mat II och göra det mera känt på Åland
- Ge input till styrgruppen för NNM
- Ta del av de projekt som drivs inom NNM
- Arrangera aktiviteter på Åland som bygger på arbetet inom NNM
- Driva lokala frågor på Åland (från jord till bord)
Verksamhetsidé
Ny Nordisk Mat Åland ska inspirera alla att i första hand använda åländska och i andra hand
nordiska råvaror efter säsong.
Matlagningen präglas av nytänkande och matglädje, parallellt med kulinariska traditioner, med
medvetna val av råvaror - ren, frisk, enkel och etisk.
Mål och Målgrupper
a) Restauranger, caféer, storkök och butiker
- Presentera Köksmanifestet och uppmuntra dem att följa detta
- Storytelling – berätta vem som producerat råvarorna och hur de odlats eller hur de är
uppfödda
- Målet är att minst en rätt på varje restaurangs meny är gjord på lokala råvaror
(märkt med ”Taste of Åland”)
b) Råvaruproducenter och livsmedelsförädlare
- Koppla samman producenter med kockar – producera vad som efterfrågas av kockar
- Information om vilka råvaror som är tillgängliga under året och när de är tillgängliga
- Logistik – hur distribuera råvarorna på mest ekonomiskt och miljövänligt sätt
- Ta del av köksmanifestet
c) Konsument
- Kommunicera NNM II och den åländska gruppens arbete.
- Gastronomisk karta med matställen som anammat köksmanifestet.
d) utbildning
- Attitydförändringar och information hos unga (grundskolan) gällande matkultur.
- Samarbete med Ålands Hotell och Restaurangskola samt Högskolan på Åland
c) Media och opinionsbildare
Ett ”Åländskt köksmanifest” har gruppen tagit fram, som utgår från Ny Nordisk Mat´s ”Manifest
för det nordiska köket”.
9. Husmansbord
Den 18 - 19 januari deltog landsbygdsutvecklaren i en smakjury ”Jakten på Sveriges bästa landskapsmat”
på Saxshytte Gård i Bergslagen, strax utanför Grythyttan.
Arrangör var Pelle Agorelius, Husmansbord.

Delar av Husmansbords smakjury Lotta Bonthelius,
Ella Nillson, Lena Brenner.
Drygt 100 livsmedelsproducenter hade lämnat in sina produkter för bedömning av en jury bestående
av tolv personer under två dagar.
Personerna i juryn gjorde enskilt en mervärdesanalys av varje produkt som sedan ska hjälpa producenterna
att utveckla sin produkt.
Man bedömer bla förväntningar, produktdesign, förpackningstext, identitet (människan bakom
produkten), ursprung, utseende, smak, lukt, konsistens m.m.
Alla produkter var närproducerade från Bergslagen. Bord efter bord hade dukats upp med allt
från drycker, konfekt och bakverk till bröd, kött och fisk.
Jurymedlemmarna avslutar bedömningen genom att säga ja eller nej till om produkten ska diplomeras
och ges möjlighet att märkas med logotypen Husmansbord Bergslagen. Kvalitetsmärkningen
blir sedan ett verktyg som producenten kan använda i sin marknadsföring.
10. KSLA 198:de Högtidssammankomst
Kanslipersonalen från Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin besökte Skördefesten 2010 och
landsbygdsutvecklaren informerade dem om evenemanget och lantbruket på Åland.
Som tack för informationen fick landsbygdsutvecklaren en inbjudan till KSLA 198:de Högtidssammankomst
den 28 januari i Stockholms Stadshus. Middagen avnjöts i Gyllene salen och kaffet
serverades en trappa ner i Blå Hallen. En minnesvärd upplevelse!
11. turismstrategin
Landsbygdsutvecklaren utsågs till processledare för nätverket ”Mat & Dryck” inom turismstrategin.
En Processledarutbildning erbjöds alla processledare och därefter har nätverket ”Mat och
Dryck” inlett sitt arbete med att ta fram produkter som skapar fler reseanledningar till Åland.
Koordinator för Ålands Landsbygdscentrum
Lena Brenner och Hans Knutsson på KSLA 198:e Högtidssammankomst
i Blå Hallen.
12. Webbsida
Ålands Landsbygdscentrum har en gemensam webbsida www.landsbygd.ax som landsbygdsutvecklaren
har huvudansvar för, men varje organisation uppdaterar sina egna sidor.
Från Landsbygdscentrums webbsidan finns även en länk till Skördefestens hemsida.
13. Landsbygdsnytt
Ålands Landsbygdscentrums gemensamma infoblad till jordbrukare utkom med 11 nummer och
en upplaga om 1 000 exemplar. Landsbygdsutvecklaren är ansvarig utgivare och April Kommunikation
sammanställer materialet till Landsbygdsnytt.
17

18
Runa Andersson och Ulrika Nordberg underhöll
gästerna på Naturbruksskolans Nostalgikväll.
Carin Holmqvist gjorde en historisk tillbakablick över skolan.
14. naturbruksskolan
Den 7 juni 2011 avslutade Naturbruksskolan sin verksamhet med en Nostalgikväll. Inbjudna till
denna trevliga kväll var tidigare lärare, elever personal och övriga intresserade. Även politiker
var inbjudna. Ca 100 personer deltog och fick ta del av ett intressant program där olika personer
som haft koppling till skolan fick berätta om intressanta episoder från Lantmannaskolan/Naturbruksskolans
tid.
Carin Holmqvist gjorde en kort historisk tillbakablick över Lantmannaskolan.
Sammanfattning:
- Lantmannaskolan hade haft en föregångare som initierades av Frans Peter von Knorring,
prost och teologie doktor, som också har kallats utbildningens fader på Åland. En mycket
framsynt person (han kunde uppenbarligen förutse det nya paradigmskiftet – kunskapsekonomin,
där vi i princip befinner oss idag). Von Knorring öppnade den 4 oktober 1853
en folkrealskolan med tekniskt syfte i Godby. År 1864 utarbetade han en detaljerad plan
till en lantbruksskola på Åland.
- Kejsaren godkände så småningom planen och en jordbruksskola påbörjades på Haga kungsgård
den 1 november 1888 och fungerade fram till 1913.
- Ålands lantmannaskola föddes den 1 november 1913 hos Nilsas i Ämnäs av Hushållningssällskapet
som utarbetat en detaljerad plan och med flera lantmannagillen och kommuner
som garanterade bidrag åt skolan.
- År 1922 inledde skolan sin verksamhet på Domarbostället vid Jomala Gård. Den 25 mars
1922 hölls den sedvanliga bondedagen på skolan för första gången.
- Höstterminen 1987 inleder lantmannaskolan en ny era genom att flytta undervisningen till
det nybyggda skolhuset, med Svahnström som arkitekt.
- Den 25 november 1987 hålls den högtidliga invigningen med Kalevi Hemilä, då jordbruksstyrelsens
generaldirektör som invigningstalare. Han gör sedan come back 1996 som
minister och inviger Ålands Landsbygdscentrum.
- Den sista avslutningen hölls den 1 juni 2011 och därmed var en era i landskapet avslutad.
- Sedan 76/77 har ca 1 050 elever gått lantmannaskolan, vilket innebär att ca 8 % av den
idag yrkesverksamma befolkningen har jordbruksutbildning i grunden.
Den åländska lantbruksundervisningen blev 123 år och lantmannaskolan uppnådde en aktningsvärd
ålder av 98 år innan politikerna beslöt att lägga ner den.
Jomala den 8 mars 2012
Lena Brenner
Landsbygdsutvecklare/koordinator

Lantbruket och livsmedelsindustrin på Åland
• Ca 1 300 sysselsatta
• Total omsättning, 129,6 miljoner euro
• Livsmedelsindustrin står för 44 procent av hela tillverkningsindustrins omsättning
• Primärnäringarna och livsmedelsindustrin står för ca
• 4,5 procent av Ålands BNP
• 80 procent av produkterna exporteras, dvs 90 milj euro
Lantbrukssektorn på Åland
Lantbrukslägenheternas jorddisponering
2010 2009
Åkerareal 14 100 ha 14 100 ha
- varav ekologisk odlad mark
- varav ekologiska grönsaker,
3 300 ha 2 800 ha
frukt & bär, potatis 20,3 ha 21,2 ha
Natur- & skogsbeten 5 600 ha 5 700 ha
Medelareal/gård (åkermark) 25,9 ha 25,6 ha
Skogsmark på hela Åland 67 400 ha 67 400 ha
2010 2009
Antal jordbrukslägenheter 561 569
Bruttointäkter 19,7 milj ¤ 18,5 milj ¤
Offentliga stöd 16,6 milj ¤ 17 milj ¤
totala lantbruksintäkter 36,3 milj ¤ 35,6 milj ¤
De största produkterna inom lantbruket Bruttointäkt Ton/år Bruttointäkt Ton/år
1000 ¤/år 1000 ¤/år
Mjölk 6 200 14 500 6 300 13 900
Äppel 3 900 3 200 2 800 2 800
Lök 2 300 7 200 1 500 5 300
Chipspotatis 2 200 14 500 2 700 18 200
Trädgårdsprodukter (ej lök o äppel) 2 100 1 700 1 800 1 600
Skogsbruk – sålt virke 4 300 204 000 m3 4 019 176 800 m3 19

Ålands Landsbygdscentrums organisationer skall bidra till att utveckla och
vi som Ålands jobbar Landsbygdscentrums på området är en viktig organisationer resurs för skall den åländska bidra till att
bredda näringsverksamhet på landsbygden med utgångspunkt från jord- lands- och
bygden. utveckla skogsbruket vårt och uppdrag samt bredda anknutna är näringsverksamheten att näringar. utveckla Detta landsbygden sker på genom landsbygden. och informationsverk- dess produkter. Detta sker
samhet, genom rådgivning rådgivning, och utbildning. utbildning, försöks- och projektverksamhet.
Tillsammans med alla producenter som är på plats är vi stolta över att
hälsa dig välkommen till Skördefestens Marknad!
Landsbygdsutvecklare/
Koordinator Ålands för Ålands
Landsbygdscentrum
Skogsvårdsförening
Ålands Producentförbund
Ålands Försöksstation
4H distrikt r.f
LPA
Lantbruksföretagarnas
Ålands
hushållningssällskap
Landsbygdsutvecklare/
Ålands Hushållnings-
Koordinator
sällskap r.f.
Ålands
Ålands Skogsvårdsförening
Naturbruksskola
Ålands Lantbruksföretagarnas
4H distrikt r.f
pensionsanstalt
Ålands
Hushållningssällskap
Ålands Hushållnings-