Hovby smedja - Regionmuseet Kristianstad
Hovby smedja - Regionmuseet Kristianstad
Hovby smedja - Regionmuseet Kristianstad
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Hovby</strong> <strong>smedja</strong> – Elvings värld<br />
Arbetsbänken i <strong>smedja</strong>n och de vackra smidesfönstren<br />
I nästa steg gjordes redskapen nästan helt i järn, plogens och harvens utveckling<br />
är tydliga exempel. Från mitten av 1800-talet blev redskapen mekaniserade, man<br />
fick mängder med jordbruksmaskiner som självavläggare, radsåningsmaskiner,<br />
potatisupptagare och hackor med salpeterspridare. Vid sekelskiftet 1900 började<br />
den levande kraften i form av människor, hästar och oxar att ersättas av motorkraft<br />
som lokomobiler och traktorer eller så motoriserades redskapen.<br />
18<br />
Utan smed kan ingen bärga<br />
Fram till 1800-talets början tillverkade bysmeden mindre saker som formades på<br />
städet. De flesta tänker kanske på vackra beslag eller ljusstakar, och visst gjorde<br />
smederna sådant, men smidets stora betydelse fanns på annat håll. Talesättet<br />
"Utan smed kan ingen bärga" pekar på detta och det var hästens skodda hov, plogens<br />
starka bill, harvens spetsiga pinnar och slutligen liens vassa egg som fick<br />
sädesstråna att falla.<br />
Detta smide som åtminstone sedan medeltiden formats med ässja, hammare<br />
och städ, kallas varmsmide. Det handlar om att plastiskt bearbeta ett stycke<br />
järn, det vill säga forma det utan att lägga till eller ta bort material. Detta åstadkoms<br />
genom att hetta upp järnet i en ässja (härd) och med hammare, slägga, dornar<br />
och sänken ge det den form som eftersträvas.