stadens små byggnader - Malmö stad

2
BAKGRUND
Våra stadskärnor utsätts för en allt hårdare konkurrens från externa shoppingcentra.
Malmö är inget undantag. Hotet om ett utarmat city är påtagligt och
skrämmande. En levande stadskärna är inte bara trevlig, den är också en
förutsättning för en livskraftig stad. Den goda spiralen: intressant centrum -
mycket folk - Lockande - många vill bo nära centrum - goda skatteintäkter
- god kommunal ekonomi - kultursatsningar - nya företag etablerar
sig - o s v innebär att Malmö stad har ett direkt intresse av att göra
centrum mer attraktivt.
Stadsmiljöprogrammet arbetar med stadens byggda miljö. Stadens skönhet
döljs ofta bakom färgglada markiser, ombyggda fasader och skärmtak. Den
förloras bakom uteserveringarnas vita plastmöbler och parasoller. Skönheten
är svår att upptäcka när belysningen är bländande och gatuutrustningen stökigt
placerad.
1993 inleddes ett arbete med ett Stadsmiljöprogram i Malmö. Första etappen,
som nu avslutats våren 1998, har varit Malmös stadskärna. Projektet är ett
samarbete mellan Gatukontoret Malmö och Malmö Stadsbyggnadskontor:
Stadsmiljöprogrammets övergripande mål är att ge Malmö - som helhet
och de olika stadsdelarna - en tydlig och förstärkt identitet. Malmö
ska genom detta bli vackrare och mer lockande för boende och besökare.
Det ska synas att Malmö är Skånes huvudstad. Stadsmiljöprogrammet
ska skapa riktlinjer för stadens golv, rum, väggar och ljus.
Malmö stadsmiljöprogram

4
MALMÖS IDENTITET
I arbetet med Malmö Stadsmiljöprogram gjordes inledningsvis ett delprojekt
för att fånga och beskriva något av Malmös själ och karaktär. Genom
identitetsprogrammet ska det finnas en gemensam utgångspunkt för utformningen
av beläggningar, utrustning, belysning mm. Delprojekten ska i sin tur
leda till en helhetslösning som ska stärka Malmös identitet. I identitetsprogrammet
användes flera metoder för att fånga stadens själ. Genom djupintervjuer,
enkäter, litteraturstudier, stadsvandringar och studier av andra undersökningar
ut kristalliserades en entydig bild av Malmö som en grön, öppen
och rättfram stad.
Öppen
Malmös stadsbild karaktäriseras av öppenhet. Gaturummen är breda, byggnaderna
förhållandevis låga. Kanalerna och parkerna är speciellt viktiga för
stadens karaktär. De rymmer öppenhet och frihetskänsla
.
Rättfram
Resultatet av den enkät som genomfördes visade att malmöborna uppfattar
sin stad som okomplicerad, okonstlad eller rättfram. Malmöbon genomskådar
mytbildningar och kan leva med motsägelser och överdrifter - bara de är
klart definierade. I stadsbilden kan rättframheten stå för stramhet och enkelhet.
Grön
Malmö är känt över hela landet som parkernas stad. Malmö har haft en lång
tradition att bygga, bevara och förnya sina parker. Begreppet parkernas stad
är fortfarande levande.
Malmö stadsmiljöprogram

Malmö stadsmiljöprogram
UTESERVERINGAR I MALMÖ
Uteserveringar i centrala Malmö innehåller riktlinjer för hur stadens uteserveringar
skall anordnas. Generellt kan sägas att uteserveringen inte får
dominera hus och gata. Uteserveringen skall vara så öppen som möjligt och
bidra till en trevlig sommarstämning.
Uteserveringens tak
Taken får inte vara fasta. Parasoller eller löst hängande markiser utan
stödben rekommenderas. Fasta markiser på stödben med sidoväggar gör
uteserveringen till en sommarveranda och en del av huset istället för en del
av gatan. Dessa markiser är därför bygglovpliktiga.
Uteserveringens “väggar”
Malmö stads inställning är att uteserveringen skall ha en så öppen karaktär
som möjligt. Om bord och stolar står placerade utan staket eller annan
avgränsning smälter uteserveringen bäst in i stadsmiljön. För att få utskänkningstillstånd
kräver dock kommunens tillståndsmyndighet en fast avskärmning.
Den fasta avskärmningen får inte vara högre än 1,10 m och den skall
ge ett så öppet intryck som möjligt.
Uteserveringens golv
Uteserveringen skall anordnas direkt på befintlig markbeläggning.
Inga upphöjda trädäck tillåts
Uteserveringens möbler
Vita plastmöbler tillåts ej. För övrigt förordas möbler i trä eller smide.
5

MALMÖFÄRGEN
Malmös gaturum lider brist på samordning. En mängd olika ting slåss om
uppmärksamhet, alla vill att just deras skylt eller anordning skall synas. Alltmer
kraftiga och extrema färgsättningar krävs för att lyckas. Resultatet blir att
alla försöker överrösta varandra, stadsbilden blir stökig. För att uppnå samordning
behövs långsiktig koordinering och goda förebilder. Malmö vill genom
att ge staden en enhetlig färg på stadens anordningar skapa en lugnare
stadsbild och samtidigt bli ett gott föredöme. Den enhetliga färgsättningen ger
staden ett bakgrundsackord som bara accepterar ett fåtal “solister”.
Malmöfärgen skall användas på de flesta utrustningsdetaljerna. Endast speciella
skäl skall kunna motivera avsteg. Ommålning av ut rustningsdetaljer skall
göras efter hand och vid alla kommande upprustningar, byten av gammal utrustning,
nyinvesteringar och exploateringar skall Malmöfärgen användas. De
utrustningsdetaljer som skall målas med Malmöfärgen är:
Bänkar Blomsterurnor
Belysningsstolpar Anslagstavlor
Papperskorgar Trädskydd
Cykelställ Pollare/staket/räcke
Målet vid val av Malmöfärgen är att långsiktigt bidra till att stärka Malmös
identitet. Den utvalda mörkgröna färgen är en traditionell stadsfärg som använts
länge på kanalräcken och belysningsstolpar. På ett enkelt och självklart
sätt hjälper den mörkgröna färgen till att pro flera staden och att skapa en
historisk och tidlös identitet.
6
Malmö stadsmiljöprogram

Malmö stadsmiljöprogram
STADENS MÖBLER
En viktig del av stadens miljö är gatans möbler och utrustning. Det finns idag
en mängd olika sorters bänkar, papperskorgar, cykelställ m m i Malmös innerstad.
Valet av utrustning har skett från fall till fall och utan inbördes samordning.
Bristen på samordning bidrar till Malmös oklara identitet. Stadens
möbler och utrustning skall användas som symbolbärare. De kan förstärka
och tydliggöra Malmös identitet.
I delprojektet Stadens möbler inbjöds fem arkitektkontor till parallella
uppdrag för att ta fram ett utrustningsprogram för Malmö. De inlämnade förslagen
förväntades ha ett uttryck som stämde överens med
beskrivningen av Malmö som en “öppen, rättfram och grön” stad.
Designprogrammet skulle innehålla ett förslag på en helhetslösning
vad gäller utrustning såsom:
Bänkar Pollare
Papperskorgar Trädskydd
Planteringsurnor Staket/räcke
Förslagen ställdes ut på “Form Design Center” och utställningsbesökarna
ombads lämna synpunkter. Bedömningsgruppen (som bestod av stadsmiljöprogrammets
styrgrupp och projektledning) valde att utse AA arkitekters förslag
med Thomas Hellquist som ansvarig ar kitekt. Förslaget var det som bäst
lyckats bemästra den svåra uppgiften att skapa helhet och samklang mellan
stadsmiljön och stadsrummets olika utomhusdetaljer.
7

8
STADENS SMÅ BYGGNADER
Denna skrift behandlar stadens små byggnader, d v s tidnings-, konfektyroch
glasskiosker, gatukök, mobila försäljnings vagnar m m som placeras på
gator och torg eller i parker, d v s på allmän platsmark.
Stadens små byggnader ska ses som accenter inlemmade i ett gaturum, inte
som självständiga byggnader som dominerar omgivningen.
Gator och torg är sällan planerade för att bebyggas. Det är därför ofta problematiskt
eller direkt olämpligt att placera små byggnader där. Huvudregeln
är att gator och torg ska vara öppna och obebyggda. Undantag kan ibland
göras om en byggnad innehåller verksamheter som behövs på platsen (exempelvis
toalett, väderskydd) eller om en byggnad tillför stadsmiljön nya kvaliteter.
Lika viktig som byggnadens utformning är att den får en genomtänkt och
lämplig placering i stadsrummet. Hänsyn ska tas till rörelsemönster, omkringliggande
byggnader, siktlinjer och trafik
.
Riktlinjerna i denna skrift gäller först och främst byggnader på gator och torg
och i parker.
Med denna skrift vill vi bidra till att kvalitén när det gäller små byggnader
höjs, såväl beträffande utseende som till hur de är placerade. Omsorgsfullt
utformade och lämpligt placerade små byggnader kan bli ett tillskott som
berikar gatumiljön och skapar ett ännu vackrare och trivsammare Malmö.
Malmö stadsmiljöprogram

Malmö stadsmiljöprogram
STADENS LJUS
Stadens ljus är ett delprojekt för utomhusbelysning i centrala Malmö som ska
ge vägledning när nuvarande belysning ska bytas ut eller där ljussättningen
behöver förnyas. Den ger också vägledning när det gäller val av armaturer.
Programmet presenterar ett nytt synsätt på gatubelysningen. Ljuset ska göra
att trafiksäkerheten garanteras och att malmöborna ska känna sig trygga mot
rån och överfall i mörker. Ljuset ska dessutom användas för att forma ett
begripligt, vackert och stimulerande stadsrum under dygnets mörka timmar.
Jämför gärna stadsrummet med en teaterscen. Med ljusets hjälp går det att
skapa stämningar, leda blickar och framhäva detaljer.
När stadens belysning planeras ska detta ske på ett medvetet och väl
genomtänkt vis. Flera olika mål ska uppnås:
Ljus som visar vägen
Ljus där det behövs
Ljus där det är vackert
Mörker där det behövs
Förslaget till ljuspolicy som redovisas är ett resultat av inventeringar och en
realistisk ekonomisk bedömning av genomförandet. Förslaget innehåller fem
delområden som bör behandlas utifrån olika utgångspunkter och där belysningen
skall differentieras. De fem delområdena är innerstaden, gågatorna,
kanalerna och kanalbroarna, Drott ninggatan/Regementsgatan och till
sist Kungsgatan.
9

10
STADENS GOLV
Delprojektet “Stadens golv” har genom kartläggning och inventering av
innerstadens markbeläggning arbetat fram en analys och på så sätt nått fram
till förslag på riktlinjer för markbehandling för innerstaden.
Markbeläggningar på gator skall utföras så att helhetsintrycket främjas och
gatan ses i sitt sammanhang. Vid etapputbyggnader skall gatan utformas i ett
sammanhang så att den kan läsas som en helhet och infogas i ett kontinuerligt
rum. I så lång utsträckning som möjligt skall gatans längsgående kantstenslinje
bibehållas.
I rapporten presenteras fyra delområden som skall behandlas speciellt vad
gäller markbehandlingen. Markbehandlingen skall vara identitetsskapande eller
förstärka befintlig identitet.
Kulturhistoriskt intressanta kvarter samt torg och gågator skall behandlas
med stor omsorg och markmaterialen skall vara sådana att de är tidlösa
och tål ett hårt slitage. Här skall uteslutande natursten användas.
På alla infartsgators trottoarer som leder in mot Malmö centrum skall natursten
användas. Detta för att understryka gatornas status och betydelse
i stadens gatunät.
I alla områden med parkkaraktär dvs kanalpromenaderna, parker och i
gångarna utmed Kungsgatan skall grus användas.
Förslaget innebär till sist att klinkerplattan föreslås att användas i Davidshallsområdet
för att ytterligare förstärka det sammanhållna klassicistiska
bostadsområdet.
Malmö stadsmiljöprogram

Malmö stadsmiljöprogram
MALMÖS
BYGGNADER
1860 —1960
Hundra år i stilar material och färger
— en affisch
Lyft blicken! Och du kan se hur våra hus berättar
om olika tider och ideal. De senare
byggnadsepokerna kan ses som årsringar i staden.
Oftast är inte brytningarna mellan de olika
stilarna så tydliga.
Malmöarkitekternas influenser från Danmark
och Tyskland har haft av görande betydelse för
Malmös stads bild — många av våra arkitekter
utbildade sig vid konstakademierna i Kö
penhamn och Berlin.
Affischen kommer att följas upp med råd och
riktlinjer för Malmös färgsättning, för att på så
sätt öka intresset för och kunskapen om historisk
färgsättning och tidstypisk fasadbehandling.
Akvarellerna är målade av konstnär Eric Lilius.
11

12
FASADER OCH SKYLTAR
I CENTRALA MALMÖ
— en inventering med åtgärdsförslag för återställande av
förvanskade fasader och bättre skyltning
Under lång tid har bottenvåningarna längs de centrala affärsgatorna vid ombyggnader
utformats utan respekt för fasaderna ursprungliga arkitektoniska
uttryck. Markiser och skyltar har satts upp utan hänsyn varken till gaturummet
eller fasaderna bakom. Det är viktigt att den historiska stadskärnan är estetiskt
tilltalande. Stadens skönhet får inte döljas bakom klumpiga skyltar, förvanskade
fasader och överdimensionerade markiser.
Hur kan förvanskade fasader återställas? Hur kan skyltningen göras bättre i
bottenvåningarna?
Samtliga fasader utmed de centrala gågatorna — Södergatan, Skomakaregatan
och Baltzarsgatan har inventerats och materialet har legat som grund för
de framtida riktlinjerna.
Åtgärdsförslag och inventeringar, som presenteras i tre skrifter, är strukturerade
på följande sätt:
Så var det då — en historik över byggnaden och hur fasaden ursprungligen
såg ut och vilka förändringar som därefter skett.
Så är det nu — visar hur byggnaden ser ut idag.
Så kan det bli — skissmässiga förslag på hur man kan förbättra eller
återställa fasaden.
Stadsbyggnadskontoret har tidigare utarbetat ett skyltprogram “Fasadskyltning
i centrum” som bör studeras vid utformningen av nya skyltar.
Malmö stadsmiljöprogram

Malmö stadsmiljöprogram
BIL- OCH CYKELPARKERING
I CENTRALA MALMÖ
Bil- och cykelparkeringsplatser med sina kringarrangemang tillhör stadens
inredning som påverkar människors uppfattning av gaturummet. Parkeringsplatser
för bilar och cyklar som medvetet gestaltas kan bättre inordnas i stadsmiljön
och medverkar på så sätt att skapa en helhet. I programmet “Bil- och
cykelparkering i centrala Malmö” ges riktlinjer för hur bil- och cykelparkering
bör anordnas.
Målen för att anordna bilparkeringar på gatumark skall vara att inordna
parkeringarna i stadsmiljön. Gaturummets förutsättningar bör styra parkeringarnas
utformning, placering och eventuella förekomst. Parkeringarna bör
i första hand underordna sig gatans utformning, de bör inte utmärkas av permanenta
markeringar eller utrustning. I den mån mer permanenta anordningar
krävs, bör dessa tillföra positiva värden till upplevelsen av gatan. Gatan bör i
alla sina delar präglas av enkla och gedigna material som passar den bearbetade
innerstadsmiljön.
Alla bilparkeringar på kvartersmark bör utformas med det uttryck och
de material som krävs för ett stadsrum, oavsett om parkeringen är tillfällig
eller permanent.
Uppställda cyklar i gaturummet kräver en omsorgsfull planering och placering
för att kunna inordnas i gatumiljön. Gaturummets för utsättningar skall
styra utformning och placering av cykelparkeringar och de bör göras stora
och generösa för att därigenom se inbjudande och välkomnande ut.
13

Malmö
stadsmiljöprogram
Vad är en stads identitet? Hur ser vi på stadens gestaltning
när det gäller belysning, golv, färgsättning, möblering m.m?
Gatukontoret i Malmö och Malmö stadsbyggnadskontor har
sökt svaren på gestaltningsfrågor i ett Malmö som befinner
sig i en dynamisk process. Stadsmiljöprogrammet har resulterat
i skrifter som anger riktlinjer för stadens ljus, golv, små
byggnader, uteserveringar, färg mm.
Vill du veta mer? Kontakta Gatukontorets
kundservice telefon: 040-34 45 00