Läs nr 3_2011 - Bild & Kultur

ZINKTRYCKET 

ZINKGRUVAN MININGS PERSONALTIDNING NR 3 • 2011 

Underhåll högt 

& lågt sid 4 

Resultat av HMSutbildningen 

sid 6–7 

ZINKTRYCKET 3• 2011 

1

Den nye VDn utflugna. Fem av barnen bor i Stockholm 

Jag heter Bengt Sundelin och är den nye 

VDn här i Zinkgruvan sedan 1 september. 

Närmast kommer jag från en befattning 

som områdeschef för Bolidens 

Garpenbergsgruva. 

Jag är född i Tornedalen i en liten by 

strax nedanför Övertorneå. Efter avslutad 

skolgång började jag min bana på 

LKAB som utvecklingsingenjör. Efter 

fyra år på LKAB började jag arbeta åt Boliden 

i Skellefteåfältet och senare med 

uppstarten och driften av guldgruvan 

Enåsen i Ljusdals kommun. 

I mitten av 1980-talet bytte jag 

bransch och började på ABB i Ludvika, 

men återvände till gruvbranschen fem 

år senare och blev chef för anrikningsverket 

i Boliden. I mitten av 1990-talet 

arbetade jag 2,5 år som platschef för 

en guldgruva i Saudiarabien. I slutet 

av 90-talet flyttade vi till Sala när jag 

började arbeta på dåvarande Svedala 

(idag Metso). På Metso innehade jag ett 

antal befattningar bl.a. ett år i Iran i 

samband med uppstarten av en järnmalmsgruva. 

Sedan 2005 verkade jag 

som områdeschef i Garpenberg och 

alltså efter 1 september som VD för 

Zinkgruvan. 

Familjen 

Jag är gift med Karin och vi har tillsammans 

uppfostrat sex barn, tre pojkar 

och tre flickor, som nu är vuxna och 

Zinktrycket 

2 ZINKTRYCKET 3 • 2011 

och den yngsta är just nu i Tokyo där 

hon studerar japanska. Vi har också fem 

barnbarn som skänker oss stor glädje. 

Karin och jag har nyligen flyttat till centrala 

Örebro från vår villa i Sala. Jag kan 

också nämna att alla i familjen håller på 

Skellefteå AIK i hockey. Kul att det går 

bra för Örebro och Bofors just nu. 

Mina första intryck 

Jag måste medge att det inte varit 

helt enkelt att komma in i arbetet. Jag 

anlände precis i budgettider samtidigt 

som vi haft en hel del produktionsstörningar 

i anrikningsverket. Problemen 

under året medför att vi inte kommer 

att klara av budgeten för året avseende 

anrikade ton och producerad mängd 

metaller. Detta är inte bra. Vi måste 

alltid försöka klara av det vi lovat och 

därmed skapa tid att utveckla verksamheten 

i stället för att ägna tid åt att 

förklara oss uppåt. 

För övrigt har jag blivit mycket trevligt 

bemött av alla er här i Zinkgruvan 

och jag har verkligen känt mig välkommen. 

Jag ser för mig att vi närmast 

måste agera i bl.a. följande: 

• Förbättra informationen i alla led, se 

till att vi har arbetsplatsträffar i hela 

organisationen 

• Att medarbetarsamtal hålls med alla 

anställda 

Personaltidningen Zinktrycket utges av Zinkgruvan Mining AB. 

Tidningen utkommer fortsättningsvis två gånger per år och belyser 

nyheter i företaget. Har du idéer till tidningen är du välkommen att 

höra av dig till personalavdelningen, tel. 0583-822 00 eller e-post: 

personalavdelningen@zinkgruvan.com. 

Ansvarig utgivare: Bengt Sundelin, vd 

Redaktion: Zinkgruvan Mining AB och Bild & Kultur AB 

Grafisk form och produktion: Bild & Kultur AB, Skyllberg 

Tryck: Risbergs Information & Media AB, Uddevalla. Upplaga 400 ex. 

Zinkgruvan Mining AB, 696 81 Zinkgruvan, Tel. 0583-822 00, 

info@zinkgruvan.com 

Information på nätet hittas via Lundin Minings hemsida: 

www.lundinmining.com 

Bengt Sundelin på plats i Zinkgruvan. 

• Minska vår olycksfallsutveckling 

genom ökat engagemang i alla led 

• Skapa en stabil produktion och 

minska oväntade störningar 

• Implementera SAP på underhållet för 

att börja arbeta mer förbyggande 

• Se över hela organisationen för att 

skapa ett slagkraftigt lag 

Jag vill avsluta med att påstå att Zinkgruvan 

har mycket goda förutsättningar 

att vara en konkurrenskraftig enhet i 

gruvbranschen och jag ser fram emot 

att vi tillsammans med gott samarbete 

och med stort engagemang, glädje och 

humor ser till att vi förstärker vår position. 

Slutligen vill jag önska oss alla 

LYCKA TILL! 

Omslagsbilden 

”Det är skillnad på schakt 

och schakt”, menar gruvmontörerna 

på JR Mekan 

från Skellefteå. PII hör till de 

torrare, vilket de uppskattar. 

Temperatur kring nollan, 

det sedvanliga draget och 

inläckande grundvatten 

som plaskar i nacken kan 

annars tära på den mest härdade. 

Foto: Erik Gunnarsson 

VD/Bengt 

Foto: Monika Andersson

Mikael Stjernberg och Björn Ahlnäs på lyftbordet med sina spett. Det är effektivt men också 

säkrare att vara två på lyftbordet. – Då har man bättre koll och kan hjälpa varandra om det 

skulle hända något, säger Björn Ahlnäs. 

Klockan närmar sig 

midnatt och Zinkgruvans 

tre efterskrotare 

befinner sig i ett bergrum på 

800-metersnivån. 

”Sten på golvet!” Någonstans från 

bergtaket ovan dunsar en sten stor som 

ett smörpaket ned på lyftbordet som 

Mikael Stjernberg och Björn Ahlnäs står 

på. ”Småsten”, ler Mikael och sträcker 

återigen ut det tre kilo tunga och två 

meter långa aluminiumspettet med stålspets 

och slår mot bergväggen som för 

ett otränat öga ser bergsäkert ut. Men 

skenet bedrar. Sprickor och håligheter i 

berget uppstår hela tiden och utgör ett 

hot mot gruvarbetarna i form av nedfallande 

sten. Det är här efterskrotarna 

kommer in i bilden. Med spett som enda 

redskap åker de runt i gruvan och spanar 

och känner efter löst hängande sten. 

De följer ett schema som garanterar att 

varje område ska få en översyn minst en 

gång om året. 

– Ibland behöver vissa områden ses 

över fler gånger och då kommer det en 

specialorder om det. Och kommer det 

Tre korta fakta 

• Efterskrotarna tillhör sektionen 

gruvservice 

• Arbetsledare är Peter Stenberg 

• Efterskrotarna jobbar 4-skift och 

alltid natt 

...hos efterskrotarna 

någon och rapporterar att de har sett 

något misstänkt, tar vi det direkt, säger 

Björn Ahlnäs. 

Två av efterskrotarna står uppe på 

lyftbordet med spett medan den tredje 

styr lyftbordet. Efter halva skiftet roterar 

de så att arbetet fördelas jämt. 

– Synen och hörseln är våra viktigaste 

redskap här nere, säger Björn och 

knackar demonstrativt med spettet mot 

väggen vilket genererar en gäll klang. 

”Hör du?” I nästa ögonblick bryter han 

loss ett stycke bergvägg som genast 

smulas sönder. 

Flera års erfarenhet har gett efterskrotarna 

en unik bergkännedom och 

praxis är att alla nyanställda som ska 

arbeta under jord tillbringar trettiotvå 

timmar tillsammans med efterskrotarna. 

– Det är viktigt att alla lär sig att 

titta efter löshängande sten och om det 

behövs, själva kunna plocka upp ett 

Lennart Larsson, Mikael Stjernberg och 

Björn Ahlnäs i matsalen på 800-metersnivån. 

Tillsammans har de över 100 års erfarenhet 

av arbete i gruvan. 

Röja, sopa, 

skyffla, 

slunga, 

sanda... 

Efter två år med minst sagt extrema 

vinterförhållanden hoppas 

i alla fall vi, företagets snöröjare, 

på en mindre snörik vintersäsong 

2011–2012. Men eftersom kung Bore 

är svår att förutspå, har vi ändå valt 

att förbereda oss för ännu en hård 

vinter. 

Under helger, kvällar och nätter, 

då vår egen personal inte finns på 

plats, kommer företaget Knalla 

Gräv & Skog att utföra snöröjning 

och halkbekämpning både inom 

och utanför industriområdet. 

Utkallning av entreprenören sker 

via DC. 

Vi har i år köpt in ett nytt 

vikbart plogblad till vår Volvo L120. 

Vi har även beställt en begagnad 

Volvo L70 som kommer att levereras 

under december månad. 

Ett antal sandlådor kommer 

att placeras ut på industriområdet, 

så att alla kan hjälpas åt med den 

lokala halkbekämpningen, exempelvis 

vid entréer och PII-backens 

gångbana. 

Lennart Larsson styr lyftbordet med 

van hand. 

Allmän Service 

spett och ta bort det. Spett finns tillgängliga 

i hela gruvan, betonar Mikael 

Stjernberg. 

Gruvchef Jan Kläre om efterskrotarna: 

”Efterskrotarna är en liten grupp 

som är väl inarbetad och har djup kunskap 

om berget och vi tar deras åsikter 

om skicket runtom i orterna på stort 

allvar.” 

Text och foto: Monika Andersson 


3


Rita Andersson och Lotta Lövgren turas om att styra spelet. ”Lit’n dutt!” begär JR-montörerna 

på radion. Ska man borra i schaktet genom en 30x30 cm lucka i hissväggen gäller 

det att spelstyrarna har fingertoppskänsla och att man är överens om kommandona. 

Underhåll högt & lågt 

Att öka en produktion innebär ofta att 

flytta flaskhalsar längs produktionskedjan. 

Gruvan har många gånger kämpat 

för att hålla jämna steg med verket, 

med hissen som given flaskhals. Under 

sommaren och hösten har läget varit 

omvänt. Gruvans kapacitet att uppfordra 

malm är stor – liksom malmlagret 

ovan jord. 

Ovan jord har krossverket förvisso stor 

kapacitet – men fortsätter att ställa till 

bekymmer. Inne i anrikningsverket 

är kapaciteten större än någonsin – i 

kvarnhallen. Pressfiltren, liksom tillgången 

till vatten, har kommit att bli 

nya trånga sektorer. Var det än hakar 

upp sig har företaget ett gemensamt 

intresse: nämligen hur mycket som 

kommer ut på sista bandet. Kedjan är 

inte starkare än sin svagaste länk. 



Förebyggande underhåll 

kring PII 

Under hösten har gruvan passat på att 

utföra en del tidskrävande underhållsarbeten 

knutna till uppfordringsanläggningen. 

Ett av arbetena är förstärkning av 

geiderinfästningarna i hisschaktet. 

Geidrarna fungerar som ”räls” som 

hissens hjul löper mot på sin väg ner i 

schaktet. De sitter fast med bult i bergväggen 

hela vägen ner. 

– Med årens lopp har infästningarna 

blivit rostangripna, och i besiktningsprotokollen 

har vi fått notering att de 

kommer att behöva bytas, berättar Jan 

Kläre. 

Mest angeläget är det mellan 850 

och 750 meter, där nu JR Mekan AB från 

Skellefteå kompletterar bultförbanden. 

Uppdraget är delat på två 4-veckorsetap- 

Koppling inför lyftet. I två halvor ska kuggkransen 

nu lyftas bort. Varje halva väger åtta ton. 

per för att inte påverka produktionen 

alltför mycket. 

– Nu ligger vi steget före och agerar 

innan det blir akut vilket känns bra, 

säger Jan Kläre. 

Byte av hissens styrdatorer 

Ett annat arbete som nu genomförs är 

en uppdatering av styrdatorerna till 

PII, dvs. de skåp med datautrustning 

som fyller ett helt rum vid PII-laven. 

Bytet sker vecka 49, och beräknas ge ett 

7-dagars stopp i hissen. Datorer, styrsystem 

och det nya bromskortet kommer 

från ABB, och är en uppgradering av 

det befintliga systemet, från AC 110 till 

AC 450. 

– Bytet är en säkerhetsfråga, säger 

Tina Dam, sektionschef underhåll. Vi 

måste ha ett system som marknaden erbjuder 

delar till när något måste bytas. 

Tommy Lindkvist, Daniel Mikaelsson, Per 

Lestander och Bo Gustafsson på JR 

Mekan AB i Skellefteå har erfarenhet av 

gruvmontage från en lång rad gruvor 

i Sverige, främst Bolidengruvor. Det här laget 

är specialiserat på schakt och supportas av 

Zinkgruvans spelstyrare och Nora-gänget.

Foto: Maria Gunnarsson 

”Det var förstås dimensionerat för att hålla, man man är ändå 

glad att se att det verkligen gör det också”, säger Andreas Svallin. 

Underhåll i krosseri 

och anrikningsverk 

I krossverket utlovas inget guld och 

inga gröna skogar, men tålmodigt har 

personalen löst den ena situationen 

efter den andra. Förhoppningen är att 

få en bättre vinter än förra året. 

Ett eldprov under hösten var 

vändningen av kuggkransen till stora 

kvarnen. 

– Vi hade haft höga vibrationer i 

kvarnen en tid, och det var oroande. 

Kransen var ny 1998, och den hade fått 

en del skador under årens lopp. Vi vågade 

inte vänta längre, utan genomförde 

vändningen av kransen under oktoberstoppet, 

berättar Andreas Svallin*. 

Kransen väger 16 ton och i halvor 

lyftes den bort. Den rengjordes från 

Foto: Jens Karlsson 

fett, slipades, justerades och skulle 

sedan på plats igen, åt andra hållet. 

– Vändningen gick jättebra. Nervöst 

förstås, för det är ett mycket avancerat 

jobb, säger Andreas Svallin. Allt måste 

stämma; smådrev, dubbeldrift, växellådor 

och axlar… 

Pulsen steg påtagligt när en extern 

verkstad plötsligt backade ur och inte 

ville åta sig sitt överenskomna arbete. 

Maskindelarna fick orörda fraktas hem 

till Zinkgruvan igen och istället ryckte 

gruvans egen svarvverkstad in och 

gjorde en värdefull insats för att lösa 

problemet. 

Efter viss inkörning klarar kvarnen 

nu att mala 130 ton/timme, att jämföra 

med tidigare ca 110. Ihop med kopparkvarnens 

50 kan man nu nå 180 ton/ 

timme, vilket i sin tur ställer nya krav 

på vattentillförsel, pressfilter m.m. 

Det stora projektet med kompletterande 

ledning ut till mossen är klart. 

Med de två gamla pumpserierna i drift 

dök ett nytt problem upp. Då flödet i 

rören blev relativt lågt, började sanden 

sedimentera på väg ut. Spolbilar. Bekymmer. 

Nu installeras nya avfallspumpar, 

placerade i verkets södra del. Och 

man bedömer att med ökad flödeshastighet 

ska man komma tillrätta med 

problemet. 

Maria Gunnarsson 

Åke Karlsson (t.v.) och kollegan Leif Jansson 

jobbade extraskift i svarvverkstaden vid 

kuggkransbytet. 

So far, so good! Nu ska kransen rengöras 

ordentligt innan mekanikernas arbete tar vid. 

Fem åtgärder på 

krossverket 

Underhållsavdelningens åtgärdslista för 

att vintersäkra krossverket. 

1 

2 

3 

4 

5 

Grizzlyn som matar malmen ur PII 

ska skyddas av väggar och tak. 

Sten som idag fastnar i tänderna på 

grizzlyn bänds loss med spett. En 

skutknackare med hydraulhammare 

ska underlätta hanteringen. 

Värme. Husen i krossverket skyddas 

idag av jalusier, men ska kombineras 

med värme, för att åtminstone 

hålla nollgradig innetemperatur och 

därmed minska risken att malmen 

fryser fast. 

Fallhöjderna vid stupen ska kortas, 

så att inte underliggande transportörer 

slås sönder av fallande berg. 

Två mullfall byggs om. När blöt 

malm kommer ovan jord fryser den 

finkorniga mullen ihop direkt, och 

sätter stopp i verket. Hälften av 

förra vinterns stopp berodde på 

hopfrusna mullfall. 

* Ansvaret för underhåll i krossverk och anrikningsverk 

är delat mellan Andreas Svallin 

(mek) och Björn Hansson (el). 


5

Åtgärder genomförda efter HMS utbildning 

Under hösten 2010 och våren 2011 genomfördes utbildning i HMS (Hälsa, miljö, säkerhet) för all personal 

och entreprenörer. Det blev 22 utbildningstillfällen med cirka 20 deltagare vid varje tillfälle. Engagemanget 

var stort och det kom upp många positiva idéer och förslag. Här har vi summerat åsikter som 

berör många personer i företaget. 

Blandade åsikter Funderingar pågår Genomförda åtgärder 

De som kör våra stora maskiner på 

industriområdet påtalade att det är mycket 

svårt att upptäcka gångtrafikanter under 

den mörka årstiden. 

Personliga CO-varnare efterfrågades 

eftersom det fanns en oro rörande dieselavgaser 

samt skjutrök. 

Önskemål att skapa någon form av geografiskt 

uppdela ansvarsområden under 

jord, liknande det system som fanns på 

1990-talet. 

Trafikljussystemet måste fungera bättre 

för att upprätthålla allas respekt för signalerna. 

Idag är det tre olika system. 

Radiodisciplin diskuterades livligt! För 

mycket surr på radion. 

Ventilation diskuterades. I vissa områden 

i gruvan är det mycket trafik och många 

fordon. 

Alkoholfrågan diskuterades. Enighet i att 

det är viktigt att vara nykter på arbetsplatsen. 

Skjuttider diskuterades. Ska arbete pågå 

ute i gruvan samtidigt som skjutning sker 

på annat håll under jord? 

Det var många som var tacksamma för 

gratis kaffe och varma dryckerna som 

infördes under hösten 2010. Det har ökat 

trivseln avsevärt. 

Det framkom att Zinkgruvan har en hög 

tillbudsrapportering, vilket gör att förutsättningarna 

för att förebygga olycksfallen 

är mycket bra. 

Varför inte mer el istället för diesel under 

jord? 

Bilskötsel. Fordonsparken under jord är 

smutsig! 

Ordning och reda på arbetsplatserna 

diskuterades. Alla var överens om att det 

är viktigt. 

6 ZINKTRYCKET 3• 3 • 2011 

Utvärdering pågår! 

Nya system testas, och målet är att skapa 

ett enhetligt system. 

Utvärdering pågår fortlöpande. 

Utvärdering pågår om automatisk biltvätt. 

Metoden 5S är på väg att införas på hela 

företaget. Detta är en process som görs i 

flera etapper. 

Reflekterande västar är numera obligatoriska 

inom industriområdet. 

CO-varnare finns numera för alla som 

arbetar under jord. 

Utbyggnad fortgår kontinuerligt. 

Nya kanaler och områdesindelning. Utvärdering 

pågår. 

Gruvan har gjort en ventilationsplan där 

det finns begränsningar för tunga fordon 

inom valda områden. 

Alkotesterna har intensifierats. 

Antalet skjuttider han minskat och är 

numera begränsade till skiftbyten. ”Säkra 

områden” har införts, där den som är 

under jord ska vistas under skjuttid – samt 

10 min före och 20 min efter skjuttid. 

Vi fortsätter på den inslagna vägen. Vi vill 

arbeta för att öka trivseln i företaget. 

Fortsätter i denna riktning. 

Vi är på gång!


”Hallå! 

Syns vi??” 

Du syns när du bär väst. Väst-världens goaste gubbar heter Kecke, Magnus och Janne. 

Och det är snygga västar, stilfulla och högkvalitativa också, även om västen bara rymmer 

en halv kraftkarl. 

Tillbud vid lastning 

Trafiktillbuden har ökat under det 

senaste året i Zinkgruvan liksom i hela 

gruvbranschen. 

Den 3 oktober inträffade ett allvarligt 

tillbud vid lastning av en ortsalva. 

Operatören skulle ta en skopa ur den 

vänstra delen av salvan och la ner 

skopan en bit innan salvan. När skopan 

kom in i salvan small det till och ett 

borrstål sköts igenom framrutan och ut 

genom sidorutan. Hela framrutan och 

en del splitter landade i knät på operatören. 

Halva sidorutan slogs ut och 

borrstålet stannade på maskinen. 

Trafikolycksfall 

Ett mycket allvarligt olycksfall inträffade 

i Dagrampen den 12 oktober då 

en personbil (King Cab), som var på väg 

ner i Dagrampen, kolliderade med en 

lastbil som var på väg upp för att fylla 

på betong. Föraren av personbilen fick 

smärtor i foten och åkte in till USÖ. Vid 

utredningen framkom att trafikljuset 

Operatören ropade på arbetsledaren, 

meddelade att något hade hänt och 

att de skulle mötas på verkstaden 800. 

Väl där blev operatören ganska medtagen 

när han fick lite distans till det 

inträffade. All ortlastning avbröts efter 

tillbudet. 

Nu har rutinen att plocka bort 

borrstål på alla aktiva stuffer i gruvan 

innan lastning påbörjats igen. Det är 

viktigt att alla städar upp efter borrning 

för att undvika framtida olyckor. 

Hans Muckenhirn 

var ur funktion och att man inte hörde 

varandra via kommunikationsradion. 

Det är viktigt att oavsett var man 

framför ett fordon aldrig köra fortare 

än att man kan stanna om något oförutsett 

dyker upp. 

Hans Muckenhirn 

Vad gör du för 

att känna dig 

säker på din 

arbetsplats? 

Marja Persson, uppfordringen 

Jag spanar i taket efter lösa stenar. 

Golvet är ju ojämnt så jag försöker att 

titta noga var jag sätter fötterna. I mitt 

jobb klättrar jag mycket på stegar så 

det gäller att ha bra balans. Det är bra 

att det har satts upp plattformar och 

räcken. 

Jonas Holm, mek 800 

Jag gör ungefär samma saker som 

förut – det vill säga att jag tar det lugnt 

och tänker mig för innan jag gör något. 

Jag brukar vanligt bonnvett, helt enkelt. 

Clas Karlsson, renslastare 

För det första säkrar jag min egen 

arbetsplats genom att se till att det inte 

finns någon löst hängande sten i taket. 

Och så är jag noga med att följa hastighetsgränsen 

på 30 kilometer i timmen 

nere i gruvan. Det är viktigt att följa de 

restriktioner som finns. De är bra. 

Håkan Öhlin, ortdrivare 

Jag rör mig ju i osäker miljö hela tiden 

så jag tittar upp i taket och lyssnar efter 

knäppande ljud. Man har med tiden lärt 

sig vad man ska titta och lyssna efter. 

Det är främst det jag gör för att 

känna mig säker. 


ZINKTRYCKET 3• 2011 7

Fredrik är ny inköpschef 

Sedan Hans Sjöberg gick i pension i juni 

har Zinkgruvan stått utan inköpschef. 

Men från och med första december är 

tjänsten åter tillsatt. För tillträdande 

Fredrik Stenberg innebär tjänsten ett 

kärt återseende. 

Mellan 2003 och 2006 arbetade Fredrik 

Stenberg som controller vid Zinkgruvan. 

I september 2006 blev han erbjuden 

en tjänst som ansvarig för ekonomi, 

inköp och försäljning i gruvan 

Galmoy i Irland. Han tackade ja och 

flyttade med familjen till den gröna 

ön. När gruvans verksamhet minskade 

drastiskt under 2009, avslutade Fredrik 

Stenberg sin tjänst och anställdes på 

Lundin Minings kontor i Stockholm 

och arbetade bland annat med risk- 

Energianalys 

I samarbete med SWECO genomförde mest energikrävande processerna är: 

Energibalans MWh 

Zinkgruvan Mining i somras en analys • Ventilation i gruvan (fläktar och Diesel; 

Olja; 9 360 

av företagets energiförbrukning. 

uppvärmning) 

15 974 

Lysdiod (LED)-belysning: 

• Malning (kvarnar) 

-i kemikalieförrådet vid anrikningsverket: 100 watt LED istället för 400 watt 

Syftet var att uppdatera vår energieffek- • Transport 

lampor (4 st) 

tiviseringsplan från 2004, enligt Läns- 

-i malmlagret LED istället för lysrör 

styrelsens regler. Vårt mål var att: Cirkeldiagrammet visar fördelningen 

El; 78 733 

- Utebelysning: LED istället för 500/1000 watt strålkastare 

• Kartlägga energianvändningen mellan olika typer av energikällor vi 

• Finna möjligheter att effektivisera brukade under 2010. 

2011. 5 stycken värmemätare vid bostäder installerades. 

energianvändningen. 

Vad vi fann var att Zinkgruvan 

Minings totala energianvändning Figur 9. Energibalans har för Zinkgruvan 2010 

Så använder vi vår energi stigit, vilket beror på att vår produktion 

5.2 Statistik över energianvändningen 2000-2010 

Under 2010 förbrukade vi ca 104 GWh har ökat. Diagrammet nedan visar, per 

(gigawattimmar). I diagram Den totala nedan energikost- redovisas energislag, energianvändningen hur vår energiförbrukning ton malm och gråberg har gått ned, 

totalt och specifikt över åren 2000-2010. 

naden uppgick till 67,5 miljoner kr. De har ökat. Men diagrammet visar också vilket är mycket bra. 


hantering och internkontroll. Efter två 

år i storstaden återvänder han nu till 

Zinkgruvan. 

– Det känns mycket bra att komma 

tillbaka eftersom företaget alltid har 

legat mig varmt om hjärtat. Min huvuduppgift 

blir att tillsammans med kunniga 

och trevliga medarbetare upprätthålla 

effektiva inköp och köpa in rätt 

varor och tjänster till så låg kostnad 

som möjligt. Jag ser också fram emot att 

få ta del av det nya underhållssystemet 

som håller på att implementeras. 

Fredrik Stenberg kommer att bo 

i Askersund över vintern medan han 

söker efter lämpligt boende inte alltför 

långt från Zinkgruvan för sig och sin 

familj. 

Monika Andersson 

11-02-17 

18 (47) 

RAPPORT 

2011- 08- 30 

Som framgår av figur 9 användes totalt ca 104 GWh energi år 2010. Total energikostna 

uppgick till 67,5 miljoner att kr. förbrukad energimängd per brutet 

5.3.1 Analys av eleffektuttaget 

Total energianvändning ovan och under mark under år 2000–2010. 

Figur 1. Total energianvändning ovan och under mark under år 2000-2010. 

Fredrik Stenberg är tillbaka i Zinkgruvan 

efter Galmoy och Stockholm. 

Elenergiuttaget är relativt jämnt fördelat över årets månader, se figur 10 nedan som visa 

det största abonnemanget kallat Zinkgruvan. Detta indikerar att elanvändning för 

uppvärmning av lokaler och gruvventilation är en mindre del av det totala energibehove 

Figur 10. Elenergianvändningen per vecka under 2009 och 2010, Zinkgruvan-abonnemanget 

Foto: Erik Gunnarsson

Julträna! 

Många är vi som i juletider tar till oss 

lite för mycket av julmaten. Därför vill 

företagssköterskan Annelie Nordström 

Ryberg påminna om att det är nyttigt 

att röra lite extra på sig. 

För de som inte vill motionera utomhus, 

är ett alternativ att ta sig till gymmet 

VätterRehab i Askersund, där anställda 

vid Zinkgruvan tränar kostnadsfritt. 

Öppettider under jul och nyår 

Julafton – stängt 

Juldagen kl. 10–18 

Annandag jul kl. 10–18 

Nyårsafton stängt 

Nyårsdagen stängt 

Trettondagsafton kl. 10–18 

Trettondagen kl. 10–18 

El (lila stapel): Under den senaste tioårsperioden 

har energianvändningen ökat 

från 68 GWh år 2000 till 80 GWh år 

2010. Den senaste ökningen i elförbrukning 

kan förklaras av kopparanläggningen 

som kom i drift under sommaren 

2010. 

Olja (ljusblå stapel): Ventilationsluft 

samt lokaler värms med olja alternativt 

el. Oljeanvändningen varierar år från 

år. Den ökade oljeanvändningen 2010 

beror mestadels på den kalla vintern, 

då förbrukningen uppgick till 940 m 3 

jämfört 450 m 3 år 2009. 

Diesel (gul stapel): Bränsleförbrukningen 

har ökat stadigt sedan 2006, vilket 

troligen kan förklaras av att eldrivna 

fordon (t.ex. eltruckar) under jord har 

ersatts av dieseldrivna fordon samt att 

antal tonkilometer har ökat på grund 

av gruvans ökade utbredning. År 2010 

förbrukades ca 1600 m 3 jämfört med 

1255 m 3 år 2009. Dagrampen som togs i 

bruk under 2010 har inneburit fler och 

längre transporter med lastbil. 

Åtgärder för att minska 

energianvändningen 

Utifrån energianalysen har Zinkgruvan 

Mining uppdaterat sin energieffektiviseringsplan 

och upprättat en tidsplan. 

Denna godkändes av Länsstyrelsen i ok- 

Övriga dagar är gymmet öppet 

som vanligt: 

Måndag – torsdag kl. 8–21 

Fredag kl. 8–18 

Lördag kl. 10–18 

Söndag kl. 10–21 

tober 2011. Tidsplanen innehåller olika 

energibesparingsåtgärder, vilka nämns 

nedan, och dessa ska genomföras inom 

en femårsperiod (2012–2016). 

• Optimera ventilationsstyrningen 

• effektivisera värmedistributionen 

• återvinna gruvvatten med hjälp av 

värmepump för uppvärmning och 

varmvatten 

• alt. återvinning av ventilationsluft 

vid ”Kabbis” med värmepump 

• spänningsreglera belysning 

• återvinna kondensorvärme vid frek- 

vensomriktare 

• minska förlusterna i tryckluftssyste- 

met under jord 

• återvinna kompressorernas kylvatten 

Vi påbörjar nu genomförandet av 

åtgärderna ovan. Parallellt kommer 

vi att utföra ytterligare analyser och 

mätningar för att stämma av arbetet 

med att minska Zinkgruvan Minings 

energianvändning. 

Om ni har något mer förslag om 

energieffektivisering, är ni välkomna 

att kontakta HMS. 

Tack alla som har varit involverade, 

bland annat kW-gruppen. 

Anne Tricoire 

Annelie Nordström Ryberg tipsar: Promenera 

i jul eller kom till VätterRehab och 

träna! 

Energibesparing 

– Att tänka på! 

• Stäng av datorn samt skärmen 

innan du lämnar arbetsplatsen 

efter jobbet 

• Släck belysningen på arbets- 

platsen när du är borta i minst en 

timme 

• Sänk temperaturen på radiato- 

rerna till 20–21 °C och sänk dem 

ytterligare när du lämnar jobbet 

• Stäng av elradiatorer under vår/ 

sommar 

• Säg till om det finns något fel/ 

läckage på ett element eller en 

kran osv. så snart det upptäcks 

• Anpassa timer på motorvärma- 

ren till rådande väderlek: 

- ända upp till +10 °C: 0,5 timmes 

uppvärmning före start 

- runt noll grader: 1 timme 

- under –15 °C: 1,5 timme 


9 

Foto: Maria Gunnarsson

Gruvan t.o.m. oktober 2011 

Gruvans produktionsresultat hittills 

i år har inneburit ett relativt stabilt 

produktionsflöde av malm till marknivå. 

Detta har vi uppnått genom ett 

bättre samordnat arbete från planering 

till uppfordring, samt att vi har använt 

oss av dagrampens möjligheter. Ändå 

kunde inte gruvans viktigaste nyckeltal 

(malmton, ortmeter och enhetskostnad) 

uppfyllas till hundra procent på grund 

av följande faktorer: 

• Genomsättningsproblem i verket 

• Krossverkets tillgänglighetsproblem 

ovan jord samt 

• Längre pastastopp på grund av stopp i 

ledningarna 

Dessa avvikelser tvingade oss till omplaneringar 

och vi kunde inte leverera 

Månadsproduktion (ton) 

Månadsproduktion (ton) 

Ortdrivning per månad (m) 


enligt budget. Dessa motgångar har vi 

försökt att se som möjligheter och har 

bland annat satsat på ökat förbyggande 

underhåll i PII. 

Minskningen i ortmeter beror på 

vårt beslut att inte utföra ett antal 

budgeterade tillredningsmetrar, men 

även på ansträngda grundförutsättningar 

såsom tillgång till ventilation 

och svårigheter inom berghanteringen. 

Den ökade enhetskostnaden är främst 

en följd av en mindre produktionsvolym 

och ökade entreprenörskostnader, 

något som vi sedan försommaren har 

arbetat med att komma till rätta med, 

men där arbete kvarstår. 

Gruvans arbetsmiljö har förbättrats 

genom införande av aktiva sprängarbasar, 

CO-varnare till alla anställda 

Produktion zink- och blymalm 2011 

Produktion kopparmalm 2011 

Malmlager (ton) 

Malmlager (ton) 

Ackumulerat 2011 (m) 

under jord, fasta och övervakningsbara 

gasvarnare, nya ventilationsportar, 

utbyggnad av trafiksystemet, införandet 

av fler radiokanaler m.m. Men vi har 

också haft ett antal olycksfall med frånvaro 

och återigen ett flertal allvarliga 

tillbud, de flesta inom trafikområdet. 

Beteenden ligger bakom de allra flesta 

händelser och det är viktigt att alla anställda 

tar sitt ansvar och aldrig utför 

ett arbetsmoment, eller låter någon annan 

utföra ett arbete, som saknar rätt 

kompetens. Det är även viktigt med full 

koncentration på uppgiften och hög 

säkerhetsmoral. 

Jan Kläre 

Produktion zink- och blymalm 

Produktionen av zink- och blymalm under 

jord har stabiliserats under året med en 

genomsnittlig mängd lossskjuten malm på 

cirka 51 000 ton per vecka. Under endast 3 

veckor (v 24, 35 och 36) sjönk malmlagret ner 

till kritisk nivå, men aldrig så lågt att verkets 

produktion påverkades. Däremot har vi haft 

svårigheter att bryta exakt efter budget, mest 

beroende på de faktorer som nämns ovan. 

Produktion kopparmalm 

Kopparmalmproduktionen byggde under 

våren på intensiv tillredning (ortdrivning) i 

Burkland 800. Under försommaren producerade 

vi cirka 35 000 ton pallberg för att sedan 

åter övergå i produktion som enbart kommer 

från tillredning, denna gång främst från Bu 

965, skiva 1 och 2. Stoppet i pastafyllning 

under sommaren påverkade även brytningsplaneringen 

av koppar. 

Ortdrivning 

Ortdrivningsmetrar har till och med oktober 

ackumulerats till över 7000 ortmeter och 

vid årets slut kommer vi har drivit över 9000 

meter. Det är ett utfall, som likt 2010, blir ett 

av de högsta ortdrivningsresultaten i Zinkgruvans 

historia. Detta trots att en närmre 

titt på månadsfördelning av ortmeter tydligt 

visar att vi sedan juni månad har dragit ner på 

takten, vilket främst beror på minskningen av 

entreprenörsdrivning i övre Cecilia.

Anrikningsverket t.o.m. november 2011 

Mycket har hänt sedan förra numret i 

maj. Verket tappade produktion under 

hela sommaren och hösten på grund av 

kvarnproblem både på zink och koppar. 

Dåliga vibrationer och en havererad 

växellåda ställde till det för oss. 

Nu är läget dock helt annorlunda. 

Vändningen av kuggkransen på zinkkvarnen 

har reducerat vibrationerna 

så att vi kan köra full produktion. 

Orsaken till haverierna på kopparkvarnen 

är identifierad och kvarnen har 

Sligproduktion 

Till följd av det reducerade ingående tonnaget 

ligger sligproduktionen under budget 

för samtliga metaller. Med kapaciteten i 

kopparkvarnen och högre tonnage och halter 

kommer vi dock ta igen en del under resten 

av året. November gav 14 584 ton zinkslig 

jämfört med 10 445 i budget. 

Inre miljö 

Antal olycksfall 

producerat för fullt sedan den startades 

i september. Dagsrekordet på 4018 

ingående ton genom verket från förra 

numret är redan historia dubbelt upp 

med två dygn på 4021 respektive 4065 

ton. 

Kopparkvarnen används återigen 

för zink på grund av malmtillgången. 

Den här gången kör vi en kampanj som 

fortgår in på nästa år varefter kopparn 

återkommer på permanent basis. Detta 

tillsammans med höga halter från gru- 

Olycksfallsfrekvens 

Antal olycksfall med sjukskrivning, per 200 000 timmar – inklusive entreprenörer. 1991–november 2011. 

Olycksfallsfrekvensen ligger på den lägsta nivån någonsin i Zinkgruvans historia, vilket är 

glädjande men självklart så vill vi inte ha några olycksfall så det är bara att kämpa vidare. 

Produktion per månad (kton) 

Sligproduktion 2011 

van har inneburit rekordnivåer även i 

producerad slig. 620 ton per dygn under 

sista veckan i november. 

Med ombyggnaderna i krossverket, 

förbättrat förebyggande underhåll och 

nya avfallspumpar installerade efter 

nyår ska driftsäkerheten öka och produktionen 

bli stabilare. Läget ser därför 

bättre ut nu än inför förra vintern. 

Anders Gustafsson 

Olycksfallsfrekvens 

ZINKTRYCKET 3 • 2011 

Ackumelerad produktion 

11

Fimpat. 

Beslutsamma att sluta med tobaken 

är Stefan Rosengren, 43 år, arbetsledare 

och Kjell Tillman, 55 år, sektionschef. 

Hur går det för er? 

– Långt över förväntan, svarar båda 

två och Stefan tillägger ”om jag hade 

vetat att det var så här lätt hade jag 

slutat för länge sedan.” 

Kjell hade rökt i 40 år och var 

trött på att slava under nikotinet. 

När vi pratar med honom i mitten av 

november har han inte rökt på åtta 

veckor. Kjell har redan märkt av att 

hans hälsa har förbättrats. 

– Förut var jag jämt snorig. Det är 

borta. Och flåset är bättre. 

Välkommen till 

Zinkgruvan Mining AB 

Nyanställda sedan maj 2011 

Monika 

Andersson 

Ekonomiavdelningen 

Administration 

Information 

Helén 

Karlsson 


Redovisning 

Urban 

Blomberg 

Anrikningsavdelningen 

Underhåll 

Mathias 

Karlsson 

Gruvavdelningen 

Losstagning (vikariat) 


Tina 

Dam 


Sektionschef 

Underhåll 

Roger 

Kjell 


Controller 

Stefan, snusare sedan över 30 år, är 

inne på sin sjunde snusfria vecka. De 

är överens om att det är lättare att 

sluta med tobaken samtidigt. ”Vi frågar 

varandra hur det går och peppar 

när det behövs.” 


Som ett led… 

…i Zinkgruvans friskvårdsarbete inbjöds alla 

anställda att under hösten delta i ett tobaksavvänjningsprogram. 

Tio personer anmälde 

sig och har sedan september träffats en gång 

i veckan för att få råd och stöd av en inhyrd 

konsult från Previa. Programmet sträcker sig 

över tre månader och ska därefter utvärderas. 

Anders 

Gustafsson 


Process 

Shahram 

Mozaffari 


Planering 

Ann-Marie 

Gustafsson 

Geologiavdelningen 

Geologi 

Staffan 

Ring 


Fasta Anläggningar 

Roger 

Hernoldsson 


Losstagning 

Jennifer 

Rosengren 


Reception (vikariat) 

Nytt intranät 

efter 

nyår 

Efter 

årsskiftet 

kommer en 

ny och mer 

funktionell 

version av intranätet – Zinknet – 

att lanseras. Förhoppningen är att 

det nya intranätet ska fungera som 

en nyhetsplats, informationskälla 

och arbetsrum. IT-avdelningen 

har arbetat med att ta fram den 

nya plattformen sedan våren 2011 

och under december månad ska 

en testgrupp utvärdera systemet. 

Joacim Karmfalk på IT betonar 

att den version som släpps efter 

årsskiftet inte ska ses som en helt 

färdig version, utan som början på 

något nytt som kommer fortsätta 

att byggas ut och utvecklas. Alla 

medarbetare kommer under våren 

2012 att få mer information om 

det nya intranätet och dess funktioner. 

Monika Andersson 

Rickard 

Johansson 


Losstagning 

Morgan 

Widén 


Gruvservice 

ZINKNET 

Adam 

Kaliff 


El 

Lisbeth 

Åhlund 


Planering

Läs nr 3_2011 - Bild & Kultur

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?