Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
7 AVTALSRÄTTLIGA TVISTER<br />
Skiljeavtal kan slutas efter det att en avtalsrättslig eller utomobligatorisk tvist uppkommit<br />
men vanligast är att skiljeklausuler förekommer i kommersiella avtal och avser framtida<br />
tvister i anledning av det avtalet. 170 Troligen är även majoriteten av de tvister som slits genom<br />
skiljeförfarande avtalsrättsliga, vilket motiverar en genomgång av spörsmål som kan<br />
aktualiseras i avtalsrättsliga tvister. På avtalsrättens område har okodifierade rättsregler och<br />
principer stor betydelse. Då det kan råda osäkerhet om okodifierade rättsreglers närmare<br />
innehåll kan det vara svårt att avgöra vad som utgör relevanta rättsfakta. 171 För parterna är det<br />
av vikt att i varje enskilt fall identifiera vilken typ av fakta ett visst avtal eller en avtalsklausul<br />
har i en tvist och vad det föranleder för processuella åtgärder. Förefintligheten av en<br />
överenskommelse kan utgöra rättsfakta som behöver åberopas. Vidare kan avtal i sin fysiska<br />
form utgöra bevisfakta för att en överenskommelse har slutits och bör då följaktligen införas<br />
som bevisfakta. Ett avtal kan också komma att beaktas av skiljenämnden såsom<br />
rättstillämpningsfakta vid utfyllnad (se punkt 5.3.4).<br />
Det är inte ovanligt att parter tvistar om betydelsen av en avtalsklausul. 172 Nedan följer därför<br />
en redogörelse för vad som i sådant fall omfattas av åberopsbördan och hur fria skiljemännen<br />
är i sin avtalstolkning.<br />
7.1 Avtalstolkning och utfyllnad av avtal<br />
7.1.1 Avtalstolkning<br />
Avtalstolkning är enligt doktrinen en speciell typ av bevisvärdering. 173 Avtalstolkning utgör<br />
emellertid ofta ett rättsligt resonemang 174 medan bevisvärdering generellt sker genom<br />
tillämpning av erfarenhetssatser. 175 Sådana konkreta omständigheter som skiljenämnden<br />
beaktar vid tolkningen av ett avtals innebörd benämns som tolkningsdata. Ekelöf menar att<br />
avtalshandlingen i sig är ett bevisfaktum medan tolkningsdata, såsom exempelvis kontexten<br />
vari en tvistig klausul förekommer är att betrakta som hjälpfakta. 176 Således behöver parterna<br />
inte åberopa tolkningsdatum. 177 Ordningen medför att tolkningen kan grundas på sådana<br />
170<br />
Heuman, Skiljemannarätt s. 47.<br />
171<br />
Jfr. Heuman, Bevisbörda och beviskrav i tvistemål, s. 96.<br />
172<br />
Ekelöf,& Boman, Rättegång IV, s. 212.<br />
173<br />
Ekelöf & Boman, Rättegång IV, s. 212. Även rättsfallet NJA 1999 s. 629 kan anses ge stöd för denna<br />
hållning, punkt 5.3.5.<br />
174<br />
Heuman, Bevisbörda och beviskrav i tvistemål, s. 216.<br />
175<br />
Ekelöf & Boman, Rättegång IV, s. 14.<br />
176<br />
Ekelöf & Boman, Rättegång IV, s. 212.<br />
177<br />
Heuman, Bevisbörda och beviskrav i tvistemål, s. 217 not 639.<br />
44
Change language