14.09.2013 Views

Läs uppsatsen här - SCC

Läs uppsatsen här - SCC

Läs uppsatsen här - SCC

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

slaget tyder på att parten tillmätt omständigheten stor betydelse, varför en<br />

partsöverenskommelse om att utvidga åberopsbördan kan vara lämplig.<br />

6.4.5 Yrkandets betydelse för vad som anses åberopat<br />

Vilken betydelse har yrkandet för förståelsen av vad parten åberopat för rättsfakta? Yrkandet<br />

riktar sig till skiljenämnden och innefattar en begäran om hur skiljenämnden skall handla i ett<br />

visst avseende. Det föreligger en skillnad mellan det processuella yrkandet, exempelvis<br />

yrkande om uppskov, och yrkandet som innebär en begäran om hur parten vill att domstolens<br />

eller skiljenämndens domslut skall se ut, till exempel X yrkar att Y skall förpliktas utge<br />

100 000 kronor till X. 163 Det är det sistnämnda yrkandet som används synonymt med talan<br />

och som kommer att avses i det följande. Yrkandet sätter ramen för den rättsföljd som<br />

domslutet kan innefatta. De konkreta rättsfakta som käranden åberopar måste därför<br />

korrespondera med abstrakta rättsfakta i rättsregler vars rättsföljd föranleder ett sådant<br />

domslut. Den rättsföljd som kommer till uttryck i rättsregeln är dock inte utformad på det<br />

precisa sätt som domslutet. X kan ovan ha motiverat sitt yrkande med att X hade köpt en vara<br />

av Y och att denna vara var felaktig. Utan att närmare gå in på de köprättsliga reglerna om<br />

skadestånd kan konstateras att 40 § i köplagen (1990:931) [cit. KöpL] inte innehåller termer<br />

som ”förpliktas” eller ”utge”. I stället börjar paragrafen ”Köparen har rätt till ersättning för<br />

den skada han lider genom att varan är felaktig…” Vi ser att den processuella rättsföljden<br />

beskrivs annorlunda än den materiella rättsföljden. Yrkandet i sig ger således en begränsad<br />

vägledning för vad käranden anses åberopa till stöd för sin talan. Beaktas yrkandet<br />

tillsammans med de anförda omständigheterna i tvisten bör emellertid de materiella<br />

rättsregler vilka kan komma att få betydelse i målet kunna urskiljas. Dessa materiella<br />

rättsregler utgör tolkningsdata för vilka konkreta omständigheter som har direkt betydelse för<br />

rättsföljden.<br />

6.4.6 Måste ett rättsfakta omnämnas i ett rättsligt sammanhang för att anses<br />

åberopat?<br />

Lindell hävdar att en omständighet måste sättas in i ett rättsligt sammanhang för att ett<br />

åberopande skall anses ha skett. 164 Benämningen kan kritiseras då vad som skulle utgöra ett<br />

”rättsligt sammanhang” är tämligen oklart; en rättslig process är ju i sig själv ett rättsligt<br />

sammanhang. För att förklara innebörden av ett ”rättsligt sammanhang” ger Lindell ett<br />

exempel och hävdar att en part som åberopar en viss tidpunkt, utan att ange tidpunkten i<br />

163 Ekelöf, Rättegång I, s. 39. Ekelöf, Rättegång II, s. 105.<br />

164 Lindell, Civilprocess, 582 och Lindell, Processuell preklusion, s. 230.<br />

41

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!