14.09.2013 Views

Läs uppsatsen här - SCC

Läs uppsatsen här - SCC

Läs uppsatsen här - SCC

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

omständigheterna hade införts av parten i målet som bevisning till stöd för deras tolkning av det i målet<br />

omtvistade avtalet. Domstolen anmärkte inledningsvis att ”principen angående bevisfakta är att rätten kan<br />

ta hänsyn till all bevisning som införts i målet, således även till nackdel för den part som förebringat<br />

bevisningen.” Vidare framhöll domstolen att kravet på åberopande endast hänför sig till rättsfakta.<br />

Högsta domstolen påpekade sedan att det <strong>här</strong> inte var fråga om handelsbruk utan om allmänt använda<br />

avtalsvillkor och uttalade vidare att det låg närmast till hands att tolka domskälen i NJA 1998 s. 448 som<br />

att försöket att tolka parternas avtal varit resultatlöst och att domstolen därför haft att fylla ut avtalet.<br />

”Utfyllning, som innebär att ofullständiga viljeförklaringar kompletteras enligt allmänna normer, vanligen<br />

genom användandet av dispositiva rättsregler, såsom för avtalstypen naturliga avtalsvillkor (naturalia<br />

negotii) eller allmänna rättsprinciper, är ett förfarande av rent rättslig natur”. De ifrågavarande<br />

omständigheterna var alltså rättstillämpningsfakta som inte behövdes åberopas.<br />

Domstolens inledande kommentar om att omständigheterna hade införts såsom bevisfakta<br />

till stöd för en viss tolkning i målet och att bevisfakta inte omfattas av åberopsbördan har<br />

ett begränsat prejudikatvärde. Dels utgör uttalandet ett obiter dictum, dels är det oklart om<br />

rätten kommenterade att parten endast infört omständigheterna eller om den <strong>här</strong> typen av<br />

fakta skall betraktas som bevisfakta.<br />

Frågan hur avtalstolkning och avtalsutfyllnad rättsligt skall kategoriseras har stor betydelse<br />

i skiljeförfaranden. Ämnet kommer därför behandlas mer utförligt i punkt 7.1.<br />

5.3.6 NJA 2003 s. 58<br />

I rättsfallet yrkade käranden, RM att svaranden P & K skulle förpliktas erlägga en summa som<br />

motsvarade en förmedlingsprovision. P & K invände mot RM:s krav på förmedlingsprovision att de ställt<br />

en annan lokal till kärandens förmedling och därmed fullgjort sin betalning. Käranden genmälde å sin<br />

sida att den godtagit den andra lokalen som betalning på det villkor att övernattningsrätt förelåg och att<br />

avstående från besittningsskydd inte hade skett. Då dessa villkor inte var uppfyllda hade betalningen<br />

automatiskt förfallit. Svaranden P & K anförde vid utvecklande av svaromålet att såvitt svaranden kände<br />

till hade besittningsrätten inte avtalats bort och många hyresgäster ordnat med övernattning. P & K<br />

upplevde att det var passivitet från RM:s sida som lett till att lokalen inte förmedlades.<br />

Hovrätten bedömde att RM inte kunde anses ha blivit kompenserad genom att P & K ställa en annan lokal<br />

till dess förmedling då någon förmedling aldrig kom till stånd och RM därför aldrig tillgodogjorde sig<br />

någon provision därav. Hovrätten biföll RM:s talan. P & K överklagade domen på den grunden att<br />

hovrätten grundat sin dom på omständigheter som inte åberopats.<br />

34

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!