Läs uppsatsen här - SCC

godset när föremålet för köpet – trots det påstådda felet - haft ett högre saluvärde än den erlagda
köpeskillingen.
Högsta domstolen framhöll att makarna B och Z hade yrkat att domstolen skulle fastställa att de var
berättigade till prisavdrag. Domstolen påpekade vidare att parterna som grund för sin talan åberopat att
”de av dem köpta husen med hänsyn till stadsplaneändringarna i fråga om grönområde söder om deras
hus var behäftade med fel, som berättigar dem till avdrag på köpeskillingarna”. Det omnämnande som
hovrätten refererade till gjorde makarna B och Z i tingsrätten vid sin utveckling av talan i samband med
att de beskrev kommunens försäljning av hus. Högsta domstolen konstaterade att omnämnandet i
parternas utveckling av talan med hänsyn till uttalandets innehåll och det sammanhang i vilket det gjordes
inte kunde innebära att de därmed underställt domstolen frågan vilken betydelse köpeskillingens storlek
hade för målets avgörande. Slutligen framhöll Högsta domstolen att inte heller kommunen i någon instans
hade åberopat omständigheten att husen var lågt prissatta till grund för sitt bestridande. Följaktligen hade
hovrätten i strid med RB 17 kap. 3 § 2 men. grundat sin dom på omständigheter som inte åberopats av
part till grund för dennes talan.
Rättsfallet har ansetts innebära att Högsta domstolen ställer höga krav på omnämnanden för
att de skall anses utgöra åberopanden. 134 Det har jag svårt att se. Högsta domstolens domskäl
refererar till omnämnandets innehåll och sammanhang, dvs. Högsta domstolen gör en
lexikalisk och kontextuell tolkning för att bedöma om omständigheterna åberopades till grund
för partens talan. Att tolkningen skulle ha varit restriktiv kan jag inte heller se. Den låga
prissättningen var ingen fråga som bestreds av motparten, inte heller framgår att
omständigheten diskuterades eller på annat sätt tillmättes rättslig betydelse av parterna. För
mig framstår det som att hovrätten helt missförstått vad målet handlade om. Jag menar att
rättsfallet tvärtom innebär att rättsfakta kan åberopas genom att omnämnas i en utveckling av
talan eller liknande, om det av omnämnandets innehåll och det sammanhang i vilket det görs,
framgår att parten anser att omständigheten tillmäts rättslig betydelse. En sådan
tolkningsinriktad syn på partens talan torde ha än större betydelse i de mer formlösa
skiljeförfarandena.
Målet är också intressant då hovrätten troligen misslyckats i sin tolkning av vad parterna
åberopat genom att bortse från åberopsbördan. 135 Flera skäl talar för att åberopsbördan för
den låga prissättningen i fallet borde åläggas säljaren, dels talar den låga prissättningen mot
ett prisavdrag, dels kan låg prissättning som ett argument för att köparen får tåla sämre
134 Lindell, Civilprocess, s. 248.
135 Ang. åberopsbördan se punkt 4.5.
31