Läs uppsatsen här - SCC

5 TILLÄMPLIGA REGLER FÖR ÅBEROPANDE
I punkt 4.2 framhålls att det inte krävs att parten använder sig av termen ”åberopa” för att ett
rättsfaktum skall anses åberopat. Under den här punkten skall undersökas om det finns några
handlingsdirigerande regler som sätter ramar för åberopandet.
LSF anger endast att rättsfakta skall åberopas, inte hur. 23 § LSF lyder:
”Den part som begär skiljedom skall inom den tid som skiljemännen bestämmer ange sina
yrkanden i den fråga som har uppgetts i begäran om skiljedom och de omständigheter som parten
åberopar till stöd för dem. Motparten skall därefter inom den tid som skiljemännen bestämmer
ange sin inställning till yrkandena och de omständigheter som motparten åberopar till stöd för
den.”
Stadgandet ger ingen närmare ledning om skrifternas utformning. Inget hindrar således
parterna från att blanda bakgrundsinformation, rättslig argumentation, rättsfakta och
bevisfakta. Trots detta, liksom partsautonomin, har emellertid svenska jurister en tendens att
utforma sina handlingar efter samma mönster som i domstolsprocessen. 86 Om partsombuden
har utfört sin talan på det sätt som föreskrivs i RB 42 kap. kan handlandet tyda på att det före-
ligger en partsöverenskommelse om att följa flera av kapitlets regler. 87 Även en konkludent
partsöverenskommelse binder skiljenämnden. 88 För att en sådan partsöverenskommelse skall
anses sluten måste det emellertid finnas en sådan vilja hos partsombuden. För att undvika
missförstånd torde det vara lämpligt att skiljenämnden frågar om partsombudens uppfattning i
frågan. Om skiljenämnden uppfattar att parterna överenskommit att flera regler i 42 kap. RB
skall tillämpas analogt måste skiljenämnden avgöra i vilken utsträckning en analog tillämp-
ning är möjlig.
5.1 Allmänt om analog tillämpning av RB:s handlingsdirigerande regler
Lagen om skiljeförfaranden är avsedd att kunna tillämpas fristående, varför en analog
tillämpning av RB:s regler är långt ifrån självklar. Ett stort antal frågor har lämnats olösta för
att förfarandet skall kunna anpassas efter sakens beskaffenhet och parternas önskemål. 89 Att
den lämpligaste lösningen på en enskild fråga vore att hitta i RB är inte säkert då förfarandena
86 Heuman, Skiljemannarätt, s. 285.
87 Heuman, Skiljemannarätt s. 307.
88 Prop. 1998/99:35 s. 146.
89 Prop. 1998/99:35 s. 41.
21