Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
sådant krav inte ställas därför att ett krav på rättslig argumentation strider mot jura novit<br />
curia.<br />
Lindell inför ett nytt begrepp då han talar om hela rättsfakta, vilka skulle bestå av en samling<br />
konkreta rättsfakta som tillsammans motsvarar alla rekvisit eller abstrakta rättsfakta som<br />
enligt rättsreglerna medför en viss rättsföljd. Lindells förklaring är tillfredsställande ur en<br />
systematisk synvinkel då grunden ges en mer specifik innebörd än bara angivande av<br />
rättsfakta. Mot detta kan anföras att om en part inte skulle ange ett ”helt rättsfaktum” utan<br />
bara ange två av tre rekvisit vilka enligt en viss regel krävs för att en viss rättsföljd skall följa,<br />
torde inte följden bli att parten inte åberopat någon grund utan snarare att grunden inte kunde<br />
läggas till grund för det yrkade domslutet, dvs. en brist i den rättsliga slutsatsen som parten<br />
dragit. I det <strong>här</strong> arbetet kommer därför inte grund användas i den betydelse som Lindell<br />
förespråkar.<br />
Definitionen i c) har egentligen samma betydelse som d) men tar sikte på partsinlagor. Har en<br />
part som grund blandat olika typer av fakta kan denne möjligen bli ombedd att klargöra sin<br />
talan men det finns inget hinder för denne att utforma sina grunder på detta sätt (se punkt<br />
5.1.2). I det <strong>här</strong> arbetet kommer grund inte användas i någon mer specifik betydelse än som<br />
synonymt med stöd.<br />
4.4 Är individualisering ett krav för att ett rättsfakta skall anses åberopat?<br />
Ofta anförs att åberopandet av konkreta rättsfakta måste individualiseras. 78 Ekelöf skriver till<br />
exempel att om käranden i en fullgörelsetalan som grund vill åberopa att han eller hon lämnat<br />
en försträckning till svaranden bör denne ange vid vilken tidpunkt, mellan vilka parter och till<br />
vilket belopp försträckningen skett. Kravet på individualisering grundar Ekelöf på RB:s<br />
regler om stämningsansökan och syftar främst till att förberedelsen inte onödigt skall<br />
fördröjas för att svaranden inte förstår vad denne skall försvara sig emot. 79 Motiveringen är<br />
praktisk och utgör inte tillräckligt stöd för en sådan generell regel. Emellertid följer att<br />
motparten måste förstå vad denne skall försvara sig mot också av den kontradiktoriska<br />
principen, varför ett sådant krav torde gälla generellt, en uppfattning som stöds av<br />
Lindskog. 80<br />
78 Se exempelvis Ekelöf, Rättegång V, s. 32 f., Lindell, Civilprocess, s. 247.<br />
79 Ekelöf, Rättegång V, s. 32 f., prop. 1986/87:89 s. 189.<br />
80 Lindskog, Skiljeförfarande, En kommentar, s. 687.<br />
19
Change language