Läs uppsatsen här - SCC

Ibland kan det vara svårt att avgöra vad som är rättsfakta och vad som är bevisfakta. Som
huvudregel framgår av relevanta rättsregler huruvida konkreta omständigheter har direkt
betydelse för rättsföljden. Bedömningen kompliceras dock om de fakta som anses stödja att
ett rättsfakta föreligger i sig har en rättslig betydelse. Boman talar här om preexistenta
rättsfakta. 60 Som exempel kan anges att parterna i en tvist har ingått flera avtal och käranden
grundar en skadeståndstalan på att motparten begått ett kontraktsbrott i förhållande till ett av
dessa avtal, ”Avtal X”. Svaranden invänder att denne agerat i enlighet med ett annat avtal,
”Avtal Y”, vilket till skillnad från Avtal X ger svaranden rätt att handla som den gjort. Mot
detta invänder käranden att denne inte är bunden av Avtal Y och anför därvid en rad
omständigheter som enligt käranden bevisar att Avtal Y aldrig slutits mellan parterna.
Svaranden å sin sida åberopar motbevisning.
De faktiska omständigheter som enligt en rättsregel innebär att ett avtal är bindande mellan
parterna kan anses vara rättsfakta. Enligt Bomans synsätt skulle dessa fakta åtminstone i fråga
om domstolens omröstningsregler och i fråga om mellandom behandlas på samma sätt som
rättsfakta. Emellertid är rättsföljden som är knutet till dessa rättsfakta avtalsbundenhet. Ser
man till svarandens talan, yrkar denne som rättsföljd i målet att kärandens talan skall
ogillas, 61 inte att domstolen eller nämnden skall fastslå att parterna är bundna av Avtal Y. De
omständigheter som leder till avtalsbindning är därför på sätt och vis enbart av indirekt
betydelse för rättsföljden, vilket talar för att de skall betraktas som bevisfakta. Med ett sådant
synsätt kan problem uppstå om ena parten uppfattar dessa omständigheterna som rättsfakta.
Parten skulle i sådant fall kunna anse att omständigheterna bara kan beaktas av domstol eller
skiljenämnd om de har åberopats av motparten. Om domstolen sedan grundar sin dom på
införda omständigheter riskerar parten en rättsförlust eftersom denne inte räknat med att
omständigheterna kunde få betydelse i målet.
I mål där prejudiciella frågor har stor betydelse kan det därför tjäna dispositions- och
kontradiktionsprincipen bättre om de fakta som enligt en rättsregel har omedelbar betydelse
för den prejudiciella frågan behandlas som rättsfakta. Även i det här fallet kan dock en part
drabbas av rättsförlust om den inte har uppfattat att omständigheterna skulle omfattas av
åberopsbördan. Domstolen eller skiljenämnden bör därför vara tydlig med hur den ser på
preexistenta rättsfakta och hur den avser att handlägga frågan.
60 Boman, Feskskrift till Welamson, s. 87.
61 Svarandens yrkande kallas i processen inställning. Inställningen innebär dock ett yrkande se punkt 6.4.1.
15