Utveckling av samarbetet mellan kulturutvecklare ... - KulturÖsterbotten

Utveckling av samarbetet mellan 

kulturutvecklare och myndigheter 

i landskapen Södra Österbotten, 

Mellersta Österbotten och Österbotten 

Det är bra att ha ett mål att resa mot. 

Men till slut är det resan som betyder något. 

– Ursula K. Leguin 

Utredningspersonens rapport 

Maria-Terttu Hautanen-Jokela

Södra Österbottens förbunds publikation B:45 

ISBN 978-951-766-161-4 (nätpublikation) 

ISBN 978-951-766-160-7 (inbunden) 

ISSN 1239-0607 

Ombrytning Mainostoimisto Jukka Kaminen 

Tryck I-Print 

Översättning Lingart 

Pärmbild: Möte med kulturnämnder och myndigheter i samarbetsområdet på Stundars den 7 juni 2011

Förord 

I slutet av år 2010 startade Södra Österbottens förbund ett utvecklingsprojekt för regionförvaltning gällande kultur och 

kreativa branscher i samarbete med Österbottens och Mellersta Österbottens förbund och samkommunen Svenska 

Öster bottens förbund för utbildning och kultur. Till utredningsperson för projektet utnämndes skolråd ped. lic. Maria- 

Terttu Hautanen-Jokela. Projektet finansierades av Österbottens konstkommission och ovan nämnda samkommuner. 

Syftet med projektet var att intensifiera samarbetet inom regionförvaltning för kultur, förbättra intressebevakningen, 

sänka administrativa skiljemurar och sprida god praxis. Ett viktigt syfte var också att utnyttja den sakkunskap som finns 

i regionen och att stärka nätverksbildningen nationellt och internationellt. Avsikten med utvecklingen av regionförvaltningen 

för kultur är att uppnå fördelar för dem som använder tjänsterna, dvs. konstnärer och kulturaktörer. 

Utredningsperson Maria-Terttu Hautanen-Jokela lyfter i sin utredning fram det komplicerade och splittrade i systemet 

för kultur och regionförvaltning. I rapporten presenteras utgående från inkomna svar och ställningstaganden förslag på 

nya samarbetsmodeller, analyseras fördelar och nackdelar med samarbetet och presenteras åtgärdsrekommendationer 

för utvecklandet av regionförvaltning gällande kultur. 

Vi vill rikta ett varmt tack till rapportens författare Maria-Terttu Hautanen-Jokela, som på ett utmärkt sätt har lyckats 

sammanställa de många olika synvinklarna i diskussionerna. 

Vi framför ett varmt tack även till projektets styrgrupp och till alla regionförvaltningsmyndigheter och utvecklingsaktörer 

för kultur. Ett speciellt tack vill vi rikta till Österbottens och Mellersta Österbottens förbund och till samkommunen 

Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur samt till Österbottens konstkommission, för aktivt deltagande 

under den närmare ett år långa processen för utveckling av regionförvaltning för kultur i de österbottniska landskapen. 

Det här är en bra början. 

Asko Peltola 

Landskapsdirektör 

Marjatta Eväsoja 

Kulturchef

Landskapen har en stark egen kulturidentitet och även samstämda faktorer, såsom evenemang. Bilden är från Tangomarkkinat 

i Seinäjoki, Monsuuni.

Sammandrag 

Bakgrunden till utredningen är den nya lagstiftningen om regionutveckling och statens nya regionförvaltningssystem, 

vilka trädde i kraft i början av år 2010. Landskapsförbunden bildade samarbetsområden och statens myndighetsfunktioner 

koncentrerades till Närings-, trafik- och miljöcentralerna och till regionförvaltningsmyndigheterna. Konstkommissionerna 

hade redan tidigare underställts Centralkommissionen för konst. Speciellt aktörer inom konst och kultur har 

upplevt att systemet för kultur och regionförvaltning är komplicerat och förvaltningen splittrad. I utredningen har man 

strävat efter att presentera den djungel av aktörer, i vilken utövare och utvecklare av kultur arbetar för närvarande, och 

dessutom utarbeta ett förslag till utveckling av samarbetet. 

Österbottens konstkommission beviljade anslag till Södra Österbottens förbund för utveckling och klargörande av samarbetet. 

Projektet genomfördes i samarbete med Mellersta Österbottens och Österbottens förbund samt med samkommunen 

Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur (Söfuk). Syftet med utredningen som genomfördes i 

projektet är att planera och utveckla kultursamarbetet, sänka administrativa skiljemurar, sprida god praxis, utnyttja expertis, 

undvika överlappningar, stärka regional och internationell nätverksbildning och utveckla nya samarbetsmodeller. I 

utredningen lades fokus på utveckling av samarbetsmodeller och på att därigenom nå övriga mål. I projektets styrgrupp 

har ingått representanter för landskapsförbunden i samarbetsområdet, Söfuk, ELY-centralerna, Regionförvaltningsverket 

och Österbottens konstkommission. 

Som metoder i utredningsarbetet användes gemensamma förhandlingsmöten på landskapsnivå för centrala kulturutvecklare 

och myndigheter, intervjuer av nyckelpersoner och en e-postenkät. Kulturutvecklare ombads leverera sina 

egna organisationers strategi- och övriga programdokument till utredningspersonen. E-postenkäten gjordes i slutet 

av maj, före skolavslutningar och semestrar. Tidpunkten för genomförandet av enkäten var inte den bästa möjliga, och 

kanske av den anledningen kom nästan inga förslag på samarbetsmodeller in. Svarsprocenten var låg (27 %). De som 

svarade lyfte huvudsakligen fram olika fördelar som samarbetet medför, hinder för samarbete, befintlig verksamhet, 

samarbetsmönster och bristande resurser. De som svarade hade satt sig väl in i ämnet. Ett utkast till rapporten sändes 

ut till deltagarna i projektet för kommentarer, och det kom också in kommentarer. Alla inkomna kommentarer och förslag 

har i mån av möjlighet beaktats i utredningen. Samtliga deltagare i projektarbetet hade den gemensamma uppfattningen 

att samarbetet bör intensifieras ytterligare. 

Utgående från den information som insamlades under utredningen föreslår utredningspersonen att det i initialskedet 

grundas ett gemensamt råd för kulturärenden i landskapen och omfattande grupper för kreativ ekonomi i samarbetsområdet 

under ledning av ELY-centralen. I ett senare skede kan det eventuellt bli aktuellt att överväga grundandet av en 

gemensam kulturnämnd i området för landskapen i Österbotten, men den frågan skulle övervägas av rådet för kulturärenden. 

Uppgifterna för rådet för kulturärenden skulle främst utgöras av frågor gällande strategiska riktlinjer och centrala punkter 

i utvecklingen av kulturen. Det vore även rådets uppgift att ett par gånger om året arrangera ett gemensamt österbottniskt 

kulturparlament. På kommunnivå anser utredningspersonen det vara nödvändigt att det i varje kommun skulle 

utnämnas en ansvars- eller kontaktperson för kulturärenden, antingen som kommunens egen eller flera kommuners 

gemensamma arbetstagare. 

Med avsikten att i samarbetsområdet 

grunda ett kulturråd och grupper 

för kreativ ekonomi

Innehåll 

1. Inledning ..................................................................................................................9 

2. Utredningens uppdrag, mål och genomförande .............................................9 

3. De regionala myndigheterna och deras uppgifter....................................... 11 

4. Samarbetsområden ............................................................................................ 12 

5. Samarbetsstrategier ...........................................................................................14 

5.1. Strategier för undervisnings- och kulturministeriet och arbets- 

och näringsministeriet ...........................................................................................................14 

5.2. Landskapsstrategier ..............................................................................................................14 

5.2.1. Strategier för Södra Österbottens förbund ...................................................... 15 

5.2.2. Strategier för Mellersta Österbottens förbund ............................................... 15 

5.2.3. Strategier för Österbottens förbund .................................................................. 16 

5.2.4. Strategier för samkommunen Svenska Österbottens förbund 

för utbildning och kultur ....................................................................................... 16 

5.2.5. Samarbetsstrategiför innovationsverksamhet .................................................17 

6. Samarbete i kulturstrategier ............................................................................18 

7. Statens regionala kulturutvecklare..................................................................19 

7.1. Österbottens konstkommission ........................................................................................ 19 

7.2. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten ............................................. 20 

7.3. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Österbotten ......................................................... 20 

7.4. Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland ...................................................... 21 

8. Landskapens kulturfonder ................................................................................ 22 

9. Utvecklingsprojekt för kreativa branscher .................................................... 24 

9.1. Kohesions- och konkurrenskraftsprogram ..................................................................... 24 

9.2. Programmet Leader .............................................................................................................. 24 

9.3. Tjänsten Jalostamo ............................................................................................................... 24 

9.4. Projektet ProArt ...................................................................................................................... 25 

9.5. Projektet Produforum ............................................................................................................ 25 

9.6. Projektet Vimma ..................................................................................................................... 25 

10. Regionala utvecklare av företagsverksamhet i kreativa branscher ........ 26 

11. Regional utbildnings- och forskningsverksamhet ...................................... 28

12. Personresurser i regionalt samarbete ............................................................ 30 

13. Syn på kultur och utveckling av kultursamarbete bland kulturutvecklare 

och myndigheter i regionen ............................................................................. 31 

13.1. Centrala åtgärder för utveckling av konst, kultur och kreativa branscher ............ 31 

13.2. Samarbetsparter i främjande av konst och kultur....................................................... 31 

13.3. Behov av förstärkt samarbete .......................................................................................... 32 

13.4. Fördelar med och hinder för kultursamarbete............................................................. 32 

13.4.1. Fördelar med samarbete .................................................................................... 32 

13.4.2. Hinder för samarbete .......................................................................................... 33 

13.5. Internationellt samarbete .................................................................................................. 33 

13.5.1. Fördelar med och hinder för internationellt samarbete .............................. 34 

13.5.2. Samarbetsparter i internationella ärenden .................................................... 34 

13.6. Utmaningar inom kulturutveckling ................................................................................ 35 

13.7. Utmaningar i utveckling av kreativ ekonomi ................................................................ 35 

13.8. Önskemål om det konkreta innehållet i samarbetet .................................................. 35 

14. Att observera vid utveckling av samarbete ................................................... 36 

15. Verksamhetsmodeller för samarbete ..............................................................37 

15.1. Samarbete i samarbetsområdet .......................................................................................37 

15.2. Förslag på samarbetsmodeller .........................................................................................37 

16. Utredningspersonens åtgärdsförslag ............................................................. 38 

16.1. Kulturråd ............................................................................................................................... 38 

16.2. Grupper för kreativ ekonomi ............................................................................................ 40 

16.3. Kulturnämnd......................................................................................................................... 40 

16.4. Samarbete på kommunnivå .............................................................................................. 40 

16.5. Projektgrupper ..................................................................................................................... 41 

16.6. Prognostiseringsgrupper .................................................................................................. 41 

16.7. Regional konstkommission ............................................................................................... 41 

16.8 Åtgärdsförslag för den närmaste framtiden .................................................................. 42 

Bilagor

1. Inledning 

Revideringen av regionförvaltningen har inverkat kraftigt på regionutveckling och samarbetsbehov gällande kultur. Avsikten 

med reformen har varit att förtydliga roller, uppgifter, styrning och regionindelningar gällande statens regionförvaltningsmyndigheter. 

Avsikten är att landskapsförbunden ska ha en viktig roll som samlande och samordnande myndighet 

i regionutvecklingsarbetet. 

I området för landskapen Södra Österbotten, Mellersta Österbotten och Österbotten finns för närvarande flera regionala 

regionförvaltningsmyndigheter: tre landskapsförbund, samkommunen Svenska Österbottens förbund för utbildning och 

kultur (Söfuk), Österbottens konstkommission, regionens centrala konst- och kulturinstitutioner, två närings-, trafik- och 

miljöcentraler och ett regionförvaltningsverk. Dessa organisationer har sina egna roller och dessutom uppgifter i anslutning 

till konst, kultur och främjande av kreativ konst, vilka inte är klara för aktörerna i området. Aktörerna upplever att 

administrationen är komplicerad och besvärlig. Organisationerna har haft en viss grad av växelverkan och inbördes samarbete, 

men inte särdeles intensivt. Organisationerna har uppkommit vid olika tidsperioder och av olika slags behov, och 

arbetsfördelningen mellan organisationerna är inte preciserad. Också styrningen från ministerierna har i förnyelseskedet 

delvis upplevts som oklar. 

2. Utredningens uppdrag, 

mål och genomförande 

Österbottens konstkommission beviljade den 28 december 2010 bidrag till Södra Österbottens förbund för att i samarbete 

med Mellersta Österbottens förbund, Österbottens förbund och samkommunen Svenska Österbottens förbund för 

utbildning och kultur (Söfuk) utveckla samarbetet mellan administratörer och utvecklingsorganisationer för kultur och 

kreativa branscher. I Levón-institutet har samtidigt genomförts ett parallellt utvecklingsprojekt för samarbete mellan 

kulturaktörer i regionen. Projekten har ålagts samarbetsskyldighet. 

Syftet med projektet är att i samarbetsområdet planera och utveckla kultursamarbetet, sänka administrativa skiljemurar, 

sprida god praxis, utnyttja expertis, undvika överlappningar, stärka regional och internationell nätverksbildning och 

utveckla nya samarbetsmodeller. Genom åtgärderna stärks samarbetet mellan kreativa branscher, aktörer och professionella 

inom kultur och de regionala aktörernas internationella nätverk . 

Projektet pågick under tiden 1.4–31.10.2011. Inom projektet arrangerades i de olika landskapen diskussionsmöten för 

regionens kulturadministratörer och representanter för utvecklingsorganisationer. Avsikten var att under mötena samla 

information om kulturorganisationernas verksamhet, samarbetsparter och utmaningar i kulturarbetet. För projektets 

målgrupper genomfördes en mera detaljerad elektronisk enkät under tiden 9–27.5.2011. Dessutom gjordes individuella 

intervjuer med kulturaktörer per e-post och telefon. 

9

10 

I projektet verkade en styrgrupp, vars medlemmar bestod av representanter för Södra Österbottens, Mellersta Österbottens 

och Österbottens förbund, Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur, ELY-centralen i Södra Österbotten, 

ELY-centralen i Österbotten, och Österbottens konstkommission. Södra Österbottens förbund fungerade 

som samordnare för projektet och förbundets kulturchef fungerade som styrgruppens ordförande. Samarbetsparter 

i projektet var läroanstalter, högskolor, universitet och utvecklingsorganisationer. Projektet presenterades under mötet 

för pilotprojekt inom lokal- och regionförvaltning som hölls i Helsingfors den 13 april 2011 och sammankallades 

av undervisnings- och kulturministeriet och Centralkommissionen för konst samt för kulturnämnderna vid landskapsförbunden 

och Österbottens konstkommissions medlemmar och tjänstemän under mötet för kultursamarbete mellan 

landskapsförbunden i Österbotten på Stundars i Korsholm den 7 juni 2011. Utkastet presenterades för styrgruppen den 

24 augusti 2011, varefter det diskuterades på landskapsevenemang i Seinäjoki, Karleby och Vasa. Utkastet sändes också 

till landskapsdirektörerna för kommentarer. I samarbete med projektet ordnade Levón-institutet i Vasa den 10 oktober 

seminariet ”Yhteistyöllä eteenpäin” (Framåt genom samarbete), då projektet presenterades tillsammans med Levóninstitutets 

parallellprojekt. 

Kulturutvecklandet inom landskapen i Österbotten från kulturaktörens synvinkel 

Etelä-‐Pohjanmaan elinkeino-‐, 

liikenne-‐ ja ympäristökeskus 

Österbottens förbund 

Keski-‐Pohjanmaan liitto 

Pohjanmaan taidetoimikunta 

Seinäjoen ammattikorkeakoulu 

Svenska 

Handelshögskolan 

Sibelius Akatemia – Seinäjoki 

Vaasan yliopisto 

Levón-‐instituutti 

Utveckling 

(finansiering) 

Etelä-Pohjanmaan liitto 

Keski-‐Pohjanmaan ammattikorkeakoulu 

Utbildning, 

forskning 

Svenska Österbottens förbund 

för utbildning och kultur 

Chydenius-‐instituutti 

Frami Oy 

Åbo Akademi 

Yrkeshögskolan Novia 

Pohjanmaan elinkeino-‐, 

liikenne-‐ ja ympäristökeskus 

Länsi-‐ ja Sisä-‐Suomen aluehallintovirasto 

Ruralia-‐instituutti 

Keski-‐Pohjanmaan konservatorio 

Koulutuskeskus SEDU 

Deltar även inom ramen för en annan helhet 

Pohjanmaan Kauppakamari 

(P+KP) 

Uusyrityskeskus Vaasa 

Uusyrityskeskus Pietarsaari 

) 

Suomen kulttuurirahasto 

SKR Keski-Pohjanmaan rahasto 

SKR Etelä-‐Pohjanmaan rahasto 

Seinäjoen seudun elinkeinokeskus 

Etelä-‐Pohjanmaan Kauppakamari 

Företags-‐ 

rådgivning 

Finansiärer, 

privata 

stiftelser 

Uusyrityskeskus Seinäjoki 

Aktörerna uppfattar fältet för utvecklare och administratörer av kultur i samarbetsområdet som komplicerat 

TE-‐toimistot 

Kokkolan seudun kehitys Oy 

Vaasan seudun Kehitys Oy 

Uusyrityskeskus Kokkola 

Svenska kulturfonden 

Svenska Österbottens 

kulturfond 

I aktörsfältet ingår även kommuner, kulturens regioncentra 

och regionala kulturaktörer, fritt bildningsarbete och 

grundläggande konstundervisning.

3. De regionala myndigheterna 

och deras uppgifter 

Landskapsförbunden fungerar som lagstadgade regionutvecklingsmyndigheter. Avsikten med lagen om utveckling av 

regionerna är att främja frivillig och balanserad samt hållbar regional utveckling i landet. Förbundet sköter den allmänna 

regionalpolitiska planeringen i sitt landskap och ansvarar för sin del också för genomförandet av programmen och för 

internationella kontakter i anslutning till dem. I samband med regionförvaltningsreformen flyttades Europas regionutvecklingsfonds 

(ERUF) finansiering för undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområdes del över till att skötas 

av landskapsförbunden. 

I det tvåspråkiga landskapet Österbotten tillämpar man en egen specifik modell för regional kulturförvaltning. Kulturärenden 

som berör den svenskspråkiga befolkningen sköts av kulturnämnden vid samkommunen Svenska Österbottens 

förbund för utbildning och kultur och enheten KulturÖsterbotten. Uppgiften för landskapsförbundet, kulturnämnden vid 

Österbottens förbund, är att sköta kulturärenden som berör den finskspråkiga befolkningen i landskapet. 

Närings-, trafik- och miljöcentralerna är statsförvaltningens regionala utvecklings- och servicecentraler. ELY-centralernas 

uppgifter består av de uppgifter som tidigare sköttes av TE-centralerna, de regionala miljöcentralerna, vägdistrikten 

och trafik- och bildningsavdelningen vid länsstyrelsen samt Sjöfartsverket. I samband med förnyelsen av regionförvaltningen 

övergick finansiering från Europeiska socialfonden (ESF) i sin helhet till att skötas av ELY-centralerna. 

Regionförvaltningsmyndigheten stöder inom sitt verksamhetsområde regional jämlikhet genom att sköta om verkställighets-, 

styrnings- och tillsynsuppgifter som har samband med lagstiftningen. För att genomföra denna uppgift främjar 

regionförvaltningsverket bland annat grundläggande rättigheter och rättsskydd, tillgången till basservice, miljövård, hållbart 

utnyttjande av miljön, inre säkerhet och en hälsosam och trygg levnads- och arbetsmiljö i regionen. 

Uppgifterna för Centralkommissionen för konst, statens konstkommissioner och regionala konstkommissioner är att 

stöda konstnärligt arbete, konstkännedom och konstutövande och för konsten central och aktuell forskning samt att 

fungera som expertorgan inom konst. Avsikten med verksamheten är att höja kvalitet och internationell nivå på finländsk 

konst och stärka konstens utveckling och samhällspåverkan. Verksamhetsområdet för Österbottens konstkommission är 

de tre landskapen Södra Österbotten, Mellersta Österbotten och Österbotten. 

S 

E 

K 

T 

O 

R 

P 

O 

L 

I 

T 

I 

K 

Lag om utveckling av regionerna 

• mål för utveckling av regionerna 

Riksomfattande mål för utveckling av regionerna 

• SR:s beslut för regeringsperioden, vid behov även utöver den 

• styr och samordnar landskapsprogram och regionutveckling i olika förvaltningsområden 

• särskilda program och principbeslut 

Regionstrategier för förvaltningsområden 

• utarbetas för en regeringsperiod 

• fastställs förvaltningsområdets mål och 

åtgärder för regionutveckling och principer 

för allokering av dem och av finansieringen 

Strategidokument för Närings-, 

trafik- och miljöcentralerna (ELY) och 

Regionförvaltningsverken (AVI) 

Strategisk planering av 

regionförvaltning 

• strategiska (och operativa) 

resultatavtal 

Planeringssystem för utveckling av regionerna / Tarja Reivonen TEM 

Landskapsprogram 

• utarbetas för fyra år 

• mål för och centrala punkter i utvecklingen av 

landskapet 

• finansieringsplan för finansiering från staten, 

EU, kommunerna och övriga instanser 

• preciseras årligen i genomförandeplanen 

(TOTSU) 

• samordnas med övriga riksomfattande 

program och EU-program som genomförs i 

regionen 

TOTSU (genomförandeplan) 

• utarbetas årligen 

11

12 

4. Samarbetsområden 

I regeringsprogrammet för statsminister Matti Vanhanens andra regering (19.4.2007) nämns att förvaltningen revideras 

och demokratiseras. Arbetsfördelningen mellan länsförvaltningen, arbets- och näringsbyråerna, övriga distriktsförvaltningsmyndigheter 

och landskapsförbund preciseras, överlappningar avlägsnas och antalet förvaltningsmyndigheter 

minskas. I regeringsprogrammet för statsminister Jyrki Katainens regering (22.6.2011) nämns att enhetligheten i statens 

regionförvaltning i landets olika delar i fortsättningen ska förbättras och regionernas egen vilja enligt landskapsprogrammen 

ska beaktas vid styrningen. 

Riksdagen godkände den 11 november 2009 lagpaketet om regionförvaltningsreformen (ALKU). Den aktuella lagstiftningen 

trädde i kraft den 1 januari 2010. Avsikten med reformen var en omfattande förnyelse av regionförvaltningen och 

att uppnå en medborgar- och kundcentrerad regionförvaltning som fungerar effektivt och produktivt. 

De uppgifter som ingår i samarbetet och som är betydelsefulla för en långsiktig utveckling av regionen, ingår i landskapsprogrammen 

och tillhörande genomförandeplaner eller andra planer av betydelse för utvecklingen av regionerna och är 

gemensamma för samarbetsområdet. 

Lagen om utveckling av regionerna gavs den 29 december 2009 (1651/2009). I lagen stärktes landskapsförbundens 

ställning och förenhetligades myndigheternas verksamhetsområden. Av de 19 landskapen i Finland bildades nio samarbetsområden. 

Ett landskapsförbund kan med tanke på skötseln av de uppgifter som avses i lagen höra endast till ett 

samarbetsområde. Ett landskap hör till det samarbetsområde, som utgår från indelningen av verksamhetsområden enligt 

förordningen om närings-, trafik- och miljöcentraler (910/2009). Landskapen Södra Österbotten (193 000 invånare), 

Mellersta Österbotten (68 000 invånare) och Österbotten (177 000 invånare) hör till samma samarbetsområde. 

I grundavtalet för Södra Österbottens förbund (1.4.2010), grundavtalet för Mellersta Österbottens förbund (1.9.2010) 

och grundavtalet för Österbottens förbund (1.4.2010) ingår omnämnanden om de samarbetsområden och de ärenden 

som dessa sköter, vilka avses i lagen om utveckling av regionerna. 

Samarbetsområde, områdena för Österbottens, Mellersta 

Österbottens och Södra Österbottens förbund.

I lagen om utveckling av regionerna stärks och utökas landskapsförbundens roll och ställning i regionutvecklingsarbetet, 

samt främjas samarbetet mellan statens regionförvaltning och landskapsförbunden. Nya uppgifter för landskapsförbunden 

är enligt lagen om utveckling av regionerna bland annat tillsättandet av regionala konstkommissioner och idrottsråd. 

Den centrala åtgärden i verksamhetslinjen för landskapsprogrammet Etelä-Pohjanmaan maakuntaohjelma ”Kehittyvä 

toimintaympäristö” är startandet av ett samarbetsområde för landskapen enligt lagen om utveckling av regionerna som 

trädde i kraft den 1 januari 2010. Angående behandling av ärenden som ingår i samarbetet nämns att den sker enligt 

förbundens beslut på så vis att landskapsförbundens beslutanderätt utövas av landskapsförbunden genom överensstämmande 

beslut. 

I uppgifterna för kulturnämnden i Södra Österbotten nämns att kulturnämnden stöder samarbete mellan kommuner, 

landskap och myndigheter och organisationer inom kulturbranschen. I uppgifterna ingår även främjande av internationellt 

samarbete och kulturutbyte. 

Kulturnämnden vid Österbottens förbund sköter om kulturärenden för den finskspråkiga befolkningen i landskapet. 

Nämnden verkar i samarbete med förbundets medlemskommuner, kulturenheten KulturÖsterbotten vid samkommunen 

Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur, som sköter om kulturärenden och kulturtraditioner för den 

svenskspråkiga befolkningen i landskapet, med Österbottens konstkommission och med olika kulturinstitutioner och 

frivilligorganisationer. De uppgifter som sköts av enheten KulturÖsterbotten i samkommunen Svenska Österbottens förbund 

för utbildning och kultur jämställs i den här utredningen med de kulturuppgifter som sköts av landskapsförbunden. 

Ledningsgrupperna för Södra Österbottens, Mellersta Österbottens och Österbottens förbund sammanträder 2–3 gånger 

om året för att diskutera och planera gemensamma ärenden i samarbetsområdet. Dessutom ordnas 2–3 gånger om 

året en officiell konferens för samarbetsområdet (YTA-neuvottelu), där varje landskapsfullmäktiges ordförande, landskapsstyrelses 

ordförande, landskapsdirektör och förvaltningsansvariga deltar. Ledningsgruppernas möten förbereder 

den officiella konferensen. 

13

14 

5. Samarbetsstrategier 

5.1. Strategier för undervisnings- och kulturministeriet 

och arbets- och näringsministeriet 

Enligt undervisnings- och kulturministeriets regionutvecklingsstrategi för åren 2003–2013 utvecklas samarbetet mellan 

regionernas aktörer för att realisera de strategiska målen. Utveckling av kompetens och tillhörande servicesystem för 

kultur, bildning och välfärd är en av de viktigaste metoderna för att påverka utvecklingen av regionerna. 

Undervisningsministeriets publikation «Elva steg mot ett kreativt Finland. Slutrapport om kreativitetsstrategin” utgår från 

att kreativitet är ett sådant sätt att uppleva, tänka och verka, som bör tas i bruk på bred front i vårt samhälle. Enligt ett 

tema i kreativitetsstrategin stärks kulturpolitikens ställning i samhällspolitiken genom att kultur inkluderas i alla centrala 

strategier som styr statens, regionernas, kommunernas och näringslivets verksamhet. 

Enligt undervisnings- och kulturministeriets kulturpolitiska strategi 2020 stärks de regionala konstkommissionernas och 

andra regionala kulturaktörers nätverksbildning och kontakter till övrig regional utvecklingsverksamhet i samarbete med 

de nya statsmyndigheterna, landskapsförbunden och övriga regionala aktörer. 

Enligt arbets- och näringsministeriets regionutvecklingsstrategi erbjuder Finland år 2020 sina invånare högklassiga och 

trygga levnadsförutsättningar, en trivsam, ekoeffektiv och fungerande levnadsmiljö som uppmuntrar till kreativitet samt 

goda och meningsfulla arbets-, deltagar- och inlärningsmöjligheter. Människornas möjligheter att delta och påverka har 

ökat och kulturtjänsterna har utvecklats. Finland har blivit multikulturellt och invandrarna har integrerats som jämbördiga 

medborgare i det finländska samhället. Enligt regionstrategin för år 2020 är samarbetet på regional nivå mellan landskapsförbunden 

och närings-, trafik- och miljöcentralerna effektivt och smidigt och tryggar en helhetsbetonad regional 

utveckling som överskrider sektorgränser och förvaltningsmässiga områdesgränser. 

Regionernas strategiska utveckling är ett samarbete som grundar sig på tväradministrativa program, i vilket representanter 

från kommuner, statens regionförvaltning, näringslivet, arbetsmarknadsorganisationer och utbildnings- och forskningsanstalter 

deltar. Landskapsförbundens strategiska utvecklingsansvar har stärkts bland annat genom landskapsöversikterna, 

landskapsprogrammen och genomförandeplanerna för landskapsprogrammen. 

Enligt Finlands regeringsprogram 2011 2011 utgår utgår regeringen från att kulturen har en central ställning 

i i uppbyggandet av samhället. Konst Konst och kultur är är av fundamental fundamental betydelse för den 

mänskliga existensen. Deras nyskapande nyskapande kraft påverkar alla områden 

i livet. 

Konstens och kulturens betydelse konstateras i alla tre 

landskapsstrategier vara en viktig faktor för utvecklingen 

av regionerna och därigenom i det vardagliga livet för människorna 

i regionen. 

5.2. Landskapsstrategier

5.2.1. Strategier för Södra Österbottens förbund 

Enligt visionen i landskapsöversikten Etelä-Pohjanmaan maakuntasuunnitelma 2030 är Södra Österbotten ett företagar- 

och kulturlandskap som främjar välfärd och har nationell och internationell dragningskraft. Centrala åtgärdshelheter i 

landskapsprogrammet är bl.a. att öka dragningskraften och trivseln i Södra Österbotten. Man sörjer för att grundnätet 

av kulturtjänster bevaras och utvecklas och förbinder kulturen starkare till övrig planering och verksamhet i kommunerna. 

Avsikten är att öka regionalt samarbete och sektorövergripande samarbete inom offentlig förvaltning och mellan 

offentlig förvaltning och tredje sektorn, utveckla förbindelser mellan kultur och välbefinnande bl.a. genom att erbjuda 

studerande inom kulturbranschen, idrottsområdet och social- och 

hälsovårdssektorn studiehelheter i betydelsen av kultur och välbefinnande. 

Samarbetet intensifieras och landskapets kulturcentrum knyts 

samman i nätverk. 

Vid Södra Österbottens förbund verkar en kulturnämnd med 13 medlemmar 

och suppleanter för dessa, vilka landskapsfullmäktige väljer 

för sin mandatperiod. Kulturnämnden sörjer för och utvecklar kultur-, 

biblioteks- och museiverksamhet och hembygdsarbete och folkloristiskt 

arbete i landskapet samt utvecklar kultursamarbetet mellan 

kommuner och landskap och främjar internationellt kultursamarbete. 

Kulturnämnden vid Södra Österbottens förbund har för åren 2010–2013 utarbetat kulturstrategin «Kulttuurisesti kilpailukykyinen 

ja hyvinvoiva Etelä-Pohjanmaa». Utgående från landskapets strategiarbete har man inlett utarbetande av 

kommunala kulturstrategier i 16 kommuner. Strategierna färdigställs under åren 2011 och 2012. 

Vid Södra Österbottens förbund har utarbetats en utvecklingsplan för företagsverksamhet inom kreativa branscher, 

”Suuremmat kokonaisuudet vahvoilla aloilla – yhteistyöllä ja rajapintoja ylittämällä”, för åren 2007–2013. I genomförandeplanen 

för landskapsprogrammet för Etelä-Pohjanmaa har år 2007 noterats främjande av företagsverksamhet och 

identifiering och stödande av tillväxtbranscher. Utvecklingsplanen för företagsverksamhet inom kreativa branscher utgör 

sålunda en del av genomförandet av landskapsprogrammet. Utvecklingsplanen uppdateras under år 2011. 

I Södra Österbotten har år 2006 färdigställts programmet ”Eteläpohjalaisen kulttuurin kansainvälistymisohjelma”, vilket 

har utarbetats för att stöda internationaliseringsverksamheten för konstnärer och aktörer i kulturbranschen och för att 

utveckla nätverksbildningen i landskapen, nationellt och internationellt. 

5.2.2. Strategier för Mellersta Österbottens förbund 

I Mellersta Österbotten bildar landskapsprogrammet 2011–2014 och landskapsöversikten 2030 tillsammans ett dokument. 

Enligt visionen för Mellersta Österbotten är målet att skapa ett ekonomiskt, socialt, kulturellt och ekologiskt framgångsrikt, 

samverkande, attraktivt och tryggt Mellersta Österbotten. Åtgärder för utvecklingen av landskapet är bl.a. att 

stöda verksamhetsförutsättningarna för föreningar och andra gemenskaper som arbetar med kultur, för yrkesutövande 

konstnärer och konstinstitutioner, att samordna kulturverksamhet och 

stöda kommunikation. 

I organisationen för Mellersta Österbottens förbund finns ingen kulturnämnd. 

I Mellersta Österbotten grundades år 1997 Mellersta Österbottens 

kulturförbund, vars uppgift är att bedriva kulturpolitiskt 

regionutvecklingsarbete i området för Mellersta Österbotten. Kulturförbundet 

har även skött om landskapsförbundets kulturuppgifter, för 

vilket förbundet har beviljat ekonomiskt stöd. Kulturförbundets verksamhet 

har emellertid under senaste tid varit ringa, främst på grund 

av brist på resurser. Kulturförbundets strategi, operativa ställning och 

uppgifter klargörs år 2011–2012. 

Kulturellt konkurrenskraftigt och 

välmående Södra Österbotten 

Målet är att skapa ett ekonomiskt, 

socialt, kulturellt och ekologiskt 

framgångsrikt, samverkande, 

attraktivt och tryggt Mellersta 

Österbotten. 

I Mellersta Österbottens förbund har år 2009 utarbetats en utvecklingsplan för kreativa branscher (”Luovien alojen 

kehittämissuunnitelma”) och Mellersta Österbottens förbunds kultur- och idrottsstrategi ”Kulttuuri ja liikunta alueen 

voimavarana” 2007–2015. Den centrala slutledningen i utvecklingsplanerna är att man för att möjliggöra produktiv och 

systematisk utvecklings- och innovationsverksamhet i framtiden för kreativa branscher borde anstifta ytterligare en 

landskapsaktör, i vars uppgifter skulle ingå ett mera omfattande utvecklingsansvar, samordning av större projekthelheter 

och statistikansvar. 

15

16 

I Mellersta Österbottens förbund har under år 2009 utarbetats Mellersta Österbottens välfärdsstrategi 2015. Kultur- och 

idrottsstrategin stöder för sin del välfärdsstrategin, i vilken kultur och idrott har en viktig roll som källa till välmående. 

Strategin ställer upp följande mål för välfärdsarbetet: mellersta österbottningarnas samhörighet och delaktighet växer, 

nödvändiga välfärdstjänster finns tillgängliga, levnadssätt som främjar hälsa förstärks, kulturens och motionens välfärdsinverkan 

ökar och livsmiljöns trygghet, trivsel och vardagens smidighet förstärks. Enligt strategin stärks kulturens 

inverkan på välfärd bland annat av samarbete mellan olika kulturaktörer. Området kännetecknas av en stark och mångsidig 

kulturtradition och av ett samverkande verksamhets- och genomförandesätt. I landskapet genomförs ett flertal 

utvecklingsprojekt, genom vilka verksamhetens effektivitet i det civila samhället och i företagarsamhället inom välfärd 

främjas. Med hjälp av KOKO-programmet i Kaustby arbetar man för att stöda affärskunnande i kreativa branscher och 

nätverk för små företag. Under hösten 2011 inleds enligt planerna en samarbetsgrupp för kultur och kreativa branscher 

i Mellersta Österbotten. 

Kultur utgör en del av kommunikations-, marknadsförings- och välfärdsstrategin och genomförandet av dessa i landskapet. 

Samordning av kulturaktörer i landskapet och gemensam marknadsföring är ett centralt operativt mål i Mellersta 

Österbotten. 

5.2.3. Strategier för Österbottens förbund 

Landskapet Österbotten betonar i sina program kulturell mångfald. Österbottens landskapsöversikt 2040 har underrubriken 

”Kraft ur hög kompetens, kulturell mångfald och stark sammanhållning”. En strategisk riktlinje i Österbottens 

landskapsprogram 2011–2014 är ”Välfärd, kultur och socialt kapital – den kulturella mångfalden är en källa till välfärd i 

Österbotten». Kulturprogram Österbotten 2009–2013 har inte uppdaterats, vilket medför att det inte innehåller målsättningar 

om samverkan i samarbetsområdet Österbotten, Södra Österbotten och Mellersta Österbotten. 

Österbotten har ett mångsidigt 

kulturliv, tillgängligt för alla invånare, 

och ett brett spektrum av kunniga 

konst- och kulturproducenter. 

Kultur är en integrerad del av 

samhället. 

I Österbottens förbunds organisation ingår en kulturnämnd, med 13 

medlemmar och ersättare för dessa samt en representant för landskapsstyrelsen. 

Verksamhetsperioden för kulturnämnden vid Österbottens 

förbund är två år. Uppgiften för kulturnämnden vid Österbottens förbund 

är att sköta kulturärenden för den finskspråkiga befolkningen i landskapet. 

Syftet med kulturverksamheten är att i samarbete med övriga parter 

arbeta för att Vasa ska ingå i gruppen av ledande kulturcentrum i landet 

och få till stånd en äkta kulturdiskussion över språkgränsen. Kulturnämnden 

verkar i samarbete med förbundets medlemskommuner, kulturenheten 

vid samkommunen Svenska Österbottens förbund för utbildning och 

kultur (Söfuk), som sköter om kulturärenden för den svenskspråkiga befolkningen 

i landskapet, Österbottens konstkommission och olika kulturinstitutioner 

och frivilligorganisationer. Kulturnämnden vid Österbottens 

förbund är dessutom enligt grundavtalet det organ, som avses i lagen om 

utvecklingen av regioner (1651/2009) 10 §, som sörjer för utvecklingen 

av den språkliga servicen i landskapet Österbotten. 

5.2.4. Strategier för samkommunen Svenska Österbottens 

förbund för utbildning och kultur 

Visionen för samkommunen Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur är följande: ”Svenska Österbotten 

– aktivt och kreativt, berikat av regional och lokal mångfald med en stark identitet och en öppen kultur.” I förbundets 

strategi ingår fem centrala punkter: 

S – Svenska språket i vårt tvåspråkiga samhälle 

Ö – Ökad synlighet i Österbotten 

F – Fokus på kultur och identitet 

U – Utbildning i tiden 

K – Kreativitet och aktivitet – lokalt, regionalt och nationellt 

I förbundets kulturnämnd ingår sju medlemmar och ersättare för dessa. Kulturnämnden leder KulturÖsterbottens verksamhet. 

Uppgiften är bland annat att stöda aktiviteter inom kultur- och konstverksamhet i samarbete med medlemskommuner, 

Österbottens förbund och övriga regionala, nationella och internationella offentliga institutioner i kultur- och 

konstsektorn samt övriga finlandssvenska organisationer och institutioner.

Styrelserna för såväl samkommunen Svenska Österbottens förbund 

för utbildning och kultur som för Österbottens förbund har år 2009 

fastställt Kulturprogram Österbotten 2009–2013, som man uppgjort i 

samråd med medlemskommunerna. I visionen för programmet nämns 

att ”Österbotten har ett mångsidigt kulturliv, tillgängligt för alla invånare, 

och ett brett spektrum av kunniga konst- och kulturproducenter.” 

Programmets åtgärdshelheter är: 

- Kulturarv 

- Välfärd genom kultur 

- Kulturell kunskap och färdighet 

- Utkomst genom kultur 

- Kulturevenemang och kulturaktiviteter 

- Gränslös och internationell kultur 

5.2.5. Samarbetsstrategi för innovationsverksamhet 

Svenska Österbotten är aktivt 

och kreativt, berikat av regional 

och lokal mångfald med en stark 

identitet och en öppen kultur. 

I samarbetsområdet har under ledning av Tekes utarbetats en gemensam strategi ”Attityd - samarbete - förnyelse” 

2010–2016. 

Forsknings- och utvecklingsorganisationer i landskapen Södra Österbotten, Mellersta Österbotten och Österbotten har 

länge samarbetat för att utveckla innovationsverksamhet i företag. Syftet med samarbetsstrategin för innovationsverksamhet 

är att sammanföra de olika utvecklingsarbeten som görs i de österbottniska landskapen och hitta nya samarbetsmöjligheter 

mellan aktörerna. Avsikten är att förändra tänkesättet i samarbetskulturen och samtidigt lyfta innovationsverksamheten 

i regionen till en ny nivå. Människorna i de österbottniska landskapen har en nyckelposition i strategin, 

eftersom det i sista hand är människornas vilja att samarbeta som avgör om strategin förverkligas. Syftet med strategin 

är att stöda landskapsprogrammen och strategierna för Närings-, trafik- och miljöcentralerna. 

På basen av kulturstrategierna i landskapen inom samarbetsområdet kunde man gemensamt utveckla t ex internationaliseringsarbetet. 

I Södra Österbotten har man skapat en modell för en europeisk kulturregion. På bilden ses kulturregionsaktörerna 

vid kulturcentret Vanha Paukku i Lappo. 

17

18 

6. Samarbete i kulturstrategier 

Enligt det strategiska resultatavtalet 2010–2011 för Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten genomförs 

åtgärderna enligt kulturstrategin för Södra Österbotten i samarbete med kulturaktörerna. Målet för kulturstrategin är ett 

kulturellt konkurrenskraftigt och välmående Södra Österbotten. Enligt strategin läggs fokus på nationell och landskapsmässig 

verksamhet i enlighet med utvecklingsprogrammet för kreativa branscher. Dessutom stöds nya former av konst- 

och kulturtjänster och samarbetet mellan aktörer inom konst och kultur och andra regionutvecklare genom regionala 

utvecklingsprojekt. Enligt de åtgärdsrekommendationer som görs i kulturstrategin stärks och stöds internationalisering 

och kulturell mångfald och skapas i landskapet ett stödsystem för internationell rörlighet för kulturbranschen, som en 

del av konceptet för europeiska kulturlandskap. Uppgiften för kulturnämnden i Södra Österbotten är att sörja för och utveckla 

kultur-, biblioteks- och museiverksamhet i landskapet och hembygdsarbete och folkloristiskt arbete samt utveckla 

kultursamarbetet mellan kommuner och landskap och främja internationellt kultursamarbete. 

I Mellersta Österbottens kultur- och idrottsstrategi 2007–2015 betonas att det i Mellersta Österbotten ännu inte finns 

ett etablerat forum som aktivt utvecklar verksamhetsmiljön för kultur i Mellersta Österbotten och synliggör kulturen 

regionalt, nationellt och internationellt. Avsaknaden av ett gemensamt nätverk försvårar dessutom bland annat kommunikation 

och planering av mera omfattande projekt. Det primära målet är att klarlägga hurudana möjligheter befintliga 

kulturaktörer eller andra utvecklingsorganisationer i landskapet har att bilda ett utvecklingscentrum som förenar kulturens 

verksamhetsmiljöer och branscher. Centrumet skulle samla landskapets aktörer i olika kulturbranscher i ett gemensamt 

nätverk och skapa nationella och internationella kontakter. Mellersta Österbottens förbund har inlett en utredning 

av samordningsinstans. Det främsta alternativet är att lyfta fram kulturförbundet som operativ aktör på landskapsnivå. 

Också landskapsförbundets internationella strategi som färdigställs våren 2012 behandlar behoven inom kultur och 

kreativa branscher och möjligheter till internationalisering. Den centrala slutledningen i Mellersta Österbottens utvecklingsplan 

för kreativa branscher 2009 är att för ett möjliggörande av en produktiv och systematisk utvecklings- och innovationsverksamhet 

bör för kreativa näringar i framtiden bildas en landskapsaktör, i vilkens uppgifter skulle ingå utvecklingsansvar, 

samordning av större projekthelheter och statistikansvar. I Karleby stad har strategi- och utvecklingsarbete 

utförts så att aktörer har aktiverats tillsammans i arbetet med att definiera den lokala kulturen. Man har fått samarbete 

till stånd genom att samla aktörer inom kulturbranschen för planering och genomförande av gemensamma evenemang 

och projekt. I Kaustby kommun kulturstrategi 2007–2015 är det strategiska målet att utveckla Kaustby som ett finsk- och 

svenskspråkigt kulturcentrum i Mellersta Österbotten. Enligt kommunstrategin är Kaustby sin regions servicecentrum, 

som utgående från traditionell och ny teknologi erbjuder effektiva och högklassiga tjänster till invånarna i trakten. 

I det gemensamma kulturprogrammet för Österbottens förbund och Svenska Österbottens förbund för utbildning och 

kultur för perioden 2009–2013 ingår som omfattande strategi samarbete mellan olika nivåer, samhällssektorer, konstgrenar, 

enskilda aktörer och olika språkgrupper. I Österbottens förbunds program betonas landskapets tvåspråkighet 

och kulturella mångfald, internationella samarbete och samarbete mellan olika språk- och befolkningsgrupper. Enligt 

kulturnämnden har uppgiftsfältet under de senaste 16 åren formats till ett omfattande samarbetsnätverk i det tvåspråkiga 

landskapet Österbotten och å andra sidan i området för före detta Vasa län. I Österbotten kulturprogram 2009–2013 

betonas speciellt avsnittet ”Gränslös och internationell kultur”, där som tillvägagångssätt presenteras utveckling av det 

tvärnordiska samarbetet och internationella utbytesprogram för kulturproducenter. 

Det regionala danscentret i Österbotten 

är ett fint exempel på samarbete 

mellan de österbottniska 

landskapen. 

Bild Jyrki Tervo

7. Statens regionala kulturutvecklare 

De regionala konstkommissionerna har sedan år 2008 varit underställda Centralkommissionen för konst. Innan dess 

verkade de i anslutning till länsstyrelserna. Uppgifterna för statens regionförvaltningsverk har i samband med regionförvaltningsförnyelsen 

i huvudsak utgjorts av länsstyrelsens och arbetarskyddsdistriktens tidigare uppgifter. Undervisningsväsendets 

uppgifter som sköttes av länsstyrelsen överfördes till regionförvaltningsverket och kultur-, idrotts- och 

ungdomsväsendets uppgifter överfördes till närings-, trafik- och miljöcentralen. 

7.1. Österbottens konstkommission 

Avsikten med statens konst- och kulturpolitik är att förutsättningar för kreativitet och kulturella rättigheter genomförs så 

att alla som bor i Finland har möjlighet att ta del av konst- och kulturtjänster. 

Österbottens konstkommission är en av landets tretton regionala enheter och verkar i landskapen Södra Österbotten, 

Österbotten och Mellersta Österbotten. Enligt utvecklingsplanen för Centralkommissionen för konst har de regionala 

konstkommissionerna en central roll i främjandet av konst i sina egna verksamhetsområden. De är organ för konsultation 

och finansiering inom konst, vilkas metoder bland annat är att bevilja stöd och bidrag, att ge utlåtanden och redogörelser 

samt anställa länskonstnärer. 

Konstkommissionen har som verksamhetsidé att främja det regionala konst- och kulturlivet, stärka den regionala kulturidentiteten 

och föra in kulturen som en del i den allmänna utvecklingen. Konstkommissionens uppgift är också att främja 

internationell verksamhet i sitt verksamhetsområde. Konstkommissionens uppgifter finns uppräknade i Statsrådets förordning 

från år 2007. 

Konstkommissionens verksamhetsområde 

19

20 

7.2. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten 

Närings-, trafik- och miljöcentralerna (ELYcentralerna) 

främjar regional utveckling genom 

att sörja för statsförvaltningens verkställighets- 

och utvecklingsuppgifter. 

ELY-centralerna inledde sin verksamhet den 1 

januari 2010 och är statsförvaltningens regionala 

utvecklings- och servicecentraler. Arbets- 

och näringsministeriet har tillsammans med närings-, 

trafik- och miljöcentralerna utarbetat ett 

strategiskt resultatavtal, där man även avtalar 

om centrala målsättningar och åtgärder för övriga 

styrande ministeriers del. Undervisnings- 

och kulturministeriet har tillsammans med närings-, 

trafik- och miljöcentralerna utarbetat 

operativa resultatavtal för kulturväsendet. 

ELY-centralen i Södra Österbotten har tre 

ansvarsområden. Ett ansvarsområde för ELYcentralen 

är näringar, arbetskraft, kompetens 

och kultur, med landskapet Södra Österbotten 

som verksamhetsområde. Ansvarsområdena 

trafik och miljö omfattar verksamhetsområdet 

för Södra Österbotten, Mellersta Österbotten 

och Österbotten. ELY-centralens huvudort är 

Seinäjoki. 

Kulturuppgifterna är nya lagstadgade uppgifter 

för ELY-centralerna. ELY-centralernas mål är 

att förstärka samarbetet inom sektorn för kulturföretagande 

och kreativ ekonomi, kulturaktörer 

och övriga områdesutvecklare samt nya 

former av konst- och kulturservice. 

Som första kulturåtgärder utarbetade ELYcentralerna 

år 2010 en bedömning av verksamhetsförutsättningar 

och serviceproduktion 

för kulturaktörer och kreativ ekonomi. Bedömningen 

grundades på statistisk analys enligt 

olika huvudpunkter. 

ELY-centralernas verksamhetsområden 

7.3. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Österbotten 

Enligt det operativa resultatmålsdokumentet för ELY-centralen i Österbotten (15.3.2010) utvecklas för att öka den regionala 

kulturförvaltningens effektivitet samarbetet med den regionala konstkommissionen och landskapsförbunden samt 

centrala konstinstitutioner i området, på ett sådant sätt som överenskoms regionalt. 

I verksamhetsområdet för företagande, sysselsättning och kompetens vid ELY-centralen i Österbotten ingår landskapen 

Österbotten och Mellersta Österbotten, med Vasa som huvudort och filial i Karleby. Till ansvarsområdet för biblioteks-, 

ungdoms- och idrottsväsendet vid ELY-centralen i Österbotten hör förutom ovan nämnda landskap även Södra Österbotten 

och Mellersta Finland.

7.4. Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland 

Regionförvaltningsverkens verksamhetsområden 

Regionförvaltningsverken är statliga verk som 

inledde sin verksamhet den 1 januari 2010 och 

främjar regional likabehandling genom att inom 

sitt område sköta om verkställighets-, styrnings- 

och tillsynsuppgifter utgående från lagstiftningen. 

För att uppnå de allmänna målen för 

regionförvaltningsverkens verksamhet och för 

att beakta regionernas synpunkter utarbetas 

för verken ett gemensamt strategidokument för 

planering, styrning och ordnande av verksamheten 

och för varje verk separata strategiska 

resultatmålsdokument. I utarbetandet av strategidokumenten 

deltar vid behov även landskapsförbunden. 

Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland 

verkar i landskapen Birkaland, Mellersta 

Finland, Södra Österbotten, Österbotten och 

Mellersta Österbotten. Regionförvaltningsverket 

har sitt huvudsakliga verksamhetsställe i 

Vasa och övriga verksamhetsställen i Jyväskylä 

och Tammerfors. 

Enligt lagen om regionförvaltningsverken ska 

regionförvaltningsverken i ärenden som berör 

statens regionförvaltning verka i samarbete 

med närings-, trafik- och miljöcentralen i verksamhetsområdet. 

I uppgifterna för den finskspråkiga enheten 

vid regionförvaltningsverket ingår inte kulturväsendets 

ärenden. Regionförvaltningsverket 

beställer vid behov utvärderingstjänst gällande 

bildningsväsende inklusive kultur från ELYcentralen. 

Den svenskspråkiga enheten sköter 

biblioteksärenden för de svensk- och tvåspråkiga 

kommuners del, där svenska är majoritetens 

språk. Dessutom är serviceenheten sakkunnig 

i sådana frågor som gäller den svenskspråkiga 

befolkningens utbildning, kunnande och biblioteksväsen 

och som hör till närings-, trafik- och 

miljöcentralernas ansvarsområde. 

21

22 

8. Landskapens kulturfonder 

I samarbetsområdet finns flera finansieringsinstrument för aktörer inom konst och kultur. De viktigaste regionala finansiärerna 

är Österbottens konstkommission som beviljar konstnärsstipendier, kulturfonderna som beviljar understöd och 

landskapsförbunden som beviljar utvecklingsfinansiering. 

Suomen kulttuurirahasto finansierar kultur i landskapen. Suomen kulttuurirahasto är en privat stiftelse som stöder kulturliv 

genom att bevilja stipendier till aktörer inom olika kulturområden. Stiftelsen idkar även egen utvecklingsverksamhet 

inom kultur. Avsikten med fonden är att värna om och utveckla andlig och ekonomisk kultur i landskapen. 

Av Suomen kulttuurirahastos 17 landskapsfonder finns två, dvs. Etelä-Pohjanmaan rahasto och Keski-Pohjanmaan rahasto, 

i samarbetsområdet. Södra Österbotten och Österbotten hör till samma fond. I verksamhetsområdet för Södra 

Österbottens fond ingår 36 kommuner. En del av kommunerna är gemensamma med Mellersta Österbotten. Till Mellersta 

Österbottens fond hör 21 kommuner, av vilka åtta är belägna i Mellersta Österbotten, åtta i Norra Österbotten och fem i 

landskapet Österbotten, vilka sköts tillsammans med Södra Österbottens fond. 

Svenska kulturfondens uppgift är att stöda svenskspråkig kultur och utbildning, svenska språket och finlandssvensk 

verksamhet i Finland. Stiftelsen för utbildning och kultur på svenska i Finland är Svenska kulturfondens bakgrundsorganisation. 

Svenska Kulturfonden har tre landskapsfonder, av vilka Österbottens svenska kulturfond verkar i Österbotten, 

liksom landskapets egen landskapsfond Svenska Österbottens kulturfond. I Österbotten finns en regionombudsman 

gemensam för de båda fonderna. Landskapsfondernas verksamhetsområde innefattar 14 kommuner.

Verksamhetsområden för kulturfonderna i 

Södra Österbotten och Mellersta Österbotten. 

Verksamhetsområdet för Österbottens svenska 

kulturfond och Svenska Österbottens kulturfond. 

23

24 

9. Utvecklingsprojekt för 

kreativa branscher 

I samarbetsområdet pågår för närvarande flera ESF- och ERUF-finansierade projekt med anknytning till utveckling av 

kreativ ekonomi. Programmet KOKO och serviceprojektet Jalostamo, projekten ProArt, Vimma och det svenskspråkiga 

Produforum är exempel på sådana projekt som har visat sig vara väldigt nyttiga speciellt för företag inom kreativ ekonomi 

som är i initialskedet av sin verksamhet. Särskilt kulturaktörer och utvecklare inom dessa områden har önskat en fortsättning 

på projekten efter att de har avslutats. I området råder en allmän uppfattning om att sådana projekt som inte har 

varaktig finansiering lätt blir engångsföreteelser som bringar oordning i servicefältet. Förslaget i statens budget 2012 om 

förändringar i finansieringsstrukturerna upplevs utgöra en risk för regional utveckling under de närmaste åren. 

En god utvecklingsmöjlighet för regionen har ansetts vara den finansiering för småskaliga kulturprojekt på landsbygden 

som har fåtts genom Leader-verksamhetsgrupper, vilket har bidragit till att göra näringsgrenarna på landsbygden mångsidigare. 

Här följer en presentation med exempel på några program och utvecklingsprojekt för kultur och den kreativa branschen 

som genomförs i landskapen. 

9.1. Kohesions- och konkurrenskraftsprogram 

Ett viktigt program med anknytning till utvecklingen av området för de österbottniska landskapen är det riksomfattande 

Kohesions- och konkurrenskraftsprogrammet (KOKO). Kohesions- och konkurrenskraftsprogrammet är ett särskilt program 

enligt lagen om regionutvecklingen (1651/2009). Med kohesions- och konkurrenskraftsprogrammet stöds strategiskt 

utvecklingsarbete på lokal nivå och samarbetet mellan aktörer som deltar i regionutvecklingen. Programperioden 

för KOKO är åren 2010–2013. I området för de österbottniska landskapen verkar Södra Österbottens insjöområde, Kauhajokiregionen/Sydösterbotten, 

Kaustbyregionen, Karlebyregionen, Jakobstadsregionen, Seinäjokiregionen och Vasaregionens 

KOKO-program. 

Deltagarna i KOKO-programmet tar aktivt del i de nationella nätverkens verksamhet. Avsikten med nätverket för kreativa 

branscher inom kulturområdet är att identifiera centrala aktörer i varje område och att sammanföra dessa i samordnade 

nätverk och att identifiera centrala styrkor och åtgärder i området. Målet är att utveckla kompetens och handlingssätt 

bland aktörer i branschen. Speciellt betonas samarbete mellan olika områden och man strävar efter gemensamt innehåll 

och gemensamma åtgärder för flera områden, för att uppnå bättre effektivitet i det nationella utvecklingsarbetet med 

kreativa branscher. 

9.2. Programmet Leader 

I samarbetsområdet verkar flera Leader-verksamhetsgrupper: I Södra Österbotten Aisapari, Liiveri, Kuusiokuntien kehittämisyhdistys 

och Suupohjan kehittämisyhdistys; i Mellersta Österbotten Pirityiset och Rieska Leader; i Österbotten 

Aktion Österbotten och Yhyres. 

Leader-verksamhetsgrupperna finansieras med medel från EU:s landsbygdsfond, program för utveckling av landsbygden 

i Fastlandsfinland. En del av finansieringen härstammar från nationella källor. Genom Leader-verksamhetsgrupperna 

har man fått finansiering för företagsinvesteringar, utveckling och bland annat för anställningskostnader för de första 

arbetstagarna. 

9.3. Tjänsten Jalostamo 

I samarbetsområdet har man genomfört det regionala serviceprojektet Jalostamo för kreativa branscher, i vilket man 

skapar en företagsutvecklingsmodell för kreativa branscher. Projektet är tillsatt av arbets- och näringsministeriet och är 

ett riksomfattande ESF-finansierat projekt, som koordineras av Mellersta Finlands ELY-central. Jalostamo-verksamheten 

utförs i samarbete med de regionala ELY-centralerna, jalostamo-experter och regionala företagsutvecklare.

I Jalostamo erbjuds rådgivning till företag i kreativa branscher och till privatpersoner, föreningar och samfund som planerar 

att grunda ett företag i kreativa branscher. Det centrala målet för projektet är att hjälpa företag, företagare och 

blivande företagare i kreativa branscher till en bättre och mera lönsam affärsverksamhet. Jalostamo erbjuder företagen 

hjälp och råd med bland annat planering av affärsverksamhet, produktutveckling, internationalisering, finansiering och 

nätverkande. Frami Oy i Seinäjoki har utvecklat den förnyade genomförandemodellen för Jalostamo-kliniktjänster. Företagare 

i kreativa branscher har upplevt det som ett bakslag att det i fortsättningen inte längre är möjligt att använda 

Jalostamo-tjänster. 

9.4. Projektet ProArt 

I projektet ProArt, som administreras av Södra Österbottens förbund och finansieras av ELY-centralen i Södra Österbotten 

och av enskilda deltagare genomfördes internationell företagarträning i kulturbranschen för sydösterbottniska 

aktörer inom kulturbranschen. Deltagarna utarbetade en affärsplan för start och utveckling av företagsverksamhet. 

Dessutom ordnades temaseminarier, forum, workshoppar och studieresor för aktörer i kulturbranschen. De produkter 

och/eller produktionshelheter som alstrades under tiden för projektet testades och demonstrationsmaterial planerades. 

Verksamhetsmålet var att öka kulturaktörernas erkännande och nätverkande bland såväl inhemska som utländska organisationer 

och köpare. Projektet finansieras av Europeiska socialfonden, ELY-centralen, undervisnings- och kulturministeriet 

och Södra Österbottens förbund samt privata aktörer. 

9.5. Projektet Produforum 

Produforum är ett betydande regionalt och riksomfattande finlandssvenskt utvecklingsprojekt för kreativa branscher och 

utgör ett nätverk för yrkesutövande konstnärer i konst- och kulturbranschen. Produforum genomförs delvis som en riksomfattande 

helhet, i projektet Produforum Riks, och delvis som regionala projekt, i Produforum Österbotten, Produforum 

Nyland och Produforum Åland. Produforum erbjuder genom tilläggsutbildning och kompetenshöjande åtgärder yrkesutövande 

konstnärer bättre möjligheter till utkomst i sin egen bransch. Produforum bedriver projektbetonad verksamhet 

med konkreta experiment och försök. Avsikten är att skapa nya samarbeten i och utanför konstform och region och även 

nationellt och internationellt. Den sociala aspekten i konst och kultur framkommer i samarbetet med näringsliv, kommun, 

stad, studier och skola. Projektet Produforum finansieras av Europeiska socialfonden, ELY-centralen, undervisningsministeriet, 

kommunerna och privata aktörer. 

9.6. Projektet Vimma 

Mellersta Österbottens förbund genomför kommunikations- och marknadsföringsprojektet Vimma, som ingår i Norra 

Finlands program. Projektet Vimma genomför landskapets kommunikations- och marknadsföringsstrategi. Projektåtgärderna 

syftar till att öka landskapets kändhet, attraktionskraft och livskraft. Inom ramen för projektet har man utarbetat 

en kultur- och turismportal för landskapet och främjat kulturverksamheten i regionen. Projektet har vidareutvecklat bland 

annat kulturevenemangstidningen Jatulit. 

25

26 

10. Regionala utvecklare 

av företagsverksamhet i 

kreativa branscher 

Viktiga regionala utvecklare och rådgivare för företagsverksamhet i kreativa branscher är bland annat näringscentraler, 

utvecklingsbolag, handelskammare, nyföretagscentrum, Frami Oy och Sella. Den riksomfattande servicepunkten Kompassi 

för kreativa branscher erbjuder rådgivningstjänster på webben. 

Enligt arbets- och näringsministeriets initiativ borde i varje ekonomisk region i Finland utarbetas ett avtal om offentliga företagstjänster, 

vilket innefattar hur och i vilken utsträckning tjänster för såväl företag i initialskedet som befintliga företag 

ska ordnas i de ekonomiska regionerna. Avsikten med avtalet är i sista hand att öka kundcentreringen i serviceprocessen, 

så att överlappande verksamhet bland offentliga serviceaktörer och därigenom onödiga besök för kunderna ska 

minska. Sådana här avtal är under arbete i många ekonomiska regioner. 

I de österbottniska landskapen verkar ett flertal regionala utvecklingsbolag: Karlebynejdens Utveckling Ab KOSEK, 

Mellersta Österbottens yrkeshögskola Centria, Jakobstadsregionens näringscentral Concordia Ab, Seinäjoen seudun 

elinkeinokeskus SEEK (Seinäjoen kaupungin liikelaitos), Suupohjan elinkeinotoimen kuntayhtymä SEK, Järvi-Pohjanmaan 

Yrityspalvelut JPYP, Vasaregionens Utveckling Ab VASEK och Ab Företagshuset Dynamo i Sydösterbotten. Utvecklingsbolagens 

uppgifter varierar i de olika regionerna, men i allmänhet svarar de för samordning av näringsstrategier 

i regionen, företagsrådgivning, utveckling i olika branscher och marknadsföring av regionen. Dessutom stöder enskilda 

kommuner också kreativa branscher i sin utveckling av näringsgrenar. 

KOSEK:s uppgift är att erbjuda företagsrådgivning till alla företag i regionen i företagets alla skeden, oberoende av 

bransch. I utvecklingen av kreativa branscher har utveckling av affärskunnande och att hitta nya marknader lyfts fram 

som viktigaste teman. 

Näringscentralen Concordias uppgift är att erbjuda regionens företag och kommuner tjänster, inspirera till företagande 

och hjälpa nya företagare i verksamhetens initialskede. Regioncentrumprogrammet och KOKO-programmet har aktivt 

påverkat utvecklingen av kreativa branscher i regionen och den innovativa verksamheten på Juthbacka kulturcentrum, 

som t.ex. genom projekten Creator och Produforum. 

Den grundläggande uppgiften för SEEK är att tillsammans med nätverksparter skapa förutsättningar för företag i initial-, 

utvecklings- och expanderingsfas att uppnå bestående konkurrensfördelar nationellt och internationellt. För närvarande 

pågår utvecklingsprojektet Johde 2010–2013, för ledarskapskunnande i evenemangsproduktion. Projektet för ledarskapskunnande 

i kreativa branscher erbjuder coachning och handledning ur synvinkeln för ledarskap i evenemangsproduktion. 

Samarbetspart är Sibelius-Akademins enhet i Seinäjoki. 

VASEK:s huvuduppgifter är näringslivs- oh företagsrådgivning, regionala utvecklingsprojekt och marknadsföring av regionen. 

Bolaget verkar i nära samarbete med kommunerna, näringslivet och utbildning och forskning och samlar olika 

aktörer till gemensam diskussion och verksamhet för främjande av regionens konkurrenskraft. Inom ramarna för KOKO 

främjas nätverksbildning i mediebranschen genom temaseminarier och utbildningsevenemang. En av de centrala sektorerna 

för Jalostamos sparrning är musikbranschen. 

I samarbetsområdet finns två handelskammare: Södra Österbottens handelskammare med kontor i Seinäjoki och Österbottens 

handelskammare med kontor i Karleby, Jakobstad och Vasa. Andelen företag i kreativa branscher ökar kontinuerligt 

på handelskamrarnas område. Handelskamrarna stärker företagens framgång och konkurrenskraft på regional, 

nationell och internationell nivå. 

I samarbetsområdet finns fyra nyföretagscentrum. Dessa är belägna i Seinäjoki, Vasa, Jakobstad och Karleby. Nyföretagscentrumen 

ger information och råd om start och utveckling av verksamheten till personer som planerar eller nyligen 

har inlett företagsverksamhet. Nyföretagscentrumen ger service bland annat i form av utvärdering av affärsidé, utarbetande 

av affärsplan, förfaranden vid grundande av företag, rådgivning med anknytning till finansiering, beskattning och 

företagets och företagarens försäkringsärenden. 

Frami Oy är ett regionutvecklingsbolag som utvecklar Seinäjokiregionen genom att erbjuda lokal- och utvecklingsservice. 

Arbetslokaler och olika träffar för kreativa branscher erbjuds på Rytmikorjaamo, vars lokaler är renoverade i en 

gammal postbilsdepå. En av landets populäraste rockklubbar har blivit centrum för rytmmusikevenemang, utbildningar,

Inredningscentret Sella i Jurva i Kurikka kommun är en viktig regional utvecklare av företagsamhet inom de kreativa branscherna. 

forskning och företag i kreativa branscher. Redskap för utvecklingen är bl.a. KOKO- och OSKE-programmen samt utvecklingsprojekt 

som finansieras av ett flertal offentliga och privata aktörer. KOKO i Seinäjoki stadsregion fokuserar bl.a. 

på att stärka kunnande och företagsverksamhet i upplevelseproduktion. Inom verksamheten vidareutvecklas kreativa 

branscher med hjälp av olika åtgärder. 

Sella (tidigare KOY Pohjanmaan Nikkarikeskus) är ett promotions- och utvecklingscentrum för österbottnisk living business-industri. 

Österbottniska aktörer inom möbel- och boendeindustri, hantverkarprodukter och produkter från kulturproduktionsbranschen 

har sammanställts till färdiga och varierande inredningsförsäljningsutställningar, som har visats 

såväl i Sellas egna lokaler som vid olika regionala evenemang. I Sellas gallerilokaler har många amatörkonstnärers verk 

ställts ut. I auditoriet och aulan har man ordnat olika tema- och kulturkvällar, fester och andra evenemang. 

Aktörer i kreativa branscher guidas i djungeln av rådgivningstjänster av den riksomfattande servicepunkten för kreativa 

branscher – Kompassi. Kompassi är en webbplats där man har sammanställt offentliga rådgivnings-, stöd- och utvecklingstjänster 

som erbjuds kreativa branscher. Tjänsterna presenteras på webbplatsen riksomfattande och enligt tema. 

Kompassi betjänar alla yrkesmänniskor i den kreativa branschen: företag och föreningar, blivande företagare, frilansare 

och konstnärer. Samtidigt fungerar tjänsten som en nätverksbildande databank för branschutvecklare, eftersom den 

presenterar kontaktinformation till övriga riksomfattande och regionala serviceproducenter. 

Bilaga 7 presenterar webbadresser där man hittar ytterligare information om utvecklingsbolagen. 

27

28 

11. Regional utbildnings- och 

forskningsverksamhet 

I området för landskapen Södra Österbotten, Mellersta Österbotten och Österbotten finns ett mångsidigt utbud av utbildning 

på olika nivåer i kulturbranschen: grundutbildning som leder till examen, tilläggsutbildning och kompletterande utbildning och 

forskning och utvecklingsverksamhet på universitetsnivå. Alla läroanstalter har enligt lag skyldighet att samarbeta med regionens 

närings- och arbetsliv. Läroanstalterna är år 2011 på många sätt integrerade med det omgivande samhället i regionen. 

Undervisnings- och kulturministeriets arbetsgrupps förslag om minskning av antalet nya studieplatser inom yrkesutbildning 

ses som ett hårt slag mot regionen. Enligt förslaget faller i området för Södra Österbotten, Mellersta Österbotten och Österbotten 

fram till år 2016 totalt 600 studieplatser bort, varav den största delen är inom kulturbranschen. 

För Vasa universitets del är kopplingarna till kultur och kreativ ekonomi mångahanda och innefattar bland annat språk, forsknings- 

och utbildningsverksamhet i anslutning till litteratur och kultur (filosofiska fakulteten, språk och kommunikation), forskning 

i anslutning till ledning av offentliga organisationer (filosofiska fakulteten, förvaltningsvetenskaper) och handelsvetenskapliga 

fakulteten, inklusive affärsprocesser i företag och forsknings- och utbildningsverksamhet i den kreativa branschen. I 

enheten för ledarskap har pågått bland annat Finlands Akademis forskningsprojekt Konst, estetik och ekonomi, där konst- och 

kulturbranschen har granskats ur perspektivet för ledarskapsforskning och affärspotential. 

Vasa universitet och Aalto-universitetet har ett gemensamt fristående institut Muova, som genomför forsknings- och utvecklingsprojekt 

i anslutning till formgivning i nära samarbete med näringslivet i regionen. Utveckling av nya produkter och tjänster 

sker också i samarbete med Designhögskolan i Umeå. 

Åbo Akademi i Vasa har mångsidig utbildning med ett flertal beröringspunkter i kultur och kreativ ekonomi. Pedagogiska 

fakulteten ansvarar för utbildningen av svenskspråkiga lärare i Finland. I Vasa finns ett slöjdpedagogiskt resurscenter, som 

verkar på regional, nationell och nordisk nivå och som har många aktiva forskarstudenter. Bildkonstens didaktik ingår i enheten 

språk- och kulturvetenskapernas didaktik, med delområdena visuell kommunikation och de visuella konsterna. Dramapedagogik 

är ett estetiskt ämne som utgår från konstformen teater. I musikens didaktik kombineras praktiskt musikutövande med 

musikpedagogiska perspektiv, där tvärvetenskaplig forskning har stor betydelse. I modersmålets didaktik ingår flera områden, 

bland annat litteraturpedagogik, estetiska läroprocesser, estetiska medier, utvärdering och multimodalt lärande. 

Vasa Campus vid Hanken Svenska Handelshögskolan erbjuder företagstjänster. Partnerprogrammet erbjuder möjligheter till 

långsiktigt samarbete och växelverkan mellan företag och högskolan, för att stärka och utveckla kontakter med näringslivet. 

Levón-institutets verksamhetsområde omfattar affärskunnande, ledarskap, företagande, kulturell mångfald och utveckling av 

regioner. Levón-institutet samarbetar med forskare från regionvetenskapliga institutionen vid Vasa universitet. Inom landsbygdsforskning 

har man fokuserat på nya servicebehov på landsbygden och på utveckling av samarbete mellan den offentliga, 

privata och tredje sektorn. 

Yrkeshögskolan Novia erbjuder utbildning inom kulturbranschen. Vid enheten i Nykarleby kan man utbilda sig till bildkonstnär, 

formgivare och medianom inom fotografering. Vid yrkeshögskolans enhet i Jakobstad utbildas musiker och musikpedagoger 

och vid enheten i Vasa utbildas dramainstruktörer. Internationalism står i fokus i utbildningen och Novia har livskraftiga forsknings- 

och utvecklingsenheter. 

Man saknar gemensamma 

forsknings- och utvecklingsprojekt. 

Universitets- och högskoleenheterna i Vasa, dvs. Vasa universitet, Åbo Akademi 

i Vasa, Svenska handelshögskolan, Vasa yrkeshögskola, Yrkeshögskolan 

Novia, Helsingfors universitets juridiska utbildning i Vasa och Konstindustriella 

högskolan Västra Finlands designcentrum Muova bildar tillsammans 

ett samarbetsnätverk, som kallas Vasa högskolekonsortium. Syftet med 

konsortieavtalet är bredda högskolornas verksamhet och utbildning bland 

annat genom att utöka samverkan mellan forskare, lärare och elever vid olika 

enheter. 

Seinäjoki universitetscentrum utgör ett multivetenskapligt samfund av cirka 90 experter, till vilket hör Tammerfors, Helsingfors 

och Vasa universitet, Sibelius-Akademin och Tammerfors tekniska universitet. I samarbetet deltar dessutom Åbo universitet, 

Seinäjoki yrkeshögskola, utvecklingsorganisationer i regionen och ett stort antal företag, vilka tillsammans bildar nätverket 

Epanet. I regionen verkar tre Epanet-professorer inom kulturbranschen. Områdena är forskning och innovation inom lätt musik, 

arkitekturforskning och regionhistoria.

Enheten för kultur vid Seinäjoki yrkeshögskola utgörs av utbildningsprogram för biblioteks- och datatjänst, konservering, 

kulturproduktion och formgivning. För närvarande pågår också efterfrågad vuxenutbildning inom biblioteks- och datatjänst, 

konservering och kulturproduktion. Vid enheten bedrivs dessutom livlig forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet 

(FUI) inom kulturbranschen. I samband med FUI-verksamheten finns också en avgiftsbelagd serviceverksamhet. I navet för 

FUI-verksamheten står de inom kultur och upplevelseproduktion i samarbete med universitetscentrumet prioriterade områdena 

forskning och utveckling av evenemangsproduktion, möjligheter med sociala medier, användarundersökning, utmaningar 

i kundkontakter inom formgivning och marknadsföring och utveckling av traditionellt byggande. 

Utbildningscentralen SEDU:s utbildning inom kultur erbjuder grundexamen inom hantverk och konstindustri samt ett utbildningsprogram 

för produktplanering och produkttillverkning och ett utbildningsprogram för miljöplanering och miljöbyggande. 

Dessutom erbjuds utbildning inom kultur i form av grundexamen i visuell framställning, i vilken ingår utbildningsprogrammet 

för grafisk planering. Det är möjligt att studera med företagarinriktning t.ex. i ett andelslag som grundas av studerande redan 

under studietiden och med fortsättning som andelslagsföretagare ett år efter studierna. Alternativt eller till en början kan den 

studerande också verka som internationell UF-företagare (ungt företagande) i ett års tid. Studerande kan också med hjälp av 

projektnätverket TOY genomgå läroavtalsutbildning för företagare. 

Sibelius-Akademins enhet i Seinäjoki anordnar vuxenutbildning inom musik som kompletterande utbildning på universitetsnivå 

och en 2-årig examensinriktad magisterutbildning i populär- och folkmusik. Vid enheten verkar en forskningsprofessor i rytmmusik 

med sina forskargrupper. I enhetens verksamhet ingår också konstnärlig verksamhet med konserter och evenemang. Vid 

enheten i Seinäjoki genomförs även omfattande utvecklingsprojekt inom musik. 

Helsingfors universitets Ruralia-institut i Seinäjoki utför multivetenskaplig forskning av landsbygd. Ruralia-institutets verksamhet 

fokuserar på regional och nationell forskning. Ruralia-institutet har ett nationellt och internationellt samarbetsnätverk för 

forskning och partnerskap för forskarutbildning. 

Karleby universitetscenter Chydenius verkar tillsammans med Jyväskylä, Uleåborg och Vasa universitet som ett i operativt hänseende 

gemensamt universitetscenter i Karleby. Utbildnings- och forskningsarbete bedrivs och utvecklas särskilt inom dessa 

universitets specialkompetensområden: pedagogik, datateknik, samhälls- och regionalvetenskaper, handelsvetenskaper och 

naturvetenskaper. Universitetet idkar nära samarbete även med Mellersta Österbottens yrkeshögskola och med regionens 

näringsliv. 

Vid Mellersta Österbottens yrkeshögskola finns en enhet för kultur och välfärd, där man utbildar bland annat musikpedagoger 

och dramainstruktörer. Enheten för kultur och välfärd är en mångsidig högskolegemenskap som under utbildningen möjliggör 

utveckling av kunskaper i mångprofessionellt samarbete. Branschmångfalden märks i samarbetet mellan utbildningarna 

inom sociala sektorn, vårdarbete, musik och interaktiv teater. Enheten för kultur och välfärd har omfattande och mångsidiga 

kontakter till regionens välfärds- och kulturaktörer. I yrkeshögskolan fokuserar man på internationalism och företagande. Yrkeshögskolan 

har två gånger utsetts till toppenhet för regional utveckling. 

Mellersta Österbottens vuxeninstitut anordnar utbildning i audiovisuell kommunikation, med inriktning på innehållsproduktion, 

dokumentering, lagring, informationsdistribution och webbtjänster. Läroanstalten deltar ofta i dokumentering och lagring av 

kulturevenemang i regionen. 

Mellersta Österbottens konservatorium anordnar grundläggande konstundervisning i musik enligt fördjupad lärokurs och yrkesutbildning 

på andra stadiet. I studierna kan man välja mellan inriktningarna klassisk musik, pop-jazzmusik och folkmusik. 

Dessutom är läroanstalterna inom fri bildning betydande producenter av kulturtjänster i samarbetsområdet. Medborgarinstituten 

erbjuder bland annat öppen undervisning inom kulturbranschen samt grundläggande konstundervisning för 

barn, unga och vuxna. 

29

30 

12. Personresurser i 

regionalt samarbete 

Resurser, och speciellt personresurser, är en bristvara i alla utvecklingsorganisationer för kultur i regionen. Det största hindret 

i samarbetet och utvecklingsarbetet inom kultur upplevs vara just bristen på personalresurser. 

Vid Södra Österbottens förbund sköts kulturuppgifter av kulturchefen, utvecklingsplaneraren, byråsekreteraren och projektanställda. 

Den fast anställda personalen sköter andra uppgifter vid sidan av kulturuppgifterna. 

Vid Mellersta Österbottens förbund finns inte särskilda personresurser för kulturuppgifter, utan kontaktchefen sköter om 

uppgifter med anknytning till kultur vid sidan av sina övriga uppgifter och genom projektledning. Mellersta Österbottens kulturförbund 

har för närvarande ingen ordinarie personal. Förbundet utreder en förstärkning av resurserna. 

Vid Österbottens förbund sköts kulturuppgifterna av kulturchefen och projektanställda. Vid enheten KulturÖsterbotten vid 

Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur sköts kulturärenden av kulturchefen, informationssekreteraren och 

projektanställda. Söfuk är delägare i Förlags Ab Scriptum. Förlaget har en anställd och publicerar 7–10 böcker om året. 

ELY-centralen i Österbotten har reserverat 0,2 årsverke för skötsel av kulturärenden. ELY-centralen i Österbotten har i sin personal 

utnämnt en ansvarsperson, som verkar som kontaktperson i kulturärenden. ELY-centralen i Södra Österbotten har också 

reserverat 0,2 årsverke för kulturärenden. Vid både ELY-centralen i Södra Österbotten och ELY-centralen i Österbotten sköter 

ansvarspersonerna också andra uppgifter vid sidan av kulturärenden. 

Österbottens konstkommission har i ordinarie tjänsteförhållande en generalsekreterare och en avdelningssekreterare, vilka är 

anställda vid Centralkommissionen för konst. För planeringen av verksamhetens innehåll svarar konstkommissionen, som är en 

expertgrupp bestående av förtroendepersoner som representerar olika konstgrenar. Konstkommissionen har åtta medlemmar, 

ordförande och vice ordförande. Åren 2010–2011 finns fyra länskonstnärer i konstkommissionen – i arkitektur, visuell konst, 

kulturproduktion och danskonst – vilka är anställda av den regionala konstkommissionen. Just nu kan man vid konstkommissionen 

ansöka om en tidsbunden befattning som länskonstnär för skötsel av internationella ärenden. 

Personalresurserna inom kulturens utvecklingsorganisationer är knappa, men i utvecklingsarbetet får man ett brett stöd av 

regionala aktörer. På bilden ses deltagare i en framtidsverkstad kring kreativa branscher i Södra Österbotten.

13. Syn på kultur och utveckling 

av kultursamarbete bland 

kulturutvecklare och 

myndigheter i regionen 

Till kulturutvecklare och myndigheter i samarbetsområdet sändes 9–27.5.2011 en e-postenkät om utveckling av kultursamarbete 

(bilaga 3). I enkäten användes programmet Lyyti som administreras av Österbottens förbund. Programmet innehöll 

både alternativfrågor och öppna frågor. Totalt inkom 35 svar: från Södra 

Österbotten 19, från Mellersta Österbotten 4 och från Österbotten 12 (6 

finskspråkiga och 6 svenskspråkiga). På enkäten svarade fyra representanter 

för landskapsförbund, fyra representanter för konstkommissionen, 

en representant för ELY-central, sex näringslivsutvecklare, tio representanter 

för läroanstalter, en representant för en forskningsanstalt och en 

representant för ett utvecklingsbolag. Ett problem utgjordes av det låga 

antalet deltagare i Mellersta Österbotten. Man har försökt korrigera situationen 

genom direkta kontakter till kulturaktörer i regionen. 

Av svaren framkom mycket information om kulturarbetet och dess utmaningar, 

om samarbete och samarbetsparter i anknytning till arbetet bland kulturutvecklare och myndigheter i regionen. Samtliga 

deltagare betonade vikten av samarbete och brådskande organiseringsbehov. Egentliga samarbetsmodeller presenterades 

däremot inte i någon större utsträckning. 

13.1. Centrala åtgärder för utveckling av konst, 

kultur och kreativa branscher 

Enligt landskapsförbunden är centrala åtgärder kulturstrategi- och programarbete, påskyndande av kommunernas kulturstrategier, 

uppdatering av evenemangskalendrar och kulturportaler, finansierings- och informationstjänster och olika 

projekt. Enligt ELY-centralen är centrala åtgärder ESF-finansiering för projekt och sysselsättning av bl.a. unga konstnärer. 

Enligt konstkommissionen är projekt och produktioner inom olika konstarter centrala. Enligt handelskammaren och 

näringsväsendet är centrala utvecklingsåtgärder utveckling av affärskunnande och internationaliserings- och nätverkskunnande. 

För läroanstalter och högskolor är projekt, utbildning och forskningsverksamhet centrala uppgifter inom 

utveckling av kultur. 

13.2. Samarbetsparter i främjande av konst och kultur 

Alla deltagare betonade vikten 

av samarbete och brådskande 

organiseringsbehov. 

Mellan landskapsförbunden har redan tidigare bedrivits samarbete, dock i liten utsträckning på grund av bristande 

resurser. Ett ökat samarbete och utveckling av nya samarbetsformer på bred front upplevs vara viktigt speciellt på grund av 

förvaltningsreformen. 

Enligt enkäten samarbetar landskapsförbunden främst med kulturväsendet, kulturinstitutioner och högskolor i sina regioner. 

Ökat samarbete med ELY-centralen, handelskammaren och den regionala näringscentralen vittnar om att kreativa branscher 

och kultur närmar sig näringslivet. På regional nivå samarbetar förbunden i någon mån sinsemellan. Samarbetsparter på 

nationell nivå är undervisnings- och kulturministeriet, arbets- och näringsministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, kommunförbundet, 

Centralkommissionen för konst och regionala konstkommissioner. 

Konstkommissionens närmaste samarbetsparter är konstnärer, konstorganisationer, konstinstitutioner, konstaktörer i tredje 

sektorn, läroanstalter, utvecklingsbolag och företag.Konstkommissionens regionala samarbetsparter är ELY-centraler, universitet, 

högskolor och landskapsförbunden. Bland de regionala konstkommissionerna har inte i någon större utsträckning 

förekommit specialisering. Konstkommissionens riksomfattande samarbetsparter är Centralkommissionen för konst, undervisnings- 

och kulturministeriet, arbets- och näringsministeriet och kommunförbundet. 

31

32 

13.3. Behov av förstärkt samarbete 

Av de som svarade på enkäten skulle 83 procent i första hand stärka samarbetet inom det egna landskapet och 57 procent 

ansåg att samarbetet borde stärkas också mellan landskapen. En konkret utveckling av kultursamarbetet mellan 

landskapen kunde ökas till exempel genom kultursamarbete mellan Seinäjoki och Vasa. Det anses vara nödvändigt att 

öka samarbetet mellan kommunerna, eftersom det tidigare intensiva samarbetet har minskat i takt med att resurserna 

har minskat. Man vill även öka samarbetet mellan den finsk- och svenskspråkiga befolkningen. En ökning önskas även 

beträffande tväradministrativ verksamhet. Man önskar gemensamma evenemang för kollegor, yrkesmässiga utövare, 

hobbyutövare och förtroendepersoner inom konst. 

Barnkulturnätverket BARK bedriver verksamhet på lokal och regional nivå och på två språk. 

13.4. Fördelar med och hinder för kultursamarbete 

13.4.1. Fördelar med samarbete 

Ökade resurser och effektiviserad verksamhet 

Den största fördelen med kultursamarbete enligt intervjuer och enkätsvar upplevs vara ökade ekonomiska resurser och 

personalresurser. Man upplever att man genom samarbete får mera och bättre resultat. Resultatet är en möjlighet att höja 

nivån på regional konstverksamhet och öka tillgången till konst. Med hjälp av ökade resurser skulle man i högre grad kunna 

informera, skapa arbetsmöjligheter för konstnärer och satsa på yrkesmässigt stöd av arbetet. I verksamheten kunde man använda 

gemensamma lokaler, personal och arrangera samservice.

Innehållsmässigt upplevs det vara viktigt att utnyttja andras kunnande och expertis och ömsesidiga läroprocesser. Av yrkespersoner 

får man ny kunskap, nya idéer och influenser. Synvinkeln vidgas och förståelsen ökar och helhetsbilden av 

kulturläget förbättras i hela regionen. Med hjälp av samarbete kan man avlägsna överlappningar och okunskap om andras 

verksamhet. Samarbete har upplevts skingra fördomar mellan förvaltningens ”system” och konstvärlden. Kulturella 

skiljemurar raseras. 

Nätverksbildning 

Också uppkomsten av nätverk och spridning och cirkulering av god praxis via nätverken upplevs som viktigt. I regionen 

finns ett flertal nationella och internationella nätverk som borde utnyttjas av en större grupp aktörer. Kohesions- 

och konkurrenskraftsprogrammet KOKO:s nätverk för kreativa branscher är exempel på ett sådant regionöverskridande 

verksamhetsforum. Nätverket stöder det regionala arbetet som utförs av regionutvecklare och representanter för 

näringslivet och den strategiska utvecklingen av kreativa branscher samt nätverksbildning mellan kreativa branscher och 

andra branscher. Användningen av nätverket borde effektiviseras. 

13.4.2. Hinder för samarbete 

Brist på resurser 

Det största hindret för samarbete upplevs enligt aktörerna vara brist på resurser. Särskilt personalbrist utgör ett problem, 

vilket upplevs vara ett hinder för att uppgifterna ska kunna skötas på bästa möjliga sätt. Det finns för litet heltidsanställd 

personal i organisationerna. I kommunerna har man minskat antalet kultursekreterartjänster och i många kommuner och 

organisationer har tjänsterna omstrukturerats till kombinerade tjänster. Man upplever att resurserna fördelas ojämnt 

mellan olika aktörer. I Mellersta Österbotten upplevs en utmaning vara de långa avstånden inom landskapet. En annan 

utmaning är kommunikationen mellan kommuner och aktörer. Regionen har en ökande befolkningsmängd. Det finns 

emellertid även positiva inställningar till resursfrågan, som t.ex. ”Att en del för mycket fastnar vid onödiga hinder i stället 

för att mer öppet tänka kreativt ifråga om ekonomin. Det finns många goda exempel pä hur man har lyckats”. 

Grad av engagemang och fördomar 

Samarbetet sker framför allt medan projekten pågår, i övrigt är det märkbart mindre. Man känner behov av att samtliga 

parter engagerar sig i samarbetet. Det upplevs att bristen på engagemang kan bero på att det inte ges tillräcklig 

information om fördelarna med samarbetet. Det förekommer oro om huruvida alla parter verkligen gör sitt bästa för ett 

eventuellt samarbete. Frågor uppkommer också om vem som ska koordinera samarbetet. Samarbete och ledaransvar 

kräver arbete, tid, energi och pengar. 

På fältet finns fortfarande fördomar och förlegade och negativa attityder. 

Mellan aktörerna förekommer revirtänkande och tävling, vilket framkommer 

alltid då det handlar om att få finansiering. Man erkänner allmänt att 

det förekommer avundsjuka mellan olika aktörer. Man inser inte till fullo 

synergifördelarna med samarbetet. Det tar en viss tid för en ny samarbetsmodell 

att komma i gång. Det behövs planering och arbete för att 

sätta igång och utveckla samarbete. Gemensamma ärenden och mål ökar 

i allmänhet intresset att delta och samarbeta. 

13.5. Internationellt samarbete 

Samtliga parters engagemang i 

samarbetet behövs. 

Samarbetet utgörs i praktiken närmast av kulturutbyte, kulturevenemang, projektverksamhet och personalutbyte. På kommunnivå 

sker samarbetet i huvudsak som vänkommunverksamhet. Samarbete med anknytning till företagsverksamhet förekommer 

i mindre utsträckning. På landskapsnivå utvecklas närmast nordiskt samarbete med Mittnordenkommittén, Bottenviksbågen 

och Kvarkenrådet. I Östersjöområdet bedrivs mera långsiktigt samarbete med delstaten Schleswig-Holstein. Dessutom ingår 

landskapen i Österbotten i flera europeiska organisationer, som t.ex. Assembly of European Regions (= Europeiska regionförsamlingen, 

AER). Södra Österbottens, Österbottens, Mellersta Finlands och Satakuntas förbund upprätthåller i Bryssel ett gemensamt 

Europakontor, som är den viktigaste utposten för intressebevakning i EU. Mellersta Österbotten hör till EU-kontoret 

för Norra Finland. Yrkeshögskolorna och universiteten har världsomspännande internationell verksamhet. Utvecklingen av 

internationellt samarbete är inte organiserat i nätverk i regionen. 

33

34 

13.5.1. Fördelar med och hinder för internationellt samarbete 

En fördel med samarbete upplevs vara möjligheten att få nya idéer, synvinklar och dimensioner i sitt eget arbete, men också 

möjligheten att göra konst och kultur från den egna regionen internationellt känd. Genom samarbete kan man utnyttja de internationella 

kontakterna bättre i regionen. Internationellt samarbete motiverar speciellt unga konstutövare. Stora gemensamma 

projekt som teater-, konsert- och operaproduktioner och större utställningar möjliggörs med gemensamma krafter. Utan att 

dela finansieringen mellan samarbetsparterna är det inte möjligt att arrangera stora evenemang. Också stora EU-projekt kan 

genomföras tillsammans. Det är viktigt att kulturella skiljemurar raseras. 

Det största hindret är brist på resurser, antingen för egen del eller hos internationella parter. I små kommuner är man i allmänhet 

inte van vid internationellt samarbete och har inte internationellt kunnande. Man upplever det arbetsamt att skapa kontakter till 

samarbetsparter och internationella kontakter och att arrangera samarbete. Internationell verksamhet kräver planmässighet, 

fastställande av egna syften och mål och aktiv medverkan i olika nätverk. 

13.5.2. Samarbetsparter i internationella ärenden 

Regionala aktörer i Södra Österbotten som deltar i internationellt kulturarbete är landskapsförbundet, yrkeshögskolorna, 

flera kommuner i regionen och Ruralia-institutet. Södra Österbottens förbund samarbetar med andra förbund främst i de nordiska 

länderna, men också i övriga Europa. Södra Österbotten deltar till exempel i pilotverksamhet med en verksamhetsmodell 

för europeiskt kulturlandskap tillsammans med sex andra europeiska regioner. 

Mellersta Österbottens yrkeshögskola, vuxeninstitutet, Chydenius-institutet och landsbygdsinstitutet Kannuksen maaseutuopisto 

bedriver internationell verksamhet runtom i världen. Karleby stad samordnar vänkommunverksamhet. Karleby stads samarbetsparter 

består av konstinstitut och organisationer. 

Österbottens förbund och Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur bedriver internationellt samarbete tillsammans 

med övriga förbund och lokala inrättningar, som landskapsmuseet och landskapsbiblioteket. Åbo Akademi och Vasa 

universitet bedriver internationellt samarbete genom forskare, projekt samt utvecklingsprojekt för lärare och studerande. 

Universiteten deltar även i studentkårens internationella kulturverksamhet. 

Nycklarna till framgångssagan Guardia Nueva från Mellersta Österbotten finns i den lyckade kombinationen av argentinsk 

och finsk tango.

13.6. Utmaningar inom kulturutveckling 

Den största utmaningen upplevs vara brist på resurser på alla förvaltningsnivåer, speciellt i landskapens utkanter. Det råder 

inte full klarhet i samarbetsområdets roll. Nätverkande, samarbete och utveckling av takorganisationen upplevs som utmaningar. 

Ett hinder för utveckling av kultur upplevs vara splittrad förvaltning inom kultur och överlappningar. Kännedom om kulturaktörer 

saknas. I förvaltningsarbetet inom kultur upplevs det viktigt att hitta gemensamma mål, utveckla samarbetet och anordna koordinering. 

I landskapen finns varierande beredskapsnivåer för skötsel av kulturuppgifter. ELY-centralernas roll är inte tydlig och de 

borde i högre grad integreras i samarbetet. Konstkommissionen förväntas synas mera i regionen, speciellt i Mellersta Österbotten. 

Dimensionsskillnaderna är stora i kommunstrukturen. Alla kommuner kan inte vara representerade i arbetsgrupperna. Inom 

kommunerna saknas samarbetsstrukturer. Det finns spänningar mellan landskapens centrumområden och utkanter. Man har 

upplevt att man inte får sin röst hörd från periferin. 

Kontakterna över språkgränserna löper inte alltid naturligt. Inom kultur verkar språkfrågan vara mera central än till exempel i 

affärslivet. Landskapen i samarbetsområdet borde urskilja sig bättre även ur europeisk synvinkel. Man borde ta itu med intressebevakning 

för kulturens del och hitta nya finansieringskanaler. 

13.7. Utmaningar i utveckling av kreativ ekonomi 

Hindret för utveckling av kreativ ekonomi är resurserna. Företagen är i allmänhet små och de är få till antalet. Aktörerna är 

utspridda och det är svårt att få dem att delta. Ett litet företag är inte nödvändigtvis ens villigt att expandera sin verksamhet, 

utan aktören vill fortsätta att vara en sk. ”livsstilsföretagare”. Aktörerna är i huvudsak mikroföretagare och tanken om att ”tillsammans 

är vi större” är en svagt representerad attityd. Man gör det man själv vill och inte det som kunden vill. Företagarna 

saknar kommersiellt tänkande och affärs- och marknadsföringskunnande. Marknaderna är för små för att en aktiv och livskraftig 

kreativ ekonomi ska uppkomma. Företagare i kreativa branscher står inför samma utmaningar i företagandet som företagare 

i andra branscher. 

De som har svarat upplever att kreativa branscher inte uppskattas eller godkänns som likvärdiga med övrig företagsverksamhet. 

Mycket beror på hurudant värde de kreativa branscherna tillskrivs i de regionala strategierna. Aktörer inom kreativa 

branscher är bekymrade över projektfinansieringens framtid. Tvärkonstnärliga lösningar i gränssnittet mellan olika kreativa 

branscher kunde tillföra området ny energi. Man framför synpunkten att målsättningarna för och innehållet i utvecklingen av 

kreativ ekonomi bör definieras noggrant. 

13.8. Önskemål om det konkreta innehållet i samarbetet 

Man önskar få till stånd en organisering av kulturaktörer och en överenskommelse om samordning av verksamheten. Förhoppningen 

är att man ska skapa gemensamma mål, åtgärdslinjer och innehåll i verksamheten. Man önskar gemensamma 

träffar, forum och verkstäder med olika teman. Speciellt inom projektverksamhet vill man ha mera samarbete. De 

som svarade på enkäten ansåg det nödvändigt att bilda en regional informationsbank 

med avslutad, pågående och planerad projektverksamhet. 

Gemensamma projekt önskas kring temat välbefinnande med konst och 

kultur. Man saknar nätverk för företagare i turismbranschen och utövare 

av kreativt arbete. Man önskar korta utbildningar i affärskunnande, internationalisering 

och nätverkande för kreativa näringar. Man önskar också 

samlad information om kulturutövare i regionen, för att därigenom få till 

stånd nätverkssamarbete. Man saknar gemensamma forsknings- och utvecklingsprojekt. 

Framför allt önskar man fördomsfritt och äkta deltagande 

och engagemang i långsiktigt arbete. 

Framför allt önskar man fördomsfritt 

och äkta deltagande och 

engagemang i långsiktigt arbete. 

35

36 

14. Att observera vid utveckling 

av samarbete 

Enligt lagen om utveckling av regionerna (1651/2009) ansvarar landskapsförbundet för utvecklingen av landskapet och fungerar 

då i samarbete med de statliga myndigheterna. Landskapsförbundet deltar i regionförvaltningsverkens strategiska planering 

och styrning så att regionens utvecklingsmål beaktas. Landskapsförbundet sköter om internationella ärenden och 

kontakter som är förknippade med dess uppgifter. Landskapsförbunden bildar samarbetsområden. Enligt lagstiftningen ska 

landskapsförbunden ansvara för det strategiska arbetet i samarbetsområdet. Landskapen har olika beredskap för ledaransvar 

och samordningsuppgifter. 

Närings-, trafik- och miljöcentralerna främjar regional utveckling genom att sörja för statsförvaltningens verkställighets- och 

utvecklingsuppgifter. I ELY-centralernas verksamhetsområde ingår bl.a. främjande av företagande och näringsverksamhet, 

utbildning, kompetens och kultur. Uppgifterna för kulturens del handlar för närvarande närmast om utveckling av näringsverksamhet 

inom konst och kultur. ELY-centralernas verksamhet har inletts först i början av år 2010, vilket gör att kulturuppgiften 

ännu inte har klarnat helt. 

De regionala konstkommissionerna är viktiga experter i konst- och kultursektorn. Speciellt viktig har konstkommissionens och 

länskonstnärernas roll visat sig vara i landskapens utkanter och små kommuner, där det inte finns personer som sköter om 

kulturärenden, särskilt då kultursekreterartjänsterna i många kommuner har dragits in. 

Universitet och högskolor har vid sidan av forskning och utbildning en central regionpolitisk roll i den så kallade tredje uppgiften, 

samhällelig samverkan. Enligt universitetslagen ska universiteten fullgöra sina uppgifter i samverkan med det övriga 

samhället och främja forskningsresultatens och den konstnärliga verksamhetens genomslagskraft i samhället. 

Regionens olika utvecklingscentrum, näringscentraler, nyföretagscentrum och handelskamrar stöder de utvecklingsärenden i 

kreativa branscher som hör till deras respektive roller. 

Enligt lagen om kommunernas kulturverksamhet (728/1992) är det kommunens uppgift att främja, stöda och organisera kulturverksamhet. 

Kommunernas roll betonas framför allt i ordnande och säkerställande av möjligheter till heltäckande serviceutbud 

och verksamhet samt stöd till kulturproducenter. 

Konstens natt i Vasa.

15. Verksamhetsmodeller för samarbete 

15.1. Samarbete i samarbetsområdet 

Kultur och konst är i alla organisationer i samarbetsområdet och i deras strategier en erkänt viktig faktor i utvecklingen 

av regionen. I regionen finns en gemensam vilja att bygga upp samarbete och en gemensam kulturförvaltning. Av de som 

svarade på enkäten önskade 83 procent i första hand stärka samarbetet inom det egna landskapet och 57 procent ansåg 

att samarbetet borde stärkas också mellan landskapen. Kulturaktörerna upplever att den splittrade regionförvaltningen 

och överlappningen av funktioner är besvärlig. Utvecklingen av samarbete mellan olika förvaltningsgrenar upplevs som 

en utmaning. Resurserna för verksamheten är knappa, och i fortsättningen förmodligen ännu knappare, vilket gör att en 

organisering av samarbetet upplevs som nödvändig och brådskande. I regionen är man över lag bekymrad för huruvida 

man i fortsättningen kan trygga tillgången till kulturtjänster och bevara deras nivå. 

15.2. Förslag på samarbetsmodeller 

I landskapsprogram, regionala evenemang och elektroniska enkäter som riktats till kulturförvaltare har följande samarbetsförslag 

kommit fram: 

• I Kulturprogram Österbotten 2009–2013 föreslås att det årligen arrangeras ett omfattande österbottniskt kulturparlament, 

där samhällets olika kultursektorer utbyter åsikter om aktuella konst- och kulturevenemang. Huvudansvaret 

för organiseringen av evenemanget kunde cirkulera beroende på temat. 

• I de särskilda satsningarna i Österbottens kulturprogram föreslås regionala kulturkonsulenter, som skulle stödja 

kommunernas kulturansvariga och föreningar som arbetar med kultur. De kulturansvariga skulle verka i samarbete 

med Österbottens konstkommission. 

• I Mellersta Österbotten har man ansett det vara nödvändigt att grunda en aktör i landskapet, i vars uppgifter ingår 

ett större utvecklingsansvar, koordinering av större projekthelheter och statistikansvar. 

• I Mellersta Österbotten har föreslagits att man grundar en kulturbyrå för kultursamarbete i landskapet. Enligt sin 

kommunstrategi är Kaustby sin regions servicecentrum, som utgående från traditionell och ny teknologi erbjuder 

effektiva och högklassiga tjänster till invånarna i trakten. 

• I Södra Österbottens förbunds kulturstrategi 2010–2013 betonas att kulturtjänster och kulturfunktioner i landskapen 

bör bilda ett täckande och gränsöverskridande nätverk av tjänster för konst. 

• I åtgärdsrekommendationerna i kulturstrategin för Södra Österbotten föreslås att man skapar ett stödsystem i landskapet 

för internationell rörlighet i kulturbranscher som en del av konceptet för det europeiska kulturlandskapet. 

• För de kreativa branschernas del har föreslagits att det i samarbetsområdet kunde finnas ett gemensamt nätverk och 

en gemensam expert- och kontaktperson för kultur och kreativa branscher. 

• Man vill få till stånd tväradministrativ verksamhet genom att till exempel grunda en gemensam expertpanel som 

bedriver konkret kulturfrämjande arbete. 

• Man önskar utveckla samarbetet med Sydkustens landskapsförbund som verkar i det svenskspråkiga Nyland och 

Åboland och även med övriga landskap i Finland. 

• Man önskar gemensamma interaktiva evenemang. Man önskar också kommunikation via notiser, nyhetsbrev, seminarier 

och forum. 

37

38 

16. Utredningspersonens åtgärdsförslag 

De förslag som utredningspersonen ger baserar sig på lagstiftning gällande regionutveckling, strategi- och utvecklingsdokument, 

förhandlingsmöten på landskapsnivå, elektronisk enkät till kulturutvecklare och kulturmyndigheter, myndigheternas 

erfarenhet av skötsel av kulturärenden och befintliga resurser. 

Utgångspunkten är att kulturtjänsterna ska kunna genomföras effektivt, förmånligt och kundcentrerat, enligt målet för 

regionförvaltningsreformen, och utan överlappningar. Av denna anledning begränsas utarbetandet av förslag av det 

faktum att det inte är möjligt att i stor utsträckning ytterligare utvidga 

förvaltningen eller utöka resurserna. 

Grupper för kreativ ekonomi till 

ELY-centralerna 

Tidpunkten för utarbetandet av förslaget är besvärlig, eftersom vi just 

nu befinner oss i ett brytningsskede beträffande förvaltningen, och ingen 

vet vad som kommer att hända inom till exempel kommunstrukturen 

under den närmaste framtiden och hurudana återverkningar detta har 

på övrig förvaltning. Enligt nuvarande regeringsprogram genomförs en 

landsomfattande kommunreform, för vilken noggrannare kriterier och 

fortskridande fastställs före utgången av år 2011. Å andra sidan underlättas 

utarbetandet av förslaget av att olika myndigheters regionfördel- 

ning just nu, trots att den inte är helt samstämmig, i huvudsak finns inom samma gränser, dvs. området för före detta Vasa 

län, med undantag av Regionförvaltningsverket, som åtminstone inte hittills har haft andra uppgifter inom kultursektorn 

än biblioteksärenden för svenskspråkiga. 

Enligt utredningspersonens förslag bör samarbetet mellan landskapsförbunden och övriga kultur- och regionförvaltningsmyndigheter 

utökas och vara organiserat. Samarbetsreformen borde genomföras så att man i första skedet redan 

under pågående fullmäktigeperiod skulle grunda ett gemensamt råd för landskapsförbundens kulturärenden, vilket 

skulle få i uppdrag att överväga bland annat om man i fortsättningen kunde grunda en gemensam kulturnämnd för de 

österbottniska landskapen. För utvecklingen av kreativa branscher skulle man som nya grupper vid varje ELY-central 

grunda grupper för kreativ ekonomi. Ett par gånger om året skulle kulturrådet för de olika myndigheterna i regionen 

organisera ett kulturparlament i Österbotten, för gemensamma regionala mål och aktuella kulturärenden. Skötseln av 

samarbetet skulle underlättas om landskapsförbunden i regionen skulle ha enhetliga organ: kulturnämnder, projektgrupper 

och prognostiseringsgrupper. 

Utredningspersonen föreslår att man grundar ett gemensamt kulturråd för landskapen i samarbetsområdet. Kulturrådet 

skulle till stor del vara ett likadant organ som idrottsrådet, som landskapsförbunden har inrättat i ELY-centralerna. Uppgifterna 

för kulturrådet skulle främst utgöras av frågor gällande strategiska riktlinjer och centrala frågor. Avsikten med 

verksamheten skulle vara att avtala om gemensamma mål, uppfölja och utvärdera regionens kulturverksamhet, utarbeta 

förslag och initiativ till utveckling av kulturverksamheten, sköta om intressebevakning och delta i internationellt och 

multikulturellt samarbete. Kulturrådet skulle sammanträda regelbundet i olika delar av samarbetsområdet. Rådet skulle 

ett par gånger om året organisera ett österbottniskt parlament där aktuella kulturärenden i olika delar av samarbetsområdet 

behandlas. Till rådet skulle höra både landskapsförbundens kulturansvariga personer och kulturnämndernas 

eller motsvarande organs förtroendepersoner. Dessutom skulle en representant för Österbottens konstkommission ingå 

i rådet. Rådets sammansättning skulle vara likadan som i idrottsrådet, dvs. ordförande och minst sju och högst 16 övriga 

medlemmar. Kulturrådet kunde vid behov bjuda in andra kulturutvecklare och myndigheter som experter till rådets 

möten. För den praktiska skötselns del vore det bra om man kunde ha en avlönad koordinator som är anställd av landskapsförbunden 

gemensamt. 

Ansvarig instans: Landskapen. 

16.1. Kulturråd 

Koordineringsansvar: Uppgifterna skulle skötas enligt modellen för värdlandskap, där det landskap som är värd skulle 

sköta de uppgifter som är fastställda i avtalet i sin egen organisation i samarbete med övriga landskap. Grundandet av 

kulturrådet och utnämnandet av medlemmarna skulle avtalas av landskapsstyrelserna genom överensstämmande beslut. 

I det första skedet kunde rådets verksamhet också starta med turvis ledaransvar vid de olika landskapsförbunden.

Kommuner 

Skolväsen 

Utvecklingsbolag 

Kulturaktörer 

Konstnärer 

Södra Österbotten 

Grupp för kreativ 

ekonomi 

(ELY) 

Projektgrupp (MYR) 

Prognostiseringsgrupp 

(förbund) 

Österbottniskt kulturparlament 

Kulturråd 

-‐Landskapen 

-‐Österbottens 

konstkommission 

-‐Experter 

Mellersta Österbotten 


ekonomi 

(ELY) 



(förbund) 

Kommuner 

Kulturnämnder 

Kultursekreterare 

Närings-‐, trafik-‐ och 

miljöcentraler (ELY), 

Regionförvaltningsverk 

(AVI) 

Österbotten 


ekonomi 

(ELY) 



(förbund) 

Kultursamarbetet i landskapen stärks i redan befintliga projekt-‐ och prognostiseringsgrupper 

Utredningspersonens förslag till kultursamarbete i samarbetsområdet 

39

40 

16.2. Grupper för kreativ ekonomi 

Utredningspersonen föreslår att det vid varje ELY-central ska finnas grupper för kreativ ekonomi. Finlands regering lovar 

i sitt regeringsprogram 2011 att ”stöd ges för kulturell företagsamhet och tillkomsten av arbetstillfällen inom kreativa 

branscher. Kulturexport och kunnande inom marknadsföring av kreativa branscher främjas.” Det är viktigt för de österbottniska 

landskapen att beakta de mål som nämns i regeringsprogrammet. I alla kontakter vid landskapsevenemang 

och i den elektroniska enkäten har kulturutvecklare och myndigheter framfört behovet av att utveckla företagsverksamhet 

och kunnande inom kreativa branscher. Gruppen för kreativ ekonomi skulle för sin del sköta om bland annat 

upprätthållandet av samarbetsnätverket och utnyttjandet av nätverk (nationella och internationella). Verksamheten i 

samarbetsnätverket skulle vara tväradministrativ och så omfattande som möjligt. Verksamheten i nätverket skulle öka 

samarbete och information mellan kommuner, läroanstalter, företag, konstnärer och aktörer. 

Ansvarig instans: ELY-centralerna 

I gruppen för kreativ ekonomi skulle finnas en omfattande grupp av representanter för ELY-centralen, landskapsförbunden, 

regionens näringsliv, kommunerna, utbildning och konst- och kulturnäringar. 

Koordineringsansvar: En av huvuduppgifterna för ELY-centralen är att sköta om utvecklingen av företagande och näringsliv, 

inklusive utvecklingen av företagsamhet i kreativa branscher. Sålunda skulle gruppernas verksamhet koordineras 

av ELY-centralerna i sina egna verksamhetsområden. 

16.3. Kulturnämnd 

Utredningspersonen rekommenderar att det i det här skedet i varje landskap ska finnas en kulturnämnd eller ett motsvarande 

organ. Kulturnämnderna skulle sköta de uppgifter som de har för närvarande. Att värna om landskapsidentitet, 

hembygds- och traditionsarbete, stärka samarbetet mellan landskap och kommuner, sköta långsiktig planering av kulturarbete, 

intressebevakning, finansierings- och rådgivningstjänster är de centrala uppgifter som förbundens kulturnämnder 

även i fortsättningen skulle sköta på landskapsnivå. Kulturnämnderna skulle stärkas på så vis att de också skulle ha 

en representant för konstkommissionen. 

I det andra skedet skulle Södra Österbottens, Mellersta Österbottens och Österbottens förbund eventuellt ha en gemensam 

kulturnämnd, och varje förbund skulle ha ett behövligt antal kulturarbetare. Grundandet av en gemensam nämnd 

skulle kräva förändringar i förbundens grundavtal och instruktioner. Lagstiftningen för regionreformen torde inte utgöra 

några hinder för grundandet av en gemensam nämnd. I uppgifterna för Södra Österbottens förbunds kulturnämnd finns 

för närvarande omnämnt att kulturnämndens uppgift är att producera kulturtjänster för de kommuner, som för förbundets 

frivilliga uppgifters del har anslutit sig som medlem i samkommunen. 

16.4. Samarbete på kommunnivå 

Utredningspersonen rekommenderar att det i varje kommun, för bevarandet och utvecklingen av nätverket av kulturtjänster, 

finns en ansvarsperson för kulturbranschen, antingen en kultursekreterare eller en annan person med ansvar för koordinering 

av kulturverksamhet. Kommunerna kunde också ha en gemensam kulturansvarig i kommunerna. I varje kommun 

borde utarbetas en egen kulturstrategi för kulturverksamheten, där kommunens särprägel framkommer. Om det på 

grund av ekonomin eller brist på personal inte är möjligt att utarbeta en strategi, kunde strategin vara en bildningsstrategi 

för hela kommunen, en omfattande strategi som överskrider sektorgränser eller en kommunöverskridande strategi. Efter 

utarbetandet av strategier borde även utarbetas åtgärdsprogram och avtalas om uppföljningen av dem. Samarbetet 

med grannkommunerna borde utökas ytterligare. Inom kommunen borde finnas en arbetsgrupp eller expertnämnd för 

tväradministrativt samarbete. Samarbetet borde utvecklas även med tredje sektorn.

16.5. Projektgrupper 

Enligt den respons som utredningspersonen har fått, har inte tillräcklig information gällande projektgruppers eller 

motsvarande gruppers beslut om finansierade projekt förmedlats. Utredningspersonen rekommenderar att det i varje 

landskap ska finnas en egen projektgrupp. En redan befintlig grupp som bereder, föreslår och verkställer MYR:s (landskapets 

samarbetsgrupp) projekt kunde fungera som en sådan grupp, som i Södra Österbottens förbund. I Österbottens 

förbund behandlas projekt för närvarande av en inofficiell projektgrupp. Motsvarande uppgifter i Mellersta Österbottens 

förbund sköts av ett sekretariat, som har mera omfattande uppgifter än projektgruppen, som endast behandlar projekt. 

Det innebär att situationen i någon mån är annorlunda än i övriga förbunds projektbehandlande grupper. MYR:s 

projektgrupp skulle behandla och informeras om projektansökningar som inkommer till olika finansieringsmyndigheter 

angående ERUF-programmet, ESF-programmet, landsbygdens utvecklingsprogram och eventuella övriga, som t.ex. Interreg-projekt 

och EU:s specialprojekt. Genom projektgrupperna skulle information om planerade och redan finansierade 

projekt förmedlas, varvid instanser som planerar projekten kunde styras och informeras bättre än i nuläget. Genom 

projektgruppen skulle även spridas och utbytas god praxis gällande pågående projektverksamhet till de instanser som 

genomför projekten. Utredningspersonen rekommenderar att andelen sakkunskap i kultur och kreativ ekonomi i projektgruppen 

säkerställs på så vis att landskapens kulturansvariga är medlemmar i gruppen. Konstkommissionens roll skulle 

i projektärenden bestå av att ge utlåtanden. 

16.6. Prognostiseringsgrupper 

Utredningspersonen rekommenderar att en gemensam prognostiseringsgrupp regelbundet sammanträder i varje 

landskap. Regionutvecklingsarbetet har blivit ännu mera strategiskt, vilket gör att alla regionutvecklare bör känna till 

varandras mål. Endast på så sätt kan man bilda gemensamma utvecklingsmål för regionen. Informationen om andras 

mål bör kunna samordnas och samarbetet bör vara organiserat. Enligt lagen om utveckling av regionerna svarar 

landskapsförbunden för samordningen av den regionala prognostiseringen av utbildningsbehoven på lång och medellång 

sikt. Landskapsförbundens planeringssystem förutsätter uttryckligen en prognostisering på lång och medellång 

sikt. Prognostisering på kort sikt är på ELY-centralens ansvar. I prognostiseringsgruppen skulle ingå landskapsförbunden 

och kommunrepresentanter, ELY-centralen, handelskammaren och näringslivsföretag, utbildningsrepresentanter 

och konstkommissionen. Den gemensamma prognostiseringsgruppens verksamhet skulle samordnas av landskapsförbundet. 

Utredningspersonen rekommenderar att gruppen för kreativ ekonomi och prognostiseringsgruppen verkar i 

samarbete. Avsikten med samarbetet är att få mera information från kreativa näringar som stöd för utvecklingen av kultur. 

16.7. Den regionala konstkommissionen 

Utredningspersonen anser att den regionala konstkommissionens samarbete med övriga regionutvecklare av konst och 

kultur bör utökas bland annat på så sätt att konstkommissionen är med kulturrådet och i landskapens kulturnämnder. 

Länskonstnärerna borde ha möjlighet att i högre grad delta även i verksamheten på fältet, eftersom det i mindre kommuner 

finns få experter och aktiva utövare inom konst och kultur. Deltagande i styrgrupperna för konst- och kulturprojekt 

skulle vara ett sätt att öka samarbetet i riktning mot fältet. Endast ökade personalresurser och anslag verkar kunna möjliggöra 

en ökad verksamhet på fältet. Tillgången till tvåspråkiga personalresurser borde också säkras. 

16.8 Åtgärdsförslag för den närmaste framtiden 

• Landskapens gemensamma kulturråd grundas under denna fullmäktigeperiod. Kulturrådet utarbetar en gemensam 

vision för utveckling av kulturverksamheten. 

• Grupper för kreativ ekonomi som samordnas av ELY-centralen grundas. Samarbetet mellan närings- och kulturväsendet 

utökas. Kunnandet inom kreativ ekonomi utvecklas och verksamhet med exportnätverk stärks. Organiseringsmetoden 

är till stor del en gruppering i nätverk, där kontakter upprätthålls till exempel med sociala medier. 

41

42 

• Kulturutvecklarnas och kulturmyndigheternas strategier och utvecklingsplaner uppdateras så att de motsvarar läget 

i det nya samarbetsområdet. 

• I varje kommun utnämns en kontaktperson för kulturärenden (om kommunen inte har en egen kultursekreterare eller 

motsvarande så utses en gemensam person för flera kommuner). I varje kommun utarbetas en egen kulturstrategi 

för kulturväsendet. Tväradministrativt samarbete i kommunen och mellan kommunerna utökas. 

• Internationell verksamhet och internationellt kunnande främjas i kultursamarbetet. Ett stödsystem för internationell 

rörlighet inom kulturbranschen skapas. 

• Samarbetet för främjande av kulturens inverkan på välmående stärks. Utvecklingen av kulturprodukter som kan tilllämpas 

inom social- och hälsovård främjas. Seminarier för aktörer inom kultur och välmående anordnas. Samarbetet 

mellan utvecklare och aktörer inom kultur och turism utökas, liksom även utvecklingen av turismprodukter med 

kulturinnehåll.

Bilaga 1. Deltagare i arbetsgrupperna 

Styrgrupp för samarbetsprojektet 

Eija-Irmeli Lahti, Österbottens konstkommission 

Marjatta Eväsoja, Södra Österbottens förbund, ordf. 

Tarja Hautamäki, Österbottens förbund 

Vivan Lygdbäck, Svenska Österbottens förbund för utbildning oc h kultur (Söfuk) 

Anne Sormunen, Mellersta Österbottens förbund 

Antti Huntus, Kaustby ekonomiska region 

Leena Ahonen-Lätti, ELY-centralen i Södra Österbotten 

Marko Muotio, ELY-centralen i Österbotten 

Anneli Ketonen, ELY-centralen i Österbotten 

Sanna Nyman, ELY-centralen i Södra Österbotten 

Maria-Terttu Hautanen-Jokela, utredningsperson 

Deltagare i evenemang och samarbete i landskapet: 

Södra Österbotten: 

Leena Ahonen-Lätti, ELY-centralen i Södra Österbotten 

Raili Erkkonen, Nyföretagscentrum 

Marjatta Eväsoja, Södra Österbottens förbund 

Aapo Jumppanen, Ruralia-institutet 

Irmeli Jussila, Seinäjoki yrkeshögskola 

Eija-Irmeli Lahti, Österbottens konstkommission 

Ari Loukasmäki, Nyföretagscentrum 

Hannemari Niemi, Teknologicentrum Frami 

Sanna Nyman, ELY-centralen i Södra Österbotten 

Jouni Pekkala, näringscentralen i Seinäjokiregionen 

Antti Saartenoja, Ruralia-institutet 

Aila Taivalmäki, Seinäjoki stad 

Kristiina Takaneva, utbildningscentral SEDU 

Tuuliina Tuominen, Södra Österbottens förbund 

Mika Virkkala, Sibelius-Akademin 

Mellersta Österbotten: 

Antti Huntus, Kaustby ekonomiska region 

Mervi Huttula, Mellersta Österbottens utbildningssamkommun 

Merja Joutsen-Onnela, Mellersta Österbottens yrkeshögskola 


Sampo Purontaus, Karleby stad 

Anne Sormunen, Mellersta Österbottens förbund 

Marjo-Riitta Ventola, Mellersta Österbottens yrkeshögskola 

Kauppi Virkkala, Keski-Pohjanmaan liitto 

Österbotten: 

Inger Aaltonen, Hanken 

Cecilia Björk, Åbo Akademi 

Jaana Erkkilä, YH Novia 

Tarja Hautamäki, Österbottens förbund 

Ria Heilä-Ylikallio, Åbo Akademi 

Hannah Kaihovirta-Rosvik, Åbo Akademi 

Marja Kolu, Österbottens konstkommission 

Martti Laaksonen, Österbottens konstkommission 

Vivan Lygdbäck, Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur 


Stefan Råback, VASEK 

Ralf Wallis, YH Novia

Bilaga 2. Enkät om kultursamarbete 

i landskapen i Österbotten 

1.Kultursamarbete mellan utvecklare och myndigheter i den regionala förvaltningen 

Vilken typ av organisation representerar du? 

• Organisationens uppgifter vad gäller utveckling av kultur, konst och/eller kreativ ekonomi: 

• Nämn några centrala åtgärder/ projekt vad gäller utveckling av kultur, konst och/eller kreativ ekonomi: 

• Resurser för verksamheten Personresurser: 

• Ekonomiska resurser:projekt som stöder verksamheten 

• övrig finansiering 

• nätverk 

• Samarbetsparter: lokala/Regionala/Nationella 

Nämn era tre viktigaste samarbetsparter: 

• Vem koordinerar samarbetet? 

• Samarbetsmetoder: 

• Erfarenheter av samarbetet Vilka är de viktigaste fördelarna med samarbete? 

• Vilka är de största hindren för samarbete? 

2. Internationellt samarbete 

Vilket slag av internationellt samarbete finns inom er organisation? 

• Internationella samarbetsparter inom kultursektorn: 

• Erfarenheter av samarbetetde viktigaste fördelarna: 

• de största hindren: 

• Regionala aktörer som deltar i internationellt kultursamarbete: 

3. En förstärkning av samarbetet för att utveckla kultur 

och kreativ ekonomi – tillsammans med vem? 

Vad och hur? 

4. Önskemål vad gäller samarbetets konkreta innehåll? 

• Inom det egna landskapet: 

• Mellan de österbottniska landskapen: 

5 a) Vilka utmaningar finns då det gäller att utveckla 

kulturen i de österbottniska landskapen? 

• Inom det egna landskapet: 

• Mellan landskapen: 

• Nationellt: 

5 b) Vilka utmaningar finns då det gäller att utveckla den 

kreativa ekonomin i de österbottniska landskapen?

Bilaga 3. Organisationers uppgifter 

De regionala konstkommissionernas uppgifter 

Statsrådets förordning 1237/2007 

1) följa och bedöma den allmänna utvecklingen inom konsten på sitt verksamhetsområde, 

2) främja utövandet av och intresset för konst på sitt verksamhetsområde samt att främja anknytande information och publikationsverksamhet, 

3) främja samarbetet mellan olika aktörer inom konst- och kulturlivet på sitt verksamhetsområde, 

4) utarbeta och till centralkommissionen för konst årligen överlämna ett motiverat förslag om anslag för konstens främjande 

och om förvaltningsanslag för de enskilda kommissionerna i budgetpropositionen, 

5) dela ut konstnärs- och projektstipendier samt andra understöd inom ramarna för de anslag som ställts till respektive 

kommissions förfogande, 

6) övervaka användningen av de medel som de har delat ut, 

7) främja internationell verksamhet på sitt verksamhetsområde, 

8) lämna utlåtanden och göra utredningar i frågor som gäller konst, 

9) anställa en länskonstnär i arbetsavtalsförhållande och andra personer som står i arbetsavtalsförhållande till konstkommissionen, 

10) utföra andra uppgifter som gäller konstens främjande och som undervisningsministeriet eller centralkommissionen för 

konst tilldelar de regionala kommissionerna. 

Uppgifter för kulturnämnden vid Södra Österbottens förbund 

1) följa, bedöma och främja utvecklingen av bildningsliv, kultur och konst i landskapet, främja utbildnings- och forskningsverksamhet 

gällande landskapets bildningsliv, kultur och konst, främja samarbete mellan kommuner, landskap, kulturmyndigheter 

och kulturorganisationer och kultursamarbete mellan kommuner och landskap samt främja internationellt 

samarbete och kulturutbyte, 

2) planera och genomföra projekt som främjar utvecklingen av kultur, 

3) aktivt delta i hembygdsarbete och traditionspolitik samt i främjande av kultur och utveckling av samarbete i landskapet 

och mellan landskapen, 

4) sköta om rådgivnings- och informationstjänster som hör till verksamhetsområdet samt informera om finansieringssystem 

för kultur, 

5) på avtalsbasis producera kulturtjänster för de kommuner som gällande förbundets frivilliga uppgifter har anslutit sig till 

samkommunen. 

Uppgifter för kulturnämnden vid Österbottens förbund 

1) följa, bedöma och främja utvecklingen av bildningsliv, kultur och konst i landskapet, främja utbildnings- och forskningsverksamhet 

gällande landskapets bildningsliv, kultur och konst, främja samarbete mellan kommuner, landskap, kulturmyndigheter 

och kulturorganisationer och kultursamarbete mellan kommuner och landskap samt främja internationellt 

samarbete och kulturutbyte, 

2) planera och genomföra projekt som främjar utvecklingen av kultur, 

3) aktivt delta i hembygdsarbete och traditionspolitik samt i främjande av kultur och utveckling av samarbete i landskapet 

och mellan landskapen, 

4) sköta om rådgivnings- och informationstjänster som hör till verksamhetsområdet samt informera om finansieringssystem 

för kultur, 

5) kulturnämnden är enligt grundavtalet det organ som avses i lagen om regionutveckling (1651/2009) 10 §, vilket sörjer för 

utvecklingen av den språkliga servicen i landskapet Österbotten. 

KulturÖsterbottens uppgifter 

• främja förutsättningarna för kulturella aktiviteter inom samkommunens verksamhetsområde 

upprätthålla kontakter till regionala och nationella offentliga instanser inom kultur- och konstsektorn 

• i samråd med högskolor och forskningsinstitutioner initiera teman för forskning om Svenska Österbotten 

• aktivt verka för att konstutbildningen inom olika sektorer och på olika nivåer bibehålls och utvecklas i landskapet 

• i samarbete med andra organisationer och institutioner i landskapet samordna och utveckla den konstnärliga och kulturella 

verksamheten och det svenskösterbottniska kulturarvet 

• stöda konstnärer och kulturarbetare i landskapet 

• upprätthålla kontakter i kultur- och intressebevakningsfrågor med finlandssvenska organisationer och institutioner 

• upprätthålla internationella kontakter i kulturfrågor med tyngdpunkt på det nordiska gränsregionala samarbetet 

• informera om kulturliv och kulturyttringar i Svenska Österbotten 

• understöda och initiera regionalt betydelsefulla utvecklingsprojekt 

Uppgifter för Mellersta Österbottens Kulturförbund 

De mest betydande delområdena i kulturförbundets verksamhet är kulturprojekt, infotjänst, rådgivning, främjande av de regionala 

kontakterna mellan olika kultursektorer, utbildning samt deltagande i utvecklingen av olika evenemang och objekt.

Bilaga 4. Bakgrundslitteratur 

Landskapens publikationer: 

Etelä-Pohjanmaan liiton perussopimus 1.4.2010 

Etelä-Pohjanmaan maakuntasuunnitelma 2030 

Etelä-Pohjanmaan maakuntaohjelma 2011–2014 

Etelä-Pohjanmaan maakuntaohjelman toteuttamissuunnitelma 2011–2012 

Etelä-Pohjanmaan kulttuurin kansainvälistymisohjelma 2007–2013 

Etelä-Pohjanmaan kansainvälistymisohjelman tarpeellisuus ja päälinjaukset 2007 

Etelä-Pohjanmaan kulttuuristrategia ”Kulttuurisesti kilpailukykyinen ja hyvinvoiva Etelä-Pohjanmaa” 2010–2013 

Luovien alojen yritystoiminnan kehittämissuunnitelma ”Suuremmat kokonaisuudet vahvoilla aloilla - yhteistyöllä ja rajapintoja 

ylittämällä” 2007–2013 

Mellersta Österbottens förbunds grundavtal 1.9.2010 

Keski-Pohjanmaan maakuntaohjelma 2011–2014 ja maakuntasuunnitelma 2030 (yhteinen asiakirja) 

Keski-Pohjanmaan maakuntaohjelman toteuttamissuunnitelma 2011–2012 

Luovien alojen kehittämissuunnitelma 2009 

Keski-Pohjanmaan liiton kulttuuri- ja liikuntastrategia ”Kulttuuri ja liikunta alueen voimavarana” 2007–2015 

Mellersta Österbottens välfärdsstrategi 2015 

Österbottens förbunds grundavtal 1.4.2010 

Österbottens landskapsöversikt 2040 ”Kraft ur hög kompetens, kulturell mångfald och stark sammanhållning”. 

Österbottens landskapsprogram 2009 - 2014 

Genomförandeplan för Österbottens landskapsprogram 2011–2012 

Pohjanmaan kulttuuriohjelma /Kulturprogram Österbotten 2009–2013 

Pohjanmaan kulttuurilautakunnan työjärjestys 24.8.2010 

Grundavtal för samkommunen Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur skn 1.5.2008 

Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur: Vision och strategi. 

Instruktion för KulturÖsterbotten 22.6.2011 

Kulturprogram Österbotten/Kulttuuriohjelma Pohjanmaa 2009–2013 

Kommunstrategi för Kaustby 2009 

Samarbetsstrategi för innovationsverksamhet 2010–2016 

Undervisningsministeriets publikationer: 

Regionutvecklingsstrategi 2003–2013 

Kulturpolitisk strategi 2020 

Riksomfattande kreativitetsstrategi ”Elva steg mot ett kreativt Finland” (2006) 

Den kommunala kulturverksamhetens stöd- och utvecklingspolitik. UKM 2011:22 

Arbets- och näringsministeriets publikationer: 

Aluekehittämisstrategia 2020 

Övriga publikationer 

Regeringsprogrammet för statsminister Matti Vanhanens andra regering 19.4.2007 

Regeringsprogrammet för statsminister Jyrki Katainens regering 22.6.2011 

De kreativa kontrasternas landsbygd – Kulturprogrammet för landsbygden 2010–2014 

Taiteen keskustoimikunnan alueellistamisselvitys 2009 

Förvaltningsutskottets betänkande 13/2009

Bilaga 5. Lagstiftning 

Lag om utveckling av regionerna 1651/2009 

Lag om en kommun- och servicestrukturreform 

169/2007 

Lag om införande av lagstiftningen om statens regionförvaltningsreform 

903/2009 

Lag om närings-, trafik- och miljöcentralerna 897/2009 

Bilaga 6. Förkortningar 

1. ESF-projekt 

Med stöd från Europeiska socialfonden finansieras 

projekt där syftet är att främja sysselsättningen och 

möjligheterna att hållas kvar på arbetsmarknaden, 

uppkomsten av nya arbetsplatser, höja arbetskraftens 

kompetens och förebygga marginalisering. 

2. ERUF-projekt 

Enligt Europeiska regionala utvecklingsfondens åtgärdsprogram 

för konkurrenskraft och sysselsättning 

finansieras företagsverksamhet, kompetens, utveckling 

Förordning om närings-, trafik- och miljöcentralerna 

910/2009 

Lag om regionförvaltningsverken 896/2009 

Lag om kommunernas kulturverksamhet 728/1992 

Universitetslagen 715/2004 

av verksamhetsmiljö, miljöprojekt som främjar tillgång till 

och verksamhetsförutsättningar för näringsverksamhet. 

3. MYR 

Landskapets samarbetsgrupp (MYR) är ett lagstadgat 

organ, som beslutar om riktlinjer för landskapets 

utveckling och fördelningen av EU-stöd i regionen. 

Samarbetsgruppen godkänner årligen landskapets 

samarbetsdokument, som fastställer hur EU-pengar och 

motsvarande nationell finansiering fördelas till finansieringsmyndigheter 

och vidare till projekt. 

Bilaga 7. Utvecklingsbolagens webbadresser 

Karlebyregionens Utveckling Ab 

www.kosek.cou.fi 

Karleby yrkeshögskola Centria 

www.centria.cou.fi 

Ab Jakobstadsregionens näringscentral Concordia 

www.concordia.jakobstad.fi 

Seinäjoen seudun elinkeinokeskus SEEK 

www.seek.fi 

Vasaregionens Utveckling Ab VASEK 

www.vasek.fi 

Ab Företagshuset Dynamo 

www.dynamohouse.fi 

Järvi-Pohjanmaan Yrityspalvelut JPYP 

www.jpyp.fi 

Suupohjan elinkeinotoimen kuntayhtymä SEK 

www.suupohja.fi 

Mellersta Österbottens Nyföretagarcentral 

www.firmaxi.kokkola.fi 

Seinäjoen seudun uusyrityskeskus Neuvoa-antava 

www.neuvoa-antava.fi 

Vasaregionens Nyföretagscentrum Startia 

www.vasek.fi/aloittavalle-yrittäjälle-startia 

Södra Österbottens handelskammare 

www.southostro.chamber.fi 

Österbottens handelskammare 

www.ostro.chamber.fi 

Sella, promotions- och utvecklingscentrum 

www.sella.fi 

Frami Oy, regionutvecklingsbolag 

www.frami.fi 

Kompassi-verkostopalvelu 

www.kompassipolku.fi

Utveckling av samarbetet mellan kulturutvecklare ... - KulturÖsterbotten

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?