God Jul och Gott Nytt År med helgens bästa läsning! God Jul och ...

God Jul och Gott Nytt År 

med helgens bästa läsning! 

12/02

Tack, alla kunder 

Hej, det är Pär Svensson igen. Som jag nämde 

sist så håller vi som bäst på med att infria våra 

22 löften till er kunder. Det ser ut att gå bra. Inte 

nog med det, jag har som ni förstår lite annat att 

stå i så här runt jul. 

Jag vill i alla fall tacka alla våra kunder för ett 

bra år. Hoppas nästa år blir lika kul. 

God Jul & Gott Nytt År. Jag kanske hinner 

förbi efter Kalle Anka den 24 december. 

2 tidningenplåt 1/02 

www.ahlsell.se

Nordiska plåtpriset för 

arkitekter 2002 

Juryn var enig i sin bedömning: 

Nordiska plåtpriset för arkitekter 2002 tilldelas firman Kim Utzon Arkitekter för 

utformningen av Dunkers Kulturhus i Helsingborg. 

Projektet vann priset i konkurrens med 24 insända tävlingsbidrag från alla de fem 

nordiska länderna. 

Dunkers Kulturhus tog hem segern för att det här handlar om en särpräglad arkitektur 

där arkitekten har experimenterat med takformerna. Här blandas kubiska former 

med mycket vågade svängda linjer i en taktäckning av dubbelfalsad zinkplåt. 

Användningen av tunnplåt bidrar i hög grad till att arkitekturen i Dunkers Kulturhus 

framstår som både spännande och nytänkande. 

Plåtslageriernas Riksförbund ber att få frambära sina gratulationer till Kim Utzon och 

hans medarbetare och återkommer i ett kommande nummer med ett fylligt reportage. 

Vinnare 2002: Kim Utzon Arkitekter för utformningen av Dunkers Kulturhus i Helsingborg. 

NORDISK 

BLIKKENSLAGER- 

MESTERFORBUND 

Nordisk Blikkenslagermesterforbund 

c/o Dansk VVS • Paul Bergsøes Vej 6 • DK-2600 Glostrup • Danmark

Besöksadress: Rosenlundsgatan 40 

Postadress: Box 17536, 118 91 Stockholm 

tel: 08-762 75 85, fax: 08-616 00 72. 

Internet: www.plr.se 

Prenumeration: Kerstin Grahn, tel. 08-762 75 95 

Helår 11 utgåvor 200:- (inkl. moms) 

Bankgiro: 796-1428, Postgiro: 96 30 60-9 

Ansvarig utgivare: Lars Sjöblom 

Redaktör: Angela Värn, e-mail: angela.varn@plr.se 

Redaktionskommitté: Claes Frankhammar, Åke Johansson, 

Lars Sjöblom, Angela Värn 

Grafisk form: Vaggeryds Tryckeri AB 

Annonsförsäljning: Annonshuset AB, Sthlm, tel. 08-662 75 00 

Tryckeri: Vaggeryds Tryckeri AB, Vaggeryd, tel. 0393-796 60 

Förbundskansliet: 

Förbundsdirektör vd: Claes Frankhammar 

Förbundsombudsmän: Thomas Dahlberg, Robert Kiejstut, 

Bo Selander 

Entreprenadjuridiska frågor: Advokatfirman Jens Pedersen AB 

Tel 08-20 21 88, fax 08-20 21 82 

Collin Foyen & Co Tel 040-796 09, fax 040-796 79 

Ventilationstekniska frågor: Pinnab Inneklimat AB 

Tel 08-792 01 22, fax 08-768 61 33 

Byggplåt- och brandtekniska frågor: Bentab Byggkonsult AB 

Tel 08-545 468 90, fax: 08-770 35 22 

Region 1, Skellefteå: Ombudsman Martin Westman. 

Tel 0910-78 29 14, e-mail: martin.westman@plr.se 

Region 2, Sundsvall: Ombudsman Åke Svenningson. 

Tel 060-16 73 43, e-mail: ake.svenningson@plr.se 

Region 3, Falun: Ombudsman Ingemar Pettersson. 

Tel 023-580 92, e-mail: ingemar.pettersson@plr.se 

Region 4, Stockholm: Ombudsman Per Sjöblom. 

Tel 08-762 75 94, e-mail: per.sjoblom@plr.se 

Region 5, Örebro: Ombudsman Göran Hallin. 

Tel 019-19 57 60, e-mail: goran.hallin@plr.se 

Region 6, Göteborg: Ombudsman Börje Andersson. 

Tel 031-62 94 21, e-mail: borje.andersson@plr.se 

Region 7, Växjö: Ombudsman Kenneth Ohlsson. 

Tel 0470-74 84 31, e-mail: kenneth.olsson@plr.se 

Region 7, Malmö: Ombudsman Anders Fredriksson 

Tel 040-35 25 28, e-mail: anders.fredriksson@plr.se 

Plåtslageriernas Service Aktiebolag 

Rosenlundsgatan 40, box 17536, 118 91 Stockholm, 

Tel 08-762 75 85 Fax 08-616 00 72 Postgiro 96 30 69-9. 


tidningenplåts upplaga 2700 ex är 2001 

TS-kontrollerad av Tidningsstatistik AB, 

tel. 08-82 02 30. 

Medlem av Sveriges Tidskrifter. 

ISSN-1650-3937 

Omslag: 

Håll med om att vi anstränger oss i marknadsföringen 

av Teknikhandboken! Du har väl köpt? 

(Foto: Angela Värn) 

Årgång 93 

10 

13 

14 

16 

18 

20 

INNEHÅLL 

12/02 

6 Snöskottning! 

Viktig läsning: avtalet som vi utarbetat tillsammans med Fastighetsägarna Stockholm. 

Villa Merlo 

Norrlands enda slott, enligt Hans-Erik Olsson. 

Diverse notiser om arbetsmarknaden 

Notan för kyrkan steg snabbt i höjden 

Skåne har haft besök av en plåtslagargesäll på vandring från Frankrike. 

Från harneskmakaren till våra dagars plåtmontörer 

Sista delen i artikelserien. 

Gesällbrevsutdelning 2002 

Mikael Lundgren mottog sitt brev i Stadshuset i november. 

Hem och Villa 

En av årets mässor som har med hus och hem att göra. 

21 Silverbalken 

Stålbyggnadsinstitutets årliga utmärkelse. 

22 

23 

25 

28 

28 

29 

30 

32 

Företagarna läste lagen för politiker och allmänhet 

Det var just vad de gjorde. I en hel vecka. 

Alla känner väl Larsa! 

En av branschens profiler har fyllt jämnt. 

Smått och gott om vad som händer i branschen. 

Regionkonferens i sjuan 

Det hände sig på Ronneby Brunn. 

Träningsvecka inför World Skills 

Sven Bodin rapporterar från Karlskrona. 

Gymnasiedagar i Göteborg 

Vuxenutbildning i plåtslageri 

Nytt projekt utvecklar väderskydd 

Ledare 5 • Ögat 24 • Korsord 26 • Korsordslösning 27 • Medlemsnytt 33 • Index 33

Lars Sjöblom, Stockholm, 

LEDARE 

förbundsordförande 

Det man mest önskar sig just 

nu är att få lite lugn inför 

julen. 

Fast om det blir som vanligt så är 

det en önskan som kommer på skam. 

Hur man än vänder och vrider på 

planeringen, flyttar tider och gör allehanda 

smarta drag så står man i alla 

fall där med objekt som inte blir klara 

i tid. 

Den fina sociala samvaron i familjens 

hägn med julefrid och ro som 

man har sett fram emot ser inte ut att 

bli av. 

Julklappar? Hoppsan, var det jag 

som skulle inhandla dem? Det glömde 

jag i brådskan! 

Helgförberedelserna får någon 

annan ta hand om! Jag hinner då inte. 

Till slut känns en allmän frustration 

krypa in under skinnet och sprida sig i 

kroppen. Fly mig en extra vecka! 

För det mesta brukar det ändå 

ordna sig på något vis när det är så 

dags. Men i likhet med alla tidigare år 

så lovar man sig själv att när nästa jul 

närmar sig, då ska jag minsann vara 

Julefrid? 

ute i god tid och hinna med allt! 

Man lever på hoppet. 

Ovanstående funderingar, vars effekter 

jag hoppas inte drabbar er så 

mycket, föranleds av det faktum att 

jag ser hur snön faller där utanför fönstret. 

Tankarna går genast till den snöskottningssäsong 

som stundar. Förra 

vintern var ju minst sagt kaotisk, och 

nu är det dags igen. 

Förvaltare, hyresvärdar och fastighetsägare 

hör nu av sig och vill ha takskottning 

utförd på kontrakt där 

entreprenören står för allt ansvar när 

det gäller person- och sakskador. 

Varning, varning! 

Vår jurist Robert Kiejstut har fört en 

dialog med ett stort antal medlemmar 

och i samarbete med Fastighetsägarna 

Stockholm utarbetat ett kontraktsförslag 

som ni gör klokt i att ta del av 

innan ni skriver på några avtal som 

läggs fram för er signatur. 

Kontraktstexten och Roberts kommentarer 

till de olika avtalspunkterna 

hittar ni i detta nummer av tidningen. 

Materialet har också gått ut som PLR- 

Info och kan rekvireras digitalt av den 

som så önskar. 

Värt att tänka på vid snöskottning 

och andra takarbeten är att takskyddsanordningarna 

i många fall är bristfälliga. 

Det är er uppgift att påtala detta 

för den fastighetsansvarige, och ni 

måste kontrollera att åtgärder är vidtagna 

innan ni börjar jobba på taket. 

Jul- och nyårshelgerna står och stampar 

i farstun. 

Med dessa rader vill jag tacka för 

det här året och önska våra läsare och 

medlemmar God Jul och Gott Nytt År! 

Och apropå läsa så rekommenderar 

vi som vanligt Teknikhandboken som 

en utmärkt jullektyr. Se bara på tidningens 

omslag! 

tidningenplåt 12/02 5

Snöskottning är ett ämne som är 

högaktuellt för PLRs alla plåtslageriföretag. 

Vi skrev om detta i februarinumret, 

och nu är det dags igen. 

Ett informationscirkulär har 

nyligen sänts ut till medlemmarna 

med uppmaning att använda det 

avtalsformulär som tagits fram 

gemensamt av Plåtslageriernas 

Riksförbund och Fastighetsägarna 

Stockholm. 

Vi tycker frågan är så viktig att 

informationen bör spridas till hela 

läsekretsen. 

I vintras inträffade en olycka i Stockholm 

där en person tragiskt nog omkom efter 

att ha fått nedfallande istappar i huvudet. 

Olyckan är föremål för utredning, och 

innan den är klar vad gäller eventuellt 

ansvar manar PLR till försiktighet med 

takskottningsavtalen inför den här vintern. 

Vi avråder bestämt från att acceptera så 

kallade bevakningsavtal som innebär att 

plåtslageriet tar på sig ansvaret för bevakning 

av fastigheterna och avgör när takskottning 

ska göras. 

Det enda som i dagsläget kan godtas är 

avtal där fastighetsägaren eller förvaltaren 

själv kontrollerar skottningsbehov och 

avropar till plåtslageriet att takskottning 

ska utföras. 

PLR har i samarbete med Fastighetsägarna 

tagit fram ett avtal, och våra med- 


lemsföretag uppmanas att i sina affärsförhållanden 

med medlemmar i Fastighetsägarna 

använda detta. Även för andra 

kunder är avtalet tillämpligt, så det finns 

ingen anledning att godta andra avtalsformuleringar 

än vad som här föreskrivs. 

Du hittar hela avtalstexten på följande 

sidor, tillsammans med kommentarer och 

instruktioner till de olika avtalspunkterna. 

Behöver du avtalstexten i formulärform 

kan du kontakta kansliet, telefon 

08–762 75 85. Den finns tillgänglig i 

både tryckt och digital form. 

Har du frågor som rör det här med takskottning 

ska du slå en signal till övertecknad, 

Robert Kiejstut, på telefon 

08–762 75 86. 

Kontrakt för snöskottning av 

yttertak 

Beställare (namn, adress, organisationsnummer 

och medlemsnummer) 

Entreprenör (namn, adress, organisationsnummer) 

Mellan beställare och entreprenör är följande 

kontrakt upprättat: 

1. Omfattning 

Entreprenören åtar sig att utan oskäligt 

dröjsmål efter beställarens avrop utföra 

snöskottning av yttertak och röjning av 

nedhängande istappar på nedanstående 

fastighet/ers yttertak. Beställaren bedömer 

när skottning är påkallad på fastigheten 

med hänsyn till nedfallande is, snö eller 

annan väsentlig omständighet. 

Fastighetsbeteckning, gatuadress och nyckel/ 

portkod 

Kommentar: 

Det är alltid kunden som ska kontrollera 

och ringa varje gång takskottning ska 

utföras. Om företaget tar på sig kontrollen 

och själv ska avgöra om skottning ska ske 

eller inte, kan företaget bli ansvarigt ifall 

exempelvis en olycka inträffar. 

Följaktligen ska företaget inte ta på sig 

någon form av bevakningsansvar, utan det 

är fastighetsägaren som ska kontakta före- 

TEXT: ROBERT KIEJSTUT 

FOTO: ANGELA VÄRN 

taget och avropa takskottning. Från företagets 

sida bör man heller inte ange något 

exakt klockslag när man kommer att börja 

skottningen om man inte är säker på att 

kunna hålla den tiden. 

Om du har mycket att göra och inte 

hinner börja takskottningen hos kunden 

inom rimlig tid, det vill säga under samma 

dag som kunden beställer skottningen, ska 

du givetvis meddela beställaren detta. 

2. Utförande 

2.1 Avspärrning 

På beställarens uppmaning ska entreprenören 

i avvaktan på skottning ombesörja 

erforderlig avspärrning av riskområdet. 

Avspärrning kan göras med bockar och 

”signallina med flaggor” och/eller andra 

för situationen erforderliga säkerhetsåtgärder. 

Kommentar: 

Om det kommer att dröja med takskottningen 

kan du, om kunden så begär, i stället 

spärra av det du bedömer som riskområde. 

Givetvis kan du också komma överens 

med beställaren att han sköter 

avspärrningarna tills skottningen påbörjas. 

Beträffande avspärrningar så måste 

hela trottoarbredden tydligt vara avspärrad. 

Det anses inte tillräckligt med en 

bräda som bara täcker delar av trottoaren, 

eller en skylt som sticker ut någon decimeter 

från fasaden. 

2.2 Snöskottning 

Om inte annat överenskommits, ska 

skottningen omfatta vattengångar, exempelvis 

fotrännor, gesimsrännor, takfot i 

erforderlig omfattning upp på takfallet. 

Istappar samt överisning av rör och andra 

delar som kan förorsaka skador på person, 

fastighet eller egendom i övrigt ska avlägsnas. 

Kommentar: 

Den normala omfattningen av takskottningen 

är angiven här. Andra önskemål 

från beställarens sida bör bekräftas skriftligen.

2.3 Jourtelefon för avrop av takskottning 

Entreprenören ska för avrop kunna nås på 

telefon på vardagar under tiden kl 06.00- 

22.00 samt på sön- och helgdag under 

tiden kl 08.00-18.00. 

Kommentar: 

Om beställaren har önskemål om det, ska 

du meddela ett telefonnummer där han 

kan få tag på dig eller annan ansvarig på 

företaget. 

2.4 Bortforsling av nedskottad snö 

Gårdsmark ska avröjas från nedskottad 

snö och is, så att erforderliga kommunikationsytor 

friställs. På gatusida ska trottoar 

befrias från nedskottad snö och is som 

skottas ihop i högar vid trottoarkant. 

Bortforsling av snö och ismassor ska 

ske genom: 

❑ fastighetsägarens försorg 

❑ entreprenörens försorg. 

Kommentar: 

Ska företaget ta hand om snö som man 

skottar ner från taket? 

Tänk på att snö inte får köras ut från 

en fastighet för att läggas upp på gatu- 

eller kommunal mark. Snö som skottas 

ner från tak måste alltså köras bort från 

trottoaren. Det är klokt att i förväg 

bestämma om det är företaget eller fastighetsägaren 

som ska ombesörja detta. 

Ibland har kunden en entreprenör som 

sköter skottning av gångvägar. Det kan 

vara lämpligt att det företaget tar hand om 

snön från taket. I sådana fall kan det krävas 

samordning så att snön inte blir liggande 

onödigt länge. Bestäm i så fall med 

kunden vem som ska meddela snöröjningsentreprenören. 

Om företaget ska köra bort snön från 

trottoar och innergård ska följande text 

läggas till under punkt 4: 

Nedskottad snö och is som hamnar på 

trottoar (och innergård) skottas ihop av 

entreprenören och forslas bort genom entreprenörens 

försorg. För bortforsling av snö 

debiteras förutom arbetstid även kostnad för 

lastbil och lastmaskin samt eventuella tippavgifter. 

2.5 Nyckelhantering 

Beställaren överlämnar nycklar samt gällande 

portkoder till fastighet/erna till 

entreprenören. Beställaren meddelar entre- 

prenören eventuella förändringar i portkoder 

eller nyckelsystem. Entreprenören 

ansvarar för de nycklar han utkvitterat. 

3. Organisation 

3.1 Arbetskraft 

Arbetet ska utföras av arbetslag bestående 

av två yrkeskunniga personer på taket och 

minst en person på marken vars uppgift 

tidningenplåt 12/02 7 

▲

▲ 

bland annat är att varna personer på marken. 

Kommentar: 

Kunden ska i förväg veta att det behövs 

minst tre personer i varje lag vid takskottning, 

så att det inte blir en överraskning 

när fakturan kommer. 

3.2 Säkerhet 

Fastighet/erna ska vara försedd med för 

arbetet erforderlig taksäkerhetsutrustning. 

Det åvilar entreprenören att omgående 

påtala eventuella brister i taksäkerheten. 

Entreprenören ska iaktta gällande föreskrifter 

och regler beträffande arbetsmiljö 

och säkerhet. Entreprenören övertar det 

ansvar som enligt arbetsmiljölagen åvilar 

beställaren för samordning av åtgärder till 

skydd mot ohälsa och olycksfall på det 

gemensamma arbetsstället. Entreprenören 

ska under takskottningen ombesörja 

erforderliga avspärrningar och vidta övriga 

nödvändiga säkerhetsåtgärder. 

Kommentar: 

Givetvis ska fastigheten vara utrustad med 

erforderlig taksäkerhet. Med detta menas 

att det ska finnas taksäkerhetsutrustning 

som är nödvändig för att kunna skotta 

taket. Vilka krav som i övrigt ställs på fastigheten 

med tanke på byggnadsår med 

mera är i detta fall ointressant. 

Om du upptäcker brister i taksäkerheten 

ska du omedelbart påtala detta för 


beställaren så att bristen kan åtgärdas. 

Det bästa är om du kan besiktiga taket 

innan vintern börjar och dels ”lära känna” 

taket och samtidigt påtala för kunden 

vilka förbättringar i taksäkerheten som 

eventuellt måste göras. 

Under takskottningen ska företaget se 

till att trottoar, gata och innergård blir tillräckligt 

avspärrade med bockar, avspärrningsband 

eller vakter. 

3.3 Hinder för arbetet 

Parkerade fordon kan utgöra hinder för 

takskottningens genomförande. Vid akuta 

behov av takskottning åligger det entreprenören 

att i samråd med beställaren 

medverka till att parkerade fordon inte 

hindrar takskottningen. 

Erforderlig skyddstäckning av balkonger, 

skyltar etcetera utförs efter separat 

överenskommelse med beställaren. 

Kommentar: 

Parkerade bilar utgör ett stort problem för 

skottningsarbetet. Finns det en parkering 

på fastighetens mark, ska du meddela 

kunden att han får se till att bilägarna flyttar 

sina bilar så att takskottning kan ske. 

I vissa städer använder man sig av systemet 

med en bestämd städnatt eller städdag 

per vecka på kommunal gatumark. 

Om du kommer överens med kunden att 

avvakta med skottningen några dagar efter 

hans beställning tills en sådan städnatt 

eller -dag inträffar, bekräfta helst alltid en 

sådan överenskommelse skriftligt. 

Om det är nödvändigt att skyddstäcka 

skyltar, balkonger med mera ska du ta 

kontakt med beställaren innan skottningen 

påbörjas och påtala detta. Du ska givetvis 

ha ersättning för detta arbete av fastighetsägaren. 

Det är sedan upp till denne att 

eventuellt reglera detta med hyresgästerna. 

4. Tider 

Avtalet gäller från den 15 november 2002 

till och med den 15 april 2003. Avtalet 

gäller för nästkommande vinterperiod om 

uppsägning av endera parten inte skett 

senast den 15 oktober det året. 

När vinterförhållandena påkallar det, 

ska avtalsperioden på begäran av beställaren 

utökas under erforderlig tid. 

Kommentar: 

Avtalstiden är satt för en normalvinter. 

Om vintern skulle bli längre har kunden 

möjlighet att flytta fram avtalstiden om 

han så önskar. 

Avtalet är tänkt att fortsätta gälla även 

kommande vinter. Det som behövs är en 

ny överenskommelse enbart om priserna. 

Om ingen av parterna vill att avtalet ska 

gälla för kommande vinter ska det sägas 

upp senast den 15 oktober. 

Om du inte vill att avtalet ska förlängas 

automatiskt, stryker du den meningen. 

5. Ansvar 

Entreprenören ska under avtalstiden ha en 

ansvarsförsäkring med ett försäkringsbelopp 

av minst 200 prisbasbelopp. 

Självrisken ska vara högst ett halvt (1/2) 

prisbasbelopp. 

Entreprenören är inte ansvarig för 

eventuella skador på fastighet, person eller 

annan egendom, exempelvis markiser, 

skyltar eller bilar till följd av nedfallande 

snö eller is som uppkommer innan entreprenören 

påbörjat arbeten på platsen 

enligt detta avtal. 

Entreprenören påtar sig ej ansvar för 

repor, färgavflagning eller andra skador på 

takplåt, plåtdetaljer eller värmeslingor till 

följd av takskottningen. 

Entreprenören ansvarar för skada på 

person och egendom som visas ha sin 

grund i vårdslöshet eller försumlighet av 

entreprenören. För detta ansvar gäller i lag 

föreskriven preskriptionstid. Entreprenören 

är i förhållande till beställaren ansvarig 

för dennes skadeståndsskyldighet gent-

emot tredje man under den tid då entreprenören 

utför arbeten på platsen enligt 

detta avtal. 

Kommentar: 

Ansvarsförsäkringen finns som en del i 

företagets så kallade kombinerade företagsförsäkring. 

Fastighetsägaren har ansvar för att snö 

och is inte skadar hyresgäster, gångtrafikanter 

eller bilar. Han ska följaktligen se 

till att exempelvis ta bort hängande istappar 

ifall det finns risk att dessa faller ner 

och skadar människor eller föremål. Du 

kan aldrig ta över detta ansvar, förutom 

att du har ett visst ansvar för att inte skada 

föremål eller personer när du är på plats 

och skottar. 

Om du på plats bedömer att det kan 

inträffa skador på skyltar, bilar med mera 

på grund av snö eller istappar som tas ner 

ska du innan skottningen påbörjas ta kontakt 

med beställaren och meddela hindren 

och låta honom avgöra hur exempelvis istapparna 

ska tas ner. 

6. Ersättning 

6.1 Garantisumma 

För beredskap, ansvar mot tredje man, 

avspärrningsmaterial med mera ska entreprenören 

erhålla ett belopp före vintersäsongens 

start på ____ kr per fastighet. 

❑ Garantisumman avräknas mot fakturerade 

snöskottningar 

❑ Garantisumman avräknas ej mot fakturerade 

snöskottningar. 

Kommentar: 

Garantisumma är den ersättning företaget 

ska ha för att täcka kostnader för att man 

exempelvis håller beredskap för takskottning, 

att man tillhandahåller avspärrningsmaterial, 

samt att man tar på sig ett 

ansvar gentemot tredje man (hyresgäster, 

gångtrafikanter). Summan kan variera 

mellan exempelvis 500 kronor och 5 000 

kronor per fastighet. Summan måste du 

komma överens med kunden om. 

I avtalet ska du ange om garantisumman 

ska avräknas mot kommande fakturerade 

snöskottningar eller inte. Vi 

rekommenderar givetvis att garantisumman 

inte ska räknas av. 

6.2 Löpande skottningsarbete 

För arbete som entreprenören utför enligt 

detta avtal ska beställaren utge ersättning 

enligt följande: 

Vardagar 07.00 till 16.00 

___ kr/timme och anställd 

Övrig tid 

___ kr/timme och anställd. 

Resekostnad debiteras enligt ikryssat 

alternativ: 

❑ Resekostnad debiteras ej 

❑ Resekostnad debiteras med ___ kr per 

objekt och snöskottningstillfälle. 

Kommentar: 

Skriv vilken timpenning som gäller för 

normal arbetstid respektive för OB-tid. 

Kryssa i rutan för hur du kommer att 

debitera resekostnader. Förutom de angivna 

alternativen kan du givetvis debitera en 

kostnad per körd mil. 

Om företaget ska ombesörja bortforsling 

av snö kan det vara lämpligt att upplysa 

kunden om att kostnader för detta 

tillkommer. 

6.3 Mervärdesskatt 

Till avtalade ersättningar tillkommer lagstadgad 

mervärdesskatt. 

Kommentar: 

Observera att om företaget avtalar om takskottning 

med en konsument måste alla 

priser vara med moms. 

Observera vidare att priserna endast är 

exempel. Du själv bestämmer företagets 

prisnivå. 

6.4 Kostnadsändring 

Vid förlängning av avtalet till ny säsong 

ska parterna reglera prisförändringar 

genom att 

❑ ersättningar och priser räknas upp med 

Entreprenadindex E84 tabell 3045 

med oktober månad som basmånad 

❑ ny överenskommelse träffas beträffande 

ersättningar. 

Kommentar: 

Det går naturligtvis att ha ett avtal som 

löper från år till år och där timdebiteringen 

höjs med ett överenskommet indextal. 

Det enklaste är dock att alltid inför varje 

takskottningssäsong komma överens om 

vilka priser som ska gälla för just den 

säsongen. 

6.5 Betalning 

Fakturering sker en gång per månad i 

efterskott. Faktura får ej vara gemensam 

för flera fastigheter. Av faktura ska framgå 

vilken dag arbetet utfördes samt nedlagd 

tid för arbetet. 

Kommentar: 

Oftast vill beställaren att fakturan ska 

omfatta endast en fastighet. Kontrollera 

att detta gäller din beställare. På fakturan 

ska du ange datum för skottningen samt 

hur många timmar skottningen tog. 

7. Tvist 

Tvister i anledning av detta kontrakt ska 

avgöras vid svensk domstol. 

8. Övrigt 

Kontraktet får inte av någondera parten 

överlåtas på annan utan motpartens medgivande. 

Detta kontrakt har upprättats i två likalydande 

exemplar varav parterna tagit var 

sitt. 

Stockholm datum 

Beställare, namnteckning 

Entreprenör, namnteckning 

❏ 


Villa Merlo 

Plåtkonsulten Hans-Erik Olsson är 

mitt riktigt dåliga samvete. Han 

avsatte en hel dag för mitt besök i 

Sundsvall för länge sedan och 

visade upp ett antal objekt som 

han var inblandad i. 

Och vad blev resultatet? Lika 

många underlag till reportage – 

som sedan fastnat som just underlag 

och blivit liggande i sina map- 

NYTT 

SERVICE 

Klippsträckor 


ANGELA VÄRN 

Villa Merlo utanför Sundsvall – Norrlands enda slott. 

En storlek för varje behov 

Norrlands enda slott 

par. Förlåt, Hans-Erik! 

Nu har åtminstone en av texterna 

förvandlats till ett reportage, 

om familjen Bünzows sommarhus 

som numera har en helt annan 

funktion. 

Först den historiska bakgrunden: 

Det var en gång en ung man som hette 

Friedrich Bünsow. Han var född i Kiel 

BYGGNADSPLÅT eller VENTILATION 

spelar ingen roll 

Vi har maskinen Du söker 

Tfn 0322-159 40 Fax 0322-63 48 44 Box 662 441 18 Alingsås 

1824 och fick som artonåring anställning 

i en bokhandel hemmavid. Efter några år 

flyttade han till Stockholm och började 

arbeta för bokförläggare Bonnier. 

Men det var inte böcker som skulle bli 

hans huvudsakliga sysselsättning. I mitten 

av 1840-talet lämnade han Stockholm 

och flyttade upp till sin morbror Hans 

Postel i Sundsvall. 

Postel var trävaruhandlare, och Fredrik, 

BEG 

Kantmaskiner 

Ovanstående maskin är utrustad med 

”vändbart överprisma” 

VÄRDERING

som han nu kallade sig, engagerade 

sig i morbrors affärer. Så dog Postel 

oväntat ett par år senare. Fredrik 

rådslog med släkten hemma i 

Tyskland och fick finansiella resurser 

att överta affärsrörelsen. 

Fredrik Bünsow hade fingertoppskänsla 

för hur trävarubranschen 

skulle utvecklas, och han 

investerade i skog och flera sågar. 

Verksamheten blomstrade och 

Bünsow blev med tiden en förmögen 

man. Han grundade bland 

annat företaget Skönviks AB, som 

familjen ägde och drev fram till 

1924. 

Vid morbror Postels frånfälle 

1847 hade Bünsow övertagit hans 

villa som låg i närheten av 

Sundsvalls kyrka, och där bodde 

Fredrik med sin familj. 1883–85 lät 

han så uppföra Villa Merlo. 

Villa Merlo ritades av professor 

Isak Gustaf Clason och arkitekt 

Fritz Eckert, men man kan ana att 

den tyskättade Fredrik Bünsow 

Fastän huset numera härbärgerar SCAs stora arkiv har inga stora förändringar 

gjorts inne i huset. Man har förstärkt golvet men inte 

ändrat på rumsindelningen. Den förnäma atmosfären är väl bevarad 

där så är möjligt. 

hade mycket att säga till om när det 

gällde byggnadsstilen. Huset 

påminner starkt om en riddarborg, 

och det hårdbrända teglet importerades 

från Flensburg och seglades 

upp till Timrå-viken. 

Under ett antal år tillbringade 

familjen Bünsow vinterhalvåret 

inne i Sundsvall medan Villa Merlo 

tjänade som sommarresidens. 

Efter byggandet av Merlo engagerade 

sig Fredrik Bünsow mot slutet 

av 1880-talet i uppförandet av 

en fastighet på Strandvägen 29-33 

i Stockholm, det så kallade Bünsowska 

palatset, som också ritades 

av Clason och Eckert. 

1897 avled Fredrik Bünsow på 

sitt älskade Merlo. Då var han 

Sveriges näst rikaste man, efter 

Alfred Nobel. 

1924 överläts Villa Merlo till 

Skönviks AB, och i ett kvartssekel 

användes huset som åretruntbostad 

för företagets chefer. 

tidningenplåt 12/02 11 

▲

▲ 

Från 1951 förvandlades huset från 

bostad till arkiv. Villan hade blivit omodern 

att bo i, och skogsbolagen behövde 

utrymme för sina arkivalier. Nu är det 

SCA som förvaltar stora delar av 

Norrlands industrihistoria som fyller cirka 

fem tusen hyllmeter, från 1600-talets järnbruk 

och framåt. 

För något år sedan upptäcktes läckage, 

och inom SCA blev det beslutat att skadade 

delar av taket skulle täckas om. 

Uppdraget gick till Winther Bygg, och 

ovannämnde herr Olsson blev plåtkonsult 

för projektet. 

Skivtäckning skulle det vara, och de 

gamla enkelfalserna byttes ut mot förhöjda 

dubbla ståndfalser. Taklutningen är 40 

grader så egentligen är det en överloppsgärning 

med dubbelfals, men enligt Hans- 

Erik vill man gärna säkerställa taket långsiktigt. 

Täckningen gjordes med obehandlad 

stålplåt som efter ett par år ska målas i en 

mörkgrå nyans för att få en lugn ton på 

taket. 

En naturlig fråga lyder: vad betyder 

Merlo? Hans-Erik Olsson och SCA-mannen 

som visade oss runt hade följande förklaring: 

Namnet är terrängbeskrivande. 

Ortnamnsforskare har kommit fram till 

att det består av två led – mer och lo. Mer 

betyder havsvik; där har man lånat lite 

från franskan. 

Namnet uppträdde första gången 

skriftligt i skatteböcker från Gustav Vasas 

tid, då Timråviken stod flera meter högre 

än i dag. Hela dalgången var då en flodarm 

upp till Kovland och längre norrut. 

Villa Merlo låg på en kulle vid en äng, lo, 

ner mot havsviken. Mer + lo = Merlo! Fast 

på 1600- och 1700-talen stavades ordet 

marlo. 

Som en främmande fågel ser Villa 

Merlo ut med sina tinnar, och som en 

främmande fågel låter namnet. Hemmanen 

som ligger i samma trakt bär jordnära 

namn som Skyttberg eller Högern. 

Nu har ni blivit lite mera bekanta med 

Norrlands enda byggnad värd benämningen 

slott. 

❏ 


Detaljer av takrestaureringen på Villa Merlo, 

utförd av Winther Bygg.

Sluta diskriminera småföretagarna! 

Frågan om hur små ägarledda företag 

behandlas, de så kallade 3:12-reglerna, 

har utretts på nytt. 

Svenskt Näringsliv konstaterar att 

de få förbättringar som föreslås överskuggas 

av de problem som inte 

åtgärdas. Småföretagen diskrimineras 

fortfarande skatte- och regelmässigt. 

Svenskt Näringsliv har lämnat remissvar 

på 3:12-utredningen, en utredning som 

har utrett skattereglerna för småföretag. I 

remissvaret poängteras att det fortfarande 

krävs avsevärda förbättringar för att företagen 

ska växa och bli fler i Sverige. 

Den största bristen med 3:12-utredningen 

är att man inte tagit ställning till 

den centrala frågan hur småföretagens 

skatteregler ska bli konkurrenskraftiga. 

Utredningen leder inte till bättre förutsättningar 

för företagande i Sverige. 

Förslaget innehåller i och för sig några 

förbättringar men det finns samtidigt 

stora brister. 

En av förbättringarna är att skattefri 

och kapitalbeskattad utdelning ska beräknas 

utifrån kapital som faktiskt finns i 

företaget och inte som nu grundas på ett 

historiskt värde. Borttagandet av begräns- 

I november presenterade sju chefekonomer 

rapporten ”Lönebildning för 

euro-aspiranter”. En av ekonomerna 

bakom studien är Svenskt Näringslivs 

chefekonom Stefan Fölster. 

Det mest anmärkningsvärda är att 

andelen personer i arbete knappt 

ökat alls sedan 1995, trots sju års 

konjunkturuppgång, menar Fölster. 

– Vår rapport visar att andelen personer i 

arbete knappt har ökat sedan 1995, säger 

Stefan Fölster, chefekonom på Svenskt 

Näringsliv och en av författarna till rapporten 

”Lönebildning för euro-aspiranter” 

som chefekonomerna vid de centrala 

arbetsmarknadsorganisationerna lagt 

fram. 

– Den ökande sysselsättningen har 

ätits upp av en motsvarande ökning av 

sjukfrånvaron. Partsekonomernas rapport 

visar att de senaste årens arbetsmarknads- 

ningsregeln i löneunderlaget är också välkommen. 

Men de stora bristerna i utredningen är 

desto fler: 

• Småföretagare fortsätter att diskrimineras. 

Utdelningar, som för andra beskattas 

som kapital, betraktas som arbetsinkomst 

oavsett hur mycket lön företagaren 

tar ut. 

• Skatteskärpningen av kapitalvinster 

drabbar säljare av mindre företag. Detta är 

både orättvist och ologiskt eftersom köparens 

framtida vinster inte rimligen kan 

betraktas som arbetsinkomst för säljaren. 

• Att de få förbättringarna ska finansieras 

med andra skattehöjningar är symptomatiskt. 

Utredningen vill inte sänka 

den totala skattebördan för småföretag. 

– Utredningens förslag till förenklingar är 

helt otillräckliga, säger Svenskt Näringslivs 

styrelseordförande Sören Gyll. 

Småföretagare måste slippa krångliga 

beräkningar i deklarationen, särskilt om 

det enda syftet är att kunna beskatta småföretagare 

hårdare än andra. Vi måste förändra 

synen på småföretagare. De är 

basen för vår tillväxt. ❏ 

Ej fler i arbete – 

trots sju års konjunkturuppgång 

politik har misslyckats, menar han. 

Föreslagna arbetstidsförkortningar i 

kombination med utvecklingen av sjukfrånvaron 

kan leda till att den totala 

arbetsvolymen minskar med 5 procent 

till 2010. Enligt Stefan Fölster slår en 

minskning av den storleken direkt mot 

tillväxten och därmed försvåras möjligheterna 

att försörja den icke arbetande 

delen av befolkningen. 

– För att komma till rätta med bristen 

på arbetskraft måste vi göra något åt sjukskrivningarna, 

avstå från arbetstidsförkortningar 

och tillåta arbetskraftsinvandring. 

Dessutom är det viktigt att arbetskraftsutbudet 

blir mer flexibelt över konjunkturcykeln. 

Detta kan till exempel 

åstadkommas genom individuella utbildningskonton 

och arbetstidsbanker, avslutar 

Stefan Fölster. 

❏ 

Inre marknadens 

fria rörlighet 

inte så fri 

Bygg och anläggning stöter oftare på 

problem jämfört med andra branscher. 

Bygg och anläggning hör till de sektorer 

som oftast drabbas av problem på EUs inre 

marknad. Det visar Kommerskollegiums 

utredning av problemen för den fria rörligheten 

på den inre marknaden för varor, 

tjänster, kapital och personer. Enbart rörligheten 

för kapital fungerar tillfredsställande, 

anser utredarna. 

Bygg och anläggning är en betydelsefull 

sektor, mätt på EU-nivå står den för 

15 procent av tillverkningsindustrin. En 

av förklaringarna till att just denna sektor 

stöter på problem är att arbetet med att ta 

fram harmoniserade standarder tagit tid. 

Direktivet för byggprodukter antogs 1989 

men först 2001 trädde den första standarden 

(cement) i kraft. I dagsläget är cirka 

en femtedel av standarderna klara. 

Det råder dessutom delade meningar 

om CE-märkningen är tvingande eller 

inte. Ömsesidigt godkännande av produkter 

fungerar också dåligt mellan länderna 

inom denna sektor. Ofta ställs krav på att 

nationella standarder måste följas. Vanligt 

är också en vägran att godkänna ackrediterande 

organ i andra EU/EES-länder. 

Tyskland och Österrike är de länder 

där bygg- och anläggningsprodukter oftast 

stöter på problem. I Tysklands fall handlar 

det om att de tyska reglerna skiljer sig från 

dem som överenskommits inom EU. I 

Österrike är det ofta frågan om problem 

med ömsesidigt erkännande av produkterna, 

det vill säga att en produkt som är 

godkänd i EU/EES-land även ska godkännas 

i Österrike. 

Frågor besvaras av rapportens författare 

Tomas Lindell, telefon 08-690 48 93 och 

Jesper Jonasson, telefon 08-690 48 81. 

Rapporten är på cirka 110 sidor och kan 

rekvireras genom Ingrid Lindeberg, telefon 

08-690 48 66 eller ingrid.lindeberg@kommers.se 

Kommerskollegium är Sveriges myndighet 

för utrikeshandel och handelspolitik. 

Kommerskollegium är även Sveriges 

handelshindersombudsman. Det är till 

Kommerskollegium som företag och allmänhet 

ska anmäla hinder de stött på i 

handeln med andra länder. ❏ 


Notan för kyrkan 

steg snabbt i höjden 

Denna artikel hittade vi i Sydsvenska Dagbladet den 9 november i år och återger 

den här med benäget tillstånd för att flera ska kunna läsa om renoveringen av en 

skånsk kyrka, bland annat med hjälp av en fransk vandringsgesäll. 

Vincent du Cloux, 19, kommer från Frankrike. Han är vandrargesäll på besök i Kävlinge för att lära sig lägga plåttak. 

I dag falsas plåten i mindre skivor än när Korsbackakyrkan först fick koppartak på 1950-talet. Anledningen är 

att plåten sitter kvar bättre. Plåtslagare Kent Gustavsson assisterar. 


TEXT: HENRIK LINDAHL 

FOTO: MIKAEL ANJOU 

SYDSVENSKAN BILD 

Med 105 år på nacken är Korsbackakyrkan 

i behov av en rejäl ansiktslyftning. 

Hela kyrkan är omsluten av byggnadsställningar 

och hantverkare ur olika skrån 

hjälps åt med att lägga om tak, mura om 

torn och trappstensgavlar och byta ut jalusiluckorna 

i klockhuset. 

– Vi upptäckte nya brister efter hand 

som vi höll på med renoveringen. 

Plåttaket var det inte tänkt att vi skulle 

byta från början, men när vi tittade efter 

visade det sig att infästningen börjat släppa. 

Risken är att bitarna flyger av och skadar 

folk som går förbi, säger Stellan 

Johansson som leder arbetet. 

Renoveringen har pågått sedan i maj. 

Vigslar och begravningar har tillfälligt 

flyttats till Kävlinges gamla kyrka ett stenkast 

bort, men på kvällarna kan gudstjänster 

och konserter äga rum som vanligt. 

Med jämna mellanrum tittar Petter 

Jansson förbi. Han är antikvarie vid 

Regionmuseet i Kristianstad och har varit 

med om många kyrkorenoveringar. Hans 

uppgift är att kontrollera att arbetet följer 

gällande riktlinjer. 

Man får nämligen inte rusa fram hur 

som helst med kyrkobyggnader. 

Huvudprincipen är att inte blanda in 

otidsenliga material, en princip som 

ibland kan vara svår att följa. 

Den här gången var det avteckningarna 

– plattorna i natursten som sitter överst på 

trappstensgavlarna – som orsakade störst 

diskussion. 

– Flera avteckningar har sprickor som 

gör att vatten sipprar ner och skadar gavlarna. 

Vi valde att byta till nya avteckningar 

gjorda av en ny murbruksblandning 

i stället för att reparera, vilket kanske 

bara hade skjutit på problemet. Ganska 

snart får de förhoppningsvis en naturlig 

patina över sig och smälter bättre in, säger 

Petter Jansson.

Korsbackakyrkan i Kävlinge renoveras. 

Renoveringen blir en dyr historia för 

Kävlinge pastorat. Notan ser ut att stanna 

på sex miljoner kronor, pengar som tas ur 

egen kassa. 

– Vi har sökt bidrag men har för god 

ekonomi för att få något, skrattar kyrkonämndens 

ordförande Lennart Englesson. 

Alla pastorat och församlingar i Skåne 

Tack kunder 

och leverantörer 

för året som gått! 

Vi önskar er alla 

God Jul 

och 

Ett Gott Nytt År! 

har det inte lika väl förspänt. Trots att de 

är skyldiga att underhålla sina kyrkor händer 

det att vissa förfaller. 

– Maglarps nya kyrka har fått ett 

vitesföreläggande. Den har stått och 

förfallit sedan 1970-talet då den gamla 

kyrkan i byn renoverades, berättar Petter 

Jansson. 

Lagom till första advent den första 

december var det tänkt att renoveringen av 

Korsbackakyrkan skulle vara avslutad. Men 

om kyrkonämnden beslutar sig för att även 

renovera tornet, där det visat sig att plåttaket 

också börjat lossna, tar det längre tid. ❏ 

F A K T A R U T A 

Ett exempel på Eslövsgotik 

Korsbackakyrkan är byggd i nygotisk 

stil, i Skåne ofta kallad ”Eslövsgotik” 

efter Eslövs kyrka. 

Nygotiken var vanlig i Sverige i slutet 

på 1800-talet och känns igen på sina 

uppåtsträvande former, torn, spetsiga 

bågar och tegelfasader. 

I Norra Nöbbelöv utanför Lund och i 

Asmundtorp utanför Landskrona finns 

liknande kyrkor. 

Korsbackakyrkan färdigställdes 1897. 

Samma år stängdes medeltidskyrkan ett 

par hundra meter bort. Den lämnades 

sedan i glömska till 1957 då den åter 

togs i bruk efter en omfattande restaurering. 

Under 2002 gjordes ytterligare 

renoveringar och nästa år ska fasaden 

förbättras. 


& 

Gott Nytt År 

önskar 


Från harneskmakaren till 

våra dagars plåtmontörer 

Här följer den fjärde och avslutande 

delen av Wiggo Fobergs föredrag 

om plåtslagaryrkets historia. 

Visst har utvecklingen gått 

framåt rejält de senaste fyrtio 

åren, men håll med om att en hel 

del av Wiggos påpekanden som 

framfördes 1962 är lika aktuella 

den dag som i dag är! 

Under de senaste åren har en moderniserad 

form av den galvaniserade plåten förts 

i marknaden under namnet Plaganplåt. 

Plaganplåt är en stålplåt som galvaniserats 

och försetts med ett plastskikt som 

ska skydda zinkskiktet mot väder och 

vind. Plastskiktet kan fås i färgerna rödbrunt, 

grönt, ljusgrått och blyertsgrått. 

Plaganplåten tillverkas i både korrugerat 

skick och i slätplåt. Vid spikning 

användes spik med plastbricka samt i färg. 

Ur facklig synpunkt har uppstått vissa 

fördyrande omständigheter vid användandet 

därför att varje plåt som skydd för 

plasten är anoljad. Vid lagring får plåten ej 

ligga och vid bearbetning måste iakttagas 

försiktighet för att plastskiktet ej ska skadas. 

Vid färdigställandet måste eventuella 

skador å plasten bättras och överstrykas 

med av fabrikanten tillhandahållen lufttorkande 

plast, kallad GV-plast, som 

påstrykes först sedan det skadade stället 


rengjorts med bensin. 

Med hänsyn till dessa faktorer har prissättning 

i ackord ej kunnat träffas, på riksplanet. 

Sömsvetsat rostfritt – 

en nyhet 

Beläggning av tak med rostfri plåt – på ett 

nytt sätt – håller för närvarande på att lanseras 

på husbyggnadsfronten. 

Metoden går ut på att på plåt i bandformat 

om 50 cm bredd upptaga i längdriktningen 

– på vardera sidan – lika höga 

falser. Dessa falser, ståndfalser, sammanfogas 

genom att en sömsvetsmaskin automatiskt 

kryper längs de upptagna stående 

falserna och svetsar samman kanterna. 

Enligt fabrikanten kan tak läggas med 

lägsta tänkbara lutning, till och med 

plant. 

Hållfastheten hos den rostfria plåten är 

hög och motståndskraften mot yttre åverkan 

god, även vid ringa godstjocklek, varför 

vikten per kvadratmeter skulle kunna 

bli så låg som 2,6 kg vilket kan låta otroligt. 

Ur facksynpunkt ställer vi oss ännu 

skeptiska till den rostfria plåtens lämplighet 

som takbeläggning, dels därför att all 

erfarenhet i annat sammanhang talar för 

att svetsskarven med tiden kommer att 

rosta. Då fabrikanten talar om att plåten 

försetts med en matt yta för att minska 

reflekterande egenskap vet vi av erfarenhet 

att rostfri plåt – även för invändigt bruk – 

måste vara slipad och polerad för att vara 

rostbeständig. 

Helt naturligt kan den rostfria plåten 

tillföras så mycket av nickel att den blir 

nästan rostbeständig men torde därmed 

priset bli så högt att den ej blir konkurrenskraftig 

mot nu tillgängliga material. 

Vidare vet vi ingenting om den rostfria 

plåtens utvidgningskoefficient, ej heller 

hur den tillfredsställande ska fästas vid 

underlaget, ej heller vet vi hur plåten ska 

kunna sammanfogas då tillkrånglade hinder 

uppstår, varför vi för dagen avstår från 

rekommendation. 

Branschråd inrättat 

För att följa den tekniska utvecklingen 

inom yrket samt pröva kvalitetsfrågan i 

samband med framkomsten av nya material 

har upprättats inom yrket ett branschråd. 

Därvid har en gammal tanke förverkligats. 

I kommittén ingår som ledamöter båda 

ombudsmännen i mästareförbundet och 

plåtslagareförbundet, en plåtslagaremästare, 

en plåtslageriföreståndare från allmännyttigt 

företag samt en byggnadsingenjör. 

Flertalet av ledamöterna i kommittén 

har varit med vid liknande arbete vid tillkomsten 

av Plåt AMA. 

Det är också branschrådets målsättning

att gjorda utredningar ska leda till anvisningar 

och råd åt dem som kan vara 

intresserade därav. Av sådana frågor som 

aktualiserats kan nämnas taktäckning med 

galvaniserad plåt i bandbredder ävensom 

plasterad galvaniserad plåt och kopparplåt. 

Branschrådet kan även föreläggas frågor 

rörande arbetsmetodik och material 

för yttrande från enskilda, företag och 

organisationer. 

Rådet har kontakt med ett flertal materialleverantörer 

som utlovat samarbete 

och hjälp vid utredningar och med undersökningsmaterial. 

Rådet kan hos sig 

adjungera ledamöter för tillfälliga speciella 

uppdrag. 

Branschrådet, som arbetat sedan 1960, 

har redan hunnit göra en erkännansvärd 

insats vid bedömning av nya material och 

vid prövning av färger för underhåll av 

äldre tak. 

Fot, verktum och skålpund 

Den från äldre tider använda beteckningen 

i handelsvara för kopparplåt i engelska 

fot och för galvaniserad plåt i verktum för 

storlek samt i skålpund för tjocklekar har 

alltmer fått vika för mera moderna beteckningar, 

varför numera storleken angives i 

centimeter och tjockleken i millimeter, 

vilka beteckningar genomgående användes 

i Plåt AMA. 

Prisskillnader för plåttäckning i skivor, 

dubbelfalsade å tak med normal karaktär 

utan komplicerade hinder utgör: 

• galvaniserad plåt tjocklek 0,71 mm – 

material och arbetskostnad 18–20 kr per 

kvm; 

• aluminiumplåt tjocklek 0,70 mm – 


kvm; 

• kopparplåt, tjocklek 0,60 mm – 


kvm. 

Samma ungefärliga skillnader föreligger 

vid utförandet av hängrännor, stuprör, 

fönsterbleck och garneringsarbeten. 

Utvidgningskoefficienten hos 

olika material 

En tio meter lång halvrund hängränna 

utvidgar sig teoretiskt så här: 

• vid en 100-gradig temperaturdifferens 

– 13 mm 

• en lika lång hängränna av kopparplåt 

– 19 mm 

• en dito av aluminium – 24 mm 

• en dito av plast – 60–70 mm. 

Lärotiden i yrket är fem år 

På denna tid medhinnes dock ej undervisningen 

för den blivande yrkesarbetaren så 

att denne därmed anses vara fullärd yrkesman. 

Helt naturligt, därför att vårt yrke 

ständigt tillföres nya material som var för 

sig fordrar sin speciella behandling. 

Dagens bleck- och plåtslagare har att i 

sin dagliga gärning framställa produkter 

av galv-, koppar-, bly-, förtent plåt samt 

zink-, järn-, rostfri plåt, aluminiumplåt 

samt övriga metaller och under senare tid 

plastprodukter. 

Med hänsyn till den stora variationen 

av material som dagens bleck- och plåtslagare 

har att syssla med torde det vara 

berättigat att påstå att han som yrkesman 

i praktiken aldrig blir utlärd eller, riktigare, 

fullärd. 

Tidigare byggnationer med taktäckningar 

i galvaniserad plåt, kopparplåt, 

skiffer och eternit till dagens byggnation 

med hängrännor, stuprör, fönsterbleck 

och garneringsarbete å taket har bidragit 

till att den yngre generationen av yrkesmän 

inte fått tillgodogöra sig den äldre 

generationens kunnighet. 

Rekryteringen till yrket har under en 

lång följd av år legat alldeles nere, nyrekryteringen 

har inte kunnat hålla jämna 

steg med förgubbningsprocessen inom 

yrket, varför detta lider stor brist på yrkesarbetare. 

Bristen på arbetskraft och hög löneutveckling 

har medfört att företagarna inom 

yrket tvingas till rationalisering, dels 

genom anskaffande av arbetsbesparande 

maskiner och dels genom inköp av halvfabrikat 

såsom hängrännor i färdiga längder 

upp till sex meter och detaljer såsom rännkrok, 

gavlar och vattkupor etcetera. 

Färdiga stuprör finnes även nu att tillgå 

i längder upp till fyra meter och däröver 

jämte pressade stuprörsvinklar, ävensom 

fönsterbleck i önskade bredder och 

längder. 

Framtida plåtmontörer 

Dagens rationalisering torde medföra att 

den gamla hantverksbetonade framställningen 

allt mer glider i bakgrunden och 

att vi i framtiden nödgas utbyta vår titel 

bleck- och plåtslagare mot titeln ”plåtmontör”. 

Tidens utveckling inom vår yrkesutövning 

varken kan eller vill vi söka hejda, 

men det känns vemodigt för den äldre 

hantverksgenerationen att se huru yrkesstoltheten 

genom handens arbete – från 

råmaterialet fram till den färdiga produkten 

– alltmer reduceras till ett minimum 

av skaparglädje. ❏ 


ANGELA VÄRN 

Gesällbrevsutdelning 2002: 

120 nya ”brevbärare” varav en plåtslagare 

Det var samling i Stockholms stadshus i november. 

Stockholms Hantverksförening och Företagarna i 

Stockholm stod åter som värdar för den årliga gesällbrevsutdelningen. 

120 förhoppningsfulla hantverkare 

skulle vara ”brevbärare” före aftonens slut. 

Som framgick av en artikel i förra numret hade en 

plåtslagare kvalificerat sig för utnämningen till gesäll 

inom sitt yrke – Mikael Lundgren. 

Till Triumfmarschen ur operan Aida av Verdi tågade gesällerna 

(och några mästare) in i Blå Hallen i värdig takt och med stoltheten 

som gemensam nämnare. 

Under tiden rullade ett bildspel på storskärm där man fick se 

smakprov på olika yrkeskunskaper och organisationer som är 

hantverksrelaterade. Plåtslageriernas Riksförbunds logotype visades 

tillsammans med ett flygfoto av det koppartäckta Vasamuseet 

på Djurgården. Det kändes pampigt. 

När brevmottagarna intagit sina sittplatser hölls välkomsttalet 

av stockholmsordföranden för Företagarna, Göran Wijkmark. 

Han erkände villigt att han själv, i egenskap av företagskonsult, är 

så långt ifrån hantverket som tänkas kan. Han uttalade dock sin 





”Något bättre” 

031-46 02 40 

www.lundbergkullberg.se 

Mikaels sambo Malin, sonen Alexander som fått låna pappa Mikaels gesällbrev. 

beundran för all slags handaskicklighet och menade att entreprenörskap 

ska synonymiseras med företagsamhet. 

Därefter intogs talarstolen en kort stund av direktör Håkan 

Svennewall som fastställde att det allra finaste beviset för yrkeskunskap 

i hantverksyrken är det som han blivit ombedd att dela 

ut denna kväll – gesällbrevet. 

Och sedan gjorde han det, med hjälp av brevsorterare från 

Hantverksföreningen och några till. Varje gesäll som ropades upp 

och mottog beviset för sin skicklighet fick skaka hand tre gånger 

innan det bar av nerför stentrappan igen. Det går väl an – värre 

må det ha varit för herr Svennewall som fick pumpa 120 gesällhänder 

i rak följd! 

Alla stilar representerade 

Under defileringen uppför och nerför trappan kunde åskådarna 

konstatera att det bland gesällerna förekom praktiskt taget alla 

klädstilar och kroppsformer som existerar. Påfallande många bagare 

och konditorer såg ut att vara glada i kaffebröd, till exempel. 

Skräddargesällerna var självfallet iförda egenskapade eleganta 

dräkter och kostymer, somliga hade valt frasande långklänning 

och högklackat medan andra kom i de älskade jeansen och tröja. 

Magnus Briggert, känd från TV, gjorde ett antal nerslag bland 

gesällerna och intervjuade om bakgrund och framtidsvisioner. 

Flera visade sig redan vara egna företagare. 

Årets gesäll fick 20 000 kronor 

Inför utnämningen av Årets gesäll fick vi veta att enligt gesällbestämmelserna 

i Tyskland ska en gesällvandring genomföras under 

två år, då gesällen utan lön ska förkovra sig på olika ställen men 

aldrig närmare hemorten än fem mil. 

Stipendiet på 20 000 kronor gick till bokbindaren Carina Ingvarsson, 

som ska åka till Ascona i Schweiz för att bli ännu duktigare. 

Gesällernas representant väskmakaren Magdalena Babic framförde 

ett gemensamt tack till alla lärare och mästare som stött och

uppmuntrat dem under utbildningstiden. Själv såg hon fram 

emot att gå vidare mot ett framtida mästarbrev och uttryckte att 

det ligger mycken stolthet i ordet yrkesman/yrkeskvinna. 

Efter avslutande musik framförd av en oktett ur Stockholms 

läns blåsarsymfoniker tackade man för uppmärksamheten och så 

var det slut. 

I alla fall för åskådarna. De nyblivna gesällerna avsåg naturligtvis 

att fira sina brev med nära och kära. 

Trist! sa Mikael 

Innan plåtslagargesällen Mikael Lundgren hann iväg med sambo 

och son till firandet hann vi ställa ett par frågor. 

Bland annat undrade jag hur det kändes att vara plåtslagargesäll 

denna kväll. Under några år har brevutdelningen gjorts utan 

någon plåtslagare som mottagare. 

– Det är trist! svarade Mikael och förvånade mig innan han 

klargjorde: 

– Trist alltså att jag är ensam, att inte fler plåtslagare bryr sig 

om att avlägga gesällprov och få det här beviset! 

Och det har han ju högeligen rätt i. Uppfattat, ungdomar? 

Leif Lundgren är 32 år och arbetar på Vantörs Plåt utanför 

Stockholm. Anledningarna till att han valde plåtslagaryrket anger 

han som dels skoltrötthet – han hade fått nog av plugget och ville 

jobba med händerna – och dels det faktum att pappa Leif driver 

Brännkyrka Plåt där Mikael fått inblick i vad yrket handlar om. 

Vi ber att få framföra ett stort grattis till brevet och önska lycka 

Plåtslageriernas 

Riksförbund 


ber att med dessa rader få 

tillönska alla sina kontakter, 

vänner och tillskyndare 

En riktigt God jul 

och ett Gott nytt år! 

I stället för att skicka julkort till er alla 

har vi satt in en summa pengar på 

Barncancerfondens pg-konto. 

till med den framtida verksamheten som plåtslagare, Mikael! 

Hoppas att du och familjen fick en riktigt trevlig kväll. ❏ 

FAKTARUTA BREVENS HISTORIA 

Sveriges Hantverksråd har gett ut en liten skrift som heter 

Gesäll och Mästare – det händer med händer. 

Ur den saxar vi följande historik: 

”Gesäll- och Mästarbrev har en lång tradition i Sverige 

och övriga Europa. De äldsta organiserade hantverkssammanslutningarna 

(skrån) fanns redan på 1200-talet i Europa 

och i Sverige på 1300-talet. Skråväsendet upphörde formellt 

1846 och näringsfrihet infördes i Sverige 1864. 

I början av 1900-talet etablerades en rikstäckande organisation 

för svenskt hantverk som också blev det samlade 

organet för äldre och nyetablerade lokala hantverksföreningar 

i landet. 

1940 kom kungörelsen om Mästarbrev för hantverksutövare 

i modern tid. Den ändrades 1995 till ”Lag och 

förordning om Mästarbrev för hantverkare” (SFS 

1995:1255/1256). Sedan 1995 utfärdas Mästarbrev av 

Sveriges Hantverksråd. 

Regelverket för Gesäll- och Mästarbrev styrs av provbestämmelser 

som varje enskild bransch/yrkesorganisation 

upprättar och som fastställs av Sveriges Hantverksråd.” 

Vi tackar 

våra kunder 

och leverantörer 

för 2002 

och önskar alla 





Hem & Villa 2002 

I Stockholmsmässans lokaler i Älvsjö arrangerades i slutet av oktober för 

nionde gången mässan Hem & Villa. 

I år var utställningsområdet utökat till 

två hallar och täckte totalt 30 000 kvadratmeter. 

Det gör Hem & Villa till 

Skandinaviens största mässa för boendet. 

Där rymdes bland annat ”en mässa i 

mässan” som handlade om BioHemma 

och upptog en tiondel av utställningsområdet. 

En annan ögonfångare var en ”drömlägenhet” 

kallad Move-In med många nya 

tänkesätt för boendet. 63 kvadratmeter 

var avsatta för detta. 

Olika utnyttjandesätt för balkonger 

visades upp. Där fanns 

Julstämning, Småfåglarnas 

julafton, Vinterskrud 

och Signes Boning 

– och alla var de försedda 

med prislappar för 

hugade spekulanter. 

Energimyndigheten 

jobbade mot villaägarna 

och de privata hushållen 

med rådgivning om 

hur man håller nere 

energikostnaderna. I 

Telge Energis monter 

avhölls en tävling med 

frågor om hur det företaget 

marknadsför sig, 

och redaktören vann en 

trevlig bok om – snickeri. 

Trädgård och växter tilldrar sig förstås 

uppmärksamhet från besökarna, och det 

fanns både ett orkidétorg med expertodlare 

och trädgårdsseminarier med TV-personligheter 

som Bertil Svensson på scen. 

SM för unga VVS-montörer, arrangerat 

av VVS-branschens Yrkesnämnd, 

pågick under mässdagarna. Tävlade gjorde 

Daniel Widell från Halmstad, Gustav 

Örde från Uppsala och Joakim Sandin 

från Örnsköldsvik. Segrade gjorde Gustav, 

som inför publik arbetade till sig en finalbiljett 

till World Skills i St. Gallen nästa 

sommar. 

Årets Hus 2002 utsågs också. Det blev 

familjen Söderlund-Schulz som vann med 

ett 211 kvadratmeter stort hus de låtit 

arkitekten Bengt Carlsson från Meter 


Arkitekter AB rita för en tomt på Ingarö. 

Nyckelorden för den estetiska utformningen 

var Modernt, Nytänkande och 

Tidlöst spännande. Vad vi kunde konstatera 

från pressbilderna var att plåttaket var 

bandtäckt. Så på en del kanter håller branschen 

sig framme. 

Att SIR, SAR och LAR har gått samman 

och blivit Sveriges Arkitekter uppmärksammades 

med seminarier och kostnadsfri 

rådgivning under mässdagarna. 

Nya textilier och gamla möbler upptog 

också rätt stor del av monterytorna, för- 

Årets hus 2002 ligger på Ingarö utanför Stockholm. 

stås – mässan riktar sig ju i första hand till 

villaägare och lägenhetsboare. 

Och över alltihopa lyste herr Timell. 

På presskonferensen kommenterade 

han bland annat sitt goda samarbete med 

alla möjliga hantverkare och -organisationer 

när det gällde råd och dåd i samband 

med TV-programmet ”Äntligen hemma”. 

Det var egentligen bara elektrikerna han 

inte hade mycket till övers för, de var mest 

till besvär. Deras organisation krävde ju 

att han anlitade en behörig elektriker för 

montering av värmeslingor i golv och 

andra elinstallationer som skulle ingå i 

programmet! Timell vill kunna allting 

själv, han. Heders, EIO! säger vi. 

För övrigt var Martin T flitigt förekommande 

som programledare vid olika 

sittningar i B-hallen där han agerade frågeställare 

till olika utställare och i samband 

därmed presenterade ett antal olika 

företagsprodukter. 

Under redaktörens besök presenterades 

inga direkta plåtanknutna prylar för den 

händige hemmafixaren, men visst fanns 

det branschrepresentation bland de otaliga 

bubbelbadkaren, de tänkande kylskåpen, 

de rustika ytterdörrarna och utbudet 

av japanska sågar, holländska blomsterlökar 

och tyska köksknivar. För att inte tala 

om de mängder av lögarbaljor i olika storlekar 

och träslag som ska grävas ner i 

backen och badas i, helst om vintern, 

enligt reklamen. Ett måste i varje radhustäppa! 

Nej, bättre upp med plåt. Lindab hade 

en ljus och snygg monter som bland annat 

lockade med ”den snabbmonterade och 

lätthanterliga stålläkten 

för alla takmaterial”. 

Där fanns förstås 

också broschyrer om 

takavvattning, takpannor, 

byggplåt, lättbalk, 

byggreglar och takskydd. 

TermaVent utlovade, 

via sin återförsäljare 

MK Ventmiljö i 

Huddinge, toppklimat 

för småhus med en 

kombination av värme, 

ventilation och luftkonditionering. 

Toshiba presenterade 

en hybridinverter, 

en villavärmepump som enligt broschyrmaterialet 

levererar svalka på sommaren 

och ren luft året om. ”Med ett enkelt 

tryck på den trådlösa fjärrkontrollen 

reverseras värmepumpen till luftkonditionering”, 

menade generalagenten 

Ventilationsutveckling. 

Trettiotusen kvadratmeter orkar ingen 

avverka i studiesyfte. Mer än 360 utställare 

fanns på plats, och många förblev anonyma 

för redaktören, det är bara att 

erkänna. 

En pryttel som fanns bland pressmaterialet 

hembars med förundran och beundran 

för marknadsförarens kreativitet. Ett 

litet, litet vattenpass kan måhända 

komma väl till pass vid någon trång mätning. 

Men det här var cirkelrunt … ❏

Silverbalken är Stålbyggnadsinstitutets 

utmärkelse för speciellt 

framträdande insatser för stålbyggandets 

utveckling. Silverbalken 

delades i år ut för tjugoåttande 

året i rad. 

Årets mottagare av Stålbyggnadsinstitutets 

Silverbalk är Bernt Johansson. 

Bernt Johansson är 60 år och tog sin 

civilingenjörsexamen på KTH 1965 där 

han sedan också tog licentiatexamen 

1970, en doktorshatt 1976 och blev 

docent 1977. 

Under några år i början av 1970-talet 

arbetade Bernt på Planverket som normskrivare 

och ligger bakom många av de 

dimensioneringsregler vi i dag använder. 

Under perioden 1974 till 1990 var 

Bernt verksam i Bloms Ingenjörsbyrå, 

först som konstruktör och så småningom 

även som vd och ägare 

1986 blev Bernt Johansson utnämnd 

till professor i stålbyggnad vid Luleå 

Taksäkerhetskurs 

KENNETH OHLSSON 

I början av november arrangerades en i raden av de många taksäkerhetskurserna 

i Växjö. 

Kursledaren Jarl Alenius fick nöjet att hälsa inte mindre än 27 

deltagare välkomna. De kom från plåtslagerier och sotarfirmor 

och även från Växjö kommuns byggnadskontor. 

Kursdeltagarna fick en heldagsinformation om de bestämmelser 

som finns när det gäller taksäkerhet. ”Eleverna” var mycket intresserade 

och hade många frågor att ställa, och ingen gick därifrån 

med några frågetecken i huvudet. Att Jarl Alenius är väl förtrogen 

med ämnet taksäkerhet framgick med all önskvärd tydlighet. ❏ 

Kursledaren Jarl Alenius var flink med overheaden under en fullmatad dag med 

ämnet taksäkerhet. 

Tekniska Högskola (i dag Luleå Tekniska 

Universitet) där han fortfarande har 

huvudansvaret för avdelningen för stålbyggnad. 

Under åren har Bernt lotsat fram 

fjorton tekniska doktorer och ett flertal 

tekniska licentiater i stålbyggnad vid LTU. 

Internationellt är Bernt i dag verksam 

inom ett flertal kommittéer som arbetar 

med att ta fram de nya Eurokoderna. 

Slutligen har Bernt ett mångårigt engagemang 

i Stålbyggnadsinstitutet, bland 

annat som ordförande i det Tekniska 

rådet, som styrelseledamot sedan 1987 

och har sedan 1993 varit vetenskapligt 

ansvarig vid Stålbyggnadsinstitutet. 

Prismotiveringen lyder som följer: 

Bernt Johansson har under lång tid i 

sina olika roller som normskrivare, kreativ 

konstruktör, nyfiken forskare och professor 

varit en av de ledande personerna i 

svenskt stålbyggande. Hans stora betydelse 

för utvecklingen av de senaste generationerna 

av svenska stålbyggnadsnormer 

Bernt Johansson blev årets mottagare av Silverbalken. 

och även för högaktuella Eurocodes är 

mångomvittnat. 

Bernt Johansson har med stor entusiasm 

och tålamod fört sina djupa kunskaper 

vidare till nya generationer stålbyggare, 

dels som stålbyggnadsprofessor i Luleå 

och dessutom genom sitt stora engagemang 

inom Stålbyggnadsinstitutet. 

Bernt visar, genom sin unika kombination 

av klokskap, förstånd och analytiskt 

skarpsinne, prov på en enastående förmåga 

att lösa de problem som han ställts inför. 

Detta, tillsammans med hans aura av lugn 

och säkerhet, har lett till att hans namn är 

respekterat långt utan- 

LARS HAMREBJÖRK 

för Sveriges gränser. ❏ 

TAK- OCH VÄGGPLÅT 

Din partner 

när det gäller snabba och säkra leveranser av 

Profilerad plåt samt slätplåt i 

format eller rulle. 

Vi lagerhåller Prelaqplåt i beläggningarna 

Polyester, Plastisol, Nova och PVF 2. 

Utöver detta lagerhåller och profilerar vi även 

Rostfritt, Aluminium, 

Aluzink samt Galv. 

Snabbhet - Säkerhet - Service 

Dala Profil AB 

Tunavägen 279 • 781 73 Borlänge 

Tel. 0243-233 100 • Fax 0243-233 107 

dala-profil@dala-profil.se 

www.dala-profil.se 


Företagarna läste lagen för 

politiker och allmänhet 

Läsa lagen är en lågmäld protestaktion 

för att visa på det omfattande 

regelverk som styr företagandet 

i Sverige. 

Företagarnas administrativa 

börda när det gäller regelverket 

måste radikalt minskas, säger 

Bibbi Westhed som är ansvarig för 

politikerkontakter i Företagarnas 

Riksorganisation. 

Det finns regler omfattande minst 

20 000 A4-sidor text som en småföretagare 

måste hålla reda på. 

Dessa regler består av minst 1 000 lagar 

stiftade av riksdagen och 2 000 förordningar 

utfärdade av regeringen. 

Till detta kommer föreskrifter som är 

bindande samt allmänna råd som olika 

statliga myndigheter har upprättat. 

Sammanlagt finns det mer än 7 000 

”huvudförfattningar”, varav två tredjedelar 

är föreskrifter och en tredjedel är allmänna 

råd. 

Den sammanlagda volymen myndighetsregler 

uppskattas till 40 000 sidor, 

varav hälften är företagsregler. 

Det är detta som nästan alla småföretagare 

tycker är för jobbigt att hålla reda på. 

Den årliga regelproduktionen ligger på 

omkring 5 000 sidor nya eller ändrade 

regler. 

Därför startade Företagarnas Riksorganisation 

en aktivitet den 4 november som 

konkret skulle visa politiker och allmänheten 

vilken mängd regler en småföretagare 

måste hålla reda på. Aktiviteten pågick till 

och med den 9 november. 

Företagarna läste helt enkelt lagen från 

klockan sju på morgonen till klockan sju på 

kvällen varje dag, rakt upp och ner, paragraf 

för paragraf, minut för minut, timme 

för timme, dag för dag – under den tiden. 

Företagare från olika delar av landet 

turades om att läsa från en plats mellan 

näringsdepartementet och Rosenbad, vid 

korsningen av Drottninggatan och 

Jakobsgatan i Stockholm, alldeles i närheten 

av regeringskansliet och bara ett drygt 

stenkast från riksdagen. 

I amerikansk politik brukar man kalla 

sådana maratontal för ”filibuster”. 


Företagarnas aktivitet är naturligtvis en 

protest mot mängden av regler som ständigt 

blir fler och fler och som en småföretagare 

måste hålla reda på. 

Syftet är att mobilisera Företagarnas 

egna medlemmar för att väcka opinion. 

Regeringen har åtskilliga gånger lovat att 

minska på regelverket. Men väldigt lite 

har åstadkommits och många småföretagare 

är väldigt trötta på att inget väsentligt 

har åstadkommits på det här området 

under de senaste åren. 

– Vi har haft centerledaren Maud 

Olofsson som har hjälpt oss att läsa lagen 

och i partiledardebatten i riksdagen togs 

manifestationen upp vid flera tillfällen 

som exempel på vad som behöver göras. 

Responsen från medierna har varit 

extremt stor i alla delar av landet från 

lokalpress till ledare i de stora tidningarna. 

Företagare har ringt och frågat om de får 

hjälpa till. Vi har verkligen fått ut budskapet, 

säger Cecilia Wassaether, informationsansvarig 

på Företagarna. 

– Jag känner för det här att stå på 

Drottninggatan och läsa lagen för alla förbipasserande. 

Jag tycker inte att man lyssnar 

på småföretagarna. Man glömmer helt 

bort dem. I medierna pratar man bara om 

de stora företagen. Men det är också de små 

företagen som behövs, exempelvis som 

underleverantörer så att storföretagen kan 

hålla igång, säger David Hamilton som 

kommit till Stockholm från Lidköping. 

David är datakonsult. Han har trappat 

ned en del av verksamheten i sitt företag 

eftersom han nu är pensionär. Men han 

jobbar för fullt med den ideella delen 

inom Företagarna i Lidköping, där han 

suttit i styrelsen i tjugo år. 

– Sverige behöver en ny politik som 

återuppväcker den arbetsmoral och företagaranda 

som en gång gjorde landet till ett 

av världens rikaste, sade moderatledaren 

Bo Lundgren i första inlägget i partiledardebatten 

i riksdagen. Han nämnde där 

Företagarnas läsa-lagen-manifestation. 

Flera av partiledarna tog upp krånglet 

för småföretagarna. 

– Vad vi kan göra är att riva hinder för 

TEXT: ROLF BROMME 

FOTO: HANS WASSAETHER 

– Det blir ganska uppenbart för folk som passerar att 

det är för mycket lagar och förordningar som småföretagare 

måste hålla reda på, konstaterar Åsa Arbin, 

som driver ett informationsföretag i Stockholm. 

det företagande som ger de nya jobben. 

Då får vi fler i arbete och kan fördela kostnaderna 

för det offentliga på fler. Då kan 

skatterna sänkas så att man får mer kvar av 

lönen efter skatt, sade Bo Lundgren i en 

replikrunda. 

– Jag känner inte till bråkdelen av de 

regler som våra företagare har att rätta sig 

efter, men jag vågar ändå gissa att tusentals 

kunde avskaffas till båtnad naturligtvis 

inte enbart för företagen och deras 

ägare utan för hela samhället, sade Alf 

Svensson, kristdemokraterna. 

– Det handlar om något så enkelt som 

vanlig anständighet, nämligen att småföretagare 

ska kunna bli behandlade med 

respekt av myndigheter, att man ska ha ett 

fungerande socialt skydd precis som de 

människor man ger jobb åt, att få erkännande 

och möjlighet att få avkastning på 

det arbete och de pengar som man har lagt 

ner på den egna affärsidén, tillade Maud 

Olofsson, centerpartiet, och fortsatte: 

– Möjligen är det så att de egna ministrarnas 

egen beskrivning av Simplexgruppen 

ger det bästa svaret. Sanningen är 

att fyra heltidsarbeten inte har kunnat förhindra 

och ta bort en enda regel. All deras 

tid har nämligen gått åt till att förhindra 

nya dumheter under dessa år. Och det är 

klart att om det kommer så mycket dumheter 

från så många statsråd är det tydligt 

att det är svårt att rensa i det gamla! ❏

Alla känner 

väl Larsa! 

ANGELA VÄRN 

Så löd rubriken till en presentation av Larsa Olsson som jag gjorde 

i dessa spalter i början av 1990-talet. 

Själv hade jag vid intervjutillfället aldrig tidigare träffat mannen 

ifråga, men efter någon timmes småprat om allt och ingenting 

kände jag att han definitivt ingick i min bekantskapskrets. 

Sedan dess har vi setts ett otal gånger, och det har alltid varit i 

trevliga sammanhang, mestadels vid kongresser och stämmor. 

Sedan 1993 deltar han som hedersledamot i PLR tillsammans 

med hustru Maj i sammankomsterna. 

Larsa Olsson tog över sin pappas plåtslageri 1953 och drev det 

framgångsrikt fram till 1990 då han sålde företaget till Jan 

Nilsson. 

Men vid sidan av entreprenörskapet som plåtslagarmästare har 

Larsa hunnit med en otrolig massa annat. Han har pysslat mycket 

med tennis, basket, handboll, fotboll och slalom, till exempel. 

Under sin aktiva tid har han också hållit i de flesta trådar som 

har med Sundsvalls kongressarrangemang att göra. Kollar man 

bakåt kan man nog se att denna stad har flest PLR-kongresser på 

sitt ”samvete”. 

Engagerad i föreningslivet har Larsa alltid varit. 

Ordförandeskapet i Sundsvalls Plåtslagaremästareförening gick till 

herr Olsson redan 1978. Dessutom har han haft uppdrag i 

Rotary, Odd Fellows, Hantverksföreningen … 

Varför nu dessa rader? 

Jo – Larsa Olsson fyllde åttio år den 25 november och blev 

vederbörligen uppvaktad av nära och kära, kompisar och vänner. 

Det blir många, det! 

Vi sällar oss härmed till gratulanterna och ser fram emot att få 

utdela en rungande kram när härnäst vi ses. Heders, Larsa! ❏ 

HANDLA DYGNET RUNT 

PREMIÄR FÖR VÅR NYA WEBBUTIK 

Du känner oss - vi har varit i branchen 

länge - vi står för kvalitet och pålitlighet. 

Just därför kommer du att uppskatta vår 

nya webbutik. 

www.pvg.se 

Öppet dygnet runt, ingen trängsel och en 

kundvagn som rymmer hur mycket som 

helst. Välj bland vårt stora sortiment av 

material och verktyg. Skicka din beställning 

och vi plockar ihop ditt paket för 

avhämtning eller skickar det till dig. 

Vill du känna på varorna innan du 

handlar så har våra butiker öppet som 

vanligt både i Bromma och Högdalen. 

Välkommen. 

Tel. 08-556 20 580 

info@pvg.se 


I tidigare nummer av denna tidning var 

temat ventilation. Ögat på utbildningen 

gjorde ett försök att travestera på detta 

tema med blandad framgång. Vi skrev 

bland annat om vår ambition att få bort 

högarna efter flytten för att börja fungera 

och producera. 

På ett annat ställe i tidningen kunde 

man läsa om yrkesnämndens nya moderbolag 

Plåt&VentForum AB, PVF, som 

lovade att nämnden skulle börja driva 

projekt för att profilera branschen och 

därmed påverka ungdomar och vuxna att 

välja just våra yrken. 

Här följer en presentation av projekt 

som vi presenterat för yrkesnämndens styrelse 

och fått grönt ljus för att genomföra 

under 2003. 

Den digitala tekniken 

Vi ska bli synligare och bättre på att 

använda det världsomspännande spindelnätet, 

World Wide Web eller www som 

det ser ut i skriven form, eller sajt (site) 

som det heter i folkmun. Målet är att vår 

rekryteringssajt Bli.platslagare.nu ska bli 

en välbesökt sådan och att vi därigenom 

kan presentera vår bransch på ett intressant 

och attraktivt sätt. 

Vi bygger upp en ny sajt tillsammans 

med de övriga bolagen och verksamheterna 

inom PVF. Den heter www.PVF.se och 

där hittar ni redan nu yrkesnämnden som 

en av flera aktiviteter. 

Denna sajt kommer vi att använda för 

att förbättra vår samverkan med LY-kommittéerna 

när det gäller våra rutiner och 

administrationen av lärlingar under 

utbildning. Men den kommer även att 

innehålla information för lärlingar, företag 

och andra som är inblandade i utbildningsprocessen. 

Blanketter och liknande som tidigare var 

av karbontyp ska i framtiden finnas i digital 

version för att underlätta och effektivisera 

arbetet för oss på yrkesnämnden, för 

huvudyrkesombuden och LY-kommittéerna. 

Gå in och titta under rubriken blanketter; 

en del är redan klara för utskrift. 

Nästa steg blir att kunna fylla i dessa 

blanketter digitalt och därigenom direkt 

registrera informationen i lärlingsregistret. 


ÖGAT på utbildningen 

Ögat ser en ljusning! 

Ett nytt lärlingsregister 

Ett nytt lärlingsregister kommer att 

utvecklas med koppling till semesterkassan. 

Det innebär att vi har alla lärlingar, 

utbildade plåtslagare och företag på 

samma ställe. 

Alla ändringar av adresser och liknande 

behöver då bara göras på ett ställe – för att 

bara nämna en av många fördelar. En 

annan är att vi slipper allt det handarbete 

vi har med dagens system. 

JOBB-pärm 

Vi ska vidareutveckla och revidera lärlingarnas 

jobbpärm. En pärm med information 

om olika saker som är viktiga för lärlingarna 

under utbildningstiden fram till 

yrkesexamen och yrkesbevis. JOBB-pärmen 

för 2003 är klar och på väg ut till LYkommittéerna, 

som överlämnar dem till 

lärlingarna i samband med en informationsträff. 

Läromedel 

Vi ska revidera de läromedel som används 

vid grundutbildning av unga och vuxna 

blivande plåtslagare. Läromedlen ska bli 

moderna i förhållande till Plåt AMA och 

modernt plåtslageriarbete. 

De ska även få en gemensam yttre layout 

som ger läromedlen en egen gemensam 

identitet. 

Rekryteringsaktiviteter 

Vi ska tillsammans med LY-kommittéerna 

utveckla en strategi för hur och var vi ska 

möta de ungdomar och vuxna som vi vill 

träffa för att informera om plåtslageribranschens 

yrken. 

För detta ändamål krävs en serie profilprodukter 

men även genomtänkta aktiviteter 

som är både roliga och intresseväckande 

för målgruppen. Samtidigt som vi 

gärna vill att de ska medverka till att öka 

kunskapen om vad plåtslageriyrket verkligen 

är och därmed höja dess status. 

Syns vi inte så finns vi inte!! 

De hittills uppräknade aktiviteterna kommer 

att följas av fler. Det framgår ganska 

klart att de i första hand är verktyg som 

används av oss som har till uppgift att 

Niklas Angelöv 

Anders Plesner 

dagligen verka för god rekrytering och bra 

utbildning för plåtslageribranschen. 

Vi blir dock inte framgångsrika i rekryterings- 

och utbildningsarbetet om inte 

resten av branschen medverkar efter sina 

förutsättningar. Vi måste samverka. 

Yrkesnämnden, LY-kommittéerna, företag 

och medarbetarna. 

För att underlätta för de plåtslageriföretag 

som vill och kan ta emot ungdomar 

och vuxna för att visa vad branschen och 

yrket innebär ska vi därför ta fram ett 

hjälpmedel för detta. Vi måste ställa upp 

med verkligheten också! 

PRAO & APU 

Betydelsen av dessa förkortningar är inte 

självklar för alla. 

PRAO står för PRaktisk Arbetslivs- 

Orientering och är en aktivitet som sker 

på grundskoklans högstadium. Det innebär 

att eleverna ska få praktiska erfarenheter 

från arbetslivet under sista åren i 

grundskolan. 

APU står för ArbetsPlatsförlagd 

Utbildning. APU ska ingå med minst 

femton veckor under en treårig gymnasieutbildning 

till plåtslagare och alla andra 

yrkesförberedande utbildningar inom 

gymnasieskolan. 

Yrkesnämnden har fått i uppdrag att ta 

fram ett hjälpmedel som ska informera 

om hur vi på bästa sätt ska ta emot ungdomar 

från grundskolan och gymnasiet i 

företagen inom vår bransch. 

Vi kommer att falsa ihop detta nya 

hjälpmedel med de som redan finns: 

– Introduktions- och välkomstprogram 

för nya lärlingar och 

– Bra att veta vid anställning av lärling 

inom byggnadsplåtslageribranschen. 

Dessa ska samtidigt revideras för att 

stämma överens med det nya utbildningsavtal 

som parterna för närvarande håller 

på att utveckla. Det är dock inga problem 

att använda dem i nuvarande form för 

företag och handledare som har eller ska ta 

emot en lärling. 

Du når oss här 

PVF Yrkesnämnden, 

Box 17150, 104 62 Stockholm. 

Tel. 08–556 062 80, fax 08–556 062 81, 

e-post anders.plesner@pvf.se eller 

niklas.angelof@pvf.se ❏

Stora Inneklimat-priset 2002 

Nu är det dags att föreslå pristagare till 

Stora Inneklimatpriset 2002. 

Priset har instiftats av VVS-Slussen i 

samarbete med VVS Tekniska Föreningen, 

Svensk Ventilation och Svenska Kyltekniska 

Föreningen. 

Årets pris delas ut på Svenska Mässan i 

Göteborg i samband med VVS-Slussens 

expoväst i mars 2003. 

Stora Inneklimatpriset – för inneklimat, 

energi och vvs, tilldelas företag eller organisation 

som till kommersiell användning 

utvecklat en betydelsefull produkt eller 

tjänst. För att anses som betydelsefull ska 

produkten ha en innovativ karaktär och 

bidra till en förbättrad inneklimatkvalitet 

med långsiktigt begränsad resursanvändning. 

Regler för förslag till pristagare: 

Institut de la Corrosion 

Korrosionsinstitutet har som första svenska 

industriforskningsinstitut öppnat ett 

helägt dotterföretag utomlands. 

Under första delen av 2002 etablerades 

dotterföretaget SARL Institut de la 

Corrosion i Frankrike. Det är beläget vid 

Technopôle de Brest Iroise i Brest, 

Bretagne. Personalen utgörs av fyra anställda 

under ledning av Dominique Thierry. 

Målsättningen med etableringen är att 

kunna erbjuda fransk industri 

Korrosionsinstitutets kunnande inom korrosionsområdet. 

Några av anledningarna 

till att man valde Frankrike var att 

Korrosionsinstitutet har många franska 

medlemsföretag, Korrosionsinstitutet har 

god kännedom om fransk industrikultur 

och att fransk industri stöder bildandet av 

ett ”franskt” korrosionsinstitut. 

Verksamheten är till att börja med 

Ny webbplats för SBI 

Stålbyggnadsinstitutet har smyglanserat 

sin nya webbplats som uppdateras på bred 

front så fort man flyttat över information 

från den gamla sajten och fyllt på med 

nyheter. Den finns på samma gamla välkända 

adress: www.sbi.se 

En viktig del är det elektroniska nyhetsbrevet 

som man kan prenumerera på, AoS 

– Aktuellt om Stålbyggnad. Detta brev 

• Förslag och material ska vara VVS- 

Slussen tillhanda senast 15 januari 2003- 

11-19 

• Alla föreslagna företag kommer att 

publiceras på www.vvs-slussen.com 

• De fyra nominerade förslagen kommer 

att granskas av studenter från 

Chalmers Tekniska Högskola. Arbetena 

kommer att publiceras på VVS-Slussen. 

• Eventuellt kompletterande material 

skickas till VVS-Slussen/Ventil, Ynglingagatan 

5, 113 47 Stockholm. Materialet ska 

vara oss tillhanda senast den 15 januari 

2003. 

• Prisutdelningen sker på expoväst i 

Göteborg tisdagen den 12 mars 2003. 

För mer information och för att föreslå 

pristagare: www.vvs-slussen.com/ 

stora_inneklimatpriset/foresla.asp ❏ 

inriktad på tre huvudområden – bilkorrosion, 

förbelagda material och marin korrosion. 

Med tiden är det tänkt att verksamheten 

ska utökas bland annat med områdena 

korrosion i livsmedelsindustrin och 

korrosion i flygplansindustrin. 

Förbelagda material används i olika applikationer 

inom byggindustrin, bilindustrin 

och vitvaruindustrin. Korrosionsinsitutet i 

Frankrike kommer att kunna erbjuda tester 

inom detta område. Så till exempel är 

utrustning för accelererade korrosionsprovningsmetoder 

såsom ”Prohesion test” 

och standard saltdimprovning tillgängliga. 

Man har också byggt en fältstation för 

atmosfärisk provning i marin miljö i Brest, 

tillgänglig för både våra kunder och för 

egna provningar. Förhoppningen är att 

stationen kommer att vara en referens för 

hela den franska marknaden. ❏ 

fanns också ”på den gamla tiden” men 

kommer nu i en förbättrad version. 

Nyhetsbrevet kommer att omfatta 1–5 

nyheter per gång och kommer ut ungefär 

varannan vecka. 

Om man vill prenumerera på detta ebrev 

går man in under ”AoS e-nyhetsbrev” 

i högerspalten på hemsidan. Tipsa gärna 

kollegor om denna möjlighet. ❏ 

Dahl Sverige har 

köpt Bevego 

Dahl Sverige ingår i Dahl-koncernen 

med verksamhet i Norden, Estland och 

Polen. Dahl-koncernens försäljning 

uppgick år 2001 till 11,7 miljarder SEK. 

Bevego har i dag lager, försäljning och 

distribution på tio orter samt huvudkontor 

i Alingsås och kommer att drivas 

vidare som ett självständigt dotterbolag 

inom Dahl Sverige. 

Dahl är Nordens ledande grossist- och 

handelsföretag på marknaden för VVSoch 

VA-produkter samt rörprodukter för 

industrin. 

– Tillsammans med Dahl Sverige ser 

vi goda möjligheter att ytterligare 

utveckla vår verksamhet. Vi ser Dahl 

som en bra ägare, säger Bengt E Lindahl, 

vd för Bevego. 

– Bevego kommer att stärka Dahl 

Sveriges verksamhet. Vi får in ett nytt 

område med goda tillväxtmöjligheter 

och med synergier till kärnverksamheten, 

säger Lennart Kalén, vd för Dahl 

Sverige. Bevego har sin egen identitet 

och kultur. I dag drivs Isolator, GG 

Carat och Bjarbo som självständiga 

enheter i Dahl Sverige, och erfarenheterna 

av detta är goda, påpekar han. 

Bevegor har i dag 66 anställda och 

beräknas i år omsätta cirka 320 miljoner 

SEK. ❏ 

Dotterbolag i 

Rumänien 

Gasell har nyligen etablerat ett dotterbolag 

i Rumänien. Efter en tids sökande 

efter lämpligt försäljningskontor fann 

man ett i Bukarest, på Finlandsgatan, 

där även svenska ambassaden ligger. 

I dag har Gasell anställt tre personer: 

Bogdan Manea som chef, Madalina 

Hagiescu som försäljningsingenjör och 

Alina Ioan för bokföring. 

Vad man främst hoppas på med etablering 

i Rumänien är att på plats öka 

marknadsandelarna på produkterna takpanna 

och 20-profil, men man ser även 

en stor marknad för hela Gasells sortiment. 

Förhoppningen är en stor och varaktig 

framtid i landet. ❏ 


12/02 

ÄR VÄL EN 

VÄLSMAKANDE 

APELSIN 

KRON- 

BLOMS 

FAVORIT- 

MÖBEL 

ORDNA 

BLEV 

KURER- 

AD 

JORD- 

LOTT 

SIRLIG 

FRANSK 

DANS 

FRÅN 

1600- 

TALET 

LÄSES 

I TID- 

NING- 

EN 

 

BLIR 

EJ 

SÄLL- 

AN 

FLÄSK- 

KOT- 

LETT 

SÅDAN 

TALANG 

SKRIV- 

ER 

ı 

ÄR 

KADETT 

GÅR FÖRE BÅDE 

KUNGEN OCH 

DROTTNINGEN 

AV- 

LÖSER 

VAR- 

DAGEN 

SLIT 

OCH 

SLÄP 


SPELAR 

I 

SKOGEN 

GAS- 

BOLAG 

SKYDDA 

KVINNA 

I FJÄRDE 

MÅNAD- 

EN 

SLÄPP- 

TE 

LÖS 

LÅTIT 

SOM 

MYGG 

I DET 

FRIA 

HÅG- 

LÖS 

UT- 

VECK- 

LINGS- 

STADIUM 

ÄR 

KNUTEN 

VAR 

MAN 

SNACK 

I 

SLANG- 

EN 

] 

FÖR- 

TÖJT 

KOK- 

ANDE 

VATTEN - 

DRAGET 

VASS- 

STRÅET 

ÄR EJ 

SLARV- 

ER 

STÄLL- 

ER AN- 

SPRÅKS- 

FULL 

Skicka in lösningen till 

Tidningen Plåt, 

Box 17536, 118 91 Stockholm. 

Senast den 15 Januari 2003 

vill vi ha din lösning. 

TUNG JORD 

SKALL 

AVLOPPSVATTEN 

KRÄVER 

SKÅDE- 

SPEL 

FLOD 

OCH STAD 

I EST- 

LAND 

LIMP- 

KANT 

FICK 

SILVER 

LEVER 

PÅ 

LAV 

DRAS 

TILL 

DAMM 

KLUBB 

PÅ 

JOBB 

ÄR 

JU 

PYTON 

© 

BLOM- 

GLAS 

SES I 

KYRKA 

JORD- 

FÄSTE 

SPORT 

SES 

SPRINT- 

ER 

BERE- 

DA 

LÄDER 

OCKSÅ 

OCH 

ANSES 

FLITIG 

GÅR 

UPP 

OCH 

NED 

BE- 

DRIVER 

STUTERI 

AGERAR RÄVEN 

MÄLARSLOTT 

KRON- 

KRYDDA 

 

| 

KRÄVER 

TVÅ 

STRUP- 

AR 

IBLAND 

DUBBEL 

I 

VAPEN 

Namn 

Adress 

 

π 

] 

] 

œ 

KVICKT 

HÅLLER 

ÖGON- 

EN 

ÖPPNA 

DEN ÖPPNAR 

SIG I MÖRKER 

LITEN 

SKOGS- 

SJÖ 

REN- 

KRUBB 

BLIR 

BLÅST 

FÖRKORTNING 

VANLIG PÅ 

BJUDNINGSKORT 

KORT 

TIDNING 

BLIR 

SLAG- 

KÄMPAR 

ALBAN- 

IENS 

HUVUD- 

STAD 

RING- 

REV 

LEDA MEN EJ 

TRISTESS 

Postnr Postadress 

KORSORD 

HÄNGS 

PÅ 

TORK 

SÖRJA 

MEN EJ 

BE- 

GRÅTA 

PUSS 

OCH 

KRAM 

SAND- 

HEDAR 

SAMLAS 

DET I 

KRIA 

AV 

KLASS 

DIN OCH 

DIN TILL 

VAR- 

DAGS 

BÖNORD 

ÄR EN 

KRAFT- 

MASKIN 

© 

VILL 

ESTRA- 

DÖR 

STYR 

© 

! ÄR BE- 

LOCKAR 

MED 

FYND 

GRÄNS- 

ANDE 

TYGLAR 

© 

HAR 

GRUND- 

KUN- 

SKAPER 

JEMEN- 

ITISK 

HAMN- 

STAD 

KRYPA 

MATERI- 

ALEN 

© AB RIGNELL-ZANDER

Det handlade om 

fikapaus och ångbåtsfärd i tians korsord. Massor med lösningar, 

och inga fel! Vi kanske får be krysskonstruktören att öka svårighetsgraden? 

Fast då kanske flera lösare kroknar och låter bli pennan. 

Den risken vill vi förstås inte ta! Kontakten med läsarna värmer 

så gott. 

Tur i den här dragningen hade Gunvor Nilsson i Ljugarn, 

Veronica Angelöf i Näshulta, Håkan Winquist i Söderbärke, I 

Pettersson på Häggvallskolan i Hjälteby, 

Lena Losell i Vällingby, Gun Magnusson 

i Farsta, Sara Warnborg i Alingsås, 

Gunnel Haanpää i Västerås, Leif 

Söderkvist i Härnösand och Erik Eriksson 

i Nacka. 

Lagom till att det här numret kommer 

ut skickar jag ut var sina två skraplotter. 

Och så håller jag en jultumme! 

Nu har ni förhoppningsvis ett par lata 

dagar då korsordslösning är den perfekta 

sysselsättningen. Ifyllt korsord med namn 

och adress försett skickas lämpligen till Tidningen Plåt, Box 

17536, 118 91 Stockholm så att vi har kuvertet senast den 15 

januari 2003. 

Lycka till! 

KORSORDSLÖSNING 

FÖRSÖKER 

POLISEN 

LAGBRYTARE 

ÄR 

DAGAR- 

NA FÖ- 

RE JUL 

FIRAS 

13/6 

] 

H 

A 

F 

F 

NORD- 

ISK LÄ- 

KEGUD- 

INNA 

E 

I 

R 

Korsordslösning 10/02 

TRÄD- 

PARTI 

KVIST- 

KNÖL 

K 

N 

A 

G 

© 

S 

T 

A 

ETTA I 

ROM 

I 

MITT I 

HJUL 

STORT 

VATTEN 

] 

KAN 

KJOL 

VARA 

S 

N 

Ä 

VULKAN- 

MASSA 

FINNS 

PÅ TUB 

K 

A 

© 

L 

A 

V 

BE- 

TONA M H V A 

STARKT 

POST- 

I 

SYDON PAPPER 

MUSIK- 

MAN- 

EN 

DRILL A V I 

MED- 

FÖR- 

DEL- 

VÅNAT 

ADE 

UTROP 

A N G A V BRÄNSLE A H 

SÅ HETER EN 

KAN 

SKRYMS- 

DIAKONI- 

HAVET 

LE 

ANSTALT Å VARA P OKLART 

VÄDER V R Å 

SATTE 

VANDRA 

FYR 

STANK 

I VATTEN 

E L D A D E L SLÅS IN TILL 

JUL 

RÖNT- 

DRAG- ÄR BE- 

BÖR JU 

GEN 

MASKIN UNDRAD 

INTE 

KORT 

KUNDEN 

R J FEDON I D O L VARA P 

V 

A N 

LYFTER 

TILL 

HÖGRE 

NIVÅ S 

S T 

S 

K I 

Å S 

D- 

A 

R A 

L 

O 

K 

U 

P 

T 

S 

P 

Ö 

HALV- 

KRÄK 

ERAD 

ÄR EJ 

S SAGO- 

HJÄLT- 

FIGUR D E L A D ARNA 

F Ö R K A F 

JÄRN- 

PRO- 

VÄGS- 

DUKT 

R E R 

SKENA ] E E 

TAS 

VID 

TULLEN Å R T A G 

K N 

© FALLER 

UNDER- 

DÅNIG 

PÅ G 

TUNN-© 

SÅDD A 

BLIR 

RÄTTEN Ä L A 

ÄLDRE 

FORM 

AV L E S VARA 

GÖR BLIR 

KORT- LEJON 

OXE IBLAND T Ä 

I 

DESSA 

DAGAR N U M E R 

VÄSNAS 

STARK- 

VARA 

SPÖK- 

EN 

ROP 

WEISE 

” ] T R O 

ÖVERDÅDIGT 

SES OFTA MED 

B U S A SPOTT 

U P P R U S 

© RENO- 

GÖR 

VERA 

MÅNGA 

HAM- 

TILL 

MARDEL P E N JOBBET P 

SPRID- 

ER 

VÄRME E L E M E 

œ 

] 

© 

DETTA ÄR EN 

UNDERLIG TYP 

K 

U 

F 

BEAR- 

BETA 

METALL 

VAN N 

ETTAN 

LITEN 

KLÄMMA 

G 

E 

M 

DEN 

TROR 

MAN 

EJ PÅ 

M 

Y 

T 

E 

N 

SMUTS- 

IGT 

BRÄNS- 

LE 

SPEL- 

FÅGEL 

KUNGLIG 

PERSON 

S 

E 

S 

S 

A 

RÄKNAS 

I 

MATCH 

J 

ÄR 

LÄCK- 

ANDE 

BÅT 

© 

GES 

SOM 

SÄKER- 

HET 

P 

A 

N 

T 

K 

O 

L 

ı 

M 

E 

D 

] 

[ 

D 

O 

P 

P 

STIRRA 

STINT 

D 

HAR 

VÄL- 

TRÄNAD 

ROV- 

FÅGEL 

SKAM- 

FILAD 

R 

I 

S 

I 

G 

SPECE- 

RIER 

M 

A 

T 

© 

INGET 

SOMMAR- 

NÖJE 

PRECIS 

I 

G 

L 

O 

Ö 

R 

N 

ÄR ETT 

SLAGS 

LAGER 

D 

E 

P 

Å 

FINNS 

SÅ- 

DANA? 

Ä 

N 

G 

L 

A 

DRIVER 

PÅ 

E 

G 

G 

A 

R 

LÄGGS 

JUL- 

FISK I 

L 

U 

T 

HÄNGS 

TVÄTT- 

EN PÅ 

T 

O 

R 

R K 

© AB RIGNELL-ZANDER 


Regionkonferens i sjuan ANDERS 

Den 28–29 september höll region 7 regionkonferens på Ronneby 

Brunn. 

Efter en intensiv lördagseftermiddag med information om 

Växtkraft Mål 3 samt presentation och utbildningsinformation 

från Anders Plesner på Plåt & VentForum var det dags för kvällens 

sponsorer att presentera sig. 

Bevego, representerat av Gunno Fransson, och IB-Metall med 

Åke Nilsson i spetsen, anordnade en omtyckt tipspromenad innan 

middagen tog vid. 

Sponsorerna Gunno Fransson och Åke Nilsson håller hov vid prisutdelningen efter 

tipspromenaden. 

I november tillbringade jag en arbetsvecka i Karlskrona tillsammans 

med Morgan Larsson, som vann uttagningstävlingen till 

World Skills Competition (WSC) som gick av stapeln på mässan 

Nordbygg i mars i år. 

Nu gäller det att få vår tävlande i topptrim lagom till midsommar 

nästa år då tävlingen avhålles 

i St. Gallen i Schweiz! Jag har av 

yrkesnämnden fått i uppdrag att 

träna finalisten inför de kommande 

prövningarna. 

Under den här träningsomgången 

har vi koncentrerat oss på ritning, 

utbredning och tillverkningen 

av olika plåtdetaljer. 

Morgan har fått öva på att arbeta 

med tjockare plåt än vad vi vanligtvis 

använder på våra svenska 

tak – den vanligast förekommande 

i tävlingssammanhang är 1 till 

1,2 mm. 


FREDRIKSSON 

& KENNETH OHLSSON 

Det späckade programmet fortsatte på söndagsförmiddagen då 

PLRs vd Claes Frankhammar höll ett intressant föredrag om 

Svenskt Näringsliv och PLRs roll däri samt visade vilket inflytande 

PLR har i övriga samarbetsorgan på arbetsmarknaden och i 

näringslivsfrågor i stort. 

Sedan följde avslutande lunch och därmed var den gemytliga 

och innehållsrika konferensen till ända. ❏ 

Träningsvecka inför World Skills 

SVEN BODIN 

Bakom delarna till en av träningsuppgifterna poserar Morgan Larsson med 

sin arbetsgivare, Tomas Lindman på Sydtotal AB i Karlskrona. 

PLRs ordförande Lars Sjöblom i talartagen. I förgrunden Anders Plesner och Birgitta 

Nilsson, hustru till Åke. 

Morgan har också under två dagar byggt på sin svetsutbildning 

vid gymnasieskolan i Karlskrona. 

Mitt interimistiska betyg för den här veckan är att min finalist är 

en mycket envis ung man som ger sig tusan på att klara av det han 

föresätter sig. Det är ett lovande 

drag, tycker jag. 

Vad vi bland annat ska träna 

på fram till tävlingsdags är förstås 

snabbheten. Balansgången mellan 

den livsviktiga noggrannheten 

i måttsättningar och tidsåtgången 

innan utbredningen är 

klar kan vara kinkig. I WSC har 

man tjugotvå timmar och inte en 

minut till för att klara hela uppgiften, 

och då gäller det att hålla 

sig inom marginalerna. 

Men än har vi ett halvår på oss 

att finslipa tävlingsformen. Det 

här ska bli kul, Morgan! ❏

Gymnasiedagar i Göteborg TEXT 

I mitten av oktober arrangerades 

mässan Gymnasiedagarna på 

Svenska Mässan i Göteborg. 

Det var till största delen skolor 

som visade upp sina utbildningsalternativ 

för elever i årskurserna 8 

och 9 i Stor-Göteborg. Men en del 

branscher passade också på att 

göra sig hörda – och till dem hörde 

förstås plåtslageribranschen. Bygg, 

måleri, el, VI och Grafiska hade 

också nappat på erbjudandet att 

vara med. 

Som en summering av dagarna 

kan konstateras att långt över 

8 000 elever besökte mässlokalerna, 

och det var stundom riktigt 

trångt i vår monter som 

hyste ett flertal aktiviteter på de 

20 kvadratmeterna. 

HB IB Villaplåt hade ställt 

upp med ett övningstak som 

plåteleverna vid Bräckegymnasiet 

fick täcka med lackplåt 

under mässdagarna. Det 

drog naturligtvis till sig uppmärksamhet, 

eftersom plåtslageri 

de facto inte är ett tystlåtet 

hantverk. 

IB Villaplåts Bengt Modig, som ingår 

som ledamot i PLRs branschförening 

Byggteknik, hade förstås tillverkat 

övningstaket med tunnplåtsprofiler som 

stomme. Så fick även den inriktningen 

vara med. 

Plåttekniks Benno Lindqvist bidrog 

med en fläktkonstruktion bestående av 

fyrkantskanal med övergång till rund, en 

kanalfläkt och en rund kanal – en manick 

som fick en röd ballong att sväva fritt i 

luften ovanför utblåset. Här hade Bevego 

ställt materialet till förfogande. 

Hängrännor och stuprör skulle naturligtvis 

också visas upp som en del av i 

yrkesverksamheten ingående detaljer, och 

här hade Lundberg & Kullberg varit generösa 

med visningsmaterial. (Övningstaket, 

ballongsvävarkonstruktionen och materialet 

i övrigt skänktes till Bräckegymnasiet 

Tunnplåtsprofiler – en självklar stomme till ett övningstak, inte sant? Och på väggen 

ser vi rännor och rör. 

när utställningen var över.) 

Rekryteringsfilmen från yrkesnämnden 

rullade på hela dagarna och lockade en hel 

del tittare. Fast erkännas ska att för montermannarna 

kunde det bli väl så enformigt 

med samma budskap som sändes ut 

ett stort antal gånger i sträck under en 

& FOTO: 

BÖRJE ANDERSSON 

arbetsdag … 

Flera göteborgska företag hade bidragit 

med ämnen till de ljusstakar som besökarna 

fick klippa och bocka till, och som ett 

mått på intresset kan rapporteras att 

åtminstone 300 värmeljus gick åt under 

mässdagarna. 

Bräckegymnasiets plåtutbildning ställde 

alltså upp med sju elever som jobbade 

efter schema och som, förutom att göra 

taktäckningen i montern, även svarade på 

frågor och pratade väl om plåtslageri och 

ventilation som lämpliga yrkesinriktningar 

för händiga ungdomar. 

Det ska de ha all heder 

av! 

Vi klargjorde alltså för alla 

villiga elevöron att här finns 

minsann ett yrke som garanterat 

ger jobb och försörjning 

efter slutförd utbildning. 

Locktoner utsändes förstås till 

besökarna även från estetiska 

skolor med exempelvis utbildning 

i dans eller från IT-gymnasier 

med en bunt mediepro- 

gram. 

Men jag kan inte låta bli att 

fundera på hur dessa ungdomar 

ska klara sig ute i arbetslivskonkurrensen 

när det blir dags att söka jobb efter examen. 

Alla kan ju inte bli programledare i 

TV, och hur många tjugoåringar kan betala 

hyra och mat genom att dansa? 

Då är det bra mycket tryggare att bli 

plåtslagare. ❏ 

Qvantenborgsvägen 3B 

227 38 Lund, Sweden. 

Tel 046-13 09 60. 

Int +46-46 13 09 60 

Fax 046-13 96 12 


Somliga ventilationsgrossister 

har fått tillökning på sitt lager! 

Titta gärna in när du 

har vägarna förbi. 

Vi har inlett ett samarbete med några av landets 

mest välsorterade VVS-kedjor. 

Nu hittar du ett utvalt sortiment av våra 

produkter i ett antal butiker runt om i landet. 

En närmare titt kan löna sig när du vill bekanta 

dig med abcvent´s produkter. 

Du får bl a råd och kunskap om 

hur man dimensionerar 

ytterväggsgaller och 

takhuvar. Uppgifter om 

material i miljöklass 

enligt VVS-AMA 98 

och korrosivitetsklasser 

enligt BSK 99. 

Du har väl fått nya 

Grossistguiden? 

Kontakta oss 

annars, så berättar 

vi också var närmaste 

återförsäljare finns. 


Verkstadsgatan 5, 504 62 Borås. 

Tel. 033 - 29 08 80. Fax. 033 - 29 08 99 

www.abcvent.se 

Vuxenutbildning 

i plåtslageri 

TEXT: GÖRAN HALLIN. FOTO: NIKLAS ANGELÖF 

Under 2001 arrangerades en 32-veckors vuxenutbildning i 

plåtslageriyrket i Örebro län. 

Efter utvärdering föreslog de lokala parterna att utbildningen 

skulle utökas och omfatta 40 veckor – 23 veckor skolförlagd och 

17 veckor företagsförlagd. 

Elever som klarar det kursprov som avslutar utbildningen får 

3 000 timmar i branschens utbildningsplan på totalt 6 800 timmar. 

De här eleverna hanteras i utbildningshänseende helt lika de 

som går i gymnasieskolan; den enda skillnaden är att vuxeneleverna 

har en egen lönetrappa som fastställs lokalt. 

Under våren 2002 hade parterna kontakt med företagen i Örebro, 

Södermanlands, Stockholms och Västmanlands län och 

efterhörde om det fanns behov av arbetskraft och om man i så fall 

var intresserad av att medverka i en utbildning av vuxna. 

Företagen ställde sig mycket positiva till detta eftersom skolförlagd 

utbildning saknas eller är otillräcklig. 

Länsarbetsnämnderna i respektive län tyckte också att det här 

var en god idé och skickade ut anbudsförfrågan avseende utbildning 

av tio stycken byggnadsplåtslagare alternativt ventilationsplåtslagare. 

En mycket glädjande aspekt på det här är att vi på samtliga 

utbildningsorter lockat elever med invandrarbakgrund. 

Örebro-delen av den här vuxenutbildningen har ägt rum på PVT Teknikcentrum i 

Katrineholm. Här ser vi plåtläraren Hans Ek tillsammans med Ali Kalil.

Ou Chu och Dennis Janlén gör 

en förstyvningskant på en krage. 

Parterna har medverkat 

vid informationsmöten 

för arbetslösa i 

berörda län, och därefter 

har de som varit 

intresserade kunnat 

söka till utbildningen. 

Efter en kunskapsanalys 

av samtliga 

sökande har parterna 

intervjuat dem och valt 

ut de som förhoppningsvis 

har störst möjlighet att bli goda plåtslagare. 

Generellt kan konstateras att eleverna har en mycket blandad 

bakgrund. Praktiskt taget alla saknar byggvana. 

Några av de företag som sköter utbildningen har och har haft 

vissa problem med att klara parternas krav på utbildningens innehåll, 

maskiner, verktyg, arbetskläder med mera. 

Det mesta har dock kunnat ordnas efterhand då förutsättningarna 

för att godkänna elevernas timmar sätts av parterna. 

Parterna och arbetsförmedlingen har kontinuerlig uppföljning 

av utbildningen: 

• I Södermanland startade utbildningen i juni med tolv elever. 

Eleverna kommer från hela länet med tyngdpunkt från 

Nyköping och Eskilstuna. För närvarande är det nio män och en 

kvinna som utbildas. 

• I Örebro startade utbildningen i augusti med tio elever från 

hela länet med tyngdpunkten på Örebro. Det är nio män och en 

kvinna som går utbildningen. 

• I Västerås startade utbildningen i september med elva elever. 

Samtliga är män och de kommer alla från Västerås. 

• I Stockholm startade utbildningen i september med tolv deltagare; 

samtliga är män. 

Både företagen och eleverna är mycket nöjda med utbildningarna. 

Utbildningar kommer snart att startas även i Söderhamn och 

Östergötland. ❏ 

▲ 

Olof Lyttbacka tillverkar en 

prydnadsspann. 

▲ 

SÄKER PÅ 

TAKET 

ALLT INOM TAKSKYDD 

KOMPLETT SORTIMENT 

REKVIRERA VÅR BROSCHYR 

Industrivägen 1 523 90 Ulricehamn 

Tel. 0321-261 60 Fax 0321-167 10 

info@welandstal.se www.welandstal.se 

Återförsäljare: 

Bevego AB • E-O Plåt • Famex • Lundberg & Kullberg • NJ Bäcklund AB 

Plåtprod. Josefsson o. Ekman AB • PVG • Ångsågen AB 


Henningsvägen 8, 737 30 FAGERSTA, Tel. 0223-190 70, Fax 0223-143 40 

Stallarholmsväg.22, 124 59 BANDHAGEN, Tel. 08-749 13 20, Fax 08-749 20 49 

Nästa nummer av tidningen handlar rätt mycket 

om lättbyggnadsteknik. 

Nytt projekt utvecklar 

väderskydd 

Många problem i bygg- och 

anläggningssektorn orsakas av 

att produktionen bedrivs under 

bar himmel. 

Därför startar fackföreningar 

och arbetsgivare i bygg- och 

anläggningssektorn nu projektet 

”Väderskyddet och arbetsmiljön i 

bygg- och anläggningssektorn”. 

Projektet kommer bland annat att ta fram 

en handbok för området väderskydd. 

Uppdragsgivarna anser att detta är nödvändigt 

för att väderskydd ska få större 

spridning i branschen. För andra närliggande 

områden som ställningar, fallskydd 

och skyddsnät finns redan i dag handböcker. 

Projektet ska också bedriva utvecklings- 

och försöksverksamhet med mindre 

väderskydd och arbetstält. 

Uppdragsgivarna räknar med att projektet 

ska leda till en bättre arbetsmiljö, 


minskade belastningsskador, färre fallolyckor, 

minskad stress, ökad trivsel, minskat 

säsongsberoende, möjligheter att 

bredda branschens rekryteringsbas, mindre 

fuktskador samt förbättrad kvalitet och 

effektivitet. 

Projektet beräknas pågå till våren 2004. 

Följande organisationer står bakom: 

• Svenska Byggnadsarbetareförbundet 

• Plåtslageriernas Riksförbund 

• Elektriska Installatörsorganisationen EIO 

• Svenska Elektrikerförbundet 

• VVS-Installatörerna 

• Målaremästarna 

• Svenska Målareförbundet 

• Maskinentreprenörerna 

För mer information, kontakta 

Bo Selander (projektledare), 

Plåtslageriernas Riksförbund, 

telefon 08–762 75 88, 

e-post bo.selander@plr.se ❏ 

Aktuella dagar 

Vid pressläggningen av detta nummer hade vi ännu inte fått tillgång 

till underlaget för Aktuella dagar 2003. Därför får vi vänta till 

nästa nummer med anpassningen till Plåtslageriernas 

Riksförbunds årskalender med viktiga dagar för våra medlemsföretag. 

Vi hoppas att detta inte ska medföra olägenheter för er. ❏ 

www.plr.se 

Plåtslageriernas Riksförbunds 

egen hemsida. Gå in och kolla! 

Kommunernas 

tillsyn 

Samhällets bestämmelser om tillsyn och 

kontroll av byggnadsarbeten tillämpas 

inte på ett tillfredsställande sätt. 

I allt fler kommuner har byggnadsnämndernas 

resurser minskat och den tekniska 

kompetensen i byggfrågor urholkats. 

Det konstaterar Boverket i en analys 

av länsstyrelsernas enkätundersökning i 

kommunerna. 

– Det är en allvarlig varningssignal. 

Fortsätter utvecklingen på det här sättet 

kan det leda till sämre kvalitet i det som 

byggs, säger Ines Uusmann, generaldirektör 

vid Boverket. 

Många kommuner prioriterar kontrollen 

av byggnadsarbeten lågt. Det är 

den främsta orsaken till den bristande 

tillämpningen, menar Boverket. En 

annan orsak kan vara att regelsystemet är 

tandlöst. Boverket anser därför att det 

nuvarande regelsystemet behöver ses 

över. Resultatet av den här undersökningen 

bör överlämnas till den nyligen 

tillsatta utredningen om plan- och bygglagen, 

anser Boverket. ❏

E 84 Nytt index 

2021 

2024 

2025 

2031 

2032 

2033 

2034 

2041 

141 

(D1) 

3045 

MEDLEMSNYTT 

INTRÄDEN 

Kronobergs Bleck- och Plåtslagaremästareförening: 

Kolberga Plåtslageri AB, Oskarshamn. 

Innehavare: Hans Bolling. 

Mellansvenska Plåtslageriers Förening: 

Kvarns Plåt & Ventservice, Borensberg. 

Innehavare: Jan Karlsson. 

Malmö Bleck- och Plåtslagaremästareförening: 

Tor´s Plåt & Smide AB, Lund. Innehavare: Göran Andersson. 

NAMNÄNDRING 

Kronobergs Bleck- och Plåtslagaremästareförening: 

Combi Plåtslageri & Ventilation i Åseda AB hette tidigare 

AB Grundstenen 91405. Innehavare: Eilert Gasslander. 

UTTRÄDEN 

Hälsinglands Plåtslagaremästareförening: 

Plåtteknik i Söderhamn AB, Söderhamn (konkurs) 

Malmö Bleck- och Plåtslagaremästareförening: 

Tommy Hellbergs Plåt AB, Malmö (konkurs) 

Stockholms Bleck- och Plåtslagaremästareförening: 

Byvent Montage AB, Norsborg (konkurs) 

Entreprenadindex E 84 

Smide 

Rostfria arbeten 

(sis 142333) 

Rostfria arbeten 

(sis 142343) 

Ytbehandlad stålplåt 

Kopparplåt 

Aluminiumplåt 

Profilerad plåt 

Papptäckning 

Ventilationsanläggningar 

Arbetslöner, Plåtslageriavtalet 




Vi tackar för året som gått 

och önskar alla våra kunder 

ett framgångsrikt 2003. 

2001 2002 

okt nov dec jan feb mar april maj juni juli aug sept okt 

192 191 191 194 195 197 197 197 197 198 199 199 200 

192 190 190 191 192 194 195 198 201 200 200 200 199 

186 184 184 184 186 187 190 192 195 195 196 198 195 

180 180 179 179 179 180 182 182 183 183 184 184 185 

173 173 176 176 178 178 179 178 177 175 173 172 171 

180 179 180 179 180 180 183 183 183 183 183 183 183 

193 193 193 193 194 194 195 195 195 195 195 195 195 

206 206 206 209 210 212 214 214 214 214 214 214 214 

209,1 209,8 210,1 211,2 213,1 213,1 215,0 215,3 215,9 215,9 215,9 215,9 215,9 

180b 180b 180b 180b 180b 180b 185 185 185 185 185 185 185 

Indextal för beräkning av kostnadsändringar för husbyggnadsentreprenörer fastställda av centralbyrån och byggnadsstyrelsen i samråd 

med Enreprenörföreningen. 1984 års metod (E84). 

Observera: Indextalen inkluderar inte mervärdesskatt. De beräknas enligt de regler och skattesatser som gäller vid tidpunkten för skattedebiteringen. 

För index utöver ovan angivna kontakta PLRs kansli ☎ 08-762 75 85 eller Sveriges Byggindustrier ☎ 08-698 58 00. 

Kompletta tillämpningsföreskrifter kan rekvireras från Byggförlaget, Box 5456, 114 81 Stockholm ☎ 08-665 36 50. 

E-post: frank@byggforlaget.se 

b) Sänkt arbetsgivaravgift 


34 tidningenplåt 12/02

Ingår i Fläkt Woods 

Veloduct är en del av Fläkt Woods 

Fläkt Woods bildades genom att sammanföra två världsledande 

aktörer inom luftbehandling, Fläkt och Woods Air Movement. 

Fläkt har en bred teknologisk bakgrund inom utveckling och 

tillverkning av ventilationsprodukter, fl äktar och värmeväxlare. 

Woods är världsledande inom teknologi för axialfl äktar. 

Tillsammans är vi starkare, Fläkt Woods är en av marknadsledarna 

i branschen med verksamhet i över 30 länder. 

Den 1 oktober 2002 fi ck vi vår nya logotype. För övrigt är 

allt som vanligt – vi fi nns i samma lokaler och svarar på samma 

telefonnummer. 

Vi passar även på att önska God Jul och Gott Nytt År! 

Fläkt Woods AB P.-O. Box 84, SE-153 22 Järna, Sweden 

t +46 (0) 8 551 795 00 f +46 (0) 8 551 744 22 w www.fl aktwoods.com 


POSTTIDNING B 

Economique, Stockholm-Tomteboda. Port Payé 

PLÅTSLAGERI, BOX 17536, 118 91 STOCKHOLM 

© 2002 Lindab AB. är Lindab ABs registrerade varumärke. Rätt till ändringar förbehålles. 

Vi önskar alla 

God Jul och Gott Nytt År! 

Istället för att skicka julkort till våra kunder och partners stödjer 

vi i år Radiohjälpens insamling till Världens Barn. 

Julen är en tid då man vill sprida så mycket värme och glädje 

som möjligt. Därför valde vi att göra vår julhälsning till dig på 

detta sätt. 

Att få gå i skolan, att få möta en läkare eller besöka ett sjukhus, 

att få mat för dagen är en ouppnåelig dröm för miljoner och 

åter miljoner barn i världen. 

Barn har en självklar rätt till liv, hälsa, utbildning och en värdig 

framtid. Genom vår julhälsning kan vi tillsammans ge ett litet 

bidrag. 

Världens Barn kan inte vänta!

God Jul och Gott Nytt År med helgens bästa läsning! God Jul och ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?