Anläggningsbroschyr - Oceanen - Halmstads Energi och Miljö AB
Anläggningsbroschyr - Oceanen - Halmstads Energi och Miljö AB
Anläggningsbroschyr - Oceanen - Halmstads Energi och Miljö AB
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Oceanen</strong><br />
- Kraftvärmeverk
HEM<br />
<strong>Halmstads</strong> <strong>Energi</strong> <strong>och</strong> <strong>Miljö</strong> <strong>AB</strong><br />
HEM, <strong>Halmstads</strong> <strong>Energi</strong> <strong>och</strong> <strong>Miljö</strong><br />
<strong>AB</strong>, är ett kommunalt bolag, helägt<br />
av <strong>Halmstads</strong> kommun. Vi bildades<br />
den 1 november 2006 genom en<br />
sammanslagning av kommunens<br />
dåvarande bolag <strong>Energi</strong>verken <strong>och</strong><br />
Renhållningsbolaget.<br />
Bland våra verksamheter hittar du:<br />
avfallshantering, produktion <strong>och</strong><br />
leverans av fjärrvärme <strong>och</strong> fjärrkyla samt<br />
elhandel <strong>och</strong> elnät. År 2011 uppgick<br />
antalet tillsvidareanställda till 245 st.<br />
Merparten av HEM:s fjärrvärme<br />
produceras i anläggningarna <strong>Oceanen</strong><br />
<strong>och</strong> Kristinehedsverket. I båda dessa<br />
produceras även el. Tillsammans med<br />
glastillverkaren Pilkington utgör<br />
Kristinehedsverket, med sina tre<br />
avfallseldade pannor, basen i<br />
fjärrvärmenätet.<br />
| 1
<strong>Oceanen</strong><br />
- El, värme <strong>och</strong> kyla<br />
Kraftvärmeverket <strong>Oceanen</strong> är beläget<br />
på Turbingatan i <strong>Halmstads</strong> hamn.<br />
Bestående av fem pannor kan <strong>Oceanen</strong><br />
totalt producera 130 MW fjärrvärme<br />
<strong>och</strong> 3,2 MW el.<br />
Här inleddes fjärrvärmeproduktionen<br />
1994 då tre naturgaseldade pannorna<br />
togs i bruk. En fjärde panna install-<br />
erades år 2000. I denna valdes träflis<br />
som bränsle för att öka andelen<br />
förnybara bränslen i fjärrvärmenätet.<br />
År 2008 investerade man 200 miljoner<br />
kronor i ytterligare en fliseldad panna.<br />
Denna panna försågs även med en<br />
turbin för elproduktion, vilket gör att<br />
den skiljer sig från de övriga som bara<br />
producerar värme.<br />
Hela anläggningen är i stor utsträckning<br />
automatiserad. Under kvällar <strong>och</strong> helger<br />
kan den drivas utan bemanning.<br />
Kontrollrummet. Då anläggningen i stor utsträckning<br />
är automatiserad kan den ibland drivas utan<br />
bemanning.<br />
2 |<br />
Bränslehantering<br />
Bränsle i form av flis kommer till<br />
<strong>Oceanen</strong> med lastbilar, bland annat från<br />
vår egen anläggning BioCenter. Innan<br />
det tippas i ett av pannornas respektive<br />
bränslelager vägs bränslet <strong>och</strong> ett prov<br />
tas för att avgöra kvaliteten. Från<br />
bränslelagret matas sedan flis in i<br />
pannan av en automatisk gripskopa.<br />
Bränslelager
Pannorna 1, 2 <strong>och</strong> 3<br />
De tre hetvattenpannorna P1, P2 <strong>och</strong><br />
P3 har vardera en effekt av 25 MW.<br />
För minsta möjliga påverkan på mil-<br />
jön använder vi främst naturgas som<br />
bränsle, men även olja fungerar. P1, P2<br />
<strong>och</strong> P3 använder vi i regel först när de<br />
två fliseldade pannorna (P4 <strong>och</strong> P5) inte<br />
räcker till.<br />
Ackumulator<br />
Till anläggningen hör även en<br />
ackumulatortank som motsvarar 25<br />
MW <strong>och</strong> kan lagra 150 MWh värme.<br />
Med ackumulatortanken kan värme-<br />
behovets variationer i fjärrvärmenätet<br />
pareras utan att lasten i pannorna<br />
behöver ändras.<br />
Panna 4<br />
P4, <strong>Oceanen</strong>s första flispanna, är en<br />
hetvattenpanna med värmeeffekten<br />
25 MW. Genom rökgaskondensering<br />
utvinns ytterligare 7,5 MW värme.<br />
P4 är av typen bubblande fluidiserad<br />
bädd (BFB). Detta innebär att<br />
förbränningen sker i en het bädd av<br />
sand <strong>och</strong> aska som hålls svävande av<br />
en luftström underifrån. Med denna<br />
metod blir omblandningen av bränsle<br />
<strong>och</strong> förbränningsluft mycket god. Detta<br />
resulterar bland annat i lägre utsläpp av<br />
kväveoxider.<br />
P4 kyls av vatten som pumpas genom<br />
tuber i pannväggarna. Det uppvärmda<br />
vattnet leds till pannans ångdom, vilken<br />
fungerar som expansionskärl, där det<br />
håller temperaturen 200°C. Från domen<br />
förs vattnet till en värmeväxlare där det<br />
kyls av vatten från fjärrvärmenätet. P4<br />
ångsotas, vilket innebär att värmeytorna<br />
blåses rena från sot med ånga som tas<br />
från ångdomen. På så vis upprätthålls<br />
god värmeöverföring.<br />
Rökgaserna från förbränningen kyls<br />
först ner i en ekonomiser av vatten på<br />
väg in i pannan. Därefter leds de till<br />
ett elektrofilter, i vilket stoft i form av<br />
flygaska avskiljs. Elektrofiltret joniserar<br />
rökgaserna i ett starkt spännings-<br />
förande fält. De laddade partiklarna<br />
i rökgasen dras mot <strong>och</strong> fastnar på<br />
utfällningselektroder.<br />
Efter elektrofiltret finns en rökgasfläkt<br />
som upprätthåller undertryck i pannan.<br />
Därefter följer utrustning för rökgas-<br />
kondensering. I denna kondenseras<br />
fukten i rökgaserna vilket frigör ång-<br />
bildningsvärmen. Kondenseringen sker<br />
genom att rökgasen besprutas med<br />
vatten <strong>och</strong> värmen i kondensatet<br />
| 3
tas tillvara med en värmeväxlare. Den<br />
tillgodogjorda energin används för att<br />
värma returvattnet från fjärrvärmenätet.<br />
Rökgasen passerar också ett steg för<br />
luftuppfuktning, där värme <strong>och</strong> fukt<br />
överförs till förbränningsluften på<br />
väg in i pannan, innan den släpps ut i<br />
skorstenen.<br />
Den sandhaltiga bottenaskan från<br />
P4 återanvänds som fyllnadsmaterial.<br />
Flygaskan återförs till skogen i form av<br />
gödning, tillsammans med flyg- <strong>och</strong><br />
bottenaska från P5.<br />
Panna 5<br />
P5, <strong>Oceanen</strong>s andra flispanna, är en<br />
rostereldad ångpanna. Ångan används<br />
för att producera el <strong>och</strong> värme.<br />
4 |<br />
P5:s rost är sluttande <strong>och</strong> roterande.<br />
Bränslet matas in i pannan underifrån,<br />
till mitten av rosten, med en<br />
inmatarskruv. Under förbränningen förs<br />
bränslet ut mot rostens kanter. Askan<br />
som bildas faller sedan ner i ett vatten-<br />
bad <strong>och</strong> avlägsnas ur pannan med en<br />
skaktransportör.<br />
Vatten till P5 värms först i en<br />
ekonomiser av utgående rökgaser. Det<br />
förvärmda vattnet leds till domen i<br />
toppen av pannan <strong>och</strong> därifrån vidare<br />
till falltuber i pannans väggar. Värmen<br />
från förbränningen får vattnet i tuberna
att övergå i ånga som åter strömmar till<br />
panndomen. I domen separeras ånga<br />
<strong>och</strong> vatten, den mättade ångan leds<br />
vidare till överhettarna.<br />
Den överhettade ångan driver en<br />
ångturbin med en generator som<br />
producerar 3,2 MW el. Efter turbinen<br />
kyls ångan <strong>och</strong> kondenseras till vatten<br />
i en fjärrvärmekondensor, från vilken<br />
14,3 MW värme tillförs fjärrvärmenätet.<br />
Det kylda vattnet förs tillbaka till<br />
pannan via en matarvattentank.<br />
Fjärrvärme<br />
Sedan 1980 har fjärrvärme levererats<br />
i Halmstad. Dåvarande <strong>Energi</strong>verken<br />
började leverera spillvärme från<br />
Pilkington till det nybyggda bostads-<br />
området Fyllinge. I Sverige hade<br />
fjärrvärme då förekommit i drygt 30 år.<br />
Dåvarande Renhållningsbolagets avfalls-<br />
förbränning på Kristinehed kopplades<br />
1984 till <strong>Halmstads</strong> fjärrvärmenät, som<br />
fortsatte att växa.<br />
| 5
Fjärrvärmenätet i <strong>Halmstads</strong> Kommun år 2010<br />
År 1994 inleddes värmeproduktion i<br />
tre naturgaspannor på Turbingatan i<br />
hamnen. Anläggningen, som numera<br />
går under namnet <strong>Oceanen</strong>, har sedan<br />
dess vuxit med två fliseldade pannor.<br />
Den första togs i drift 2001 <strong>och</strong> den<br />
andra, som även producerar el, 2009.<br />
På Kristinehed kompletterades de två<br />
ursprungliga avfallspannorna 2003 med<br />
en tredje, även denna med samtidig<br />
elproduktion.<br />
Avfallsförbränningens viktiga roll i<br />
fjärrvärmenätet var en starkt bidra-<br />
gande orsak till att Renhållningsbolaget<br />
<strong>och</strong> <strong>Energi</strong>verken 2006 gick samman<br />
<strong>och</strong> bildade HEM, vilket samlade hela<br />
kommunens fjärrvärmeproduktion i ett<br />
<strong>och</strong> samma bolag<br />
6 |<br />
Produktionsanläggning<br />
I nuläget produceras värmen i<br />
<strong>Halmstads</strong> fjärrvärmenät på tre platser:<br />
Kristinehedsverket cirka 3,5 km nordost<br />
om <strong>Halmstads</strong> centrum, <strong>Oceanen</strong> i<br />
hamnområdet samt Pilkingtons fabrik<br />
söder om Halmstad.<br />
Kristineheds avfallsförbränning har de<br />
lägsta produktionskostnaderna i nätet<br />
<strong>och</strong> används som baslast. På sommaren<br />
kan anläggningen dessutom enskilt<br />
täcka värmebehovet i hela nätet. Efter<br />
Kristinehed sätts spillvärmen från<br />
Pilkingtons glastillverkning in <strong>och</strong><br />
därefter <strong>Oceanen</strong>. På <strong>Oceanen</strong> används<br />
i första hand de fliseldade pannorna. De<br />
naturgaseldade används endast när<br />
värmebehovet är som allra störst.
Kristinehedsverket har tre avfallseldade<br />
pannor som tillsammans kan producera<br />
74,5 MW fjärrvärme. De två identiska<br />
hetvattenpannorna P1 <strong>och</strong> P2 har<br />
vardera en effekt på 15,75 MW, varav 2<br />
MW kommer från rökgaskondensering.<br />
P3 är en ångpanna som producerar 43<br />
MW värme, varav 9 MW med rökgas-<br />
kondensering <strong>och</strong> 9 MW el.<br />
Fjärrvärmenätet<br />
I Halmstad finns totalt 260 300 m.<br />
fjärrvärmeledningar. Fjärrvärmerören<br />
består av ett medierör i stål, isolerat<br />
med ett lager polyuretanskum som<br />
skyddas av ett mantelrör av polyeten.<br />
Närmast värmeverken är rörens inner-<br />
diameter 0,5 m, men minskar sedan<br />
allt eftersom ledningarna förgrenar sig.<br />
Som tunnast är de 25 mm.<br />
2009 producerades, i <strong>Halmstads</strong><br />
fjärrvärmenät, cirka 578 GWh värme.<br />
Bränslemixen bestod av 71% avfall,<br />
22% biobränsle, 4% naturgas <strong>och</strong> 3%<br />
spillvärme.<br />
Fjärrkyla<br />
Fjärrkyla innebär liksom fjärrvärme<br />
en centraliserad energiproduktion.<br />
Centrala aggregat producerar kyla som<br />
distribueras i isolerade rörledningar<br />
<strong>och</strong> ersätter mindre kylmaskiner för till<br />
exempel luftkonditionering.<br />
I Halmstad har fjärrkyla funnits sedan<br />
2001, då HEM inledde leveranser på<br />
Högskoleområdet. Anläggningen, som<br />
kallas Fjärrkylcentral Larsfrid, har två<br />
absorptionskylmaskiner som drivs med<br />
hetvatten från fjärrvärmenätet samt en<br />
eldriven kompressorkylmaskin. Vid låga<br />
utetemperaturer kan frikyla från den<br />
kalla uteluften nyttjas. Till anläggningen<br />
hör också en ackumulatortank där kyla<br />
kan lagras.<br />
HEM levererar även kyla till Halmstad<br />
Arena, Fjärrkylcentral Sannarp, som<br />
stod färdig 2009. Två kylmaskiner, en<br />
absorptionskylmaskin <strong>och</strong> en<br />
kom-pressor, används för att kyla<br />
arenans is. Även komfortkyla levereras<br />
<strong>och</strong> kan produceras med absorption,<br />
kom-pressor eller frikyla.<br />
Ett projekt för att förse <strong>Halmstads</strong><br />
centrum med fjärrkyla pågår även, i<br />
vilket kylvatten kommer att tas från<br />
Nissan.<br />
| 7
Vi jobbar med<br />
miljön i tankarna<br />
På HEM arbetar vi kontinuerligt med att minska vår miljöpåverkan.<br />
Detta är ett axplock av de områden vi klimatanpassat:<br />
• Vi provkör våra fordon på<br />
biodrivmedel<br />
• När vi köper nya tunga fordon<br />
kräver vi att de är av bästa miljö-<br />
klass<br />
• Vi effektiviserar våra körningar<br />
• Vi åker hellre tåg än flyg när vi reser<br />
i tjänsten<br />
• Vi samlar in trädgårdsavfall vid<br />
tomtgränserna. Då minskar vi<br />
antalet bilar till ÅVC. Detta gjorde<br />
att vi 2009 sparade in 5 ton<br />
koldioxid<br />
• Vi borgar för sopsugar. Det innebär<br />
mindre trafik- <strong>och</strong> miljöbelastning<br />
• Vi behandlar träavfall lokalt till våra<br />
pannor<br />
• Vi har fyra bemannade<br />
8 |<br />
återvinningscentraler i Halmstad<br />
kommun. En av dem har blivit<br />
utnämnd till Sveriges bästa ÅVC<br />
• Vi samlar in avfall för återvinning<br />
<strong>och</strong> energiutvinning<br />
• Vi samlar in villahushållens sopor var<br />
fjortonde dag istället för sjunde. Då<br />
minskar vi koldioxidutsläppen.<br />
• Vi ställer hårda miljökrav när vi<br />
upphandlar tjänster <strong>och</strong> produkter<br />
• Vi producerar fjärrvärme till 96 %<br />
baserat på biobränsle <strong>och</strong> spillvärme<br />
• Vi får ut ännu mer värme från<br />
avfallet genom att vi tillsatt<br />
rökgaskondensering<br />
• Vi har byggt ett kraftvärmeverk som<br />
eldas med biobränsle<br />
• Vi samproducerar el <strong>och</strong> fjärrvärme<br />
för att maximera effekten vid<br />
avfallsförbränning <strong>och</strong> förbränning<br />
av biobränsle<br />
• Vi hjälper industrier <strong>och</strong> fastigheter<br />
att minska sin energianvändning<br />
<strong>och</strong> därmed sina utsläpp
<strong>Halmstads</strong> <strong>Energi</strong> <strong>och</strong> <strong>Miljö</strong> <strong>AB</strong><br />
Box 31, 301 02 HALMSTAD<br />
Tel. 035 - 190 190<br />
Fax. 035 - 190 110<br />
info@hem.se | www.hem.se