14.09.2013 Views

Anläggningsbroschyr - Oceanen - Halmstads Energi och Miljö AB

Anläggningsbroschyr - Oceanen - Halmstads Energi och Miljö AB

Anläggningsbroschyr - Oceanen - Halmstads Energi och Miljö AB

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>Oceanen</strong><br />

- Kraftvärmeverk


HEM<br />

<strong>Halmstads</strong> <strong>Energi</strong> <strong>och</strong> <strong>Miljö</strong> <strong>AB</strong><br />

HEM, <strong>Halmstads</strong> <strong>Energi</strong> <strong>och</strong> <strong>Miljö</strong><br />

<strong>AB</strong>, är ett kommunalt bolag, helägt<br />

av <strong>Halmstads</strong> kommun. Vi bildades<br />

den 1 november 2006 genom en<br />

sammanslagning av kommunens<br />

dåvarande bolag <strong>Energi</strong>verken <strong>och</strong><br />

Renhållningsbolaget.<br />

Bland våra verksamheter hittar du:<br />

avfallshantering, produktion <strong>och</strong><br />

leverans av fjärrvärme <strong>och</strong> fjärrkyla samt<br />

elhandel <strong>och</strong> elnät. År 2011 uppgick<br />

antalet tillsvidareanställda till 245 st.<br />

Merparten av HEM:s fjärrvärme<br />

produceras i anläggningarna <strong>Oceanen</strong><br />

<strong>och</strong> Kristinehedsverket. I båda dessa<br />

produceras även el. Tillsammans med<br />

glastillverkaren Pilkington utgör<br />

Kristinehedsverket, med sina tre<br />

avfallseldade pannor, basen i<br />

fjärrvärmenätet.<br />

| 1


<strong>Oceanen</strong><br />

- El, värme <strong>och</strong> kyla<br />

Kraftvärmeverket <strong>Oceanen</strong> är beläget<br />

på Turbingatan i <strong>Halmstads</strong> hamn.<br />

Bestående av fem pannor kan <strong>Oceanen</strong><br />

totalt producera 130 MW fjärrvärme<br />

<strong>och</strong> 3,2 MW el.<br />

Här inleddes fjärrvärmeproduktionen<br />

1994 då tre naturgaseldade pannorna<br />

togs i bruk. En fjärde panna install-<br />

erades år 2000. I denna valdes träflis<br />

som bränsle för att öka andelen<br />

förnybara bränslen i fjärrvärmenätet.<br />

År 2008 investerade man 200 miljoner<br />

kronor i ytterligare en fliseldad panna.<br />

Denna panna försågs även med en<br />

turbin för elproduktion, vilket gör att<br />

den skiljer sig från de övriga som bara<br />

producerar värme.<br />

Hela anläggningen är i stor utsträckning<br />

automatiserad. Under kvällar <strong>och</strong> helger<br />

kan den drivas utan bemanning.<br />

Kontrollrummet. Då anläggningen i stor utsträckning<br />

är automatiserad kan den ibland drivas utan<br />

bemanning.<br />

2 |<br />

Bränslehantering<br />

Bränsle i form av flis kommer till<br />

<strong>Oceanen</strong> med lastbilar, bland annat från<br />

vår egen anläggning BioCenter. Innan<br />

det tippas i ett av pannornas respektive<br />

bränslelager vägs bränslet <strong>och</strong> ett prov<br />

tas för att avgöra kvaliteten. Från<br />

bränslelagret matas sedan flis in i<br />

pannan av en automatisk gripskopa.<br />

Bränslelager


Pannorna 1, 2 <strong>och</strong> 3<br />

De tre hetvattenpannorna P1, P2 <strong>och</strong><br />

P3 har vardera en effekt av 25 MW.<br />

För minsta möjliga påverkan på mil-<br />

jön använder vi främst naturgas som<br />

bränsle, men även olja fungerar. P1, P2<br />

<strong>och</strong> P3 använder vi i regel först när de<br />

två fliseldade pannorna (P4 <strong>och</strong> P5) inte<br />

räcker till.<br />

Ackumulator<br />

Till anläggningen hör även en<br />

ackumulatortank som motsvarar 25<br />

MW <strong>och</strong> kan lagra 150 MWh värme.<br />

Med ackumulatortanken kan värme-<br />

behovets variationer i fjärrvärmenätet<br />

pareras utan att lasten i pannorna<br />

behöver ändras.<br />

Panna 4<br />

P4, <strong>Oceanen</strong>s första flispanna, är en<br />

hetvattenpanna med värmeeffekten<br />

25 MW. Genom rökgaskondensering<br />

utvinns ytterligare 7,5 MW värme.<br />

P4 är av typen bubblande fluidiserad<br />

bädd (BFB). Detta innebär att<br />

förbränningen sker i en het bädd av<br />

sand <strong>och</strong> aska som hålls svävande av<br />

en luftström underifrån. Med denna<br />

metod blir omblandningen av bränsle<br />

<strong>och</strong> förbränningsluft mycket god. Detta<br />

resulterar bland annat i lägre utsläpp av<br />

kväveoxider.<br />

P4 kyls av vatten som pumpas genom<br />

tuber i pannväggarna. Det uppvärmda<br />

vattnet leds till pannans ångdom, vilken<br />

fungerar som expansionskärl, där det<br />

håller temperaturen 200°C. Från domen<br />

förs vattnet till en värmeväxlare där det<br />

kyls av vatten från fjärrvärmenätet. P4<br />

ångsotas, vilket innebär att värmeytorna<br />

blåses rena från sot med ånga som tas<br />

från ångdomen. På så vis upprätthålls<br />

god värmeöverföring.<br />

Rökgaserna från förbränningen kyls<br />

först ner i en ekonomiser av vatten på<br />

väg in i pannan. Därefter leds de till<br />

ett elektrofilter, i vilket stoft i form av<br />

flygaska avskiljs. Elektrofiltret joniserar<br />

rökgaserna i ett starkt spännings-<br />

förande fält. De laddade partiklarna<br />

i rökgasen dras mot <strong>och</strong> fastnar på<br />

utfällningselektroder.<br />

Efter elektrofiltret finns en rökgasfläkt<br />

som upprätthåller undertryck i pannan.<br />

Därefter följer utrustning för rökgas-<br />

kondensering. I denna kondenseras<br />

fukten i rökgaserna vilket frigör ång-<br />

bildningsvärmen. Kondenseringen sker<br />

genom att rökgasen besprutas med<br />

vatten <strong>och</strong> värmen i kondensatet<br />

| 3


tas tillvara med en värmeväxlare. Den<br />

tillgodogjorda energin används för att<br />

värma returvattnet från fjärrvärmenätet.<br />

Rökgasen passerar också ett steg för<br />

luftuppfuktning, där värme <strong>och</strong> fukt<br />

överförs till förbränningsluften på<br />

väg in i pannan, innan den släpps ut i<br />

skorstenen.<br />

Den sandhaltiga bottenaskan från<br />

P4 återanvänds som fyllnadsmaterial.<br />

Flygaskan återförs till skogen i form av<br />

gödning, tillsammans med flyg- <strong>och</strong><br />

bottenaska från P5.<br />

Panna 5<br />

P5, <strong>Oceanen</strong>s andra flispanna, är en<br />

rostereldad ångpanna. Ångan används<br />

för att producera el <strong>och</strong> värme.<br />

4 |<br />

P5:s rost är sluttande <strong>och</strong> roterande.<br />

Bränslet matas in i pannan underifrån,<br />

till mitten av rosten, med en<br />

inmatarskruv. Under förbränningen förs<br />

bränslet ut mot rostens kanter. Askan<br />

som bildas faller sedan ner i ett vatten-<br />

bad <strong>och</strong> avlägsnas ur pannan med en<br />

skaktransportör.<br />

Vatten till P5 värms först i en<br />

ekonomiser av utgående rökgaser. Det<br />

förvärmda vattnet leds till domen i<br />

toppen av pannan <strong>och</strong> därifrån vidare<br />

till falltuber i pannans väggar. Värmen<br />

från förbränningen får vattnet i tuberna


att övergå i ånga som åter strömmar till<br />

panndomen. I domen separeras ånga<br />

<strong>och</strong> vatten, den mättade ångan leds<br />

vidare till överhettarna.<br />

Den överhettade ångan driver en<br />

ångturbin med en generator som<br />

producerar 3,2 MW el. Efter turbinen<br />

kyls ångan <strong>och</strong> kondenseras till vatten<br />

i en fjärrvärmekondensor, från vilken<br />

14,3 MW värme tillförs fjärrvärmenätet.<br />

Det kylda vattnet förs tillbaka till<br />

pannan via en matarvattentank.<br />

Fjärrvärme<br />

Sedan 1980 har fjärrvärme levererats<br />

i Halmstad. Dåvarande <strong>Energi</strong>verken<br />

började leverera spillvärme från<br />

Pilkington till det nybyggda bostads-<br />

området Fyllinge. I Sverige hade<br />

fjärrvärme då förekommit i drygt 30 år.<br />

Dåvarande Renhållningsbolagets avfalls-<br />

förbränning på Kristinehed kopplades<br />

1984 till <strong>Halmstads</strong> fjärrvärmenät, som<br />

fortsatte att växa.<br />

| 5


Fjärrvärmenätet i <strong>Halmstads</strong> Kommun år 2010<br />

År 1994 inleddes värmeproduktion i<br />

tre naturgaspannor på Turbingatan i<br />

hamnen. Anläggningen, som numera<br />

går under namnet <strong>Oceanen</strong>, har sedan<br />

dess vuxit med två fliseldade pannor.<br />

Den första togs i drift 2001 <strong>och</strong> den<br />

andra, som även producerar el, 2009.<br />

På Kristinehed kompletterades de två<br />

ursprungliga avfallspannorna 2003 med<br />

en tredje, även denna med samtidig<br />

elproduktion.<br />

Avfallsförbränningens viktiga roll i<br />

fjärrvärmenätet var en starkt bidra-<br />

gande orsak till att Renhållningsbolaget<br />

<strong>och</strong> <strong>Energi</strong>verken 2006 gick samman<br />

<strong>och</strong> bildade HEM, vilket samlade hela<br />

kommunens fjärrvärmeproduktion i ett<br />

<strong>och</strong> samma bolag<br />

6 |<br />

Produktionsanläggning<br />

I nuläget produceras värmen i<br />

<strong>Halmstads</strong> fjärrvärmenät på tre platser:<br />

Kristinehedsverket cirka 3,5 km nordost<br />

om <strong>Halmstads</strong> centrum, <strong>Oceanen</strong> i<br />

hamnområdet samt Pilkingtons fabrik<br />

söder om Halmstad.<br />

Kristineheds avfallsförbränning har de<br />

lägsta produktionskostnaderna i nätet<br />

<strong>och</strong> används som baslast. På sommaren<br />

kan anläggningen dessutom enskilt<br />

täcka värmebehovet i hela nätet. Efter<br />

Kristinehed sätts spillvärmen från<br />

Pilkingtons glastillverkning in <strong>och</strong><br />

därefter <strong>Oceanen</strong>. På <strong>Oceanen</strong> används<br />

i första hand de fliseldade pannorna. De<br />

naturgaseldade används endast när<br />

värmebehovet är som allra störst.


Kristinehedsverket har tre avfallseldade<br />

pannor som tillsammans kan producera<br />

74,5 MW fjärrvärme. De två identiska<br />

hetvattenpannorna P1 <strong>och</strong> P2 har<br />

vardera en effekt på 15,75 MW, varav 2<br />

MW kommer från rökgaskondensering.<br />

P3 är en ångpanna som producerar 43<br />

MW värme, varav 9 MW med rökgas-<br />

kondensering <strong>och</strong> 9 MW el.<br />

Fjärrvärmenätet<br />

I Halmstad finns totalt 260 300 m.<br />

fjärrvärmeledningar. Fjärrvärmerören<br />

består av ett medierör i stål, isolerat<br />

med ett lager polyuretanskum som<br />

skyddas av ett mantelrör av polyeten.<br />

Närmast värmeverken är rörens inner-<br />

diameter 0,5 m, men minskar sedan<br />

allt eftersom ledningarna förgrenar sig.<br />

Som tunnast är de 25 mm.<br />

2009 producerades, i <strong>Halmstads</strong><br />

fjärrvärmenät, cirka 578 GWh värme.<br />

Bränslemixen bestod av 71% avfall,<br />

22% biobränsle, 4% naturgas <strong>och</strong> 3%<br />

spillvärme.<br />

Fjärrkyla<br />

Fjärrkyla innebär liksom fjärrvärme<br />

en centraliserad energiproduktion.<br />

Centrala aggregat producerar kyla som<br />

distribueras i isolerade rörledningar<br />

<strong>och</strong> ersätter mindre kylmaskiner för till<br />

exempel luftkonditionering.<br />

I Halmstad har fjärrkyla funnits sedan<br />

2001, då HEM inledde leveranser på<br />

Högskoleområdet. Anläggningen, som<br />

kallas Fjärrkylcentral Larsfrid, har två<br />

absorptionskylmaskiner som drivs med<br />

hetvatten från fjärrvärmenätet samt en<br />

eldriven kompressorkylmaskin. Vid låga<br />

utetemperaturer kan frikyla från den<br />

kalla uteluften nyttjas. Till anläggningen<br />

hör också en ackumulatortank där kyla<br />

kan lagras.<br />

HEM levererar även kyla till Halmstad<br />

Arena, Fjärrkylcentral Sannarp, som<br />

stod färdig 2009. Två kylmaskiner, en<br />

absorptionskylmaskin <strong>och</strong> en<br />

kom-pressor, används för att kyla<br />

arenans is. Även komfortkyla levereras<br />

<strong>och</strong> kan produceras med absorption,<br />

kom-pressor eller frikyla.<br />

Ett projekt för att förse <strong>Halmstads</strong><br />

centrum med fjärrkyla pågår även, i<br />

vilket kylvatten kommer att tas från<br />

Nissan.<br />

| 7


Vi jobbar med<br />

miljön i tankarna<br />

På HEM arbetar vi kontinuerligt med att minska vår miljöpåverkan.<br />

Detta är ett axplock av de områden vi klimatanpassat:<br />

• Vi provkör våra fordon på<br />

biodrivmedel<br />

• När vi köper nya tunga fordon<br />

kräver vi att de är av bästa miljö-<br />

klass<br />

• Vi effektiviserar våra körningar<br />

• Vi åker hellre tåg än flyg när vi reser<br />

i tjänsten<br />

• Vi samlar in trädgårdsavfall vid<br />

tomtgränserna. Då minskar vi<br />

antalet bilar till ÅVC. Detta gjorde<br />

att vi 2009 sparade in 5 ton<br />

koldioxid<br />

• Vi borgar för sopsugar. Det innebär<br />

mindre trafik- <strong>och</strong> miljöbelastning<br />

• Vi behandlar träavfall lokalt till våra<br />

pannor<br />

• Vi har fyra bemannade<br />

8 |<br />

återvinningscentraler i Halmstad<br />

kommun. En av dem har blivit<br />

utnämnd till Sveriges bästa ÅVC<br />

• Vi samlar in avfall för återvinning<br />

<strong>och</strong> energiutvinning<br />

• Vi samlar in villahushållens sopor var<br />

fjortonde dag istället för sjunde. Då<br />

minskar vi koldioxidutsläppen.<br />

• Vi ställer hårda miljökrav när vi<br />

upphandlar tjänster <strong>och</strong> produkter<br />

• Vi producerar fjärrvärme till 96 %<br />

baserat på biobränsle <strong>och</strong> spillvärme<br />

• Vi får ut ännu mer värme från<br />

avfallet genom att vi tillsatt<br />

rökgaskondensering<br />

• Vi har byggt ett kraftvärmeverk som<br />

eldas med biobränsle<br />

• Vi samproducerar el <strong>och</strong> fjärrvärme<br />

för att maximera effekten vid<br />

avfallsförbränning <strong>och</strong> förbränning<br />

av biobränsle<br />

• Vi hjälper industrier <strong>och</strong> fastigheter<br />

att minska sin energianvändning<br />

<strong>och</strong> därmed sina utsläpp


<strong>Halmstads</strong> <strong>Energi</strong> <strong>och</strong> <strong>Miljö</strong> <strong>AB</strong><br />

Box 31, 301 02 HALMSTAD<br />

Tel. 035 - 190 190<br />

Fax. 035 - 190 110<br />

info@hem.se | www.hem.se

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!