Badrum för äldre – renovering och nytänkande - GR

Badrum för äldre
– renovering och
nytänkande
Birgitta Branegård och Marianne herMansson från
Senior Göteborg i Göteborgs Stad hälsade välkommen tillsammans
med dagens moderator, Ylva Sandström, SABO.
– I Göteborg har vi i Gôrbra för äldre bland annat jobbat med tillgänglighet
i badrum i det befintliga bostadsbeståndet. Vi kommer att
få höra mycket om detta idag, berättade Marianne Hermansson.
Gôrbra för äldre var en försöksverksamhet i Göteborg och en del av
Hjälpmedelsinstitutets satsning Teknik för äldre II.
Birgitta Branegård berättade om det uppdrag man har i Göteborgs
Stad att arbeta med äldres boendefrågor ur ett mycket brett perspektiv
(Äldres boende – En handlingsplan för att möta äldres skiftande
bostadsbehov):
– Framgångsfaktorn är samverkan. Ibland säger man att ju fler
kockar desto sämre soppa men det gäller inte här. Här har det varit
tekniskt kunnande i bostadsföretag, arkitekter, arbetsterapeuter, beslutsfattare
kring bostadsanpassningsbidrag och hemtjänsten. Och
vi har arbetat i ordinarie strukturer så att kunskapen i Gôrbra stannar
kvar där den hör hemma och används och leder till mer stabila samverkansformer
över tid. n
Bild: Familjebostäder.
Dokumentation
av en konferens i Göteborg 12 april 2013
1
Bild: Ulrika Cedervall.
LÄnKtiPs: Läs mer om gôrbra på
http://gorbraforaldre.se/

Omsorgen om äldre
i ett fungerande
boende
Tore Larsson, professor KTH, Centrum för hälsa och byggande
i Haninge, Stockholm.
tore BerÄttade oM Södertörn – Sveriges Silverköping.
Åtta kommuner på Södertörn i Stockholmsområdet ingår tillsammans
med Centrum för hälsa och byggande och en rad
andra partners i ett arbete som går under parollen ”Healthy
Living and Active Ageing”.
– Äldreomsorgen kommer att äga rum hemma
och det krävs en del för att det ska fungera.
Dessutom ska människor må bra och ha ett gott
liv, sa Tore.
Han menar att en förutsättning för äldreomsorg i hemmet i
den omfattning som det handlar om kräver bättre styrning och
han bad publiken tänka på flygledartornet på Arlanda.
– Det är bilden ni ska ha över kommunens kontroll över
vårdkedjan. Med kontakt med alla vårdtagare, alla larm kopplade
hit och här sker styrning av vårdinsatser. Här finns medicinska
och administrativa data och vårdinsatser styrs härifrån.
Det handlar om samordning, kvalitetssäkring och tillgänglighet.
Just in time-vård, det har vi inte idag men det ska vi bygga.
Tore tror på enkla, inte dyra, åtgärder för att göra det befint-
Sveriges
Silverköping
2
liga bostadsbeståndet mer tillgängligt. En viktig investering
handlar om bostadsbaserad kommunikationsteknologi. Det är
en förutsättning för att kunna utrusta bostäderna med medicinsk
mätutrusning som de äldre själva kan använda, informations-
och larmsystem, sensorer med mera.
Tore beskrev hur man i framtiden ska kunna ha överblick
över de äldres behov i Silverköping, exempelvis när det gäller
läkemedelstillsyn och nutrition. Deltagande
sker på frivillig basis.
– När vi bor kvar hemma är anhörigsupport
viktigt men även ensamboende demenssjuka
ska kunna bo kvar. Det kommer inte att vara som
vilken lägenhet som helst utan det kommer att finnas decentraliserad
personlig service, bildtelefoni och annan hjälpande
teknik. Jag tror inte att någon vill bygga institutioner igen för
folk som inte klarar sig själva. De måste finnas integrerade i
våra öppna bostadsområden. n
LÄnKtiPs: www.lifetimehomes.org.uk

Villkor för
upprustning av
rekordårens
bostäder
Sophia Mattsson-Linnala, chef ekonomi & finansenheten,
SABO
– Många tror fortfarande att allmännyttan ska finnas
där och göra det de alltid har gjort, ha lite större hjärta och ta
social hänsyn och ansvar på ett sätt som det privata näringslivet
kanske inte kan göra. Men med den nya lagstiftningen har
förutsättningarna ändrats.
Fokus för den nya lagstiftningen är att motverka
konkurrenssnedvridning och att allmännyttan
ska drivas enligt affärsmässiga principer.
Kommunerna får exempelvis inte ha för låga
avkastningskrav på allmännyttan, ge bort gratis mark att bygga
på etc.
– Det innebär bland annat att allmännyttan måste agera
mer affärsmässigt vad gäller investeringar och hyressättningar
och självkostnadsprincipen fungerar inte, sa Sophia.
Hon förstår att det kan leda till gnissel mellan allmännyttan
och kommunerna om man inte känner till de nya förutsättningarna.
Kommunerna kan inte kräva att allmännyttan ska vidta
åtgärder som inte är lönsamma. Istället måste varje investering
som görs skärskådas: Skapar detta en konkurrenssnedvridning?
Åtgärder måste dokumenteras, liksom vilka affärsmässiga
överväganden som gjorts i samband med åtgärden.
Det är viktigt att ha dessa förutsättningar i bakhuvudet när
man diskuterar upprustning av miljonprogramsbostäderna,
enligt Sophia.
– En badrumsupprustning kan kosta cirka 180 000 kr och
det blir ett problem i miljonprogramsbostäderna där vi har
relativt kapitalsvaga hushåll. Och nu har vi bara pratat badrum,
ser man till den totala bilden kan det handla om åtgärder som
kostar en miljon per lägenhet. Det kan betyda en höjning av
hyran på 50-70 procent.
Hon menar att man måste fundera över om det går att göra
tillgänglighetsanpassningar så omfattande som man vill.
– Kanske kan man istället välja att jobba med vissa hus,
kanske endast bottenvåningen? Vi måste våga differentiera
hur vi närmar oss husen, sa Sophia.
Hon sammanfattade allmännyttans och kommunernas
situa tion med att det handlar om att jobba gemensamt i en lite
inringad spelplan. Hur kan man agera där utan att skapa konkurrenssnedvridning,
göra affärsmässiga överväganden vid
investeringar och ha hyresnivåer som stämmer överens med
hyresgästernas värderingar? n
Vi måste våga
differentiera
3
LÄnKtiPs:
rapporten Hem för miljoner
rapporten Bostadsanpassningsbidrag
till fastighetsägare – en försöksverksamhet
i Luleå

Tryggare och tillgängligare badrum
Göran Leander, chef affärsutveckling och kommunikation på
Bostads AB Poseidon.
Bostads aB Poseidon har drivit ett projekt inom Görbra för
äldre på Stackmolnsgatan i Göteborg.
– Under en period bor det barnfamiljer i ett område. Sedan
går åren och hyresgästernas behov ändras. Barnen flyttar, man
blir äldre. Men människor ska kunna bo kvar i området. Vi vill
inte cementera ett område som ”äldreområde” utan när man
blir gammal ska man kunna bo kvar och ha det bra. Sedan går
åren och nya barnfamiljer flyttar in och så börjar det om, sa
Göran.
På Stackmolnsgatan har man samverkat mycket med hyresgästerna.
Poseidons skapade en gemensamhetslokal där hyresgästerna
var mycket delaktiga när lokalen iordningställdes.
– Det ska inte förväxlas med en vårdlokal, det här handlar
om att man mår bättre om man träffas. Här finns människor
hela tiden, det är roligt att gå hit. Här finns träningsredskap,
massage ibland. Nu är det äldre som använder lokalen, om 20
år kanske det är en motorklubb som träffas här eller den som
vill spela gitarr i ett band, sa Göran.
Man har även gjort investeringar i hissar, ny teknik och i
4
utemiljön, där man bland annat iordningställt träningsredskap
och möjliggjort för odling. Det finns också exempel på enkla
åtgärder, som stödhandtag på bänkar så att det är lättare att
resa sig när man ska gå iväg. I badrummen har man installerat
stödhandtag utefter hela långväggen som man kan ta stöd av
istället för att ta in rullatorn i badrummet.
Enligt Göran är alla vinnare på den här typen av satsningar:
De som bor kvar (för de flesta vill bo kvar), kommunen (eftersom
det är billigare att vårda hemma) och fastighetsägaren
(omflyttning kostar pengar så därför vill man gärna att hyresgäster
bor kvar).
Tanken är att göra liknande småskaliga satsningar i flera av
Poseidons områden.
– Det är ingen idé att genomföra ett jättedyrt projekt som vi
aldrig kommer att kunna göra igen. Vi fortsätter på Stackmolnsgatan
och näst i tur står Beväringsgatan, sa Göran. n
Vi vill inte
cementera ett
område som
”äldreområde”

Många valde
Gôrbra-badrummet
Per-Henrik Hartmann, VD och Annika Berntsson, boendeutvecklare
på Familjebostäder i Göteborg AB.
Per-Henrik Berättade oM Familjebostäders erfarenheter
av Gôrbra-projektet. Det man gjorde var att, i samband med en
stamrenovering, bygga ett provbadrum för att på så sätt sälja in
ett koncept. Hälften av hyresgästerna valde Gôrbra-badrummet.
Det alternativet var inte heller dyrare än andra alternativ.
– Våra erfarenheter av detta samarbete är goda men samarbetet
med stadsdelen kan utvecklas, till exempel när det
gäller vardagligt stöd till hyresgäster, sa Per-Henrik.
Därefter berättade Annika närmare om deras badrumsprojekt:
Husen som skulle stamrenoveras ligger på Bankogatan i
Göteborg, i ett område där tillgängligheten är bra och målet
Målgruppen var inte
bara äldre utan alla
hyresgäster
5
Annika Berntsson, Familjebostäder i Göteborg AB.
var att flytta in tillgängligheten in i boendet. Målgruppen var
inte bara äldre utan alla hyresgäster.
Man byggde ett visningsrum på Bankogatan dit hyresgästerna
bjöds in. Det man gjorde i det nya badrummet var att
byta plats på WC och handfat, bredda dörrar, föra in kontraster
i inredningen, ändra belysning, satsa på greppvänliga lås och
handtag, lägre handtag, smart skåp, golvbeläggning med antihalk
med mera.
De ombyggda badrummen har funnits i tre månader och
kommer inom kort att utvärderas. n

Görbra för äldre – värdet
av samverkan
Lisbeth Lindahl, forskare vid FoU i Väst/GR, Marcus Götberg,
teknisk projektledare och Leif Andersson, fastighetschef
Bostadsbolaget AB.
Leif inLedde Med att beskriva hur Bostadsbolaget tänker
när det gäller äldre hyresgäster och vad man vill göra just för
dem. Det handlar om bra fysisk tillgänglighet, att tillhandahålla
tjänster som underlättar för äldre att bo kvar och så vill man
skapa trygghet i boendet för äldre.
Bostadsbolaget har drivit ett badrumsprojekt som tog
utgångspunkt i frågan: Vad har de äldre för behov avseende
badrum? De framgångsfaktorer som Marcus betonade i detta
projekt handlar om att olika kompetenser kommit samman
och jobbat fram lösningarna. Hans tips om man vill genomföra
den här typen av förändringar är samverkan mellan stads delen
(omsorgspersonal och arbetsterapeuter), tillgänglighetskunnig
arkitekt, fastighetsingenjör, hyresgäster och fastighetskontoret
samt att satsa på hus där tillgängligheten är god för
Marcus Götberg, Bostadsbolaget AB och moderator Ylva Sandström.
6
övrigt. Och så får man gärna kontakta
Bostadsbolaget för att ta del
av deras erfarenheter.
Bostadsbolaget tog fram ett
badrum som ska lämpa sig väl för
äldre hyresgäster. Badrummet är
1,5 gånger 2 meter.
– Vi har gått igenom varje detalj
i badrummet, sa Marcus.
Vi har gått
igenom varje
detalj i
badrummet
De aspekter som varit viktiga är att bygga bort nivåskillnader,
bredda dörrpassage, placera inredning rätt så att utrymme
skapas, god belysning, materialval, skapa kontraster och
motverka halkrisk.
LänktiPS: Läs mer om projektet på
www.bostadsbolaget.se
Sök på gôrbra för äldre.

LiSBetH LindaHL vid foU i väSt/gr har utvärderat
Gôrbra.
– Det är lätt hänt i den här typen av projekt att man fastnar
i görandet, genom utvärderingen kan vi bidra till lärandet,
konstaterade hon.
Ett syfte med Gôrbra var att ”genom kunskapsutvecklig och
erfarenhetsutbyte skapa förutsättningar för samverkansformer
och gemensamt synsätt avseende ökad tillgänglighet och
7
ökad användning av teknikstöd för att stärka äldres oberoende
och underlätta vardagslivet”.
Utvärderingen visar att Gôrbra varit ett gränsöverskridande
projekt där många olika aktörer samarbetat i olika frågor och
man har samverkat över organisations- och professionsgränser.
Bland andra deltog äldreomsorgen, allmännyttan, fastighetskontoret,
pensionärsorganisationer, privata fastighetsägare,
forskare och privata konsulter.
Utvärderingen visar på vikten av samverkan för att kunna
åstadkomma förbättringar i äldres boende. Lisbeth frågade
Marcus hur han uppfattat samverkan i det projekt han lett:
– Det var trögt inledningsvis men när arbetsterapeuten,
hemtjänsten och jag kom samman fick vi mycket gjort. Vi
hittade rätt. Vi hade högt i tak och alla fick säga sitt.
Lisbeth menar att kommunen är tvungen att samverka med
bostadsföretag med flera, på grund av att man har begränsat
inflytande över bostadsmarknaden. Samverkan behövs också
för att äldreomsorgen genomgår en så stor förändring på grund
av ökat kvarboende. Lisbeth pekade också på att samverkan
kan bidra till nytänkande och ökad effektivitet genom bättre
resursanvändning och genom att rätt saker görs från början. n
LÄnKtiPs: Utvärderingsrapporten,
som behandlar samverkan och en
mängd andra aspekter av gôrbra,
finns att ladda ner från
www.grkom.se/fouivast
Utvärderingsrapporten finns både i en
långversion och i en kortare broschyr.

Badrum för personal och äldre
8
Jenny Hjalmarsson, doktorand vid KTH, Centrum för hälsa och
byggande.
Jenny är SJUkgyMnaSt och doktorand och har studerat
hur hemtjänstpersonalen rör sig när de jobbar i badrum och
när riskerna för personalen är som störst i det här sammanhanget.
När det gäller personer som går med eller utan rullator
arbetar personalen framför samt vid sidan
Viktigt med
yta framför
toalettstolen
LänktiPS: Jennys bildspel, tillsammans med
presentationer hon gjort i andra sammanhang,
finns på www.slideshare.net/jennyHjalmarson
av toalettstolen. Arbetsställningen är mest
extrem då personalen hjälper personen på
och av med byxorna. Eftersom vårdtagaren
har nedsatt balans finns risk för fall. Om hon
eller han faller uppstår ett kritiskt moment när
personalen agerar för att förhindra/minimera
fallet.
– Hur förhindrar man fallen? Jo, man arbetar framifrån.
Därför är det viktigt med yta framför toalettstolen.
Jenny sa också att det är viktigt att minska tiden då patienten
står upp i badrummet, eftersom risken för skador är stor då.
– Men man minskar inte risken genom att stressa utan
genom att minska antalet arbetsmoment, sa hon och visade
en bild på en toalettsits med rengöringsfunktion som kan vara
ett sätt att minska antalet riskabla moment i badrummet.
Om vårdtagaren har rullstol och två personer assisterar,
så brukar det vara så att en arbetar framifrån och den andra
i huvudsak från sidan. Den mest extrema arbetsställningen
är momentet då personalen tar av benstöden på rullstolen.
Belastningen är störst i början och slutet av förflyttningen
mellan rullstol och toalettstol och tillbaka. För att minska risken
bör rullstolen utformas med fokus på användbarhet både för
brukare och assistent. Arbetsyta i bra arbetshöjd bör finnas för
att placera produkter som tas bort från rullstolen. Om tunga
förflyttningars görs bör utrymme finnas för förflyttningshjälpmedel.
Återigen blir då ytan framför toalettstolen viktig. n

Framtidens badrum för äldre
Ingrid Backman, inredningsarkitekt/designer, Susanne Clase,
arkitekt och Kajsa Sperling, ljusdesigner, White arkitekter AB.
inoM raMen för Gôrbra för äldre genomförde White en
undersökning som ska kunna ligga till grund för att förbättra
och utveckla badrum för äldre dels i befintligt bostadsbestånd,
dels i nybyggnation.
– I hus från 50- och 60-talen är badrummen små och planlösningen
tillsammans med skrymmande wc-stol, tvättställ
och badkar känns otidsenlig och tillgängligheten är undermålig.
Ytskikten är inte heller halksäkra, sa Susanne.
Hon betonade vikten av att vid badrumsbygge ha ett brukarperspektiv
med brukardialog så att det inte bara är fastighetsägaren
som ska svara för det perspektivet. Genom workshop
och intervjuer har man frågat äldre vad badrummet används
till idag, hur det används, om det finns funktioner man kan
flytta till respektive från badrummet. Men också hur man upplever
badrummet: I den bästa av världar – hur ser då badrum
för äldre ut? Vad är fint? Vad är fult?
En viktig aspekt att ta hänsyn till i badrum för äldre är att
synen förändras i takt med att man åldras.
– Det finns en risk att vi som arbetar med ljus utgår från vårt
9
LänktiPS: Whites studie av badrum
”gôrbra för äldre” kan laddas ner från
www.grkom.se/fouivast
eget seende eller att vi mäter
med LUX. Jag har inte erfarenhet
av att se dåligt. Och LUX säger
inget om kontrast, glans, bländning,
reflexer, kvalitet på ljuset,
ljusets färger och så vidare. Det
är en utmaning, sa Kajsa.
Hon illustrerade hur ett par
olika miljöer uppfattas av ögon
med respektive utan grå starr,
hur viktigt det kan vara med
kontraster för att se ordentligt
med mera. Några av de viktigaste
belysningsaspekterna är
att skärma av ljuskällor, undvika
armatur som ger ljusspridning
i ögat, tänka på nattbelysning,
skapa möjlighet till ljusreglering
och tänka på kontraster, skuggor
och reflektioner.
– Mer ljus förbättrar inte automatiskt
synbarheten hos äldre,
sa Kajsa. n
Ingrid sammanfattade de viktigaste aspekterna av att
skapa badrum för äldre i ett antal punkter:
• Brukarperspektiv
• Flera aktörer samverkar
• Hållbarhet ekonomiskt, socialt och miljömässigt
• Framtida sanitär utvecklingen
• Förhöja upplevelsen i rummet
• Funktion och upplevelse går hand i hand
• Enhetlig utformning av produkter ger harmoni
• Utgå från en tom yta
• Yteffektivitet genom multifunktionella produkter
• Separera vått från torrt
• Differentiering utifrån behov
• Tillgänglighetsanpassning efter enskildes behov
• Dagsljus
• God reglerbar belysning

En film som bland annat handlar om att renovera små badrum visades på konferensen.
Filmen togs fram inom försöksverksamheten Gôrbra för äldre. Se filmen här
i samarbete med
Text och foto: Märit Malmberg Nord, FoU i Väst/GR.
Layout: Tony Dahl, GR Info.
10