Svensk - FSC - Forest Stewardship Council

o) Tvinmark och impediment i naturtillstånd eller naturliknande tillstånd.
______________________________________
3
Skyddskravet gäller också sådana livsmiljöer och artförekomster som miljömyndigheten inte avgränsat. Denna
precisering gäller delarna b, d och e av underindikator 6.4.1.1.
4
Definitionen gäller också korta avsnitt av åar och bäckar med fåror i naturligt eller naturliknande tillstånd.
5
Virkesförrådet i skogsbestånd som uppfyller kriteriet avviker från vårdade bestånd. Dessa skogar kännetecknas av att
de är skiktade och att där växter träd av olika ålder och trädslag till följd av naturlig förnyelse och gläntdynamik – inte
bara i övergångszonen mellan skog och vatten.
6
Gäller objekt som har utmärkt, god eller signifikant representativitet enligt definitionen på livsmiljöer i
habitatdirektivet (Airaksinen & Karttunen 2001).
7
Gäller inte skogskärr och tallmossar som blivit utsatta för avverkningar och inte klassas som hotade myrtyper i sina
respektive områden (södra Finland, norra Finland). Eventuella åtgärder på dessa områden ska göras utan att
vattenhushållningen rubbas, med plock-, zon- eller gläntavverkningar.
Kommentar 1: I detta sammanhang anses alla odikade myrar ha vattenhushållningen i naturligt tillstånd. På
myrar med gamla diken som inte väsentligt förändrat trädens tillväxt eller myrens vattenhushållning och inte
längre påverkar myrvegetationens bevarande anses vattenhushållningen vara i naturliknande tillstånd.
Kommentar 2: Skogbeklädda mineraljordar som klassificeras som tvinmark och impediment anses vara i
naturliknande tillstånd om deras virkesförråd är olikåldrat och inte har behandlats på annat sätt än med
avverkningar i klass med plockavverkningar.
Kommentar 3: Alla de impediment som i naturtillstånd är trädlösa (närmast berg i dagen) kan anses vara i
naturliknande tillstånd om deras vegetation har bevarats så den långt motsvarar naturlig. Lätt slitage och
eutrofiering godkänns som en del av definitionen för impediment i naturliknande tillstånd.
Kommentar 4: Naturvärden som skapats genom aktiv naturvård i ekonomiskogar (åtgärder och
begränsningar i samband med skogsbruksåtgärder, t.ex. naturvårdsträd, bränning, speciella avverkningar,
avsiktligt skapad död ved) leder inte till skyddskrav enligt indikatorn.
6.4.1.3 S Övriga växtplatser som bör beaktas:
a) solexponerade åssluttningar
b) hagmarker och skogsängar
6.4.1.4 S Då skogsägaren ansluter sig till certifieringen ska skogsägaren presentera en allmänt tillgänglig
plan för hur objekten i indikator 6.4.1 skall identifieras inom högst fyra år från anslutningen till
certifieringen.
6.4.1.5 S Objekten som uppfyller kraven i indikatorn ska upptecknas i skogsbruksplanen och skyddas så
snart de upptäckts.
Verifikat: Skogsbruksplanen, kartdata, anvisningar, fältkontroll.
6.4.2 S De värdefulla objekten ska avgränsas så att de är tillräckligt stora för att säkerställa att objektens
särdrag bevaras.
Verifikat: Skogsbruksplanen, kartdata, arbetsinstruktioner, fältkontroll.
6.4.3 S Skogsägaren (> 20 ha) ska bevara minst 5 % av den certifierade skogsmarkens areal för att trygga
naturens mångfald. All skogsmark som permanent lämnats utanför skogsbruket för att uppfylla indikatorerna
i denna standard (t.ex. 6.2.2, 6.4.1, 6.5.1 och 6.5.7) kan räknas med i skyddsandelen.
Kommentar: Följande underindikatorer gäller bara skogsägare med skogsfastigheter större än 20 ha.
6.4.3.1 S Objekten ska väljas av områden som har ett betydande värde för mångfalden.
Sida 31/46