Svensk - FSC - Forest Stewardship Council

3.1.15 Skogsbruksplanering
De regionala skogscentralerna utför regional skogsbruksplanering som kompletteras av skogsbruksplaner för
enskilda skogsfastigheter och skogsägare. De regionala skogscentralerna har karterat värdefulla skogliga
livsmiljöer inom sina verksamhetsområden. Skogsbruksplanerna innehåller beståndsspecifik information om
arealen, virkesförrådet, trädbeståndets struktur och tillväxt samt om värdefulla livsmiljöers läge och karaktär.
I planen definieras också åtgärdsförslag för både skogsbruk och naturvård.
Fastighetsspecifika skogsbruksplaner för privatägda skogar är viktiga medel för att skapa systematiskt och
långsiktigt skogsbruk. Privatpersonernas skogsbruksplaner är vanligen i skriftlig form och är i kraft 10-15 år.
De görs vanligen upp av skogscentralerna eller skogsvårdsföreningarna. Skogsbruksplanen är en utredning
över fastighetens skogstillgångar. Den baserar sig på fältbesök och är knuten till kartdata. Den innehåller
beräkningar om avverkningsmöjligheter och rekommendationer beträffande skogsvårdsarbete och naturvård.
Företag och andra stora skogsägare använder GIS-baserade, kontinuerligt uppdaterade skogsbruksplaner eller
skogsinformationssystem. Detaljerade kartläggnings- och beräkningsfunktioner är centrala egenheter i dessa
system. Informationen om skogstillgångarna uppdateras kontinuerligt på basis av data som kommer från
fältet.
3.1.16 Virkesförsäljningsformer
I Finland kan skogsvårdsåtgärder eller virkesförsäljning förverkligas på flera olika sätt beroende på
förhållandena.
Vid rotköp säljer skogsägaren avverkningsrättigheterna på ett definierat område. Köparen får rätt att utföra
drivning i enlighet med överenskommelsen i avverkningskontraktet.
Vid leveransköp ansvarar skogsägaren för drivningen och levererar virket i stockform till vägkanten.
Vid fabriksleverans levereras det färdiga virket till stället där det ska användas. Detta används vanligen av
företag och Forststyrelsen.
Ett skogsserviceavtal är en överenskommelse om arbete som en skogsserviceproducent gör i skogsägarens
skogar. Servicen kan gälla virkesaffärer, skogsvård, skogsvårdsåtgärder, skogsbruksplanering och/eller
skogsrådgivning. Denna form av service kan erbjudas av t.ex. företag, föreningar och skogscentraler.
3.1.17 Skogsinventering, övervakning och utvärdering
Skogsforskningsinstitutet genomför en nationell skogsinventering genom att undersöka provytor med 10 års
intervall. Riksomfattande skogsinventering (Riksskogstaxeringen VMI) har gjorts sedan 1920-talet.
Strukturella drag som inverkar på den biologiska mångfalden och går att mäta har tagits med i de senaste
taxeringarna.
Skogsforskningsinstitutet samlar in statistik på nationell nivå om avverkning och skogsvårdsåtgärder i
ekonomiskogar.
De regionala skogscentralerna granskar kontinuerligt nivån och kvaliteten på avverkning och övriga
skogsvårdsåtgärder. Faktorer som granskas är bl.a. antalet naturvårdsträd, andelen död ved, vattendragens
skyddszoner, hur värdefulla livsmiljöer har skyddats och huruvida skogsbruket har åstadkommit skador på
det återstående virkesförrådet och jordmånen.
Skogsägarna har tillgång till den information som gäller deras egna fastigheter. Vidare informationsspridning
om individuella jordägare begränsas av datasekretesslagen.
Sida 10/46