Nytt i Norrskog nr 2 2011

En mEdlEmstidning från norrskog nummEr 2 2011 

vIktIG INFORmAtION Om GRANBARkBORREN | markägaren i fokus | 

SkOGSBRukSOmRåDEt – möjLIGhEtERNAS mötESpLAtS | gräddfil i skogsbeskattningen 

| SÄkRA LEvERANSER tILL NORGE | medlemserbjudande för 

den händige | SkOGS-Em I öStERSuND | stabilt resultat för norrskog 2010 

BIOBRÄNSLE – EN GOD AFFÄR 

NYtt 

i NORRSkOG 

ROStA SkOGEN 

– världen vänder blicken mot norr

Livet 

på landet 

kräver lite mer 

av dina 

försäkringar. 

Det är något speciellt med att bo på 

landet, särskilt när det kommer till försäkringar. 

Har du en lada eller ett stall på tomten? 

Några bilar och en traktor? Kanske lite mark och 

dessutom en hund eller en sällskapsget? 

Då har du en extra anledning att se till att du 

inte är över- eller underförsäkrad. Som en hjälp på 

vägen har vi samlat våra bästa tips och råd i en 

liten bok som du får helt kostnadsfritt. 

Kom in till oss och hämta den, eller läs om 

våra försäkringar på dina.se. 

Backe 0624-100 01 

Bjästa 0660-124 00 

Bredbyn 0661-442 14 

Myrviken 0643-101 15 

Nordingrå 0613-206 90 

Sollefteå 0620-215 00 

JiLU - Skog & Träcenter 

Kurser 

www.jilu.se 

Träteknik Introduktion 

Handhavande av snickerimaskiner och 

kännedom om trämaterialets specifika 

egenskaper. 

Datum måndag-fredag v15 2011 

Ramverkstimring (Timberframe) 

Ramverksproduktion, som en utveckling 

av företaget och en god affärsmöjlighet. 

Datum måndag-fredag v18-19 2011 

Rita i 3D CAD grund 

En utveckling av företaget och en god 

affärsmöjlighet. 

Datum måndag-fredag v37 2011 

Prospekt se www.jilu.se 

JiLU • TRÄ • Ösavägen 30 • 836 94 ÅS 

www.tre-ff.se 

Intresserade tar kontakt med: 

Gunilla Wallander 063-14 73 70 

gunilla.wallander@regionjamtland.se 

Jämtlands läns institut för landsbygdsutveckling ingår i Regionförbundet Jämtlands län 

SUBARU OUTBACK. 

SVERIGES MEST NÖJDA BILÄGARE * – ÅR EFTER ÅR. 

OUTBACK - BÄST I TEST 

mot Volvo XC70, publicerat i Expressen, 

KvP och GT april 2010. 

Mer standardutrustning Större och mer generösa utrymmen 

Permanent Mer standardutrustning 

4-hjulsdrift Lineartronic Större S och mer - ny generösa snålare automatlåda 

utrymmen 

20 Permanent kf 4-hjulsdrift i å h BLineartronic ä l ål - Bny snålare t automatlåda 

20 cm markfrigång och 

automatisk nivåreglering 

Bränslesnåla Boxermotorer 

Standardutrustning: 

• 2-zons klimatanläggning 

• Farthållare 

• Färddator och multiinformationsdisplay 

• Regnsensor 

• CD-växlare 

• Aluminiumsportfälgar 

• Xenon-strålkastare med 

strålkastarspolning 

• Automatisk nivåreglering 

Subaru Outback från 

295.900:- 

• 6 airbags och whiplashskydd 

• Bluetooth 

• AUX-ingång 

• Eljusterbar förarstol 

• VDC (antispinn, antisladd 

och traction control) 

• Hill Holder 

• Rattmonterade växelpaddlar (AT) 

• Eluppvärmda ytterbackspeglar och 

framruta i nederkant 

Hoting 0671-71 30 00 

Sollefteå 0620-599 50 • Storuman 0951-777 75 

• Läderklädd ratt och växelspaksknopp 

• Dragvikt B-kort 1.400-1.490 kg 

• Dragvikt E-kort 1.700-2.000 kg 

** 

Boxermotorer: 

• 3.6R, 260 hk (350 Nm) 

• 2.5i, 167 hk (229 Nm) 

• 2.0D Boxerdiesel, 150 hk (350 Nm) 

Bränsleförbr bl körn 6,4-10,0 l/100 km, CO 2 -utsläpp 167-232 g/km, Miljöklass Euro 5. Bilen på bilden är extrautrustad. * AutoIndex 2010 ** Eller vid 1500, 3000 och 4500 mil. 

en medlemstidning från norrskog 

din medlemstidning från 

skogsägarna norrskog 

Tel: 0612-71 87 00 

info@norrskog.se 

www.norrskog.se 

Ansvarig utgivare 

Anders Ohlsson, 

Informationschef Norrskog 

anders.ohlsson@norrskog.se 

Tel: 0612-71 87 40 

redaktion 

Petra Järnbert 

Redaktör/ADC Media 

petra.jarnbert@adc.se 

Tel: 070-262 91 95 

Nicklas Stavbom 

AD/ADC Media 

nicklas.stavbom@adc.se 

Tel: 0620-68 33 06 

Medarbetare 

Anders Ohlsson 

Nils Nilsson 

Björn Skogh 

Clas Tjäder 

omslagsfoto 

iStockphotos 

Tryck 

Ågrenshuset, Örnsköldsvik 

Upplaga 

20 000 

Annonsbokning 

Helena Norlin 

090-349 37 03 

helena.norlin@tntvb.se 

Susanne Västman 

090-349 37 02 

susanne.vastman@tntvb.se 

innEHÅll 

tAck för mig 

Efter nästan 20 år i föreningen så skriver 

jag nu min sista ledare i Nytt i Norrskog. 

Att välja ämne är inte så lätt då det 

har hänt så otroligt mycket under dessa år. 

Ändå ligger det nära till hands att reflektera 

över några skeenden som jag tror har 

varit och kommer att vara avgörande för 

Norrskogs utveckling. När jag nu lämnar 

Norrskog är det ett annat företag än det 

jag kom till 1992. Från att ha varit ett virkesförmedlande 

företag är Norrskog idag 

ett industriföretag med en omfattande såg- 

och hyvlerirörelse. Det är en utveckling 

som jag vet att en del har varit kritiska till, 

men som jag är övertygad om har varit den 

enda möjliga för att säkra 

medlemmarnas avsättning 

av timmer till rimliga 

priser. Under några års tid 

har vi fått se hur alltmer 

av sågverksproduktionen 

i Norrskogs verksamhetsområde har koncentrerats 

till några få aktörer. Det är ett 

skeende som vi förutsåg redan i början av 

2000-talet och som var ett av de starkaste 

motiven till att vi bildade NWP. En stark 

skogsägarägd sågverksindustri är ett måste 

för att ha inflytande över prisbildningen på 

timmer i framtiden. 

under min tid i föreningen har också 

råvarubalansen förändrats på ett påtagligt 

sätt. Tidigare virkesöverskott har förbytts 

till ett underskott med starkt ökad konkurrens 

om råvaran som följd. De senaste 

årens skenande virkespriser har naturligtvis 

gynnat skogsägarna, åtminstone på kort 

sikt. Men ska skogsägarna kunna vidmakthålla 

och utveckla en egen sågverksindustri 

med långsiktigt god betalningsförmåga 

för timmerråvaran, så måste man också 

medverka till att trygga råvaruförsörjningen 

INtRO: Norrskogs biobränsle – en kanonprodukt • Personalnytt 

• Skogens vatten – ny bok för skogsägare • En avverkning med 

guldkant • kraften i Norrland: Världen vänder blicken mot norr • 

Stabilt resultat för Norrskog 2010 Granbarkborre: Krisplan fastställd 

• Fråga Clas: En gräddfil i skogsbeskattningen för aktiva pensionärer 

marknad: Säkra leveranser till Norge • Medlemserbjudande för 

den händige • medlem: Ditt skogsbruksområde – möjligheternas 

mötesplats • Skogs-EM i Östersund • Utdrag ur kalendariet 

tILLSAmmANS 

ÄR vI StARkA 

3 

INtRO 

för denna. Klarar man inte det är jag rädd 

för att man förr eller senare landar i ett 

köparmonopol med allt vad det innebär för 

prisbildningen på skogsägarnas timmer. Det 

är lätt att förledas av våra konkurrenters 

budskap att skogsägarna gynnar sig själva 

och den bygd man lever i genom virkesleveranser 

till deras industrier. I verkligheten 

finns det bara en organisation som i grunden 

är skapad för att gynna skogsägarna 

vare sig det är i dag eller i framtiden, den 

egna skogsägarföreningen. 

Även om mycket har förändrats under 

mina år i Norrskog så gäller fortfarande en 

del gamla sanningar. Den 

kanske viktigaste av dem 

alla sammanfattas kort och 

gott i devisen ”tillsammans 

är vi starka”. Den är lika 

aktuell idag som när skogsägarrörelsen 

bildades även om det finns 

intressen som försöker få oss att tro annat. 

Att hålla ihop blir allt viktigare i en verklighet 

där maktkoncentrationen ökar och 

tendensen mot en monopolmarknad blir 

allt tydligare. En gång för alla, aktieägarintresset 

kommer aldrig att vara detsamma 

som skogsägarintresset. 

Med dom orden vill jag tacka för en fantastisk 

tid i Skogsägarna Norrskog och önska er all 

lycka i framtiden. 

Det här numret av Nytt i 

Norrskog går ut till samtliga 

skogsägare i vårt område. 

Om du inte redan är 

medlem kan du enkelt gå in 

på webben och teckna ditt 

medlemskap redan idag. 

www.norrskog.se 

nils nilsson 

Vd norrskog 

PEFC/05-38-104 

nytt i norrskog

4 

INtRO 

3 x norrskog och miljön 

Visste du att: 

1 

Norrskog transporterar årligen stora 

mängder gods på 

järnväg. Transporterna 

består av 

skogsråvaror till 

industrin i form 

av timmer, massaved, cellulosaflis samt 

olika typer av skogsbränslen. 

2 

En genomtänkt miljöprofil är en 

viktig del av Norrskog. Det sätter 

sin prägel på all verksamhet, 

från riktad miljöhänsyn i den enskilde 

medlemmens skogsbruk, till utarbetade 

riktlinjer för företaget inom olika verksamhetsgrenar.Inriktningarna 

säkerställs genom 

certifierade system 

enligt ISO 14001:2004 

och PEFC för miljön 

och ISO 9001:2000 för 

kvalitet. 

nytt i norrskog 

PEFC/05-38-104 

3 

Norrskogs Biobränsle hanteras 

vid sju terminaler. De två största 

är Hissmofors och Kramfors där 

material sönderdelas och lagras. Sönderdelning 

sker i en stationär anläggning i 

Hissmofors och i övrigt med mobila krossar. 

Vi arbetar i huvudsak med råa trädbränslen 

som biprodukter från sågverken 

och skogsbränslen. Våra 

kunder är främst 

värmeverk och 

kraftvärmeverk. 

personalnytt 

Daniel Andersson, 

ny skogsinspektor i Vilhelmina 

sedan januari. 

skogens vatten ny bok för skogsägare 

Sveriges fyra skogsägarföreningar 

har tillsammans tagit fram den första 

heltäckande boken om skogens 

vatten. 

Skogens vatten är skriven av författartrion 

Stefan Bleckert, Lennart 

Henriksson och Erik Degerman, som 

är några av Sveriges främsta experter 

på vattenvård i skogsmiljöer. För de 

illustrativa teckningarna svarar Rolf 

Pettersson och de har varvats med 

vackra och pedagogiska foton av olika 

fotografer. 

Vattenfrågorna blir allt mer aktuella, 

inte bara i Sverige utan också i ett 

globalt perspektiv. EU:s vattendirektiv 

Fredrik Alenius, ny skogsinspektor 

i Sundsvall. Fredrik kommer 

närmast från en tjänst som virkesköpare 

hos SCA. 

syftar till att alla Europas vatten ska ha 

en god ekologisk status år 2015. 

Skogens vatten fångar upp såväl de 

politiska ambitionerna som skogsägarnas 

egna ambitioner för att värna och 

vårda våra skogsvatten. 

Under våren 2011 kommer skogsägarföreningarna 

att ta fram ett studiematerial 

som bygger på boken Skogens 

vatten. 

här hittar du boken 

Skogens vatten kan beställas på 

www.norrskog.se. Boken kostar 150 kr 

för medlemmar i skogsägarföreningarna 

och 200 kr för övriga. 

13 000 

norrskog har 

13 000 medlemmar 

Och ÄR DÄR IGENOm 

EN vIktIG RöSt I 

SkOGSpOLItIkEN. 


Fram tills för sju år sedan var det 

uteslutande restprodukter från industrierna 

som utgjorde Norrskogs biobränsle. Först 

då började det bli intressant att också ta 

tillvara restprodukter från skogen. 

Det var Anders Lindberg själv som tog 

initiativ till att starta upp uttagen ur privatskogsbruket, 

året var 2004 och arbetsgivaren 

hette Såtab. 

– När Jämtkraft startade sin nya panna såg 

jag en möjlighet i att låta volymerna gå via 

oss, vi hade upparbetade affärsområden och 

bättre möjligheter att göra bra affärer än 

den enskilde skogsägaren, säger Anders. 

Fortfarande är det biprodukter från skogsindustrin 

som utgör merparten av Norrskogs 

bioenergi, men grotuttagen ökar 

stadigt och arbetet med att förbättra energivärdet 

i skogsbränslet har slagit väl ut. 

På bara ett par år har Norrskogs inmätta 

volym av grot ökat från 14 200 m 3 f till 43 

300 m 3 f, och torrhalten har under samma 

period ökat med tio procent. 

– Hanteringen kring groten har gått väldigt 

smärtfritt, idag är vi välorganiserade med 

en deltid i varje distrikt som ansvarar för 

grothantering. Ytterligare värt att nämna i 

dessa tider är att granbarkborren bara går 

på stamved, den kommer alltså inte att 

ha någon inverkan på uttag av grot, säger 

Rikard Lundström, bioenergiutvecklare på 

Norrskog. 

Bara i skogen finns det potential att öka 

volymerna med 3-5 terrawattimmar per 

år när förbrukningen ökar och Anders 

Lindberg är mycket optimistisk när han 

fäster blicken några tiotal år fram i tiden. 

– Vi verkar på en stabil och stadigt växande 

marknad som är ganska okänslig 

för prishöjningar. Våra kunder har minst 

5 

INtRO 

BIOBRÄNSLE 

– ett miljömässigt nollsummespel 

På bara tio år har priserna på biobränsle tredubblats. 

– norrskogs biobränsle är en kanonprodukt, inte bara för att biobränsle i sig bidrar till en enorm miljöförbättring, det 

innebär också väldigt goda affärsmöjligheter, säger norrskogs anders lindberg, produktionsansvarig för biobränsle. 

historia: Norrskogs biobränsle 

• När boardsfabriken i Pilgrimsta lade ner 

tidigt 1980-tal fick sågverksföreningen 

lokalt bekymmer att hitta avsättning för 

sina restprodukter, spånet. 

• För att samordna avsättningsmöjligheterna 

bildas Såtab i mitten av 1980-talet. 

• Jämtkraft är tidigt ute med att använda 

biobränsle och blir en stadig kund. 

• I slutet av 1990-talet köper Norrskog 

sina första aktier i Såtab som då samägs 

På bara ett Par år har norrskogs inmätta volym 

av grot ökAt FRåN 14 200 m 3 F tILL 43 300 m 3 F, 

och torrhalten har under samma Period ökAt 

mED tIO pROcENt. 

av Jämtlamell, Gällösågen, Norrskog och 

Camfore. 

• Norrskog förvärvar Camfore 2004 och 

blir majoritetsägare i Såtab. 

• När Jämtlamell säljer sina aktier 2007 

står Norrskog som ensam ägare till dotterbolaget 

Såtab. 

• 2010 infusioneras Såtab i Norrskogs virkesavdelning, 

det innebär stora samordningsvinster, 

både vad det gäller logistik 

och administration. 

ett års framförhållning i sina beställningar 

vilket ger oss utrymme att arbeta 

långsiktigt. Råvarubasen är god, i form 

av våra egna industrier och skogsägare, 

säger han. 

Norrskogs virkesavdelning 

levererar biobränsle i form av: 

• Spån 

• Bark 

• Justerrester 

• Torrflis 

• Stamvedsflis 

• Sönderdelad grot 

• Osönderdelad grot 

• Trädelar 

• Stubbar 

nytt i norrskog

6 

kRAFtEN I NORRLAND 

Biomassa, till exempel produkter 

från skogsindustrin tas tillvara… 

norra sverige har goda möjligheter att spela en avgörande roll i utvecklingen av ny teknik för förädling av vår 

skogsråvara till gröna bränslen och kemikalier. det anser anders nordin som är professor i energiteknik och 

initiativtagare till bioendev. 

En omställning till förnyelsebara energislag 

är absolut nödvändig, kring det 

råder det stor enighet. Men tillgången på 

biologisk råvara är inte oändlig. 

– Det är därför av yttersta vikt att utveckla 

teknik som gör att man kan få ut mer 

energi ur samma mängd biologisk råvara, 

säger Anders Nordin. 

Och precis det har han ägnat sig åt större 

delen av sitt yrkesverksamma liv. 

För knappt tio år sedan gjorde han tillsammans 

med några kollegor ett studiebesök i 

Holland. 

– Vi var där för att vi höll på att utreda hur 

man billigast och effektivast gör drivmedel 

av biobränsle. I samband med detta besök 

fick vi ta del av resultat från holländarnas 

första torrifieringsförsök. På stående fot 

gjorde vi bedömningen att det här var rätt 

väg att gå, berättar Anders Nordin. 

Väl hemma igen ställde de sig frågan: ”Hur 

ska vi utifrån de här idéerna och resultaten 

se om vår svenska biomassa kan få 


…biomassan rostas 

till ett kaffeliknande 

pulver… 

samma effekt och hur kan vi producera ett 

grönt kol så billigt och energieffektivt som 

möjligt? 

– Efter ett antal inledande försök såg det 

mycket positivt ut och vi bedömde att det 

skulle ta tre år att ta fram förutsättningarna 

för torrifiering, alltså rostning och ytterligare 

tre år att demonstrera teknik för drivmedel 

och kemikalier. Nu är vi halvvägs, 


Rostningsprocessen sträcker sig egentligen 

hundra år tillbaka i tiden eftersom processen 

liknar den man använder sig av när 

man rostar kaffe, säger Anders Nordin. 

Torrifiering innebär att biomassa, till exempel 

gallrings- och röjningsved, rostas vid 

250—300 grader i syrefri miljö. 

– Fördelarna med att rosta råmaterialen 

är flera, bl a att materialen blir hyrdofoba, 

alltså vattenavvisande, vilket innebär att 

man kan förvara det helt öppet utomhus. 

Vid försök har det så gott som helt motstått 

vatten motsvarande 24 dygns oavbrutet 

…pulvret förbränns i en 

flödesreaktor, syntesgas 

bildas… 

ösregn, berättar Anders Nordin. Dessutom 

förbättras hanterings och transportegenskaperna 

på flera olika sätt. 

För att minimera råvaru- och hanteringskostnaderna 

ska torririeringsterminalerna 

därmed förläggas nära biomassan. 

Inom tio år tänker sig Anders Nordin att 

det står mellan fem och tio anläggningar i 

Norrlands inland. 

– I ett andra steg bör sedan den torrifierade 

råvaran vidareförädlas i större centraliserade 

bioraffinaderier via s k förgasning 

och förvätskning till gröna drivmedel och 

kemikalier med högre förädlingsvärde och 

med, de ökande oljepriserna, god ekonomi 

på sikt. En stor marknad väntar för det 

gröna kolet redan i dag, i och med starka 

drivkrafter att ersätta kol, gas och olja i 

stationära anläggningar. 

För att förstå potentialen i det gröna 

kolet gör vi en snabb jämförelse med 

pellets. 


…slutprodukten blir via 

förvätskning syntetiskt 

drivmedel. 

fördelen med att rosta svensk skog 

DEt GRöNA kOLEt ÄR NÄStAN DuBBELt Så 

ENERGItÄtt SOm pELLEtS, det vill säga grönt 

kol har en densitet som är sju gånger högre 

än flis, och dessutom billigare för slutkunden 

än Pellets. 

Av logistikskäl levereras redan i dag en 

stor del av biomassa till storkunder i 

form av pellets. Det gröna kolet är nästan 

dubbelt så energitätt som pellets, det vill 

säga grönt kol har en densitet som är sju 

gånger högre än flis, och dessutom, på 

grund av transport och hanteringsfördelarna, 

billigare för slutkunden än pellets. 

– De senaste 30 åren har det byggts ungefär 

500 fabriker i världen som tillverkar 

pellets. I dessa kan man lika gärna 

(eller hellre) ta fram grönt kol. Om vi 

tar klimatmålen på allvar är vår bedömning 

att produktionen av grönt kol raskt 

kommer att bli betydligt mycket större 

BioEndev är ett utvecklingsbolag 

som avknoppats från Umeå 

universitet. 

I dag ägs BioEndev av Övik Energi, 

Umeå Energi och forskare vid 

Umeå universitet. 

– Vi såg potentialen i att bibehålla 

idéerna i regionen för att 

kommersialisera dem här, säger 

Anders Nordin. 

än dagens pelletsproduktion, säger Anders 

Nordin. 

En hel värld följer utvecklingen inom torrifiering 

med stor nyfikenhet. 

– Hittills ser allting väldigt bra ut. Ett 

flertal internationella aktörer tävlar om att 

hinna först. Här hemma har pilotanläggningen 

i Umeå har varit i drift tre år och 

parallellt bygger Metso tillsammans med 

Övik och Umeå Energi en anläggning i 

industriell skala i Örnsköldsvik som skall 

vara i drift nästa år. Sedan återstår ”bara” 

att visa hur man utvinner drivmedel ur 

det gröna kolet. Vi är på rätt god väg, 


7 

kRAFtEN I NORRLAND 

Stabilt 

resultat 2010 

för Norrskog 

norrskog redovisar ett starkt 

bokslut 2010, såväl i den 

ekonomiska föreningen som 

i koncernen med sågverk och 

hyvlerier. 

Rörelseresultatet efter finansiella 

poster är för föreningen 66 (281) 

Mkr och i koncernen 95 (-5) Mkr. 

Föreningens rörelseresultat 2009 

innefattar en reavinst vid internförsäljning 

av skog om 249 Mkr. 

En kraftigt ökad virkesfångst om 

1 443 300 (1 189 000) m3f och en 

positiv prisutveckling för trävaror 

under en del av året har bidragit 

till det goda resultatet. 

– Det känns mycket bra med 

det här fina resultatet 2010 efter 

ett par svaga år i samband med 

finanskrisen. Nu kan vi konsolidera 

föreningen och återfå den ekonomiska 

stabilitet vi i Norrskog varit 

vana vid, säger ordförande Gunnar 

Heibring. 

Kontrakteringen av avverkningsuppdrag 

har varit mycket bra och 

Norrskog har idag ett väl balanserat 

lager. 

– Ett tillräckligt stort rotstående 

lager ger bra förutsättningar då 

det underlättar planering av kommande 

års produktion, menar vd 

Nils Nilsson. 

Försäljningen av biobränslen har 

ökat då vintrarna varit kalla och efterfrågan 

på bränsle hög. Uttagen 

av skogsbränslen har fördubblats 

under 2010, och förväntas öka 

med ytterligare 30 procent under 

2011. Hanteringen av sortimentet 

biobränsle sker nu inom Norrskogs 

virkesavdelning sedan man 

övertagit verksamheten från det 

dotterbolag som tidigare hanterat 

sortimentet. 

AndErs oHlsson 

nytt i norrskog

8 

mARkÄGAREN I FOkuS 

”det mesta 

går att lösa” 

avverkningar är vardagsmat för mattias oderstål, han arbetar som skogsmaskinförare 

för hambergs åkeri i södra lappland. 

men för många markägare är slutavverkningen en stor händelse i livet. 

– vi försöker vara lyhörda för det och möta markägaren som den uppdragsgivare 

han eller hon faktiskt är, säger mattias oderstål. 

En slutavverkning går sällan markägaren 

obemärkt förbi. 

För någon är det lite av en högtid. 

För en annan är det ett smärtsamt farväl 

till skogen man sprungit i sen barnsben. 

Ett farväl till träden som den bortgångna 

föräldrageneration en gång planterade. 

Det är mer regel än undantag att skogsägaren 

gör ett besök i skogen i samband 

med en slutavverkning. 

– Vi har en policy att bemöta markägarna 

som våra uppdragsgivare och med 

dagens maskinpark kan den som vill gärna 

åka med en sväng. Många har svårt att 

föreställa sig tekonologin i maskinerna 

idag. Ofta innebär mötet att vi får en mer 

detaljerad bild av hur skogsägaren vill 

ha det. Och vi försöker alltid tillmötesgå 


arbetet som skogsmaskinförare är ensamt 

Så mARkÄGARENS BESök ÄR Ett vÄLkOmmEt 

INSLAG I mAttIAS ODERStåLS vARDAG. 

markägarens önskemål, det mesta går att 

lösa. Det kan vara en stig som leder till en 

badplats som man vill bevara, eller träden 

kring en koja, säger Mattias. 

Mötet i skogen är också ett bra tillfälle att 

i förväg förklara slutresultatet. 

– Vi förklarar vad det är för skillnad på 

apteringen, hur vi väljer vad som ska bli 

massaved och vad som ska bli timmer. 

Vi får också tillfälle att reda ut begreppen 

kring miljöhänsyn, där har ju vi det 

yttersta ansvaret för att det blir riktigt i 

skogen, annars får vi skogsstyrelsen på oss, 

säger Mattias. 

Arbetet som skogsmaskinförare är ensamt 

så markägarens besök är ett välkommet 

inslag i Mattias Oderståls vardag. 

– Många är oroliga att de är i vägen eller 

att de tar upp dyrbar tid, men rast ska man 

ändå ha. Och mötet blir oftast lite bättre 

om markägaren hör av sig i förväg, då kan 

vi anpassa rasten och bjuda på lite kaffe, 

säger Mattias. 

När Ernst Nyberg från Västra Gafsele ut- 


tomas örnfjäll, skördarförare 

hambergs Skogsentreprenad 

anför Åsele nyligen gjorde en slutavverkning 

på runt tio hektar på Valvattenberget 

var det just Hambergs åkeri som fanns på 

plats. 

– Jag fick meddelande från inspektorn i 

Vilhelmina att de skulle börja avverka så 

jag travade bara ut i skogen. I vanliga fall 

avverkar jag själv men i den här bergiga 

terrängen hade jag fått hålla på i en evighet, 

säger Ernst Nyberg. 

han tillhör den skara skogsägare som 

har vemodet närmast till hands vid en 

avverkning. 

– Det är ju mina berg allihop, och där 

sprang jag med bössan som skolpojke. 

Skogen var gammal redan då, jag vet 

att det inte är något att spara, att det är 

matttias Oderstål till höger är skogsmaskinförare 

på hambergs åkeri. 

bättre att avverka men nog svider det lite 

i hjärtat när man ser skogen försvinna. 

Och det går ju så fruktansvärt fort, säger 

Ernst. 

När Ernst Nyberg kom ut i skogen 

var det Mattias Oderstål som tog emot 

honom. 

9 

mARkÄGAREN I FOkuS 

Ernst Nyberg 

– Vi gick in och kokade en kopp kaffe 

och pratade en stund. Ernst lever ju för 

skogen, och det kändes faktiskt som att 

det blev ett positivt möte, säger Mattias. 

– Ja herregud vilket trevligt gäng, och ett 

fint jobb har de gjort, säger Ernst. 

nytt i norrskog

10 

mARkNAD 

norrskog var den självklara samarbetsparten när norska Xl bygg vann nccs upphandling att leverera målad 

och brandskyddsimpregnerad ytterpanel till ett stort byggprojekt i centrala trondheim. 


”NWp håller alltid sina leveranstider” 

XL Bygg är norsk kedja av 54 medlemsägda 

byggvaruhus. 

– Vi har samarbetat med NWP i snart 

tjugo år. Förutom att grundkvaliteten 

alltid överensstämmer med våra 

förväntningar håller NWP alltid sina 

leveranstider vilket är helt avgörande 

när man som vi levererar direkt till en 

byggarbetsplats. Det ställer höga krav 

på logistiken när dyr arbetskraft finns 

på plats, säger XL Byggs nytillträdde 

säljchef, Knut-Erik Sundsvold. 

Det specifika projektet heter Myspace, 

ett studentboende ritat av det spanska 

arkitektteamet Murado, Elvira and 

Krahe. 

– Myspace har en väldigt speciell 

konstruktion med trästomme, vilket är 

många gånger blir det ett StöRRE LASS mED 

tRÄ tILL Ett LItEt BYGGE ÄN tILL Ett StORt, 

eftersom det stora bygget till stora delar 

utgörs av betong. det tål att tänka På 

ganska ovanligt för höga hus i tätortsbebyggelse. 

NWP levererar samtliga 

trävaror till projektet. Ytterväggar och 

lofttak är brandskyddsimpregnerade av 

Woodsafe i Västerås och sedan grundade 

och täckmålade hos oss i Hammerdal, 

berättar Ola Wilhemsson, kundansvarig 

säljare på NWP. 

Huvuddelen av NWP:s ytterpanel kommer 

från sågen i Sikås och består av gran 

av bättre kvalitet. 

– Grundad och täckmålad panel har 

länge funnits i vårt sortiment, men 

vi märker en allt större efterfrågan på 

ytterligare förädling i form av brandskyddsimpregnering. 

Det har att göra 

med skärpta normer för offentligt byggande, 

inte minst i Norge, berättar Ola 

Wilhelmsson. 

överhuvudtaget är kvalitetskraven 

höga på den norska marknaden. 

myspace, trondheim. 

Ola Wilhelmsson har arbetet som säljare på NWp i 7 år. 

han är kundansvarig för ett hundratal norska kunder från norr till söder. 

I ett norskt bostadsområde ser man 

sällan två hus som är likadana. Lägg 

till det ”hyttan”, den norska versionen 

av sommarstuga som många gånger är 

mer påkostad än det vanliga året runt 

boendet. 

Snickarglädjen har kommit att bli lite av 

landets signum. 

– Vi säljer mycket till norsk bygghandel, 

ur det perspektivet är XL Bygg är en 

typisk NWP-kund. Slutkunderna är små 

och medelstora byggföretag och privatpersoner. 

Många gånger blir det ett 

större lass med trä till ett litet bygge än 

till ett stort, eftersom det stora bygget 

till stora delar utgörs av betong. Det tål 

att tänka på, säger Ola. 

Den geografiska närheten gör Norge 

till en viktig marknad främst för NWP:s 

sågar i Sikås och Hissmofors. 

– Transporter är så kostsamma idag att 

det gäller att vara lite av en specialist 

på det området också, logistiken är ett 

område vi hela tiden arbetar med att effektivisera, 

säger Ola. 

Förutom till bygghandeln säljer NWP 

också en hel del virke till norsk takstolsindustri. 

PETrA JärnbErT 

11 

mARkNAD 

Medlemserbjudande 

för den händige 

nWP hammerdal erbjuder en 

snygg, högkvalitativ och billig 

ytterpanel till medlemmar i 

norrskog. 

panelen som erbjuds är en så kalllad 

Enkelfaspanel i dimension 22x145 

i gran som monteras liggande. Panelen 

bygger 129 mm och det går åt 7,8 lpm 

per m 2 . Minsta beställning är 500 lpm 

(65m 2 ). 

Priset med en standard grå alkydolje 

grundning är 13,50kr/m inkl. moms 

(ca 30 procent billigare än bygghandeln) 

alternativt med en faluröd 

grundning som är övermålningsbar 

även med en slamfärg för 14,00kr/m 

inkl. moms. Tillval finns av en täckstrykning 

i valfri NCS-kulör (normalt 

brytbar) för 4kr/m inkl. moms, 

täckstrykning gäller endast standard 

grå kulör. 

Beställningsfristen är 17 maj (för att 

fira våra vänner och kunder i Norge). 

Beställs från 

annette.wennerberg@norrskog.se 

alt. telefon 0644-10190 

(normal kontorstid). 

Panelen kan hämtas ut antingen på 

hyvleriet i Hammerdal eller Krokom, 

eller på Norrskogs Biobränsleterminal 

i Kramfors och faktureras medlemmar 

på 30 dgr netto. För att inte störa vår 

vanliga produktion och utlastning kan 

panelen hämtas ut måndag 13 juni 

mellan kl. 7 och kl. 17. Annan tid 

enligt överenskommelse. 

nytt i norrskog nytt i norrskog

12 

GRANBARkBORRE 

viktig information 

om granbarkborren i norrskogs område 


rapport den 11 mars 2011 

vad gör 

Norrskog? 

Granbarkborrens spridning 

Sedan tidigare vet vi att det finns stora skador i 

främst Medelpad, Ådalen samt i Tåsjö-området 

i Strömsunds kommun. De senaste rapporterna 

från slutet av v.10 visar efter genomförda flygningar 

av oss och andra att det också finns skador 

utanför bekämpningsområdet i ett område 

från västra delen av Storsjön upp mot Föllinge 

och Hammerdal. Väster därom verkar skadorna 

i dagsläget vara mer begränsade. I området 

Strömsund och upp till Tåsjö och ner till Backe 

finns flera områden med större skador. 

Flyg- och markinventeringar 

Det vi gör just nu är att få till ytterligare en 

flyg- och markinventering av läget. Skogsstyrelsen 

kommer att förse oss med en datautsökning 

på de mest sannolika angreppsområdena inom 

bekämpningsområdet, men även i de delar av 

Jämtland där man nu sett angrepp. Utifrån detta 

kommer sedan flygrutter att upprättas på bästa 

ekonomiskta sätt. Flyg- och markinventering 

planeras starta 14 mars och vara klara inom 2 

veckor. 

Bekämpningsorganisation 

Vi kommer även att bilda s.k. Granbarkborreteam 

på SBO-nivå (enligt samma modell som 

Södra använde efter stormen Gudrun). Teamens 

uppdrag är att informera om granbarkborrens 

spridning, ge handfasta tips om åtgärder, samt 

samla in data från plast- och fångsvirkesfällor ute 

i fält. Granbarkborre-teamen kommer att bestå 

av en distrikts- och SBO-ansvarig inspektor, 

samt SBO- ansvariga som råden utser. 

Vi kommer att hålla möten med grupperna 

under v 11 och 12. Om du som markägare 

har frågor eller information att ge, vänligen 

kontakta någon av medlemmarna i teamet i ditt 

SBO. 

100 kontrollfastigheter 

Vi har valt ut kontrollfastigheter där markinventering 

kommer att göras. Syftet är att från 

marken se hur skadorna ser ut och beskriva 

en ”medelfastighet” för hur det kan se ut i de 

olika områdena, samt se omfattningen av skador 

i kubikmeter. Omkring 100 fastigheter med 

mångbruksplan hos Norrskog ingår i inventeringen. 

Dessa är fördelade på SBO:n inom 

bekämpningsområdet och inom Östersunds, 

Krokoms och Strömsunds kommun. 

Bekämpningsplan 

Norrskog har utarbetat en bekämpningsplan för 

hanteringen av granbarkborren. Dokumentet 

kommer att tjäna som ett verktyg och bland 

annat visa Norrskogs åtgärder mot granbarkborren. 

En kortversion kommer att finnas på 

Norrskogs hemsida. Vi kommer kontinuerligt 

att uppdatera skadeläget och informera om detta 

på en speciell flik på hemsidan. 

vad kan du göra? 

Det kanske allra viktigast är att du som markägare 

är ute och aktivt ser över din fastighet. 

Titta speciellt i hyggeskanter, gammal granskog 

och i sena gallringar i granskog, just där 

bedömer vi att risken är störst för att skador av 

granbarkborren. Rapportera dina observationer 

till din inspektor eller till de granbarkborreteam 

som finns i ditt SBO. 

Som läget ser ut just nu är det ytterst viktigt 

att man följer de råd som vi och Skogsstyrelsen 

med flera ger om bekämpning av granbarkborren 

för att vi snarats möjligt ska få ner skadorna 

på en acceptabel nivå. Risken är annars mycket 

stor att skadorna ökar i omfattning och att det 

då tar många år innan hotbilden är över. 

13 

GRANBARkBORRE 

nytt i norrskog nytt i norrskog 

Björn Skogh 

vi kommer 

även att bilda 

så kallade 

GRANBARk- 

BORRE-tEAm 

på SBO-NIvå, 

enligt samma 

modell som 

södra använde 

efter stormen 

gudrun 

vädjan 

För att underlätta 

för Norrskog i samband 

med kommande avverkningar 

till följd av stora 

skador av granbarkborre, 

vädjar jag till alla 

markägare att informera 

sin vägförening om den 

allvarliga situationen. 

När det väl är dags att 

avverka har vi ingen tid 

att förlora på den här 

typen av processer. 

PEr-Erik Eriksson, 

rAgUndA sbo

14 

EkONOmI 

Aktiv pensionär 

– en gräddfil i skogsbeskattningen 

hur är det möjligt? Jo, den som är pensionär 

och lägger några år på att vara företagare, 

kan ta ut en inkomst från sitt företag utan att 

behöva betala egenavgifter eller pensionsavgifter 

som andra företagare gör på sina 

årsresultat. Hela intäkten blir lön. Ett förhöjt 

grundavdrag tillsammans med jobbskatteavdrag 

för pensionärer som bedriver aktiv 

näringsverksamhet ger i slutänden en mycket 

större utkomst. 

En aktiv näringsidkare, några år äldre än 65 

år som säljer virke, får lägre skattekostnader 

på intäkterna därifrån än tidigare i mannaminne. 

Räkneexempel: 

skogsintäkt 

300 000 kr 


Fråga 

Clas 

arne, 74 år, undrar: 

kan jag ta ut ett förskott på en avverkning 

och ge bort pengarna till mina 

barnbarn? 

Arne: Jag tänkte sälja en avverkning på min 

fastighet för 300 000 kr. Kan jag ge bort 

100 000 kr var till mina tre barnbarn. Behöver 

Skattekostnaderna blir på så sätt lägre än 

för barn som tar över fastigheten och lägre 

än reavinstskatten skulle vara om du sålde 

fastigheten. Nyheten är att det numera är 

stor skillnad på skattekostnaden beroende på 

om du är aktiv företagare eller passiv, och 

samtidigt pensionär. 

Tidigare var det bara genom att spara räntefördelning 

och deklarera skogsintäkter i inkomstslaget 

kapital som det gick att komma 

ner i så låg skattekostnad som 30 procent på 

en viss andel av intäkterna. Det går fortfarande 

bra att göra så, men det finns ännu bättre 

sätt för just pensionärer. 

S.löneskatt/P.avg 24,26% 10,21% 

Kommunalskatt 34% 34% 34% 

Statlig skatt 20% 

Eventuell värnskatt 5% 

1. vanlig ung/ 

medelålders 

skogsägare med 

tjänsteinkomst, 

utan räntefördelning: 

Sparad räntefördelning -300 000 kr 

Kapitalskatt 30% 

de betala någon skatt, och hur blir det för mig 

när jag har gett bort pengarna som kom från 

avverkningsrätten? 

Clas: Ja det kan du. Dina barnbarn behöver 

inte betala någon skatt alls på pengarna, de kan 

bara tacka och ta emot. 

Du får däremot ta upp skogsintäkten i din deklaration 

nästa år och det gäller att du har kvar 

till skattekostnaden som kan bli mellan 80 000 

kr och 200 000 kr. Det är alltså bra om du tar 

ut lite mer eller ge bort lite mindre av pengarna 

från avverkningsrätten så att du har åtminstone 

till skatten kvar själv. 

Arne: Skillnaden är stor mellan 80 000 kr och 

200 000 kr. Hur ska jag kunna veta hur mycket 

skatt det blir? 

Clas: Det beror på ditt utgångsläge efter fjolårets 

deklaration och om du fortfarande är aktiv 

2. vanlig skogsägare 

med 

tjänsteinkomst, 

som har sparat 

räntefördelning 

3. Aktiv 65 årig 

skogsägare med 

folkpension 

Det här innebär 

alltså att den som är 

aktiv skogsbrukare 

och skogsägare har 

möjlighet att ta 

fram inkomster i sin 

näringsverksamhet till så låg beskattning att 

de kan strunta i att nyttja räntefördelningen 

nu och hellre spara på den. 

Dagens förutsättningar för aktiva företagare 

i pensionsålder att komma ner i riktigt låg 

beskattning blir särskilt gynnsamt för skogsägare 

som ju ofta kan välja när de ska ta ut 

intäkterna. 

Grundavdrag Ja Ja Ja 

Jobbskatteavdrag Ja Ja Ja 

Skatt: -193 000 kr -90 000 kr -102 000 kr -86 000 kr -24 000 kr 

Kvar: 107 000 kr 210 000 kr 198 000 kr 214 000 kr 

Fotnot: Observera att detta är ett räkneexempel, individuella förustättningar göra att resultatet ser annorlunda ut. 

skogsföretagare. Men kort sagt kan du ge de tre 

barnbarnen drygt 70 000 kr kvar om du sköter 

skogen själv medan de bara skulle haft 35 000 kr 

kvar om de hade sålt samma avverkning själva. 

Om du tar fram skogsintäkter som inkl. din 

pension hamnar under brytpunkten (372 100 

kr) blir skattekostnaden omkring 26 procent. 

Om du i stället hade gett bort själva avverkningsrätten 

till barnen skulle barnens skogsintäkt 

om 300 000 kr först reducerats till 240 000 kr 

med löneskatt. Därefter skulle resten hamna 

över annan inkomst och troligen beskattats med 

ca 50 procent. 

läs MEr oM AkTiV PEnsionär oVAn. 

Har du en fråga till Clas Tjäder? 

Maila den till info@norrskog.se 

Skriv Fråga Clas på ämnesraden 


skogsägare 

med folkpension 


skogsägare utan 

några skogsintäkter 

alls som bara rensar 

bort 300 000 gamla 

expansionsfonder 


vilka möjligheter ser du med skogsbruksområdet 

som fysisk mötesplats? 

– Skogsbruksområdet är den minsta och 

närmaste medlemsdemokratiska enheten. 

Där har medlemmarna stora möjligheter 

att styra verksamheten. Är du intresserad 

av olika specialsortiment? Initiera 

ett studiebesök och kurser på området. 

Är du intresserad av jaktturism? Bjud in 

en företagarcoach. Är du mer intresserad 

av socialt umgänge och erfarenhetsutbyte, 

varför inte ordna en skördefest eller en 

studiecirkel? 

Som aktiv medlem i ett skogsbruksområde 

har man möjligheter till lokal politisk 

påverkan tillsammans med LRFs kommungrupper. 

hur skiljer sig den fysiska mötesplatsen 

från den virtuella? 

– Fysiska mötesplatser är en grundbult i de 

flesta former av utbildning och skogen är 

ett oslagbart pedagogiskt verktyg för skoglig 

utbildning. Samtidigt är jag imponerad 

över hur långt till exempel Linnéuniversitetet 

kommit i utvecklingen av distansutbildningar 

med hjälp av webben. Det 

ena utesluter inte det andra, skogsägare är 

olika, därför ska vi erbjuda olika sorts mötesplatser. 

Generellt upplever jag personlig 

påverkan som väldigt effektivt när det gäller 

utbildning och rådgivning. 

När man bjuder in till en utbildning kan 

man annonsera, göra utskick, affischera 

eller skicka mail, men inget är så effektivt 

som personlig påverkan, ett telefonsamtal 

från någon man litar på kan göra hela 

15 

DItt SBO 

Skogsbruksområdet 

– möjligheternas mötesplats 

naturliga möten i vardagen blir allt färre men aktiviteterna i almanackan blir fler och fler. 

tempot ökar och tidspressen hårdnar. 

nytt i norrskog bad marianne eriksson reflektera över skogsbruksområdet som lokal mötesplats. 

marianne Eriksson var nationell 

projektledare för Kraftsamling Skog, 

nu leder hon det nya projektet Krafthandling 

Skog. I större delen av sitt 

yrkesverksamma liv har hon arbetat 

med information och utbildning för 

skogsfolk. 

skillnaden när det gäller att få folk att ta 

steget över tröskeln. 

Och något vi många gånger försummar är 

en uppföljande personlig kontakt. Säg att 

någon gått en kurs i röjning. Personen i 

fråga är säkert jättepeppad och taggad när 

han eller hon går därifrån. Efter ett par 

veckor rinner det hela ofta ut i sanden om 

man inte får ytterligare en liten puff. Det 

kan räcka med ett telefonsamtal. 

Är vi bra på att mötas, kan vi bli 

bättre? 

Visst kan vi utveckla våra möten. 

Med enkla medel kan man ge alla närvarande 

bättre möjligheter att delta aktivt 

och föra fram sina synpunkter. Det 

kan till exempel handla om möblering av 

lokalen, att hellre sitta kring små bord än 

på raka rader där man bara tittar varandra i 

nacken och lyssnar. 

Under mötets gång kan man sedan bryta 

med jämna mellanrum för samtal och 

diskussioner kring det lilla bordet. I en 

skogsägarförening är allas röster viktiga, det 

är ju liksom själva poängen och mervärdet 

med föreningen. 

Det finns forskning som visar att fysiska mötesplatser är viktiga för demokratiska samhällen. Enligt Robert Putnam, professor 

i statsvetenskap vid Harvard University består socialt kapital av deltagande i föreningsliv, normer att ömsesidigt hjälpa 

varandra och mellanmänsklig tillit. Putnam anser att sociala engagemang, föder politiskt engagemang, vilket ger större 

insikt och förtroende för det politiska livet och samhällets organisering. 

nytt i norrskog

16 

DItt SBO 

”jag blir inspirerad att bli mer aktiv i mitt 

skogsbrukande när jag deltar i de aktiviteter som 

skogsbruksområdet ordnar” 

På följande tre sidor har vi bett samtliga ordföranden i norrskogs 16 skogsbruksområden svara på frågan: 

vad betyder skogsbruksområdet som lokal mötesplats för dig, som medlem, som ordförande och som skogsägare? 

vi bad dem tänka stort och smått. 

Erik Gudmundson, östersund sbo 

Skogsbruksområdet är den naturliga kanalen 

för information mellan skogsägarna 

i ett geografiskt område och föreningen. 

Det gäller information i båda riktningarna. 

Vi som medlemmar i en skogägarförening 

har en stor fördel här jämfört med den som 

valt att stå utanför. I den situation som vi 

nu står inför med risk för stora angrepp av 

granbarkborren, har vi i skogsbruksområdena 

redan en färdig organisation som kan 

användas vid informationsspridning om 

läget. Det känns för övrigt tryggt att föreningen 

har initiativet och ligger före övriga 

aktörer i en fråga som riskerar bli väldigt 

besvärlig för många skogsägare. 

Erik öhlén, Indalen sbo 

För att skogsbruksområdet ska fortsätta vara 

en intressant mötesplats är det viktigt att vi 

ser alla olika sorters skogsägare. Själv har jag 

varit med i många år och anser mig ha en 

god skogskännedom men jag blir fortfarande 

väldigt inspirerad att bli mer aktiv i mitt 

skogsbrukande, när jag deltar i de aktiviteter 

som skogsbruksområdet ordnar. Jag hoppas 

att fler känner så och jag hoppas att vi kan 

ge våra unga, nya och blivande skogsägare 

den typen av inspiration. Vi har en massa 

kunskap att erbjuda och vi strävar hela tiden 

efter att dela med oss av den på ett bra sätt. 


5 

Göran Espmark, Strömsund sbo 

En medlemsägd förening som Norrskog har 

en fördel som de andra virkesuppköparna 

inte har, nämligen skogsbruksområdet. 

Skogbruksområdet förenar privata skogsägere 

där du som skogsägare vet att föreningen 

jobbar för ditt bästa. Skogbruksområdets råd 

är sammansatt av ett antal valda Norrskogsmedlemmar 

och är föreningens lokala 

representanter mot medlemmarna. De arrangemang 

som rådet anordnar ger värdefull 

information i aktuella ämnen, ger tillfälle till 

samhörighet och intressanta meningsutbyten 

bland föreningens medlemmar, samt ger rådet 

och mig som ordförande ett bra tillfälle 

att få kontakt med områdets medlemmar 

och skogsägare. 

Gunnel hennebo, Berg sbo 

För mig som kvinna och skogsägare har 

Norrskog varit en kunskapsbank, jag har 

fått tips på utbildning jag behövt för skötseln 

av min skog och jag ingår i kvinnliga 

nätverk. Skogen är inte bara sågtimmer 

och massa – för mig har skogen också ett 

väldigt stort värde för mitt välbefinnande. 

Vi skogsägare är inga ”grönklädda, trista 

kärringar och gubbar” – det är ”inne” att 

vara skogsägare och att vara intresserad av 

skog. Skogen är ett framtidsyrke! 

2 

åsa Rydgren, kramfors sbo 

För mig som skogsägare kommer webben 

aldrig att kunna konkurrera med skogsbruksområdet 

som mötesplats. Ta röjning 

till exempel. Nog är det skillnad mellan att 

knappa in sig på en hemsida och att ha en 

livs levande person framför sig, som brinner 

för att röja! Skogsbruksområdet är en 

mötesplats för att sprida information och 

kunskap. Utöver det har det fysiska mötet 

dessutom kraft att inspirera till ett bättre 

och mer lönsamt skogsbruk. 

11 6 13 

14 

Bengt Berglund, härnösand sbo 

Det lokala skogsbruksområdet är en mötesplats 

som ger trygghet i skogsbruket. Det är 

ett nätverk för alla medlemmar i Norrskog. 

För mig som ordförande innebär det också 

att tillsammans med rådet skapa kontaktytor 

mellan Norrskogs ägare och ledning, 

fältpersonal och tjänstemän. På ett privat 

plan, för mig som skogsägare utgör skogsbruksområdet 

en mötesplats där jag får 

möjlighet att diskutera lokala skogsfrågor. 


Göran mattsson, torp Stöde sbo 

När vi planerar och utför aktiviteter försöker 

vi se till hela familjen. När vi nyligen 

bjöd in medlemmar till en skattedag hade vi 

till exempel ordnat badvakt till ungarna på 

badhuset. Oavsett det övergripande temat 

för en aktivitet, ges ofta tillfälle för oss alla 

att prata om lite av varje som rör skogsägandet. 

I dessa tider har vi inte minst gemensamma 

bekymmer med mycket älg och 

granbarkborre. För att virket inte ska klassas 

ned till brännved har rådet en viktig uppgift 

att informera medlemmarna om vad som 

är på gång. Torp Stöde ser dessutom fram 

emot att äntligen få göra den USA resa som 

i fjol blev inställd på grund av askmolnet. 

Göran Eriksson, Gimån sbo 

De aktiviteter som skogsbruksområdet 

anordnar är många gånger den enda lokala 

mötesplatsen för skogsägare. Vi erbjuder 

både utbildning, information och intressanta 

nätverk för den skogligt intresserade. 

Jag tror att det är viktigt att vi har ett 

modernt snitt på vår information och våra 

aktiviteter. 

Bland yngre medlemmar är ideologin 

inte lika stark, men det betyder inte att 

de är mindre viktiga för föreningen, eller 

att föreningen kan göra mindre för dem. 

Tvärtom. Tillsammans är vi starka oavsett 

individuella förhållningssätt. 

skogsdistrikt södra lappland 

1 Södra Lappland 

skogsdistrikt nord 

2 Strömsund 

skogsdistrikt Väst 

3 Krokom 

4 Åre 

5 Östersund 

9 

7 

4 

skogsdistrikt syd 

6 Berg 

7 Gimån 

8 Borgsjö-Haverö 

9 Torp-Stöde 

skogsdistrikt Öst 

10 Sundsvall 

11 Indalen 

12 Medelpad Östra 

Väst 

6 

3 

1 

5 

nord 

2 

syd 

7 

16 

8 9 

15 

Mitt 

11 

13 Härnösand 

14 Kramfors 

13 

Öst 

12 

10 

skogsdistrikt Mitt 

15 Sollefteå 

16 Ragunda 

17 

DItt SBO 

jörgen karlsson, Södra Lappland sbo Inga öström, Sundsvall sbo 

Jag tänker så här. Norrskog kan bistå den Den lokala mötesplatsen är betydelsefull för 

enskilde medlemmen med allt som rör skogsägaren ur många synpunkter. Norrskog 

skogsbrukandet. Det finns inte en fråga är ju en förening med ambitionen att enga- 

föreningen inte klarar av att hantera. gera hela skogsägarfamiljen. 

Om det så handlar om att köpa, äga eller I skogsbruksområdet träffas likasinnade och 

förvalta skog, inspektorer och tjänstemän det ger utrymme för diskussioner och erfa- 

klarar hela paketet. Lägg till det alla medrenhetsutbyte. Ingen annan skogsorganisation 

lemmar som befinner sig i samma situation har den lokala förankringen, där ny informa- 

som du själv, det finns alltid någon att bolla tion snabbt kan spridas och där det är nära till 

sina funderingar med. När skogsbruks- beslutsfattarna. 

området anordnar aktiviteter samlar vi alla Jag vill särskilt lyfta fram Birstadagen som 

dessa kompetenser, det gör föreningen till en mycket lyckad aktivitet här i Sundsvall. 

en väldigt intressant mötesplats. 

Den innefattade: ny teknik, (maskinvisning), 

hela familjen, Skogsmulle fanns på plats, 

samarbete över sbo-gränserna, och mellan 

kommunen och den enskilde, kort sagt, 

man behövde inte åka till Jönköping 

på Skogselmiamässan vi körde vår 

egen minimässa. 

södra 

lappland 

1 

14 

10

18 

DItt SBO 

genom vårt sbo-råd som består av 6 män och 3 kvinnor, med varierad 

ålder, bakgrund och skiftande kunskaP (okunskaP) kring rollen som 

skogsägare, hAR vI EN öppEN StÄmNING DÄR INGA ”DummA FRåGOR” 

kÄNNS OBEkvÄmA. jag tror att vi sPeglar vår skogsägarkår ganska väl. 

per Dahlin, medelpad östra sbo 

Genom vårt sbo-råd som består av 6 män 

och 3 kvinnor, med varierad ålder, bakgrund 

och skiftande kunskap (okunskap) 

kring rollen som skogsägare, har vi en 

öppen stämning där inga ”dumma frågor” 

känns obekväma. Jag tror att vi speglar vår 

skogsägarkår ganska väl. 

De frågor som i en mindre krets ”kunniga” 

kan te sig som självklart brukar vi ta åt oss 

och försöka forma en bra aktivitet kring för 

att få fler ”kunniga”. 

Som ordförande är det en förmån att få 

sätta igång sådana aktiviteter, själv delta, och 

belöningen är när medlemmarna kommer 

och visar intresse. 

Lars-Gunnar Nilsson, åre sbo 

Inom ramen för Norrskog får hela ditt 

skogsägande plats, alltifrån skogsvård och 

företagande till älgjakt och rekreation. För 

den som är intresserad av sin skog innebär 

föreningen oändliga möjligheter att 

förkovra sig. Norrskog är proffs på skogen 

och som medlem kan du välja och vraka 

bland alla de tjänster, produkter, information, 

utbildning och upplevelser som 

föreningen erbjuder. Erfarenhetsutbytet 

är också en viktig del, oss medlemmar 

emellan. Inte minst tror jag att demonstrationsgårdarna 

och Kraftsamling Skog har 

inneburit en hel del aha-upplevelser. 


12 16 15 

per-Erik Eriksson, Ragunda sbo 

Det är onödigt att uppfinna hjulet igen. 

Erfarenhetsutbyten kring traktorer, sågar 

och bestånd är vanligt förekommande 

oavsett tema för en aktivitet. Även en föreläsning 

om skatter och generationsväxling 

bjuder på pauser där skogliga funderingar 

kan få fritt spelrum. Så högt i tak ska det 

vara. Vi försöker alltid vara lyhörda för 

våra medlemmars önskemål när vi planerar 

aktiviteter i rådet, samtidigt som vi har 

en viktig uppgift att bevaka skogsägarens 

intressen på ett uppdaterat sätt. Den här 

våren kommer vi naturligtvis att informera 

om granbarkborren så fort tillfälle bjuds. 

p-O hedström, Sollefteå sbo 

Dagens medlemmar skiljer sig en hel del 

från gårdagens. För inte så länge sedan 

såg mötesplatserna annorlunda ut. Självverksamma 

skogsägare hjälpte varandra i 

skogen, och skogen var ett självklart samtalsämne 

i fler vardagliga sammanhang. 

Idag har majoriteten av våra medlemmar 

sin utkomst från ett annat jobb än skogen 

och det säger sig självt att mötesplatsen ser 

annorlunda ut. Det förväntade innehållet 

av en sammankomst är också ett annat. Vi 

försöker möta dessa förväntningar, dels genom 

att ordna aktiviteter i byarna, så nära 

våra medlemmar som möjligt, dels genom 

att ha ett initierat innehåll. 

4 3 8 

magnus magnusson, krokom sbo 

Skogsbruksområdet verkar hos oss som en 

liten skola med uppdateringar av vad som 

sker, både regionalt som lokalt. Särskilt värdefullt 

känns mötet med andra skogsägare, 

och möjligheten att enkelt få visa 

t.ex. utvecklingen beträffande grothantering. 

Många träffar sker tillsammans med 

flera skogsbruksområden. Närmast på dagordningen 

står arrangerandet av en skogsfest 

tillsammans med Östersund och Åre, där vi 

hoppas på fullt hus. Åtminstone har det varit 

efterfrågan på en sådan träff från flera håll. 

margareta Stenberg, 

Borgsjö-haverö sbo 

För att fånga upp unga och nya skogsägare 

har vi breddat vårt aktivitetsfält, samtidigt 

som vi försöker vara tillmötesgående och 

lyhörda för alla våra medlemmars behov. 

Många av medlemmarna i Borgsjö-Haverö 

är utbor men vi kan ändå spela en viktig 

roll i allt från information och utbildning till 

trevlig mötesplats. 

För egen del hade jag ingen kunskap eller 

erfarenhet av skogsbruk när jag i vuxen 

ålder blev skogsägare. Genom åtaganden 

i föreningen har jag lärt mig massor, inte 

minst genom att ha människor omkring mig 

som jag kunnat dela mina erfarenheter med. 


20 nationer på 

skogs-em i östersund 

en veckas skogs-em genomfördes i östersund vecka 10. omkring 900 

personer från 20 nationer, främst skogstjänstemän från hela europa men 

också skogsägare från sverige och norge, tävlade i skidskytte och deltog i 

exkursioner under veckan. 

Norrskog stod som värd för två exkursioner. 

Under inledningsdagen besöktes 

familjen Rambrant i Marieby utanför Östersund 

av ett sjuttiotal personer. Temat för 

dagen var ”Jämtländskt familjeskogsbruk”. 

”Familjeskogsbruk och rennäring” var 

rubriken på torsdagens exkursion, som 

gick till Kälom och Gunnar Olofssons 

skogsgård. Det behövdes tre bussar för 

att alla de 150 intresserade skulle komma 

med. En strålande sol över ett snöhöljt 

landskap gav en skön inramning till dagen. 

Krokoms sbo-råd stod klara med kaffe kokat 

över öppna eldar när bussarna anlände. 

Björn Skog informerade på engelska om 

arbetet med att öka lönsamheten genom 

ökad produktion och Heikkie Lippertz 

översatte till tyska. Vid en annan station 

berättade Lennart Ackzell från LRF 

Skogsägarna om det typiska med svenskt 

familjeskogsbruk och hur man jobbar näringspolitiskt 

för att stärka det. Även detta 

skedde på engelska och Sven Feitkenhauer 

stod för översättning till tyska. 

Efter en stärkande lunch på Käloms bygdegård 

blev det transport i mindre bussar 

nu är vi fulltaliga i 

södra lappland, fyra 

rutinerade inspektorer 

till din tjänst! 

Från vänster: pär-Anders Bergqvist, 

torsten Lundborg, Daniel Larneback 

och Daniel Andersson 

ut över myrarna till en avverkning som 

värden Gunnar Olofsson höll på med. 

Hans traktor med huggarvagn stod lastad 

och vittnade om Gunnars arbete. Nästan 

lika stort intresse visade besökarna för 

Gunnars gamla rastkoja: 

– Den köpte jag som 19-åring när jag började 

jobba i skogen. Den har jag tidigare 

dragit till hyggena med häst, men nu är 

kojan så ålderstigen så jag tror inte den tål 

att flyttas mer, berättar Gunnar Olofsson. 

Eftermiddagen kom att handla om samspelet 

mellan skogsbruk och rennäring. 

Jörgen Jonsson, ordförande för Svenska 

Samers Riksförbund, berättade om renägarnas 

villkor. Deltagarna var nyfikna på 

denna exotiska näringsgren och hoppades 

även på att få se några renar. Men det 

enda som syntes var spår efter den grupp 

renar som hållit Gunnar Olofsson sällskap 

under avverkningsarbetet den senaste 

veckan. Alla andra vilda djur höll sig också 

undan denna dag, men hoppet att få se 

älg, björn eller varg kittlade många under 

återfärden till Östersund och de avslutande 

stafettävlingarna på Skogs-EM. 

Utdrag ur 

kalendariet 

19 

mEDLEm 

Skogsplaner, 

kvinnor och 

fascinerande 

Forsagården 

tid: Lördag 28/5 

kl 11.30 – söndag 29/5 kl 13.30 

plats: Camp Viking, Gällö, Jämtland. 

www.campviking.se 

Lördag: Lunch. Besök på den fascinerande 

och sägenomspunna Forsagården 

som berättar om forna tiders 

skogsbruk. www.forsa.se 

Middag. ”De stora trädens land.” I 

ord och bild reser vi till Redwood 

skogarna i USA med världens största 

träd, flera tusen år gamla. 

Söndag: ”Nytta och nöje med en 

skogsbrukplan!” Hur blir en skogsbruksplan 

till? Vad ska den vara bra 

för? Är planen en kostnad eller en 

investering? Vi drar till skogs och 

studerar planen i praktiken! 

www.norrskog.se/Produkter/ 

Mang-bruksplan1/ 

Föreläsningar, kost och logi 

(campingstugor) är kostnadsfritt! 

Info och anmälan senast 20 maj: 

Anita Osterling, 0693-160 29, 

070-533 85 80, anteanita@gmail.com 

Marie Boije, 070-258 02 51, 

marie.boije@telia.com 

Marianne Norberg, 070-675 42 49, 

tanttl@hotmail.com 

nytt i norrskog

NYHETER 2011 

STIHL Motorsåg MS 241 C-MQ 

Världsnyhet med M-Tronic! 

NYHET! 

Pris från 6.490:- 

Otroligt smidig och lätt proffssåg med bra bett. 

M-Tronic ger optimal kraft i alla lägen. 

Samtliga priser är rekommenderade priser inkl. moms. Priserna gäller t.o.m. 2011-03-31. 

”Ny proffssåg som inte lämnar något åt slumpen!” 

Nu lanserar vi MS-241 C-MQ, världens första såg med M-Tronic som standard. Microprocessorstyrd 

bränslereglering ger lägre bränsleförbrukning och optimal motor styrka, oavsett förhållanden. Endast ett 

startläge, glöm allt vad choke heter. Högerhandsbromsen QuickStopSuper, ger dig ökad säkerhet. 

Läs mer om alla våra nyheter på www.stihl-showroom.se 

MARKNADENS SNABBASTE KLABBMASKIN! 

Andra generationens vedmaskin 

med unika egenskaper 

när det gäller säkerhet, 

kraft och snabbhet! 

◆ EVO 30 

Klyvkraft 3-5,6 tn 

◆ EVO 36 

Klyvkraft 2 - 8 tn 

◆ EVO Mobil 

Lätt efter bil! 

STIHL Röjsåg FS 460 C-EMK 

Med trippel skärutrustning! 

NYHET! 

Pris 8.590:- 

Den verkliga specialisten för skogsröjning. Stark, låga 

vibrationer och M-Tronic system för max effekt i alla lägen. 

The leader gives it all 

Superpilke med 

automatiskt 

inmatning är en 

eff ektiv maskin för 

lätt och snabb 

vedproduktion. 

AGROMASTER OY Box 8, 738 21 Norberg 

Telefon: 0223 212 05, info@agromaster.se 

www.pilkemaster.com

Nytt i Norrskog nr 2 2011

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?