STEG KVAR TILL EN MYNDIGHET - Svensk Polis

Svensk 

Polis 

EN TIDNING FRÅN RIKSPOLISSTYRELSEN 

NUMMER 4 APRIL 2013 ÅRGÅNG 52 

6 

Med fullt fokus 

på miljöbrotten 

Så stoppade 

Örebropolisen 

serievåldtäkterna 

STEG KVAR TILL 

EN MYNDIGHET 

5 

frågor 

om Reva 

Anna Jinghede sätter tänderna i kriminaltekniken

JOHANNA 

Redaktionen 

Är det 

sant? 

Idag kan alla agera ”journalister” med 

hjälp av sociala medier. I värsta fall blir 

rykten till felaktiga påståenden, som 

blir till sanningar, som skapar starka 

åsikter och kanske handlingar. Allt sker 

i en rasande fart. 

Det hände i debatten kring Reva. Utan att 

gå in i den eller misstro dem som upplevt att 

de behandlats illa av enskilda poliser är det 

ett faktum att det förekom missförstånd och 

att poliser som inte hade något med frågan 

att göra blev påhoppade. 

FÖr att reda ut begreppen har vi intervjuat 

Sören Clerton, som är chef för centrala 

gränskontrollenheten på Riskriminalpolisen. 

Läs intervjun med honom på sidan 27. 

Där konstaterar han bland annat att debatten 

om Reva egentligen handlade om något 

helt annat än Reva. 

Vi översköljs av information från allt fl er 

källor. Alla måste fråga sig: Varifrån kommer 

påståendet och är det sant? 

i det HÄr numret berättar polisen Sam 

Sehlström, numera pensionär, om ett 

gripande möte med ett litet barn. Berättelsen 

fi nns under vinjetten ”Det hände mig” 

på sidan 19. 

Bär du på en historia som du vill dela med 

dig av? Hör av dig till oss och berätta. 

Svensk 

Polis 

SIMON 

KERSTIN 

BARBRO 

’’ 

Vi letade efter en person 

som inte brydde sig ett 

dugg om hur det gick för off ren.” 

Innehåll/ April 

4–9 Brottsutredning 

Örebromannen. Läs den dramatiska 

historien om hur Örebropolisen 

ringade in och till sist kunde gripa 

en av Sveriges värsta serievåldtäktsmän. 

10–12 Nyheter 

10. Beslagen av nätdroger har fördubblats. 

12. Nu har vi resultatet från årets 

medarbetarundersökning. 

13–15 Så jobbar vi 

Miljöbrottsgruppen. Möt poliserna 

som utreder alla brott mot Miljöbalken 

och grova jaktbrott i Stockholms 

län. 

16–18 Inblick 

Nya polisorganisationen. Nu 

pågår den största omdaningen 

av polisen 

sedan 1965. Kommittén 

som leder arbetet samlar 

in synpunkter och idéer 

från polisanställda. 

19 Det hände mig 

En trafi kolycka på 1970talet 

dröjer sig kvar i 

minnet hos Sam Sehlström 

av en särskild anledning. 

4 

20 

20–22 Personporträtt 

Anna Jinghede. Bakgrunden som 

tandläkare och rättsodontolog ger 

Anna Jinghede en annorlunda infallsvinkel 

i sitt arbete som kriminaltekniker. 

23–26 Aktuellt 

23. Får dom skriva dom? 

24. Fem nya länspolismästare 

presenteras. 

25. Nytt it-stöd införs 

under våren. 

27 Fråga 

& svar 

Chefen för Centrala 

gränskontrollenheten 

reder ut begreppen 

i debatten 

om Reva. 

Kontakta redaktionen: Kerstin Magnusson, chefredaktör, kerstin.magnusson@polisen.se, 010-563 93 10. Johanna Orre, redaktör, johanna.orre@polisen.se, 010-563 91 58. Simon Bynert, redaktör, 

simon.bynert@polisen.se, 010-563 91 66. Barbro Arratia Dolk, redaktionsassistent, barbro.dolk@polisen.se, 010-563 91 41. Ansvarig utgivare: Anders Hagquist. Omslagsillustration: Johan Isaksson. 

Webbplats: www.svenskpolis.se. Besöksadress: Polhemsgatan 30. Postadress: Box 122 56, 102 26 Stockholm. Fax: 010-563 91 51. Prenumeration: Helår, 10 nr: 350 kronor. Adressändring: Polisanställda 

ändrar sin adress i Palasso egenrapportering. Övriga kontaktar redaktionsassistenten, tel: 010-563 91 41. Annonser: Bengtsson & Sundström Media. Tjärhovsgatan 32, 2 tr, 116 21 Stockholm. 

Tel: 08–10 39 20, Fax: 08–10 39 15, e-post: svenskpolis@bs-media.se. Grafi sk form och layout: Oktavilla. Tryck: Sörmlands grafi ska AB. ISSN: 0562-7370. 

Åsikter som framförs i signerade artiklar, uttalanden eller insändare behöver inte delas av Rikspolisstyrelsen eller redaktionen. Observera att insänt material kan publiceras elektroniskt. För material som beställts av redaktionen 

gäller att överenskommet arvode även omfattar elektronisk publicering. Redaktionen ansvarar ej för insänt material som inte beställts. 

2 / Svensk Polis / nr 4 / 2013 

19

Rikspolischef Bengt Svenson: 

Tack för alla era svar! 

Alla anställda inom Polisen 

ska trivas på sin arbetsplats, 

kunna påverka verksamheten 

och göra ett bra jobb. Det är 

min självklara utgångspunkt 

som rikspolischef. 

Därför genomförs medarbetarundersökningen, 

för att se vad som förbättras och 

försämras. Den är vägledande för vad vi 

behöver prioritera. 

Jag vill börja med att tacka alla anställda 

som tog sig tid att svara, det är ingen 

självklarhet. Jag vet hur hårt vi sliter inom 

Polisen, och jag får det bekräftat vid alla 

mina besök i polismyndigheter. 

Det är bekymrande att helhetsbetyget 

i undersökningen minskat. Bland annat 

minskar nöjdheten med ersättningar och 

allmän trivsel. Till det negativa hör också 

att förtroendet för Rikspolisstyrelsens 

ledning av Polisen minskat. Det tar jag på 

stort allvar. 

På senare tid har Polisen kritiserats för 

otillräckliga utredningsresultat. Samtidigt 

har jag ställt hårdare krav. Jag hade kunnat 

vara bättre på att då också lyfta fram 

allt det goda polisarbete som utförs varje 

dag runt om i landet. Jag har förstått att 

många inte känner att dessa insatser har 

fått den uppmärksamhet de förtjänar. 

Under senaste åren har vi arbetat med att 

införa nya it-system 

inom Polisen. Det 

har visat sig vara en 

’’ Medarbetarundersökningen 

är 

vägledande 

för vad vi 

behöver 

prioritera.” 

större utmaning än 

vi hade räknat med. 

Rikspolisstyrelsen 

arbetar nu hårt för 

att få systemen att 

fungera som det är 

tänkt: enkelt, effektivt 

och användarvänligt. 

Jag hoppas 

att ni har tålamod 

på vägen dit. 

Men det finns också det som är positivt 

i medarbetarundersökningen. Att många 

är nöjda med den närmaste chefen är 

glädjande och viktigt. Satsningen på chefs- 

och ledarutveckling har varit betydelsefull 

och vi ska fortsätta utveckla det direkta 

ledarskapet. 

En långsiktig trend är också att fler känner 

att de är delaktiga i beslut som fattas 

och har en möjlighet att bidra till att utveckla 

verksamheten. Det är något vi måste 

bygga vidare på, för att allt engagemang ska 

komma till nytta. 

Under mina många besök ute i verksamheten 

är just engagemanget något som 

imponerar. Det blir inte minst tydligt av de 

initiativ som tas för att utveckla verksamheten. 

Runt om i landet finns många goda 

idéer och nya arbetssätt. 

I Helsingborg finns yttre förhörsgrupper, 

som vid våldsbrott i offentlig miljö tar upp 

förhör på plats och fullföljer utredningarna. 

I Uppsala är chefer schemalagda för 

tjänst under helger, för att stötta verksamheten. 

I Värmland kontaktas anmälare 

per telefon när en förundersökning läggs 

ned eller inte inleds, och får en personlig 

förklaring. I Jämtland utreds brott 

av LKC-personal när omständigheterna 

medger. I Nordsam, de fyra länen längst i 

norr, sker en samordning av mängdbrott så 

att länsöverskridande 

seriebrottslighet upptäcks. 

I Halland granskas 

utredningsresultatet varje 

dag, sammanfattas veckovis och personal 

kan snabbt omprioritera efter behov. 

Det är bara några av många framgångsrika 

exempel jag tagit del av runt om i landet. 

Samtidigt kan vi bli bättre på att lära av 

varandra, berätta om framgångar och bra 

arbetssätt. Det gäller framför allt utredningsverksamheten, 

där man på de flesta 

håll vittnar om att det är ett område där vi 

behöver utvecklas. 

Jag är stolt över att vara rikspolischef, för 

jag vet att vi är en polis som arbetar hårt 

och gör ett bra jobb. 

Bengt Svenson, rikspolischef 

rikspolischefen@polisen.se 

Ledare 

För övrigt 

… gläds jag över 

framgångarna med 

den nationella 

operationen 

Gunder. 

2013 / nr 4 / Svensk Polis / 3

Brottsutredning/ Örebromannen 

Känslan 

ledde 

dem rätt 

En av Örebros största polisutredningar fällde 

en av Sveriges värsta serievåldtäktsmän. Och 

alltihop började i maggropen på en analytiker. 

Text: Simon Bynert Foto: Casper Hedberg 

Strax efter klockan 22.00 

söndagen den 10 oktober 

2010 offentliggörs polisens 

senaste bulletin av en 

märkbart tagen talesperson. 

Hennes meddelande till alla 

kvinnor i Örebro är kort och exempellöst: 

”Att behöva säga det här känns 

fruktansvärt, jag har aldrig varit 

med om någonting liknande 

under mina 22 år som polis, men 

eftersom gärningsmannen fortfarande 

är på fri fot har vi inget 

val: Gå inte ut ensamma efter 

mörkrets inbrott.” 

Vid det laget är man uppe i tre våldsamma 

överfall på 14 timmar inom 

en radie på knappt två kilometer. 

Ingen behöver påpeka för spaningsledningen 

att det är en extremt 

illavarslande situation. 

för en gångs skull är vittnesuppgifterna 

dessutom påtagligt samstämmiga. 

Han kom och försvann 

på cykel. Han är kortväxt. Han slog 

mot ansiktet utan någon som helst 

provokation. 

På ytan är situationen med andra 

ord glasklar. Det är han. Serievåldtäktsmannen 

är tillbaka, och den 

ursinniga upptrappningen under- 

4 / Svensk Polis / nr 2 4 / 2011 2013 

25 

personer jobbade 

heltid med 

utredningen 

när den var som 

störst. 

13 

överfall kunde 

bindas till serievåldtäktsmannen. 

blåser bara den molande insikt 

som genomsyrat polishuset i flera 

månader: Förr eller senare kommer 

någon mista livet. 

Under kvällen och natten mobiliserar 

polisen ikapp med journalistkåren. 

Alla tillgängliga resurser 

ställs på fötter. Personal från varenda 

upptänklig del av organisationen 

översvämmar centrala Örebro. 

Trafikpoliser, narkotikaspanare, 

ingripandepersonal. Alla fokuserar 

de på att stoppa nästa överfall. 

Samtidigt börjar en diffus skepsis 

sprida sig i spaningsledningen. Det 

är någonting som inte stämmer. 

Tidigare har överfallen kommit 

med fem–sex månaders mellanrum. 

Nu avlöser de plötsligt varandra. 

Gärningsmannen har visserligen 

alltid varit riskbenägen men det här 

liknar ingenting. 

Dessutom avviker flera detaljer 

från mönstret. Hans beteende är i 

grunden detsamma, men det är som 

att volymen skruvats upp. Allt är 

hårdare, snabbare, aggressivare. Mer 

urskillningslöst. Han tycks falla fritt, 

som om det inte finns någon anledning 

att hålla tillbaka. 

Varför känner han så? 

Tidigt på måndagsmorgonen får 

svaret på den frågan allt att falla på 

plats. 

Tio månader tidigare fanns 

det i princip bara två 

personer som på allvar 

trodde att det existerade 

en serievåldtäktsman 

i Örebro: Gärningsmannen och 

underrättelseanalytikern Christina 

Innala. 

Den sistnämnda läste sedan 

flera år tillbaka alla Örebropolisens 

anmälningar, minnesanteckningar, 

tips och iakttagelser om brottslighet 

med sexuella motiv. Det var en diger 

arbetsuppgift. 

– Beroende på vilken rubricering

det handlar om sorteras ärendena 

ut på en rad olika rotlar. Brott mot 

barn, grova brott, närpolisområdena. 

Det är minst sagt splittrat. 

Tanken var att någon skulle ha ett 

samlat grepp om inflödet, säger 

hon. 

Redan efter några månader innebar 

den målsättningen att information 

som varken kunde eller fick 

registreras i en gemensam databas, 

fanns samlad i huvudet på Christina 

Innala. 

– Det gjorde i sin tur att jag blev 

involverad i många sexbrottsutred- 

Jag har än i dag 

svårt att sätta 

fingret på vad som gjorde 

att jag reagerade.” 

ningar. Till exempel två ärenden från 

april och november 2009, där offren 

hade bundits med buntband. Alla 

var överens om att det förmodligen 

rörde sig om samma gärningsman. 

Men Två överfall gör ingen serie, 

och det var först i början av december 

samma år som någonting hände 

i maggropen på Christina Innala. 

– Vi fick in en anmälan om försök 

till våldtäkt. Det fanns egentligen 

ingenting som kopplade ihop den 

med buntbandsmannen. Jag har än 

i dag svårt att sätta fingret på exakt 

Christina Innala 

Mikael Nyqvist 

och Christina 

Innala var 

spaningsledare 

respektive 

analytiker i den 

utredningsgrupp 

som jagade serievåldtäktsmannen 

i Örebro. 

Brottsutredning 

vad som gjorde att jag reagerade, 

men efter det började jag leta systematiskt 

efter en serievåldtäktsman. 

Olösta fall från de senaste fem åren 

plockades fram. Subjektiva upplevelser 

sållades bort. Kvar blev en 

krass helhetsbild där gärningsmannens 

beteende stod i fokus. Hur gick 

överfallet till? Vilket håll kom han 

från? Sa han någonting? Använde 

han kondom? Var i staden hände det? 

Var det vardag eller helg; dag, kväll 

eller natt? 

Mönstret som bredde ut sig var 

skrämmande stort. Ärende efter ären- 


Brottsutredning/Örebromannen 

1 2 3 


1. Kvällen och 

natten efter att 

serievåldtäktsmannen 

hade 

gripits gjordes 

husrannsakan 

på flera adresser 

runt om i 

Örebro. Bland 

annat här, i 

mannens dåvarande 

bostad. 

2. Gärningsmannen 

släpade 

in sitt näst sista 

offer på den här 

skolgården i 

centrala Örebro. 

3. Utredningen 

tog en helt ny 

vändning den 

27 mars 2010, 

då en kvinna 

utsattes för en 

brutal våldtäkt 

invid den här 

gångbron. 

4. Måndagen 

den 11 oktober 

2010 greps 

serievåldtäktsmannen 

i sin 

mammas källare. 

5. Karl Wallin, 

Örebros dåvarandelänspolismästare, 

håller 

presskonferens 

dagen efter 

gripandet. 

» 

de tycktes hänga ihop. Det fanns en 

serievåldtäktsman i Örebro. 

ProbleMeT var aTT enskilda analytikers 

magkänslor inte nödvändigtvis 

väger tyngst när resurserna ska 

fördelas. 

– Mitt resonemang behövde gå 

från ”Jag känner på mig att det finns 

en serievåldtäktsman i Örebro” till 

”Det finns med största sannolikhet 

en serievåldtäktsman i Örebro”. 

Det var där Jocke Hildeby kom in i 

bilden. 

Han är analytiker i Rikskriminal- 

polisens nationella operativa analysgrupp, 

Noa. På hans skrivbord i 

Stockholm landade 15 ärenden och 

en fråga från Christina Innala: Är 

de här brotten begångna av samma 

person? 

– Om vi identifierade ett samband 

skulle jag komplettera med en geografisk 

profil, säger Jocke Hildeby, 

som inte behövde titta allt för länge 

på utredningarna för att hitta flera 

som med fog kunde anses höra ihop. 

– Utan att på något sätt avfärda de 

andra ärendena, valde jag ut tre som 

såg särskilt intressanta ut. Utifrån 

dem gjorde jag sedan den geografiska 

analysen. 

grundTanken var, Precis som i all 

geografisk profilering, att människor 

generellt är usla på att röra sig 

slumpmässigt. Man följer instinktivt 

minsta motståndets lag. Ställd inför 

olika alternativ väljer de allra flesta 

det som känns smidigast och tryggast. 

Applicerad på känslostyrda 

gärningsmän, betyder den teorin att 

brottsplatserna ofta säger någonting 

om var brottslingen har sin fasta 

punkt. Kort sagt: Serievåldtäktsmän

egår sina övergrepp på platser där 

de känner sig bekväma – och precis 

som alla andra känner de sig bekväma 

på platser de har en anknytning 

till. 

– I det här fallet pekade den 

geografiska analysen mot bostadsområdet 

Väster. Jag beskrev mina 

slutsatser i en rapport och presenterade 

den på plats i Örebro. I den gav 

jag även ett antal rekommendationer 

för hur de skulle kunna gå vidare, 

säger Jocke Hildeby. 

Ett av förslagen var att låta Gärningsmannaprofilgruppen 

analysera 

ärendet, vilket de också gjorde. 

Ett annat var att gå till folkbokföringen 

och begära ut listor på unga 

män som bodde inom det utpekade 

området. Det var ett omfattande 

persongalleri och Christina Innala 

hann bara påbörja den mödosamma 

jakten på samband i materialet. 

Sedan kom den 27 mars, och då 

förändrades allt. 

offreT hade MissaT nattbussen och 

bestämt sig för att promenera hem 

istället. Vid tretiden på morgonen passerade 

hon genom tunneln under järnvägsspåren, 

och kom upp på Väster. 

– Nu vet vi att gärningsmannen 

upptäckte henne redan där. Sedan 

följde han efter i flera kilometer. 

Vid en byggarbetsplats alldeles intill 

motorvägen, kom överfallet, säger 

Mikael Nyqvist. 

Han var en av flera polischefer 

som väcktes tre-fyra timmar senare, 

och beordrades in till polishuset. 

Då hade länspolismästaren redan 

beslutat om särskild händelse. 

– Det var en väldigt brutal våldtäkt 

som pågick i nästan två timmar. 

Offret lämnades bakbunden med 

byxorna vid fotknölarna, i nollgradig 

4 5 

’’ Frågan 

var inte 

så mycket 

om, utan 

när, han 

skulle slå 

ihjäl någon. 

” 

Mikael 

Nyqvist 

snö och lera. Efteråt var hennes leder 

så stelfrusna att de inte gick att 

räta ut. Hon kunde verkligen frusit 

ihjäl, säger Mikael Nyqvist. 

Redan på måndagen, mindre 

än två dygn efter överfallet, var 

Riksmordkommissionen på plats 

i Örebro. Som mest arbetade 25 

personer heltid med ärendet, med 

Mikael Nyqvist som spaningsledare. 

– Vi letade efter en person som 

inte brydde sig ett dugg om hur det 

gick för offren. Alla insåg vad det 

innebar. Frågan var inte så mycket 

om, utan när, han skulle ha ihjäl 

någon, säger han. 

Med överfalleT På byggarbetsplatsen 

tog spaningsarbetet en helt ny 

vändning. På brottsplatsen säkrades 

serievåldtäktsmannens dna. Folkbokföringens 

svårtillgängliga gytter 

av män som bevisligen bodde på 

Väster, blev plötsligt guld värd. 

Listan sorterades i grupper med 

50-100 personer i varje. Signalement, 

geografisk analys och eventuella 

träffar i polisens egna register, 

avgjorde prioriteringsordning. 

– Proceduren kom igång snabbt. 

Särskilda patruller ansvarade för att 

både kalla till, och genomföra dnatopsningarna. 

Proverna skickades 

sedan vidare till SKL, säger Jocke 

Hildeby. 

Samtidigt tuggade en massiv 

kriminalpolisinsats igång. Man 

hittade tobaksbutiken som hade 

sålt gärningsmannens kvarlämnade 

kondomförpackning. Man spårade 

buntbanden runt merparten av jordklotet; 

från tillverkaren i Shanghai, 

via importören i Malmö och distributören 

i Borlänge, till slutkunden, 

som visade sig vara landstinget. 

Man gick igenom alla hotelliggare i 


Xxxx. Xxxxx. 

Örebro. Man förhörde nattarbetare. 

Man betade av hundratals tips. 

Men man hittade inte gärningsmannen. 

under soMMaren lägrade sig ett bedrägligt 

lugn över Örebro. Serievåldtäktsmannen 

lyste med sin frånvaro, 

men rädslan var desto påtagligare. 

Risken för att han skulle slå till igen 

låg som en dov underton i vardagen. 

– Ett tag vågade jag knappt säga 

var jag arbetade. Även mina egna 

kompisar skällde ut mig. ”Varför tar 

ni honom inte?” Folk var arga, frustrerade 

och uppskrämda. Och jag 

förstod dem. Känslan var att vi varje 

dag kom närmare nästa överfall, 

säger Christina Innala. 

Ovanpå allting annat, började 

polishuset knaka i fogarna. Det 

utdragna spaningsarbetet tärde 

på resten av organisationen. Den 

1 september, när alla inblandade 

samlades för att diskutera läget inför 

hösten, hade situationen börjat bli 

ohållbar. Länspolismästaren begärde 

in hjälp från Dalarna men totalt sett 

tunnades utredningsgruppen ändå 

ut. 

– I en så här liten myndighet 

märks det när 20-25 kvalificerade 

personer arbetar med ett enda 

ärende under så lång tid. De rotlar 

som hade fått släppa till folk led 

naturligtvis av det. Lite för många 

staplar började bli lite för röda, 

säger Mikael Nyqvist. 

TroTs deT föreslog ingen att topsningsinsatsen 

skulle stoppas. Vid 

det laget hade man hunnit beta av 

ungefär 450 personer utan att få 

träff men budskapet från ledningen 

var fortsatt tydligt: Lämna inte dnaspåret. 

2013 / nr 4 / Svensk Polis / 7 

»

» 

Brottsutredning/Örebromannen 

Det skulle krävas totalt 587 

topsningsbeslut innan den strategin 

betalade sig. 

– fredagen den 8 oktober var det 

som vanligt morgonmöte i spaningsgruppen. 

Då hade två av varandra 

oberoende kvinnor anmält att de 

ofredats av en man på cykel, som 

greppat dem hårt i rumpan när han 

passerade. Han hade dessutom slagit 

en av dem i ansiktet, säger Mikael 

Nyqvist. 

Förutom cykeln och våldet, var 

det inte mycket som stämde överens 

med det man visste om serievåldtäktsmannen. 

Det var fel bostadsområde, 

fel tidpunkt, fel veckodag och 

fel modus. Men det kunde vara han. 

– Vi bestämde oss för att titta 

närmare på det efter helgen. Så 

långt hann vi aldrig, säger Christina 

Innala. 

Under lördagsnatten rämnade 

nämligen alla fördämningar, och 

även den här gången kom attacken 

bakifrån. 

– Han försökte släpa ned offret i 

en källargång. Hon räddades av att 

en granne hörde skrik och kom ut 

på en intilliggande balkong, säger 

Mikael Nyqvist. 

bara Tjugo MinuTer senare, 500 

meter från källargången, prejades 

ytterligare en kvinna omkull. Hon 

överöstes med våld; knäades i bröstet 

och underlivet. Hennes rop på 

hjälp kvävde han med slag och hot. 

”Jag har kniv – fattar du?” 

– Han drog med henne in på en 

skolgård och hann slita av henne 

både byxorna och trosorna. Till slut 

skrämdes han på flykten av ett tidningsbud, 


Nyheten exploderade redan tidigt 


Bilder från förundersökningen. 

Örebropolisen 

beslagtog 

bland annat en 

knivsamling, 

och den cykel 

gärningsmannen 

använde 

vid flera av 

överfallen. 

’’ deregent- Vad är det 

som hän- 

ligen? 

Tre överfall 

på 14 

timmar […] 

Så hade 

han aldrig 

gjort 

förut.” 

Mikael Nyqvist 

12 

års fängelse 

blev domen 

i Örebro tingsrätt. 

på morgonen. Utredarna försökte avskärma 

sig från det massiva medie- 

trycket, och arbetade intensivt med 

att kartlägga händelseförloppet. 

Och det fanns faktiskt en hel del 

att gå på. Gärningsmannens luva 

gled av under skolgårdsattacken. 

Både tidningsbudet och offret lämnade 

ovanligt tydliga signalement. 

– Vi hade kommit en bit på väg 

och sent på kvällen, efter nästan 

tolv timmar i tjänst, gjorde jag mig 

därför redo för att gå hem. Då ringde 

telefonen igen. En kvinna hade blivit 

överfallen precis innanför dörren till 

sin lägenhet, säger Mikael Nyqvist. 

deT var i deT lägeT, vid 22-tiden på 

söndagskvällen, som polisledningen 

gick ut och varnade alla kvinnor för 

att gå ut ensamma efter mörkrets 

inbrott. Därmed bekräftades den oro 

som präglat hela sommaren. Halva 

Örebros befolkning gick inte säker. 

– Den kvällen var det inte rolig 

stämning här kan jag säga. Trots att 

hela staden var full av poliser kändes 

det väldigt olustigt. Jag försökte gå 

hem ensam men stoppades. En 

patrull skjutsade mig istället, och 

stod utanför porten tills dörren hade 

gått i lås, säger Christina Innala. 

Länspolismästaren skickade ut all 

personal som fanns att tillgå, ”för att 

trygga säkerheten på stadens gator 

och torg”. 

– Samtidigt satt vi i polishuset och 

diskuterade. Vad är det som händer 

egentligen? Tre överfall på 14 timmar, 

plus torsdagens två ofredanden. 

Vad utlöser en sådan reaktion? Så 

hade han aldrig gjort förut, säger 

Mikael Nyqvist, som fick medhåll 

från Jocke Hildeby: 

– Jag vet att jag pratade med 

Ingemar Isaksson som då var chef 

för Riksmordkommissionen, och vår 

slutsats var att killen hade tappat 

fotfästet. Han känner att det är kört. 

Varför gör han det? Vi kunde bara 

komma på en rimlig orsak: Han hade 

blivit kallad till dna-topsning. 

i efTerhand är det svårt att reda ut 

vem som faktiskt var först med den 

teorin. Klart är i alla fall att Christina 

Innala redan tidigt på söndagskvällen 

började analysera listan över 

det hundratal unga män som under 

de senaste dagarna antingen hade 

lämnat dna-prov, eller fått en kallelse 

till att göra det. 

– En av dem fick högsta prioritet 

nästan direkt. Jag var övertygad 

om att vi slutligen hade hittat 

vår gärningsman, säger Christina 

Innala. 

Mannen var 23 år och hade fått

topsningskallelsen på torsdagen. 

Hans lägenhet låg på Väster. Hans 

mamma bodde granne med tobaksbutiken 

som sålt kondomförpackningen 

från våldtäkten vid byggarbetsplatsen. 

När Mikael Nyqvist kom till jobbet 

på måndagsmorgonen väntade 

dessutom ett besked från Skatteverket 

på hans skrivbord: Den misstänkte 

hade under en period fått 

lön från den grossistfirma som 

var ensam i Örebrotrakten om att 

sälja Shanghaibuntband till landstinget. 

– Senare under förmiddagen, i efterdyningarna 

av all medieuppmärksamhet, 

kom det även ett tips som 

pekade ut honom. Sammantaget betydde 

det att åklagaren inte väntade 

många sekunder med anhållandet, 


Vid 19-tiden på kvällen såg 

spanarna den misstänkte serievåldtäktsmannen 

gå in i sin mammas 

portuppgång. Några minuter senare 

greps han i hennes källare. 

då var han bokstavligt talat injagad i 

ett hörn. Han gjorde ett halvhjärtat 

försök att hålla igen dörren till den 

toalett där han hade stängt in sig 

men i allt väsentligt gick gripandet 

lugnt till. 

– En patrull stod redo nere på gatan 

och körde hans dna till SKL, där 

det snabbanalyserades. Jag minns att 

jag kunde börja tisdagens morgonmöte 

med att säga: Det blev träff, 


Vad kände du då? 

– Lättnad. Lite glädje. Men mest 

lättnad. 

Det har gått drygt två år sedan 

Stadsdelen Väster 

i Örebro. Området 

bortom järnvägen 

ringades in av 

Rikskriminalpolisens 

geografiska 

analys. 

Underrättelseana- 

lytikern Christina 

Innala var först 

med teorin att det 

fanns en serievåldtäktsman 

i 

Örebro. 


dess. Hur ser ni på utredningen 

i dag? 

– Den sammanförde det bästa 

av två världar. Dels nya rön, med 

databaser, vetenskaplig analys och 

matematiska teorier. Dels gammalt 

hederligt kriminalpolisarbete, med 

teknisk bevisning, tipsbearbetning 

och hundratals förhör, säger Mikael 

Nyqvist, och Christina Innala fyller i 

meningen: 

– Vi visade verkligen hur kraftfull 

den kombinationen kan vara. 

Den 15 juni 2011 dömde Örebro tingsrätt 

serievåldtäktsmannen till tolv 

års fängelse, för bland annat grov 

våldtäkt, försök till våldtäkt, sexuellt 

ofredande, olaga hot och misshandel. 

Varken gärningsmannen eller åklagaren 

överklagade domen. 


Nyheter/ April 

Dödligt våld 

minskade 

Statistik. 68 fall av dödligt våld 

ägde rum under 2012. Det är 13 

fall färre jämfört med föregående 

år, och den lägsta noteringen 

sedan 1990. Det visar Brå:s slutliga 

brottsstatistik för 2012. 

Snabbare 

handläggning 

Studie. Brå har för tredje 

gången undersökt handläggningstider 

för misshandel, våldtäkt, 

stöld, rån och utpressning. 

Studien visar att handläggningstiderna 

har minskat – särskilt 

vid ungdomsärenden. Den 

genomsnittliga totala handläggningstiden, 

från brottsanmälan 

till tingsrättsdom, har minskat 

med 17 procent mellan åren 

2008 och 2010. 

13 

Så många har gripits i den nationella 

satsningen Operation 

Gunder. Syftet med Gunder är 

att komma åt grovt kriminella 

som ligger bakom transporter 

av bland annat stöldgods och 

narkotika via Östersjöns bilfärjor. 

”Tanken är att Polissverige 

ska kontakta oss och säga ’Nu 

har vi haft en inbrottsvåg – 

håll utkik efter det här’.” Men 

det måste gå fort. En stulen 

lyxbil är ofta ute ur landet 

samma dag”, säger Anders 

Burén, chef för spaningsroteln 

på länskriminalpolisen i 

Stockholm. 

Allt fl er träff ar 

i dna-registret 

Statistik. Antalet trä ar i dnaregistret 

ökade under 2012. 

Det visar årsstatistiken från 

SKL, Statens kriminaltekniska 

laboratorium. Ökningen beror 

bland annat på att polisen utför 

fl er topsningar. 


Droghandeln 

på nätet växer 

Polisen letar efter narkotika på Stockholms centralstation. 

Stephan Ray 

Beslagsstatistiken för 2012 

visar att marijuana ökar i 

Sverige, liksom beslagen 

av så kallade nätdroger. 

Enligt polisen sker alltmer 

av narkotikaförsäljningen på 

internet istället för på gatan. 

Under 2012 gjorde polisen 

5 962 beslag av marijuana, jämfört 

med 3 812 beslag under 

2011. Även mängden marijuana 

i beslag ökade markant för både 

polis och tull. 

Det pågår sedan några år 

tillbaka en legal internetförsäljning 

av frön och odlingsutrustning 

och under en period ansågs 

Sverige vara självförsörjande 

när det gäller framställning av 

marijuana. Inomhusodling är 

utbrett och fl era storskaliga odlingar 

har avslöjats. Men enligt 

Stewe Alm, strategisk analytiker 

på Rikskriminalpolisen, har 

efterfrågan på marijuana blivit 

så stor att den inhemska pro- 

duktionen inte 

räcker till. 

De senaste 

årens minskning 

av heroin, räknat 

i mängd i beslag, 

Stewe Alm 

fortsätter sett 

till hela riket. 

År 2012 registrerades totalt 800 

gram heroin i beslag av polisen, 

mot 3,2 kilo 2011. 

Men lokala avvikelser förekommer. 

I Stockholm har polisen 

noterat en ökad försäljning 

de senaste åren. Där pågår nu 

en länsomfattande insats för att 

bekämpa heroinförsäljningen 

vilket har resulterat i fl era större 

beslag. 

ANTALET BESLAG AV amfetamin 

fortsätter minska i landet som 

helhet. Däremot ökade mängden 

amfetamin i beslagen. Den 

stora ökningen för polisens 

räkning tillskrivs Rikskriminalpolisens 

rekordbeslag på 150 

kilo amfetamin i Helsingborg i 

november 2012. 

Även tullen gjorde omfattande 

beslag. 

– Efterfrågan på amfetamin 

tycks minska i Sverige samtidigt 

som handeln med nätdroger 

växer, säger Stewe Alm. 

BESLAGEN AV NÄTDROGER mer än 

fördubblades förra året och polisen 

ser tydliga indikationer på 

att även handeln med traditionella 

droger fl yttar ut på nätet. 

– Det fi nns en ny generation 

av missbrukare som föredrar att 

köpa droger på nätet framför i gatuhörnen. 

Men det gäller inte bara 

droger. Handeln med dopningspreparat 

på nätet är också stor. 

Internetspaning måste vara en 

naturlig del av den dagliga verksamheten 

när det gäller arbetet 

mot narkotika, säger Stewe Alm. 

I takt med att behovet av 

internetspaning ökar har fl era 

polismyndigheter anställt civila 

specialister. En första organiserad 

utbildning i internethämtning 

ska genomföras under 2013 

på Polishögskolan. 

Foto: Lars Hedelin

ANNONS 

Låt inte mörkret hindra ert arbete, 

vi har hjälpmedlen 

Nivisys MUM-14 Bildförstärkare/ 

Nivisys PVS-14 

Bildförstärkare/Night Bildförstärkare/Night Vision Goggles. 

Handhållen och monterbar på huvud, 

hjälm och vapen. 

Nivisys TACS-M 

Termiskt sikte/Värmekamera. 

Clip on, termisk kamera som används tillsammans 

med bildförstärkare för ett fusionerat system. 

Grundutbildningspaket ingår. 

Vid önskemål kan även skräddarsydda 

och fördjupande 

utbildningar erbjudas. 

by 

Night Vision Goggles. 

Handhållen och monterbar på 

huvud, hjälm och vapen. 

Nivisys UTAC-32 Termiskt sikte/ 

Värmekamera. Handhållen och 

monterbar på huvud, hjälm 

och vapen. 

Nivisys UTAM-32 Termiskt sikte/Värmekamera. 

Handhållen och monterbar på huvud, hjälm och vapen. 

Innovation distinguishes between leader and follower

Foto: Istockphoto 

Nyheter/ April 

Anpassas till målet. 

Rättegång även 

om åtalad uteblir 

Förslag. Stra processutredningen 

föreslår bland annat att 

fl er mål ska kunna avgöras även 

när en tilltalad inte kommer 

till förhandlingen. Utredaren 

Stefan Strömberg lämnar fl era 

förslag som innebär att brottmålsprocessen 

i större utsträckning 

ska anpassas till vad målet 

kräver. Till exempel föreslås att 

påföljderna av mindre allvarliga 

brott ska kunna avgöras utan en 

muntlig rättegång. 

1 832 

Så många förundersökningar 

inleddes vid polisens avdelning 

för interna utredningar under 

2012, varav 62 ledde till fällande 

dom. Den vanligaste brottsrubriceringen 

var tjänstefel och 

de vanligaste brotten var rattfylleri 

och otillåtna sökningar 

i polisens egna register. Det 

visar avdelningens årsrapport 

för 2012. 

ANNONS 

PHS 

Polishögskolan 


VPU 

Växjö polisutbildning 

Examensringar 

Ringarna tillverkas i 18 k rödguld 

och väger ca 6 gr Pris 4 200 kr 

Fler än någonsin, 81 procent, svarade på medarbetarenkäten. 

Nöjda med närmsta chefen 

men inte med lönen 

Dan Svanell 

Den allmänna nöjdheten 

inom polisen har minskat 

något sedan 2010, men resultaten 

är inte entydiga utan 

skiljer sig åt mellan olika frågeområden 

och myndigheter. 

Det visar medarbetarundersökningen 

2013. 

Nöjd medarbetarindex 2013, 

NMI, har minskat från 54 till 

52 sedan 2010, men ligger på 

samma nivå som den första 

medarbetarundersökningen 

2005. 

– Det är inte bra att NMI 

backar. Det är något vi måste ta 

till oss, analysera vad det kan 

Polisbricka 

Tillverkad i 18 k rödguld 

13,5 x 19 mm Pris 1 700 kr 

www.guldsmedshuset.com • tel 031-26 57 98 

bero på och vidta åtgärder, säger 

rikspolischef Bengt Svenson. 

Resultaten varierar mellan 

olika frågeområden. Den största 

ökningen gäller ledarskap och 

högst betyg får frågeområdet 

stöd. Den största minskningen 

och lägst betyg rör ersättningar. 

NÖJDHETEN MED LEDARSKAPET 

har ökat succesivt sedan 2005. 

Mest nöjda är medarbetarna 

med hur den närmaste chefen 

visar förtroende och litar på 

dem. Däremot har förtroende 

för ledningen minskat sedan 

201 0, och framför allt för 

Rikspolisstyrelsens ledning av 

polisen. 

– Att nöjdheten med närmaste 

chefen ökar är mycket 

positivt. Det visar att satsningen 

på chefs- och ledarutveckling 

har gett resultat. Att förtroendet 

för Rikspolisstyrelsens ledning 

minskat är inte bra och något jag 

tar till mig, säger Bengt Svenson. 

FRÅGEOMRÅDET STÖD HAR allra 

högst nöjdhet. Området består 

av fem delfrågor, bland andra 

huruvida kritiska åsikter vågar 

framföras till den närmaste 

chefen. På den frågan svarar 80 

procent att de instämmer eller 

instämmer helt. 

Lägst betyg får ersättningar, 

också det område som minskat 

mest jämfört med 2010. 

– Detta visar att vi behöver 

prioritera det partsgemensamma 

arbetet och utveckla 

den individuella lönesättningen 

för att bland annat tydliggöra 

kopplingen mellan resultat och 

lön, säger HR-direktör Elisabeth 

Bjar. 

RESULTATEN VARIERAR också mellan 

myndigheterna. Skillnaden 

mellan olika områden varierar 

mellan 8 och 22 indexenheter 

för myndigheterna, minst gällande 

krav och mest gällande 

den fysiska arbetsmiljön. 

Helhetsbetyget har minskat 

för 15 myndigheter och ökat för 

7 mellan 2010 och 2013. 

Enkäten 

● Detta är den fjärde medarbetarundersökningen. 

De 

tidigare undersökningarna 

gjordes 2005, 2007 och 2010. 

● Undersökningarna genomförs 

i samverkan med de 

fackliga organisationerna. 

● Årets undersökning har den 

hittills högsta svarsfrekvensen 

på 81 procent. 

● En analys av det nationella 

resultatet planeras vara 

klar till hösten 2013. 

Foto: Lars Hedelin

Med fullt 

fokus på 

miljön 

Miljöbrottsgruppen i Stockholm är unik. 

Utredarna är nämligen helt fredade från 

andra typer av utredningar. 

Text Kerstin Magnusson Foto Lars Hedelin 

Så jobbar vi/ Miljöbrottsgruppen 

Reportage 

Anna Ullskog, Anders 

Jonsson, Christer Holmdal 

och Filippo Bassini utgör 

halva miljöbrottsgruppen. 

De som inte fanns på plats, 

eller valde att inte vara 

med på bild, är Benny 

Beutelrock, Krister Karls- 

son, Kristin Wendel och 

Elin Holm-Premfors. 

» 


» 

Så jobbar vi/ Miljöbrottsgruppen 

är kanske naiva i 

Sverige. Vi tror så 

gott om vår miljö 

och våra myndig- –Vi 

heter, men det 

förekommer brott. 

Filippo Bassini pratar med eftertryck. 

Han är gruppchef för miljöbrottsgruppen 

vid Polismyndigheten 

i Stockholms län och har just 

berättat om ett pågående ärende: En 

anställd på ett avloppsreningsverk 

har manipulerat siffror i rapporterna 

till tillsynsmyndigheten. Personen 

har under lång tid uppgett att verket 

har släppt ut lägre halter av kväve 

och fosfor än vad som i verkligheten 

har gjorts. Resultatet kan bli att 

övergödningen av Östersjön ökar. 

– Det är chockerande. Vi har aldrig 

sett något liknande och vet inte 

om personen har gjort det medvetet 

eller omedvetet, säger Filippo 

Bassini. 

Miljöbrottsgruppen bildades år 

2000 på länskriminalpolisen i Stockholm. 

Innan dess satt miljöbrottsutredarna 

utspridda på distrikten i 

Stockholms län. Alla i gruppen har 

miljöbrottsutbildning från Uppsala 

universitet. 

– Fördelen med vår verksamhet 

är att vi får syssla enbart med vårt 

område. Jag vill påstå att vi är unika 

just i det avseendet i Sverige. På 

många håll i landet kan miljöbrottsutredarna 

tas i anspråk för andra 

prioriterade brott. 

Filippo Bassini har mycket kontakt 

med miljöbrottspoliser i övriga 

Sverige. Han anser att alla borde 

enas under en och samma organisation 

inom polisen, men behålla den 

lokala anknytningen. Hans vision är 

att de organiseras på sammas sätt 

som åklagarna har gjort i Riksenheten 

för bekämpning av miljö- och 

arbetsmiljöbrott, Rema. Den består 

av ett tjugotal åklagare och är en 

egen organisation inom Åklagarmyndigheten. 

Miljöbrottsgruppen utreder alla 

brott mot Miljöbalken och grova 

jaktbrott i Stockholms län. Det kommer 

in ungefär två brott i veckan och 

just nu pågår ett hundratal ärenden. 

Utredningarna tar ofta lång tid. 

– En utredning är alltid en 

utredning, men det som skiljer 


miljöutredningar från andra är den 

komplicerade lagstiftningen, säger 

Christer Holmdal, som har arbetat 

på miljöbrottsgruppen sedan den 

startades. 

– Förutom Miljöbalken ska vi ta 

hänsyn till föreskrifter och förordningar 

från till exempel Naturvårdsverket 

och Jordbruksverket. Till 

detta kommer EU-lagstiftningen 

med sitt regelverk. 

i stort sett alla ärenden kräver 

att utredarna, tillsammans med 

kriminaltekniker med särskild miljöbrottskompetens, 

åker ut på fältet 

för att titta på brottsplatser, ta prover 

och träffa tillsynsmyndigheter. 

Anna Ullskog, som började för 

ett år sedan och är nyast i gruppen, 

’’ Fördelen 

med vår 

verksamhet 

är 

att vi får 

syssla 

enbart 

med vårt 

område.” 

Filippo 

Bassini 

Filippo Bassini och Anna Ullskog 

vid dammen i Kallhällsparken, 

Jakobsberg, förra året. Olja hade 

runnit ut i dammen via dagvattensystemet 

och miljöbrottsgruppen 

utredde vem som låg 

bakom det. 

säger att det är svårt att jobba med 

flera utredningar samtidigt eftersom 

de kräver total koncentration. 

– En hel dag kan krävas bara för 

att sätta sig in i en utredning och 

komma fram till om det över huvudtaget 

är ett brott – och i så fall vilket 

brott det rör sig om, säger hon. 

Just nu arbetar hon och en av 

hennes kolleger med fallet på avloppsreningsverket. 

Hon beskriver 

utredningen som komplicerad och 

intressant. 

– Den handlar både om själva företaget 

och enskilda personer, vilket 

är ovanligt. 

Cirka 80 proCent av miljöbrottsgruppens 

ärenden kommer in 

från tillsynsmyndigheterna, som 

Foto: Jimmy Gustafsson

Filippo Bassini Anna Ullskog Anders Jonsson Christer Holmdal 

länsstyrelserna, Kemikalieinspektionen, 

Tullen, Kustbevakningen, 

kommunerna och Skogsvårdsstyrelsen. 

Resten är polisens egna 

ärenden, vanligtvis miljöbrott som 

ordningspolisen upptäcker i sitt 

dagliga arbete. 

När tillsynsmyndigheterna upptäcker 

brott ska de göra en åtalsanmälan. 

Vanligtvis skickas den till en 

åklagare, som inleder en förundersökning 

och sedan skickar ärendet 

till miljöbrottsgruppen. 

eftersoM poliserna är beroende av 

samarbetet med tillsynsmyndigheterna 

ägnar Filippo Bassini mycket 

arbetstid åt att vara ute och informera 

dem om hur polis och åklagare 

arbetar med brotten. Han uppmanar 

dem att kontakta miljöbrottsgruppen 

direkt efter att de upptäckt ett 

misstänkt brott. 

– Då inleder jag en förundersökning 

och arbetet kan påbörjas inom 

en timme om det är akut. Då kan vi 

säkra bevis mycket snabbare och 

hålla förhör med rätt personer, säger 

han. 

Ökar miljöbrottsligheten? 

– Inom avfallshanteringen ökar 

den lavinartat för att det finns mycket 

pengar i den verksamheten. Avfall 

är en handelsvara. Företag i Sverige 

köper in drygt 750 000 ton sopor 

varje år från övriga delar av världen. 

De förbränner eller återvinner 

Fyra 

framgångs- 

faktorer 

1 Samarbeta 

med tillsynsmyndigheterna. 

Nyttja krimi- 

2 naltekniker 

med miljöbrottskompetens. 

Låt miljö- 

3 brottsutredare 

arbeta 

enbart med 

miljöbrott. 

4 Satsa 

resurser 

mot den grova 

organiserade 

miljöbrottsligheten. 

avfallet och tjänar massor av pengar 

på det. Vi vill titta på hur hanteringen 

ser ut. 

I Italien tjänar maffian stora 

pengar på avfallshantering. 

– Det åtar sig att ta hand om 

sjukhusavfallet i hela regioner, 

vi pratar många ton. Sjukhusledningen 

betalar i god tro för att deras 

miljöfarliga avfall ska tas omhand 

på bästa sätt. Istället dumpas det 

rakt ned i Medelhavet, säger Filippo 

Bassini. 

– Jag har inga belägg för att sådant 

händer i Sverige, men vi får inte vara 

naiva – grov organiserad miljöbrottslighet 

finns i hela EU så varför 

skulle Sverige vara förskonat? 

Miljöbrottsgruppen får dessutom 

in tips på att det förekommer, men 

att ta itu med tipsen kräver underrättelsebaserat 

arbete och det finns 

det inga resurser till. 

Men under våren ska en ny medarbetare 

rekryteras som under ett 

år ska ägna sig åt just underrättelsearbete, 

inriktat på illegala gräns- 

Det här är miljöbrottsgruppen 

● Har funnits sedan år 2000. 

● Består av sju utredare och en 

gruppchef som fördelar arbetet. 

● Utreder miljöbrott, otillåten miljöverksamhet, 

bristfällig kemikalie- 

hantering, brott mot områdes- 

Så jobbar vi 

” Vi får inte vara naiva – grov organiserad miljöbrottslighet 

finns i hela EU så varför skulle Sverige vara förskonat?” 

överskridande avfallstransporter. Ett 

aktuellt exempel är att ligor reser 

runt i Norden och samlar gamla 

uttjänta bilbatterier som de säljer 

i Litauen. Där får de mer betalt för 

blyet än i Sverige. 

– De åker oftast till Litauen från 

Stockholms hamnar och det kan 

vara fyra till fem ton batterier i en 

last. Vi samarbetar med gränspolisen 

för att komma åt den här typen 

av brottslighet, säger Filippo Bassini. 

Han tyCker att Sverige har mycket 

att lära av andra länder i Europa, där 

polisen har en egen miljöorganisation 

och jobbar tätt tillsammans 

med tillsynsmyndigheterna. England, 

Italien, Frankrike, Tyskland, 

Holland och Norge lyfts fram som 

föredömen. 

– Inom några år kommer vi att ha 

ett välfungerande miljöbrottsarbete 

även här, säger Filippo Bassini. 

– Vi är på gång, och när vi blir en 

polismyndighet hoppas jag att vi 

kommer att enas och bli en slagkraftig 

styrka inom polisen. 

skydd, strandskyddsärenden, 

CITES-brott, grova jaktbrott. 

● Utreder inte arbetsmiljöbrott, 

vilket miljöbrottsutredare i 

andra län gör. 


Inblick/ Nya polisorganisationen 

Polisanställda frågas ut 

Nu sker den största förändringen av polisen sedan 1965. Kommittén som arbetar 

med omorganisationen är på turné. De samlar in kunskap, synpunkter och förslag 

från polisanställda på alla nivåer, i hela landet. 

Text Johanna Orre Illustration Johan Isaksson 

Vilken är er främsta 

styrka? Vilken är er 

största svaghet? Och 

vad hoppas ni att omorganisationen 

ger? Det 

är några av frågorna som genomförandekommittén 

ställer till polisanställda 

under sin pågående rundresa 

genom landet. 

– Enkelt sagt vill vi veta vad alla 

kan bidra med, säger Thomas Rolén, 

som är genomförandeansvarig för 

den nya polisorganisationen. 

Idén att ge nationellt ansvar till 

experter på olika typer av brott, som 

realiserades i och med mängd- och 

seriebrottssatsningen, är något som 

kommittén tar med sig i planeringen 

av den nya organisationen. I mängd- 

och seriebrottssatsningen fick till 

exempel polisen i Västra Götaland 


ett huvudansvar 

för bekämpningen 

av åldringsbrott, 

och Örebropolisen 

fick ansvar för 

metallstölder. 

– Det man är bra 

Thomas Rolén på ska man fortsätta 

med, säger 

Thomas Rolén, 

Han deltar själv i nio av sammankomsterna 

och delar av kommittén 

träffar polisanställda vid ytterligare 

sju tillfällen. Flera frågor diskuteras 

gruppvis, som till exempel utredningsverksamhet, 

personalfrågor, 

juridik, service, ekonomi, operativ 

verksamhet och kommunikation. 

Den 31 maj är rundresan till ända 

och den 30 juni presenterar kommittén 

den nya regionindelningen med 

dess huvudorter. 

Nya polismyndigheten 

i sju steg 

Steg 1: Uppstart 

Genomförandekommittén bemannades 

och en övergripande arbetsplan 

togs fram. Färdigt 1 april. 

Steg 2: Dialog 

Kommittén träffar polisanställda 

i hela landet för att ta reda på vad 

varje region kan bidra med och 

identifiera vilka övergripande 

förändringar som bör göras. Den 

regionala indelningen med huvudorter 

beslutas. Färdigt 1 juli. 

’’ Enkelt 

sagt vill 

vi veta 

vad alla 

kan bidra 

med.” Thomas 

Rolén 

Invånarantal, brottslighet och övriga 

faktorer som avgjort indelningen 

i dagens sju samverkansområden 

avgör även de nya gränserna. 

– Regeringen kräver bra argument 

om vi skulle frångå de inarbetade 

samverkansområdena, säger Thomas 

Rolén. 

Omorganisationen ska göras i en 

utstakad ordning, för att arbetet ska 

hållas fokuserat och rätt frågor prioriteras 

vid rätt tillfällen. Rundresan 

ingår i den andra av sju faser. 

Många utManIngar Inför omorganisationen 

handlar om praktiska 

frågor som måste lösas, som ett 

fungerande it-system i den nya myndigheten, 

med allt ifrån fungerande 

it-stöd i polisarbetet till att alla får 

sina löner i rätt tid. 

Steg 3: Mål och organisation 

Kommittén tar med hjälp av arbetsgrupperna fram 

den nya organisationsstrukturen och delar ut nationellt 

ansvar till vissa regioner. De ser också över vilka 

resurser och kompetenser som behövs i nya huvudkontoret, 

i regionerna, på Nationella operativa avdelningen 

och på Statens kriminaltekniska laboratorium. 

Mål och nyckeltal formuleras. Färdigt 1 oktober. 

Steg 4: Reformer beslutas 

Kommittén beslutar om framtida 

förändringar. Färdigt 1 oktober.

Inblick 

inför omorganisationen 

Att kommunikationen kring 

arbetet med omorganisationen flyter 

på är också en högprioriterad fråga, 

enligt Thomas Rolén. 

Hans största farhåga är att medarbetarna 

inte engagerar sig i förändringsarbetet. 

– Delaktighet från medarbetarna 

är avgörande för att det ska bli bra, 

och för att den nya organisationen 

ska få acceptans. Vi måste få in alla 

bra idéer och kloka synpunkter. 

Nu planeras en vidareutveckling 

av det kommunikativa ledarskapet 

inom polisen, det vill säga chefernas 

förmåga att förklara och föra 

konstruktiva diskussioner i sina 

arbetsgrupper. 

– Att engagera medarbetarna i 

omorganisationen kommer att ställa 

höga krav på chefernas kommunikativa 

ledarskap, säger Thomas Rolén. 

Steg 5: Organisation/ledning 

Kommittén beslutar hur myndigheten 

ska organiseras, ledas 

och styras. Färdigt 1 april 2014. 

Steg 6: Vision/chefstillsättningar 

De högsta cheferna tillsätts, arbets- 

och delegationsordning beslutas, 

arbetet med en ny vision inleds och 

budgetunderlag tas fram. Färdigt 31 

december 2014. 

Vad menas egentligen med… 

Genomförandekommittén? 

● Det är en grupp bestående av nio 

personer med olika kompetenser 

som leder förändringsarbetet. De 

arbetar under en begränsad tid åt 

Statens offentliga utredningar på 

Regeringskansliet med att omorganisera 

polisen till en myndighet. 

Polisanställda deltar i olika 

arbetsgrupper. 

Att organisationen byggs underifrån? 

● Den nya Polismyndigheten byggs 

för att polisen i varje ort ska få rätt 

möjligheter att skapa trygghet och 

klara upp brott lokalt. Beslut ska 

fattas så nära verksamheten som 

möjligt i den nya organisationen. 

Fördjupningsdialog? 

● Under april och maj talar kommittén 

med chefer, fackliga företrädare 

och annan personal för att 

samla in deras synpunkter. 

Steg 7: Verksamhetsplan och budget 

Ett förslag till regleringsbrev tas fram för 2015. Alla 

tjänster bemannas och budgeten blir klar. Nya organisationen 

träder i kraft. Färdigt 31 december 2014. 

Reformstödsgrupp? 

● Tre polisanställda per samverkansområde, 

med olika befattningar, 

funktioner och erfarenheter, 

utgör tillsammans en grupp 

som stöttar kommittén med sina 

erfarenheter och synpunkter. 

Erbjudanden om verksamhetsövergång? 

● Som medarbetare inom polisen 

måste man aktivt tacka nej, för 

att inte per automatik bli anställd 

i den nya organisationen. Övergången 

till den nya verksamheten 

sker under andra hälften av 2014. 

Vill du bidra till nya 

polisorganisationen? 

Ta upp frågor och idéer med: 

1 … din chef, 

2 ... din fackrepresentant, 

3 ... eller med någon av dem som ingår 

i en så kallad reformstödsgrupp 

i ditt samverkansområde. 

» 


Inblick/ Nya polisorganisationen 

» 

Polisens första bilar. 

ANNONS 


Vilken är din hjärtefråga inför omorganisationen? 

Ulrika Hjerpe, 

stabschef, 

Polismyndigheten 

i Gävleborgs 

län: 

– Att medborgaren 

blir vinnaren. Vi måste ta 

tillvara den erfarenhet, kompetens 

och stolthet som fi nns för vårt 

uppdrag. Ge utrymme att utveckla i 

vardagen. 

Polisreformer genom tiderna 

1965. Polisen går från kommunal 

till statlig regi och 550 

polisdistrikt blir 119. Polisen 

upprustas med bilar och utrustning 

och tidigare resursskillnader 

jämnas ut. 

1998. Centralstyrningen minskar 

och de 117 distrikten blir 21, 

Lars Heimbrand, 

polismästare, 


i Hallands 

län: 

– Att vi gör något 

nytt och inte befäster gamla strukturer 

och kulturer utan bygger den 

nya Polismyndigheten utifrån vårt 

uppdrag och med fokus på medborgarna, 

våra uppdragsgivare. 

De tre tillfrågade ovan ingår i reformstödsgruppen, med sammanlagt 23 personer. 

med en polismyndighet och en 

länspolismästare i varje län. 

2009. Sju regionala samverkansområden 

och underrättelsecentrum 

inrättas för att bättre 

kunna bekämpa grov organiserad 

brottslighet. 

2015. De gamla gränserna försvin- 

VILL DU JOBBA 

MED DETTA? 

SÖK TILL OSS! 

STÖRNINGSGRUPP/GLG 

KATRINEHOLM 

Sofi a Karlsson, 

polisinspektör, 


i Östergötlands 

län: 

– Att identifi era 

och samordna metoder, processer 

och avtal som redan fi nns i myndigheterna 

för att bli mer eff ektiva och 

enhetliga samtidigt som vi behåller 

den lokala förankringen. 

Läs mer på Intrapolis Södermanland 

ner och de 21 polismyndigheterna 

blir en polismyndighet. 

Läs mer: 

Kommitténs turnéschema och 

mer information hittar du 

på intrapolis.polisen.se/ 

polissamordningen och på 

www.polissamordningen.se

Det hände mig/ Sam Sehlström 

” Barnet sträckte ut 

sina armar mot mig” 

Den lugna fotpatrulleringen 

på torget 

i Umeå en solig 

lördag sommaren 1975 

avbröts plötsligt av 

ett larm om en svår trafi kolycka på 

E4:an. Jag och min kollega som kom 

till olycksplatsen möttes av kaos. Vid 

vägkanten låg omkomna övertäckta 

med fi ltar. Flera skadade satt intill 

och väntade på ambulans. Andra var 

redan på väg till lasarettet. 

I allt virrvarr var det ett barnskrik 

som hördes över allt annat. Jag noterade 

på avstånd en kvinna som höll 

i ett barn i ettårsåldern och försökte 

trösta det. Jag anade instinktivt att 

kvinnan var okänd för barnet, som 

visade sig vara en liten fl icka. När vi 

fått lite mer information visade det 

sig att jag hade rätt. Barnets mamma 

hade omkommit i olyckan. Vilka andra 

som fanns i samma bil gick inte 

att få någon klarhet i just då. 

NÄR VI LYCKATS omdirigera trafi ken 

och skulle börja jobba på olycksplatsen 

gick jag förbi kvinnan med 

barnet. Vi växlade några ord och jag 

bad henne stanna kvar en stund tills 

vi fi ck bättre ordning. När vi stod 

och pratade sträckte barnet plötsligt 

ut sina armar mot mig. Jag gick fram 

och tog emot fl ickan, som genast 

lade sina späda armar om min hals 

och höll hårt, precis som om hon 

ville att jag inte skulle släppa henne. 

Jag var själv småbarnsförälder och 

van vid att trösta barn, så jag pratade 

lite med fl ickan och efter en stund 

slutade hon gråta. Jag försökte 

samtidigt hjälpa mina kolleger efter 

bästa förmåga, men hela tiden med 

barnet i min famn. 

När vi avslutat arbetet på platsen 

kom en sista ambulans för att hämta 

de sista skadade. En av dem som 

skulle åka med erbjöd sig att ta med 

fl ickan. När jag skulle lämna över 

henne vägrade hon, höll sig krampaktigt 

fast i mig och grät. Jag hade 

Sam 

Sehlström 

Ålder: 70 år. 

Bor: Umeå. 

Familj: Gift, barn 

och barnbarn. 

Karriär: Polisskolan 

i Luleå 

1962. Hundförare 

1966–78, 

våldsroteln i 

Umeå, krimjouren, 

staben. 

På RPS som 

förvaltningsledare. 

Regionchef 

för PVIT Region 

Nord i Umeå. Numera 

pensionär. 

Foto: Pia Diaz Bergner 

inte hjärta att tvinga fl ickan att åka 

med okända, även om syftet var gott. 

Jag satte mig istället i polisbilens 

baksäte med fl ickan i famnen och 

tog henne med till lasarettet. 

Det visade sig att bland de första 

som transporterats dit, som var svårt 

skadade men överlevt, var den lilla 

fl ickans syster som var åtta år, pappan 

och ytterligare en äldre person 

som var bekant med fl ickan. Först då 

accepterade hon att lämna min famn. 

JAG HAR MÅNGA gånger funderat över 

varför hon tydde sig till mig. Även 

om jag under många års polisarbete 

upplevt mycket så har bilden av den 

här lilla fl ickan etsat sig fast i mitt 

minne. Naturligtvis kommer också 

funderingar över hur livet blev för 

henne som så tragiskt förlorade sin 

mamma. Varje gång jag läser i tidningarna 

om någon trafi kolycka där 

barn varit med tänker jag på fl ickan 

som fann någon slags trygghet hos 

mig. 

Berättat för Johanna Orre 

I januari 2008 arrangerade tidningen 

Västerbottens-Kuriren en återförening. 

Flickan som överlevde trafi kolyckan 

är nu själv mamma. 


Illustration: Martin Hedén 

Foto: VK arkiv 

Foto: Foto: Anna Anna Karin Karin Drugge/VK Drugge/VK arkiv arkiv

Örebro 

Porträtt/ Anna Jinghede 

Hon har en bakgrund som tandläkare och rättsodontolog. 

Det ger Anna Jinghede en annorlunda infallsvikel i hennes 

nya yrke, som kriminaltekniker. 

Text Lisbeth Hedberg Foto Terese Andersson 

Tandläkaren som 

blev kriminaltekniker 

Våren 2005, några månader 

efter tsunamin, blev 

Anna Jinghede kallad 

att delta i svenska 

id-kommissionens 

omfattande identifi eringsarbete 

i Thailand. Hon arbetade då som 

tandläkare på Folktandvården i 

Örebro. 

De sammanlagt fyra månaderna 

i Phuket, då hon jobbade sida vid 

sida med kriminaltekniker, blev en 

vändpunkt för Anna Jinghede som 

i tonåren drömde om att bli polis. 

Hon bestämde sig för att söka in till 

Polishögskolan, med målet att jobba 

som just kriminaltekniker. 

– Intrycken i Thailand var av 

förklarliga skäl många och bitvis 

mycket tunga, och jag blev brutalt 

påmind om livets sårbarhet, säger 

hon. 

– När man är involverad i en 

sådan arbetsuppgift under så lång 

tid blir det som en inre resa. Jag 

började fundera på mina 

livsval, och där var yrkesvalet 

en aspekt. Jag 

Ingen gnällspik 

Ålder: 37. 

Yrke: Tandläkare och polis. 

Jobbar som: Kriminaltekniker i Örebro 

(ska nästa år gå SKL:s utbildning). 

Om jobbet: Fascinerande, stimulerande, 


kom till insikt om att man ska göra 

det man funderar på och drömmer 

om. 

Det hon upplevde som svårast 

under identifi eringsarbetet var att 

se de omkomna barnen. 

– Tanken på hur deras sista minuter 

måste ha upplevts gjorde ont. 

aNNa JiNgHede SÄger att hon känner 

en slags överlevnadsskuld, samtidigt 

som hon tror att hennes deltagande 

i operationen i Thailand gjort henne 

till en bättre människa. 

– Jag känner en enorm tacksamhet 

över att få leva och förvaltar min 

tid bättre, och jag har blivit känslig 

för gnäll över småsaker. 

Sedan polisexamen 2009 har 

Anna Jinghede varit tjänstledig från 

Folktandvården. Men hon släpper 

inte sitt gamla yrke helt – hon har 

skrivit en bok om akuttandvård och 

är snart klar med en om tandvårdens 

lagstiftning. Hon är fl itigt 

anlitad som föreläsare, och har fl era 

gånger varit moderator på symposier 

på tandläkarstämman, bland 

utvecklande och roligt. 

Familj: Sambo och sonen 

Sixten, snart två år. 

Förebilder: Många, bland 

andra käkkirurgen Annika 

Anna 

Jinghedes 

boktips: 

Mördaren 

i folkhemmet 

– om fallet Olle 

Möller av Lena 

Ebervall och Per 

Samuelsson. 

Döden är 

en man – en 

granskning av 

styckmordet 

på Catrine da 

Costa av Per 

Lindeberg. 

... och filmtips: 

Pianisten, 

Solisten, båda 

med förankring i 

verkligheten. 

Annika Rosén 

annat om identifi eringsarbetet i 

Thailand och efter massakern på 

Utøya. 

Under åren har Anna Jinghede 

ägnat mycket tid åt att försöka öka 

kunskapen inom tandvården om 

misshandel och övergrepp. 

– Det fi nns ingen annan institution 

i samhället som följer barn och 

unga under så lång tid som tandvården. 

i JaNUari FiCK Anna Jinghede sin 

mastersuppsats inom området käkkirurgi 

godkänd. 

– Det är en 15 års retrospektiv 

kartläggning av frakturer i underkäken. 

Anmärkningsvärt är att de 

fl esta kvinnor med käkfrakturer 

uppger att de fått den efter ett fall, 

medan män uppger att de fått den 

efter misshandel. I verkligheten 

vet vi att många kvinnor inte vågar 

berätta hur det ligger till. 

Forskning är något som Anna 

Jinghede vill fortsätta med vid sidan 

av sitt arbete som kriminaltekniker. 

Hon planerar nu en rättsmedicinsk 

Rosén som etablerat sig i en mansdominerad 

värld och som aldrig ser 

några hinder, varken privat eller 

yrkesmässigt. 

Gillar inte: Missunnsamhet, jante-

’’ 

Tanken på 

hur deras 

sista minuter 

måste ha upplevts 

gjorde ont.” 

lagen och när folk gnäller 

över skitsaker. 

Plats jag tycker om: Sälen. 

Gör gärna när jag är ledig: 

Jobbar! Vill säga ”umgås 

Ett vintrigt Sälen. 

Foto: Stephvvv/Wikimedia commons 

med min 

familj”, 

och det 

gör jag 

naturligt- naturligt- 

vis, men jag skriver mycket när 

jag är ledig, både facktexter och 

annat. 

Kom till mig: Om du behöver 

stöd och hjälp i en svår situa- 

tion. Jag är bra på att lyssna och 

prata – på gott och ont. 

Motto: ”Don’t look back and ask 

why, look forward and ask why 

not”. 


»

» 

Porträtt/ Anna Jinghede 

Vissa arbetsuppgifter 

kräver en känsla 

för detaljer. 

studie med kriminaltekniska infallsvinklar 

i samarbete med en rättsläkare. 

Den ska handla om fall där 

förövaren efter att ha dödat andra 

också tar sitt eget liv. 

Anna Jinghede menar att hon har 

nytta av sina tidigare erfarenheter i 

sitt nuvarande arbete som kriminaltekniker, 

och tycker att arbetsgivaren 

skulle kunna utnyttja det mer. 

– Jag skulle exempelvis kunna 

sprida kunskap om att uppemot 70 

procent av skadorna vid misshandel 

finns i ansikte och mun. Man bör 

därför i större utsträckning begära 

in rättsintyg från tandläkare. 

Tidigare i år medverkade Anna Jinghede 

tillsammans med sin chef och 

kollega Tony Möörk i tv-programmet 

Veckans brott, där de i en serie 

undersökte ett fingerat fall. 

– Man kan väl säga att vi genomförde 

undersökningarna ”by the 


’’ Uppemot 

70 procent 

av 

skadorna 

vid misshandel 

finns i ansikte 

och 

mun.” 

Anna 

Jinghede 

book”. Det finns ett stort värde i att 

öppna upp för allmänheten och låta 

dem följa vårt arbete, vilket skiljer 

sig stort jämfört med det som kan 

ses i de populära CSI-serierna i tv. 

Vilka skillnader och likheter 

finns mellan dina båda yrken? 

– Det är faktiskt mycket som är 

likt. I båda yrkena handlar det om 

problemlösning, att ha en känsla för 

detaljer och att det kan vara ganska 

tålamodsprövande. En skillnad är att 

kriminalteknikeryrket är mer varierande 

och omväxlande. En annan är 

att det inom polisväsendet är längre 

mellan toppen och botten i hierarkin, 

i tandvården har man större 

närhet till högste chefen. 

En annan skillnad är lönen. 

– Som tandläkare hade jag nästan 

15 000 kronor mer i lön i månaden, 

säger Anna Jinghede som trots detta 

är nöjd med valet att förverkliga sin 

polisdröm. 

Tre röster om 

Anna Jinghede 

Irena Dawidsson, 

rättsodontolog på 

Rättsmedicinalverket: 

– Anna är en av 

de mest skärpta 

personer jag känner, hon är jätteduktig 

och har en otrolig kapacitet 

– man blir imponerad. Vi träffades 

första gången under en kurs i rättsodontologi 

i Vilnius i Litauen där jag 

var lärare och hon kursdeltagare. 

Jag städslade henne för identifieringsarbetet 

efter tsunamin. Hon 

var bara 28, men jag kände instinktivt 

att den här tjejen är skärpt och 

motståndskraftig nog för att klara 

av det. När hon kom hem från en av 

de tre resorna dit sa hon ”jag ska bli 

polis”. 

Tony Möörk, chef 

tekniska roteln 

vid Polismyndigheten 

i Örebro län: 

– Hon är en engageradmångsysslare. 

Hon jobbar, skriver böcker, 

utbildar sig, har småbarn och 

upprätthåller trots det ett socialt liv 

med en stor vänkrets. Man undrar 

hur hon hinner. Trots att hon är 

ganska ny i polisyrket vågar hon ta 

på sig svåra uppgifter som andra 

skulle säga nej till, och hon tar sina 

uppdrag på största allvar. Även 

om hon har mycket att stå i är hon 

alltid omtänksam och stannar upp i 

vardagen och bryr sig, också om oss 

arbetskamrater. 

Ola Fernberg, 

verksamhetsutvecklingschef, 

Folktandvården 

Örebro län, tidigare 

Annas chef: 

– Anna är en otrolig person. Hon 

engagerar sig i allt och tycks kunna 

spela på varenda sträng på en lyra. 

Inte nog med att hon är oerhört 

professionell – hon är väldigt trevlig 

också! För tandvården var det en 

väldigt stor förlust när hon gick 

över till polisen – och en stor vinst 

för svensk polis.

Lästips/ Nytt på PHS bibliotek Citatet/ DN 

Våld i hemmet: barns strategier 

Författare: Carolina Överlien 

Utgivare: Gleerups 

Hur tänker och agerar barn 

som upplever våld i hemmet? 

Boken baseras på intervjuer 

med barn som upplevt våld 

hemma och den visar att 

barnen har strategier och gör motstånd 

på olika sätt. 

Övergrepp mot kvinnor och 

barn: den rättsliga hanteringen 

Författare: Christian Diesen 

och Eva F Diesen 

Utgivare: Norstedts juridik 

Denna nyutkomna upplaga är 

en kunskapskälla för dig som 

jobbar inom rättsväsendet 

med övergrepp. Studierna i 

boken visar att brotten i nära relationer 

ökar, mot kvinnor, barn och även mot djur. 

Polisen: verksamhet och arbete 

Utgivare: Liber 

Polisens verksamhet griper 

över en mängd olika områden 

i det svenska samhället, och 

det har blivit allt svårare att 

avgränsa vad som är kärnan 

i polisarbetet. Boken belyser 

polisen utifrån olika teoretiska perspektiv. 

Månadens språkråd 

Har du frågor 

om svenska 

språket? 

Skicka dem 

till polisens 

språkvårdare 

Carina 

Alfredsson 

via Groupwise. 

Svar: Dom ska inte användas i 

vårdat formellt skriftspråk. I stället 

ska man använda de och dem 

enligt följande regler. 

De är subjektsformen. Ett 

exempel: 

De lämnade platsen springande. 

Dem är objektsformen. Ett 

exempel: 

Jag fi ck syn på dem. 

Här fölJer ett mer komplicerat 

exempel: 

Jag fi ck syn på dem, när de lämnade 

platsen. 

Här rör det sig om två satser. I 

den första är jag subjekt – det är 

”En del av misslyckandet 

beror på 

att regeringen har 

satsat på kvantitet 

(…) utan att kräva 

kvalitet.” 

Kriminologerna Helena du Rées och 

Jerzy Sarnecki är inte nöjda med dagens 

kriminalpolitik. 

Får man använda ”dom” i formell text? 

jag som agerar. I den andra är de 

subjekt – det är de som agerar. 

Det gäller alltså att analysera 

varje sats och ta reda på vad som 

är subjekt och objekt i respektive 

sats. 

JAg kAn se en överanvändning av 

objektsformen, dem, i fall där det 

egentligen ska vara subjektsformen, 

de. Det är oklart vad det här 

beror på, men klart är att det fi nns 

en osäkerhet kring hur formerna 

ska användas. Även om det är ett 

normbrott som irriterar många 

brukar det inte påverka begripligheten 

i en text. 

Foto: Hanna Teleman/Scanpix 

Språkvårdaren 

Hur många m har 

en kommissarie? 

Ska vi i dessa högteknologiska 

tider behöva prata om rättstavning? 

Ja, det måste vi göra så 

länge vi inte har stavningskontroll 

i de program vi använder. 

Den som skriver händelsenotiser i webbpubliceringssystemet 

Episerver eller 

använder Rar, Rationell anmälningsrutin, 

får vara sin egen stavningskontroll. 

Jag tycker att det är allvarligt när man 

stavar fel till vanliga ord som lugnt, kollision, 

iakttagelser och ytterligare. Att man 

missar på ord som terrass och successiv 

är inte lika anmärkningsvärt. De fl esta 

kan ändå inte stava till de orden så upptäcktsrisken 

är mycket liten. Stor är den 

däremot om man stavar fel till godkänt, 

erkänt, noggrant och bedömning. 

Det Här HAnDlAr sällan om begriplighet 

– såvida man inte stavar så totalt fel 

så att läsarna inte 

ens förstår vad man 

menar. Stavningen 

passigent i stället för 

’’ men inte 

Läsarna ser 

stavfelen 

textens 

innehåll.” 

Carina Alfredsson, 

språkvårdare 

Aktuellt 

patient eller mustage 

i stället för mustasch 

är exempel på det 

fenomenet. 

Vad det i stället 

handlar om är trovärdighet, 

och läsarens 

förtroende för skribenten. En undersökning 

gjord vid Stockholms Universitet 

visade att förekomsten av två stavfel i en 

text var tillräckligt för att läsarnas förtroende 

för skribenten skulle minska med 20 

procent. Dessutom drar stavfelen till sig 

onödig uppmärksamhet. Läsarna ser stavfelen 

men inte textens innehåll. Att stava 

rätt ökar chanserna för att läsarna ska ta 

till sig innehållet i texten, utan 

att reagera över språket.

Aktuellt 

Fler sökmöjligheter i nya SIS 

Uppdatering. I den nya versionen 

av Schengen Information 

System, SIS, ingår fler efterlysningskategorier. 

Nu går det att söka på båtar, 

båtmotorer, flygplan, containrar, 

värdepapper, betalmedel 

och industriell utrustning. 

ANNONS 

Linnéuniversitetet söker 

Lärare i 

konflikthantering 

med inriktning självskydd till Polisutbildningen 

Lärare i 

konflikthantering 

med inriktning vapen/taktik till Polisutbildningen 

Läs mer om anställningarna på Lnu.se 

ION 

LINZ6 


Det går också att bifoga 

fingeravtryck och foton vilket 

underlättar identifieringsarbetet 

vid en träff i systemet. 

Lär dig använda nya SIS på 

Intrapolis. Skriv ”Användarstöd 

– SIS” i sökfönstret. 

Välkommen till ett universitet där allt är möjligt! 

Linnéuniversitetet är Sveriges nyaste universitet, 

ett modernt, internationellt universitet i Småland. 

Vi finns i Kalmar och Växjö med 35 000 studenter 

och 2 000 anställda. 

Fråga juristen 

Vad gäller vid 

särskild åtalsprövning? 

Fråga: Polismyndigheten 

är numera behörig att fatta 

beslut gällande förundersökningsbegränsning. 

Jag 

undrar vad som gäller för de 

brott där en särskild åtalsprövningsregel 

begränsar 

möjligheten för åklagare att 

väcka åtal, till exempel ofredande 

på enskild plats? 

Svar: Syftet med reglerna om 

förundersökningsbegränsning 

är att effektivisera utredningsförfarandet. 

Efter den 1 januari 

i år är polismyndigheten behörig 

att besluta om förundersökningsbegränsning 

i enlighet 

med rättegångsbalken 23 kap 

4a § p2. 

Av bestämmelsen frAmgår att 

en förundersökning får läggas 

ned under vissa förutsättningar, 

bland annat om det kan antas 

att åtal inte kommer att ske till 

följd av särskild åtalsprövning. 

Av de brott som hör under 

allmänt åtal är ett fåtal behäftade 

med så kallad särskild 

LIBERTY LFL 

Nu är våra he eerfrågade LED varningsljus RPS‐godkända på alla fordonstyper. 

Vi erbjuder den senaste LED tekniken (Linjär‐LED), och alld med 5 års garan på elektroniken. 

INOVA T4R är polisens nya fordonsmonterade laddningsbara handlampa med överlägsen prestanda. 

TEL: 0520‐420200 MAIL: fab@fernonorden.com WEBB: www.fernonorden.se 

Malin Karlerö, 

kammaråklagare och 

adjunkt vid Polishögskolan 

i Solna. 

åtalsprövning. Detta innebär 

en inskränkning i åklagarens 

behörighet att väcka åtal, det 

vill säga vissa förutsättningar 

måste vara uppfyllda för att 

åklagaren ska kunna väcka åtal. 

Exempel på sådana brott är 

ofredande på enskild plats, till 

exempel ofredande i en bostad. 

Den särskilda åtalsprövningsregeln 

för ofredande finns 

i BrB 4:11 och här framgår att 

åklagaren enbart får väcka åtal 

om målsäganden anger brottet 

till åtal eller åtal är påkallat ur 

allmän synpunkt. 

Om åtAl skA väckas är alltså ett 

åklagarbeslut, men enligt den 

nya behörigheten för polismyndighet 

– när det gäller beslut 

om förundersökningsbegränsning 

– så har numera polismyndighet 

behörighet att fatta 

beslut om förundersökningsbegränsning 

enligt rättegångsbalken 

i sådana fall då det kan 

antas att åtal inte kommer att 

ske till följd av bestämmelser 

om särskild åtalsprövning. 

INOVA T4R 

VERTEX

Nu införs it-stödet Status 

Det nya it-stödet Status ska 

underlätta planeringen av det 

operativa arbetet. 

It-stödet Status sammanställer rådata 

från olika polisiära it-stöd. 

Utifrån sammanställningen kan 

polisen göra prognoser, utvärderingar 

och analyser samt få en överblick 

av utredningsverksamheten som 

visar information om bland annat 

antal inkomna ärenden, 

balanser, aktiva 

misstankar, nedläggningar 

och genomströmningstider. 

– I princip kan vi 

Peter Ågren följa brottsutvecklingen 

i realtid, och 

på så sätt bli bättre på att planera 

arbetet, så att vi är på rätt plats vid 

rätt tidpunkt och med rätt resurser. 

Status för oss närmare verkligheten 

ANNONS 

NYHET 

FÖR ALLA 

SÄSONGER 

MED MEINDL ÄR DU VÄL RUSTAD 

FÖR ALLA UTMANINGAR 

Skor och kängor från Meindl har yttersta 

kvalitet, bekvämlighet, genomtänkta 

detaljer och är ett hantverk rakt igenom. 

Unna dig fantastisk komfort. 

Med Meindl är du alltid rätt klädd. 

Vid frågor, ring Moxter AB på 

063-55 66 66 // 070-572 99 90 

1 2 3 4 

och jag tror att vi kommer att ha 

stor nytta av det, säger Peter Ågren, 

tillförordnad chef för Södermalmspolisen. 

Till en början kommer Status att 

visa dagsaktuell information från 

polisens it-stöd för anmälda brott 

och ärenden; Rar, T-rar och Pust. 

Den förstA leverAnsen av Status planeras 

ske till samtliga polismyndigheter 

under våren. Den innehåller 

bland annat information om platser 

och tidpunkter för anmälda brott. 

Ytterligare leveranser är planerade 

under 2013 där it-stödet successivt 

utökas med fler funktioner. 

De första leveranserna riktar sig 

framförallt till direkta chefer men 

även till strategiska och indirekta 

chefer samt specialister så som kutanalytiker, 

controllers och verksamhetsanalytiker. 

RIB LEICHT– STOR NYHET FRÅN MEINDL 

1 

Innovationen RIB Leicht är en 4-säsongsmodell 

som kan anpassas efter alla klimat med hjälp av 

boot-in-boot-systemet. Kängan är 100 % vatten- 

2 

tät genom den urtagbara GORE-TEX® innerskon. 

Vid torrt och/eller kallt klimat kan innerskon 

plockas ur och andas optimalt med Clima-foder. 

3 

4 

’’ I princip 

kan vi följabrottsutvecklingen 

i 

realtid, 

och på så 

sätt bli 

bättre på 

att planera 

arbetet.” 

Peter Ågren, 

Södermalmspolisen 

TRÄFFA OSS PÅ 

ELMIA GAME FAIR 

9-11 MAJ 

(monter B04:20) 

RIB LEICHT 

Aktuellt 

De blir nya 

länspolismästare 

På ny post. Regeringen 

har utsett fem 

nya länspolismästare. 

Rikskriminalchefen 

Klas Friberg blir ny 

länspolismästare i Klas Friberg, 

Västra Götaland 1 maj Västra Göta- 

2013. Den 1 april blev land. 

följande personer länspolismästare i 

de län där de tidigare var tillförordnade 

länspolismästare: 

Ulrika 

Herbst, 

Östergötlands 

län. 

Henrik 

Malm- 

quist, 

Kalmar 

och Kronobergs 

län. 

Anders 

Kjaersgaard, 

Blek- 

inge 

län. 

L e i f 

Jennekvist,Västmanlands 

län. 

BLACK PYTHON GTX® 

Lätt, exibel och vridstyv. 

Anpassad för 

all sorts rörelse. Med 

GORE-TEX® och Air- 

Active® innersula. 

BLACK BOA GTX® 

Ny kängmodell som 

är extremt lätt, exibel 

och vridstyv. Med GORE- 

TEX® och urtagbar Air- 

Active® innersula. 


ANNONS 

DjurID.se 


Hitta ägare med hjälp av Dogbyte 

Upphittade hundar och katter räknas som hittegods och det är därför ofta polisen som får ta hand 

om djuret och försöka hitta dess ägare. I DjurID.se finns ägaruppgifter på omkring en miljon idmärkta 

katter och hundar. Med hjälp av internettjänsten Dogbyte kan du som polis enkelt söka 

efter djurets ägare. Om du har frågor eller om din station saknar inloggning till Dogbyte är du 

välkommen att höra av dig till oss. 

Mer information hittar du på skk.se/djurid-polis 

DjurID.se – SKKs ägarregister | 163 85 Spånga | djurid@skk.se | Telefon 08-795 30 50

Foto: Lars Hedelin 

Sören Clerton, chef för centrala gränskontroll- 

enheten på Rikskriminalpolisen. 

”Det finns ingen direkt koppling mellan Reva och inre utlänningskontroller”, säger Sören Clerton. 

Vad handlar 

Reva om? 

– Reva, som står för Rättssäkert 

och effektivt verkställighetsarbete, 

går ut på att jobba effektivare och 

beta av verkställighetsärendena 

snabbare. Det är ett delvis EU-finansierat 

samarbete mellan Migrationsverket, 

polisen och Kriminalvården 

som drivits i projektform sedan 2009 

och förkortat ledtiderna. Det frigör 

resurser hos myndigheterna, kortar 

ner väntetiderna för dem som ska 

utvisas och frigör plats i Migrationsverkets 

förvar för nyanlända asylsökanden. 

Men debatten om Reva har 

handlat om något helt annat. 

Vad är kopplingen till ”jakten 

på papperslösa”? 

– Det finns ingen direkt koppling 

till inre utlänningskontroller, men 

resurser som frigörs genom ett effektivare 

verkställighetsarbete kan 

’’ Man kan 

önska att 

polisen 

fick ett 

bättre 

stöd när 

vi försöker 

göra vårt 

jobb.” 

Fråga & Svar 

användas till att göra fler inre utlänningskontroller. 

– Debatten som tog fart när 

Stockholmspolisen kontrollerade id 

i tunnelbanan förde med sig en del 

missförstånd. De hade inte ens börjat 

jobba med Reva i Stockholm då. De 

gjorde inre utlänningskontroller, 

som handlar om att hitta människor 

som inte har rätt att vistas här. Inre 

utlänningskontroller har gjorts sedan 

länge och ska också göras i enlighet 

med de lagar och regler som finns. 

Har polisen begått fel när de 

gjort id-kontroller? 

– Det kan finnas enstaka poliser 

som gjort fel, men utbildningen är i 

enlighet med Utlänningslagen och 

Rikspolisstyrelsens föreskrifter. Det 

är inte något systematiskt fel eller 

metodfel. Om enstaka poliser inte 

följt regelverket får det åtgärdas 

genom normala disciplinåtgärder, 

men för närvarande känner jag inte 

till några sådana ärenden, varken 

hos polisen eller JO, så det är svårt 

att veta hur stort det här problemet 

egentligen är. 

Vad har debatten lett till? 

– Poliser blir ifrågasatta när de 

gör id-kontroller, även av helt andra 

skäl. Vi har en förpliktelse att göra 

kontroller, det har med brottsbekämpning 

och inre säkerhet att göra. 

Det är farligt om poliser börjar tveka 

inför att ingripa. Det kan leda till 

passivitet som drabbar den laglydige 

medborgaren i förlängningen. 

Polisen ska känna att man har stöd 

att göra sitt jobb. 

Har du något medskick till 

politikerna? 

– Vi har en reglerad invandring i 

Sverige och alla asylärenden prövas 

av Migrationsverket eller av domstol. 

Sedan vi gick med i Schengen 

har vi även ett ansvar inför EU. Man 

kan önska att polisen fick ett bättre 

stöd när vi försöker göra vårt jobb. 

Verkställighetsärenden och utlänningskontroller 

kan vara obehagliga 

arbetsuppgifter, men tänk om 

polisen undvek alla uppgifter som är 

obehagliga? Det är lätt att säga hur 

polisen inte får gå tillväga, men hur 

ska vi göra istället? 

Johanna Orre 

Inre utlänningskontroller 

● Polisen kontrollerar att utlänningar 

som uppehåller sig eller arbetar i 

Sverige har rätt att göra det. 

● Kontrollen får inte göras enbart 

på grund av att någon har ett 

utseende, namn eller språk som 

uppfattas som utländskt. 

● Kontroll kan ske om polisen har 

grundad anledning att anta att utlänningen 

saknar rätt att uppehålla 

sig i landet, eller vid annan anledning 

till kontroll, till exempel vid 

id-kontroll i samband med trafikkontroll 

eller i en brottsutredning. 

Verkställighetsarbete 

● Polisen ska verkställa besluten om 

avvisning eller utvisning och det 

kan ske med tvång. 


Posttidning B 

Svensk Polis 

Rikspolisstyrelsen 

Box 12256 

10226 Stockholm 

ANNONS 

SÄKERHET OCH MYCKET MER 

Drogtester 

Bevispåsar 

Dokumentgranskning 

Säkerhetshjul 

Vi har ramavtal med RPS. 

Vapenvård 

CLP System AB 

Box 7002, S-187 11 Täby 

Phone: +46(0)8 - 7324405 

Beställ katalog idag! 

Fax: +46(0)8 - 7324409 

E-mail: info@clp.se 

Internet: www.clp.se

STEG KVAR TILL EN MYNDIGHET - Svensk Polis

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?