Öppna artikel

TIDNINGEN 

PSYKOLOG 

utgiven av sveriges psykologförbund 

21/02 

Yvonne Brandberg: 

Hur jag kom 

att forska om... 

cancer 

Ny artikelserie 

om tillämpad forskning 

SISTA SIDAN: BAR FÖR KUNSKAPSTÖRST

INNEHÅLL 21/02 

LEDARE: 

Vi måste göra 

både och 3 

Birgitta Johansson-Hidén 

Psykiska reaktioner 

på cancer 4 

Psykolog Yvonne Brandberg berättar 

hur hon kom att forska om cancer i Psykologtidningens 

nya serie om tillämpad forskning. 

Gästredaktör: Gerhard Andersson 

KRÖNIKA: 

Filosofisk rådgivning 

utmanar psykoterapin 8 

Marta Cullberg Weston 

Lugn miljö viktig 10 

SvenOlof Dahlgren har i sin avhandling 

jämfört damp, autism och Aspergers 

syndrom ur ett kognitivt perspektiv. 

Värt att veta 12 

DEBATT: 

Hemsydda 

påståenden om 

klinikers tankar 14 

Per Magnus Johansson river inga murar 

mellan teoretiker och praktiker, 

anser PTP-psykologen Pauline Boo. 

Filmrecension 16 

Recensioner 17 

Bar för 

kunskapstörst 40 

Freuds bar på Södra teatern 

– forum för seriösa samtal. 

UPPROP 

4 

10 

40 

Kongressen 2001 beslöt om en successiv 

övergång till en ny lokal förbundsorganisation. 

Kretsarna kommer därmed 

att förlora sin stadgemässiga 

ställning som förbundets basorganisation. 

I stället ska bildas Psykologföreningar, 

en hos varje arbetsgivare. 

Psykologföreningarna blir förbundets 

nya basorganisation med ett 

övergripande ansvar för förbundets 

lokala verksamhet. 

På olika håll i landet bildas nu dessa 

TIDNINGEN 

PSYKOLOG 

21/02 • 18 november – 1 december • Årgång 48 

Utgiven av Sveriges Psykologförbund 

chefredaktör och ansvarig utgivare: 

Eva Brita Järnefors, 08-567 06 451 

E-post: evabrita.jarnefors@psykologforbundet.se 

redaktionssekreterare 

och stf ansvarig utgivare: 

Carin Waldenström, 08-567 06 453 

E-post: carin.waldenstrom@psykologforbundet.se 

redaktör: Maja Ahlroos, 08-567 06 452 

E-post: maja.ahlroos@psykologforbundet.se 

annonsansvarig: 

Rosa Maria Risberg (tjänstledig) 

annonsansvarig, vik: 

Brittmarie Haake, 08-567 06 454 

E-post: brittmarie.haake@psykologforbundet.se 

Box 3287, 103 65 Stockholm 

Fax 08-567 06 490. 

postgiro: 373267-4 bankgiro: 767-2066 

E-post: tidningen@psykologforbundet.se 

www.psykologforbundet.se 

ISSN 0280-9702. 

prenumerationer och adressändringar: 

Lagern Akademikerservice 

Tel 08-567 06 430 • Fax 08-567 06 090 

E-post: medlemsregistret@psykologforbundet.se 

Pris: 460:– inkl moms 

helt kalenderår, 21 nr, 2002. 

Telefonnummer/e-post till serviceområden, 

kanslipersonal, förbundsstyrelse m fl hittar du 

på näst sista sidan. 

Medlem Förening Fackpressupplaga 

Sveriges Tidskrifter 8 700 ex 2001. 

MILJÖMÄRKT 

tryck: 

Wallin & Dalholm Boktryckeri AB, Lund 2002. 

grafisk form: 

Marianne Tan 

layout: 

Joakim Flink, TYPA, 08-19 15 28. 

E-post: jocke.flink@typa.se 

nummer 22/02 23–24/02 1/03 

distributionsdag 

manusstopp 

för plats- och 

2/12 16/12 13/1 

kursannonser 

manusstopp 

för kretsar och 

14/11 28/11 11/12 

yrkesföreningar 12/11 26/11 9/12 

omslagsbild: Yvonne Brandberg 

foto: Tomas Södergren 

föreningar. Det är viktigt att vi på 

kansliet snarast får kännedom om föreningar 

som bildas och vem som är 

föreningens ordförande/kontaktperson. 

Skicka därför in information om föreningen, 

så snart den bildats, till Hans 

Persson, Sveriges Psykologförbund, 

Box 3287, 103 65 Stockholm eller 

maila till 

hans.persson@psykologforbundet.se. 

Psykologtidningen 21/02

För att inleda med det självklara: Alla medlemmar i Sveriges 

Psykologförbund äger tillsammans en förbundsorganisation 

som är ekonomiskt och juridiskt organiserad, i 

princip som ett privatägt företag och lett och styrt genom ett 

representativt och demokratiskt system. Alla Sveriges utbildade 

psykologer och psykologstuderande, som har valt att vara medlemmar, 

har ingått förbund med varandra, det vill säga avtalat 

att samverka mot vissa mål. 

Men Psykologförbundet är även en koncern, där förbundet 

ensamt omsätter närmare 30 miljoner kr per år. Alla medlemmar 

äger aktie- och utbildningsbolaget Institutet för högre psykologiutbildning 

(IHPU AB), bolaget Psykologtjänst, båda med 

egen styrelse och vd, Stiftelsen för tillämpad psykologi (STP) 

med egen styrelse och verksamhetsansvarig samt Psykologtidningen. 

Varje verksamhet har sina egna mål och uppgifter och har bildats 

för att fylla dessa uppgifter. Men alla ska även samverka i 

arbetet mot förbundets övergripande mål och mer specifikt det 

av kongressen 2001 prioriterade målet: Att intensifiera arbetet 

med ersättnings- och villkorsfrågorna. 

Hur kan en sådan samverkan mellan alla förbundets delar 

mot det prioriterade målet se ut? Hur ska vi få genomslagskraft i 

det arbetet? 

VI LEVER I EN TID då förändringarna i arbetslivet har inneburit 

en ökad individualisering med brist på helhetstänkande. Det 

postindustriella samhället har hittills inneburit en mer individualistisk 

och mycket mindre kollektivistisk syn på olika förhållanden 

och ageranden i arbetslivet än vad den industriella samhällsordningen 

innebar. Den anställde komponerar i hög grad 

själv innehållet i sin tjänst och befattningsbeskrivningar blir allt 

ovanligare. 

I förbundsarbetet märks detta kanske allra mest på de sifferlösa 

avtalen och den individuella lönesättningen, där individen 

går långt före grupp och kollektiv. Avtalen skrivs på ett sätt som 

förutsätter att psykologerna i organisationerna är jämlika parter 

med arbetsgivaren och att arbetsgivare och arbetstagare kan 

mötas i en dialog, frånsett hierarkisk inordning och maktstruktur. 

Det vi tidigare gick efter – grundutbildning, tjänsteår och befordran 

i organisationens tjänstetrappa – existerar inte på samma 

sätt. I samhället i stort ger detta individen stort utrymme. 

Inom förbundet blir professionaliseringen och indelningen av 

oss psykologer enligt specialisering ett annat sådant exempel. 

Inom förbundet försöker vi genom specialisering och professionalisering 

begränsa konkurrensen om yrkesmarknaden och öka 

vår status. Ibland känns det som en splittring av gruppen psykologer. 

Då vi specialiserar oss inom något av våra specialistområden, 

utbildar oss till leg psykoterapeuter eller forskare avlägsnar 

vi oss också från kollektivet. Den enskilde individen konstruerar 

sin egen verklighet och sin egen roll. 

Med ett förändrat synsätt riktas kraven på att tydligt och klart 

plädera för sin kompetens och professionalism och på att påver- 

Psykologtidningen 21/02 

LEDARE 

Birgitta Johansson-Hidén 

Vi måste göra både och 

ka ersättning och villkor främst mot den enskilde psykologen! 

Detta tryck och denna förväntan blir tung för dem av oss som 

lever med en normuppsättning och en vana att kanske tänka 

mer i grupper och kollektiv än de som är 25–30 år i dag. 

HUR KAN VI DÅ SKAPA en ”helande” samverkan? Individen är i 

fokus i arbetslivet, men om vi ser på förändringar i samhället 

som helhet så är det fortfarande inte enskilda individer som driver 

förändringen, utan enade stora grupper med stor tydlighet i 

samhället och lika tydlig politisk vind i ryggen. 

Vi måste göra både och. Arbeta för både en stark individuell 

anda och en stark kåranda! 

Kanske är vi inom förbundet på rätt väg, men mycket återstår 

att reflektera över. Vi kommer att vara tvungna att förhålla oss 

till den verklighet vi lever i och synliggöra brister, påtala och 

strida för att avhjälpa dem. Vi kan behöva nya synsätt, nya organisationsformer 

och tydligt är att det är ett långsiktigt arbete. 

Ersättnings- och villkorsfrågorna måste vi dock arbeta raskare 

med! Genom psykologföreningar bygger vi den nya organisationens 

yttersta form så nära den enskilde psykologens vardag 

och yrkesrealitet som möjligt. Föreningarna kan göra både enskilda 

och grupper av psykologer starka i dialogen med arbetsgivaren. 

De regionala rådgivarna i allmänt fackliga frågor och 

förhandlingsfrågor är snart på plats och kan stödja föreningar 

och enskilda psykologer. 

Nästa nivå i organisationen – man kan kalla den nätverksnivån 

– den nivå som ”kretsen” byggdes på – hur vill vi ersätta 

den? Med yrkesföreningar eller andra typer av nätverk? Och behövs 

det nya nätverksformer för just ersättnings- och villkorsfrågorna? 

Förbundsordförande, tidningsredaktionen och tjänstemannakansli 

med professionella inom olika områden är ett slags nav 

som arbetar ut mot alla medlemmar, förbundets råd, yrkesföreningar, 

internationella organ, bolag samt mot förbundsoch 

fackföreningsvärlden – just nu med fokus på ersättningsoch 

villkorsfrågan. 

SOM ETT LED i koncern- och helhetstänkandet för nu presidiet 

en dialog med ledningen i råd, stiftelser och bolag för att diskutera 

samverkan, öka koncernkänslan och höja aktualiteten i just 

ersättnings- och villkorsfrågorna. 

Slutligen finns på samhällsnivån kommunikations- och opinionsbildningsarbetet, 

som inte bara innehåller medie- och informationskampanjer, 

utan även hjälper oss att arbeta med lobbying. 

Huvudbudskapet är ”Ingen välfärd utan psykisk hälsa!” 

Med starka psykologer, stark kåranda och hela koncernen i 

samverkan, fortsätter vi att arbeta med att sätta ersättnings- och 

villkorsfrågorna, psykologin och psykologen på samhällets dagordning! 

birgitta johansson-hidén 

1:e vice ordförande 

2002-10-29 

tomas södergren 

3

Hur jag kom 

att forska 

om... 

Psykologtidningen har bett 

Gerhard Andersson, docent 

och psykolog i Uppsala, 

att som gästredaktör bjuda 

in några forskare att 

berätta om sin psykologiska 

forskning och sitt val av 

forskningsområde. 

staffan claesson 

Gästredaktören 

har ordet: 

Dagligen ser vi i dagstidningar 

rapporter om nya 

forskningsrön och inte 

sällan är det psykologisk 

forskning som återges. 

Bakom resultaten ligger 

ofta år av slit och målmedveten 

ansträngning och 

därför väcks lätt frågan vad 

det är som motiverar och 

driver forskarna i deras 

gärning. Syftet med denna 

mini-serie ”Hur jag kom att 

forska om …” är att be 

några aktiva forskare 

beskriva sitt område och hur 

det kom sig att de fastnade 

för det ämne de studerar. 

Jag har bjudit in fyra 

forskare och bett dem 

berätta om sina ämnen. 

Idén är hämtad från den 

brittiska psykologtidningen 

där liknande artiklar har 

publicerats. 

I den första artikeln 

beskriver Yvonne Brandberg 

sitt arbete med cancerpatienter. 

Psykologer har 

mycket att erbjuda vad 

gäller förståelse och 

bemötande av cancerpatienter 

och området är 

stort. Detta märks inte minst 

i den stora mängd litteratur 

som publiceras. 

Psykiska 

reaktioner på 

cancer 

Att få veta att man tillhör en högriskgrupp för att utveckla en 

viss sorts cancer eller att få en cancerdiagnos väcker ofta 

starka känslor, reaktioner som tidigare ägnades rätt lite uppmärksamhet. 

Sedan början av 90-talet har den ”psykosociala 

onkologin” formligen exploderat, skriver Yvonne Brandberg 

som forskat om psykologiska reaktioner hos personer med 

ärftlig risk för malignt melanom och bröstcancer. 

Jag lärde känna psykolog Gunilla Berglund 

när jag var barnledig 1986. Hon arbetade 

med ett forskningsprojekt rörande livskvalitet 

hos kvinnor som genomgått strål- eller 

cytostatikabehandling efter bröstcancer och behövde 

hjälp med datainsamlingen. Jag tyckte att 

det lät intressant och fick börja i augusti 1987 på 

Psykosociala enheten, Radiumhemmet, Karolinska 

sjukhuset. På Radiumhemmet ansåg man 

att egna patientkontakter var en förutsättning 

för att förstå patienternas problematik och jag 

började därför arbeta med kliniska patientkontakter 

på Psykosociala enheten på halvtid. Den 

andra halvan ägnades till en början åt Gunillas 

forskningsprojekt. 

Våren 1987 startade en verksamhet på Radiumhemmet 

där personer med ärftlig risk för Yvonne Brandberg 

malignt melanom, så kallat dysplastiskt nexussyndrom 

(DNS) kallas på regelbundna kontroller. Det var vid den tiden nytt att 

kontrollera ”friska” individer för en potentiell sjukdom. En förutsättning för att 

verksamheten skulle permanentas i landstingets regi var att eventuella negativa 

emotionella reaktioner hos berörda individer kartlades. 

DNS innebär att ha minst två nära släktingar med malignt melanom och att själv 

ha så kallade dysplastiska nevi (”födelsemärken” med särskilda kliniska och histopatologiska 

särdrag). Kontrollerna innebär hudundersökning och information om 

hur man gör självundersökning. Information om den förhöjda ärftliga risken att få 

melanom och hur man skyddar sig i solen ges också. 

Studien visade att verksamheten inte tycktes ha några negativa psykologiska 

konsekvenser. Tvärtom upplevde många av DNS-patienterna kontrollerna som en 

trygghet (Brandberg et al. 1992a). Studien blev starten på mitt avhandlingsarbete. 

4 Psykologtidningen 21/02 

tomas södergren

Preventiva kampanjer mot riskfyllt solbadande måste skräddarsys för just vårt klimat och vårt ”solbeteende”, 

menar Yvonne Brandberg. 

Nästa steg var att jämföra DNS-patienterna med patienter i 

ett tidigt skede av malignt melanom. Cirka 200 patienter intervjuades 

och besvarade frågeformulär (Brandberg et al, 1995). 

Melanompatienterna rapporterade låga nivåer av ångest och depression, 

men däremot var många missnöjda med informationen 

inför besöket på Radiumhemmet. Ett informationsprogram 

för melanompatienterna testades därför i en randomiserad studie. 

PATIENTER I ”BEHANDLINGSGRUPPEN” och deras anhöriga inbjöds 

till en gruppträff ledd av sjuksköterskan Mia Bergenmar. 

De fick också en broschyr om malignt melanom hemskickad 

före träffen. Vid träffen informerades de om melanom, om rutinerna 

vid uppföljning, om solvanor, risken för återfall med mera. 

Utrymme för att ställa frågor gavs också. Patienter i kontrollgruppen 

fick informationen vid ett senare tillfälle. Resultatet 

blev ökad tillfredsställelse med informationen vid det första besöket 

på Radiumhemmet. Patienternas kunskaper om malignt 

melanom förbättrades och höll i sig upp till sex månader. 

(Brandberg et al, 1994). 

I mitten av 90-talet gavs ingen annan behandling än kirurgi 

vid melanom utan spridning. Patienter fick ofta besked om att 

man opererat med god marginal och att inga rester av tumören 

fanns kvar. Risken för spridning berördes ibland inte alls. Detta 

är troligen förklaringen till de låga nivåerna av ångest och depression. 

En mindre andel av patienterna reagerade dock starkt 

emotionellt på diagnosen, oavsett prognos. Att få en cancerdiagnos 

är ett trauma för de flesta. 

I dag erbjuds patienter i den aktuella gruppen med hög risk 

att ingå i en studie av interferon. I samband med detta upplyses 


gail mooney/corbis/scanpix 

patienterna om den höga risken, vilket sannolikt ökar andelen 

som upplever ångest och nedstämdhet. Interferonbehandling 

kan i sig också bidra till depression. Till den kliniska studien hör 

en livskvalitetsstudie, där patienterna besvarar frågeformulär 

med jämna mellanrum från randomiseringen. 

Parallellt med ovanstående studier pågick en livskvalitetsstudie 

av patienter med metastaserande malignt melanom. Patienterna 

intervjuades regelbundet i samband med cytostatikabehandling 

(Brandberg et al, 1992b; Sigurdardottir et al, 1996). 

Det var ett tungt arbete eftersom prognosen är mycket dålig och 

vi följde de allra flesta tills de avled. Eftersom jag intresserade 

mig särskilt för malignt melanom har jag under åren också haft 

många patienter med denna diagnos i samtalskontakt. 

Jag disputerade 1993 på avhandlingen ”Malignant melanoma 

– Psychological aspects on prevention, information and treatment”. 

Efter disputationen ändrades delvis min forskningsinriktning. 

Fortfarande är malignt melanom och prevention av 

denna sjukdom av stort intresse för mig. Eftersom jag följt patienterna 

med metastaserande sjukdom framstod prevention av 

melanom som mycket väsentlig. Mia Bergenmar, som ledde informationsprogrammet 

för melanompatienter, disputerade 

2001 under min handledning på en avhandling om prevention 

av malignt melanom (Bergenmar, 2002). Nu handleder jag psykolog 

Richard Bränström, som också skriver om prevention av 

hudcancer. 

Under åren har vi kartlagt solvanor i olika befolkningsgrupper 

och förra sommaren testade vi en intervention för att förändra 

solvanorna. Studierna visar att svenskar solar mycket, 

bränner sig ofta och ofta åker på solsemester. De preventiva 

budskapen har ökat kunskaperna om malignt melanom och om 

5

PSYKISKA REAKTIONER PÅ CANCER 

hur man bör bete sig i solen, men detta tycks inte ha omsatts i 

förändrat beteende. När man jämför data från olika år ser man 

ingen minskning. Däremot tycks solandet kulminera i 20-årsåldern 

och sedan avta. 

DET I SÄRKLASS VANLIGASTE skälet till att sola är att man känner 

sig attraktiv, men värmen från solen är också viktig för 

svenskar. Att det finns kulturella betingelser i solbeteende gör 

att vi inte kan använda preventiva kampanjer från andra delar 

av världen. De måste skräddarsys för vårt klimat och vårt beteende. 

De mest uppseendeväckande resultaten av ”solforskningen” 

gav studierna av solvanor hos personer med DNS. De har 

förhöjd risk för melanom, kunskap om risken samt har fått individualiserad 

information om hur man ska bete sig i solen. Trots 

detta visar både frågeformulär och intervjuer ett utbrett solrelaterat 

beteende med hög UV-exponering. Resultaten visar svårigheterna 

med prevention och att riskinformation sällan leder 

till beteendeförändring. De visar också att solning och relaterade 

beteenden är mycket komplexa. 

Ett annat område som jag alltmer kommit att arbeta med är 

livskvalitetsstudier i samband med kliniska prövningar av läkemedel 

vid olika cancerdiagnoser. Min uppgift i dessa är att skriva 

protokollet för livskvalitetsdelen av studien, koordinera mätningen, 

bearbeta resultatet och skriva manus (Österborg et al, 

2002). Jag har handlett sociolog Helena Michelson, som i våras 

doktorerade med en avhandling om livskvalitet i befolkningen 

och hos kvinnor med bröstcancer med hög risk för återfall som 

fått kemoterapi (Michelson, 2002). 

Resultaten visar svårigheterna 

med prevention och 

att riskinformation sällan leder till 

förändrat beteende. 

Min egen forskning har sedan 1997 framför allt varit inriktad 

på psykologiska reaktioner i samband med ärftlighet för cancer. 

Jag ingår i en grupp på Karolinska sjukhuset som utarbetat ett 

särskilt program för kvinnor med ärftlig risk för bröst- och ovarialcancer. 

I gruppen ingår genetiker, kirurger, plastikkirurger, 

onkologer samt sjuksköterskor från dessa mottagningar. Vi har 

regelbundna konferenser angående patienter, men också ett 

forskningssamarbete. 

Många av kvinnorna med ärftlig risk för bröstcancer överväger 

profylaktisk mastektomi (PM). Operationen innebär att så 

mycket som möjligt av bröstkörtelvävnaden tas bort för att 

minska risken för bröstcancer. I samma operation byggs nya 

bröst upp, så kallad primär bröstrekonstruktion. En del av kvinnorna 

genomgår också en operation där äggstockarna avlägsnas 

för att förebygga cancer i äggstockarna. 

I MIN KLINISKA VERKSAMHET har jag numera framför allt patienter 

med ärftlighetsproblematik. Jag träffar till exempel alla kvinnor 

på Karolinska sjukhuset som genomgår PM före och efter 

operationen. Syftet är tvåfaldigt. Kvinnorna får möjlighet att 

diskutera för- och nackdelar med operationen samt känslor inför 

ingreppet. Dessutom följer vi dem prospektivt med frågeformulär 

upp till två år efter operationen. Syftet är att kartlägga 

psykologiska reaktioner och tillfredsställelse med att ha genomgått 

operationen, både ur kosmetisk och ur känslomässig synvinkel. 

Studierna pågår, men preliminära data visar att kvinnorna 

Bröstrekonstruktioner efter en canceroperation ansågs tidigare som lyx. 

I dag vet man att de minskar psykologiska problem i samband med operationen. 

inte har förhöjda nivåer av ångest eller depression jämfört med 

”normalbefolkningen”. Dessa resultat är i överensstämmelse 

med internationella studier. Förklaringen är att de flesta kvinnorna 

har levt länge med sin risk och hunnit anpassa sig till den. 

Naturligtvis är man mer orolig för att utveckla cancer och huvudskälen 

till att vilja genomgå PM är för de flesta att minska 

risken för sjukdomen, att slippa tänka på den och att få leva 

länge med sina barn. 

Många kvinnor, som följt sina mödrar genom bröstcancerdiagnos, 

behandling, tid med hopp om bot, återfall, behandling och 

död, kan inte tänka sig att ta risken att få en cancerdiagnos. Om 

man dessutom genom genetisk utredning fått klarlagt att man 

har en mycket hög risk att utveckla bröstcancer, ofta i relativt 

unga år, är det ytterligare ett motiv. Detta är ofta utgångsläget 

inför en operation. 

De flesta berättar efter operationen att man känner sig trött, 

men få har känt stor sorg efter brösten. De nya brösten känns 

konstgjorda och det kan ta upp till ett år innan de integreras i 

kroppsuppfattningen. Sexuella problem är ganska vanliga under 

det första året efter operationen. Majoriteten tycker att oron för 

bröstcancer har minskat och att man mår bättre psykiskt än 

innan operationen. Hittills har ingen sagt att hon ångrar sig, 

men det är inte att förvänta. Kvinnorna får lång tid att förbereda 

sig och genomgår delvis på eget initiativ en operation som de 

är motiverade för. Sannolikt är att man försvarar detta efteråt, 

både inför sig själv och inför andra. 

”PSYKOSOCIAL ONKOLOGI” som området kallas har exploderat 

under den tid jag varit verksam. Eftersom behandlingarna vid 

cancer ofta hade stora biverkningar och påverkade patienternas 

liv, startade diskussioner i slutet av 1970-talet om att också ta 

med livskvalitet som utvärderingsmått i kliniska prövningar – 

tillsammans med överlevnad och återfallsfri överlevnad. Man 

ansåg att patienternas subjektiva upplevelser måste inkluderas i 

värderingen av behandlingarna. 

Jag var till en början kritisk till livskvalitetsforskning och de 

formulär som användes för att mäta patienternas livskvalitet, 

eftersom jag upplevde dem som oerhört förenklade. Jag har 

dock följt utvecklingen av ett av de mest använda systemen för 

livskvalitetsmätningar i kliniska prövningar och har då förstått 

vilket gediget arbete som ligger bakom. Självklart är det fortfa- 


lester v. bergman/corbis/scanpix

ande så att vi inte mäter ”livskvalitet” utan aspekter av livskvalitet 

som definierats som väsentliga av en majoritet av patienter 

med cancer. Mätningarna sker på gruppnivå, inte individuellt. 

Formulären utvecklas genom intervjuer med patienter och 

vårdpersonal. De genomgår omfattande psykometrisk prövning 

och översätts enligt särskilda riktlinjer innan de är godkända för 

användning (de Haes et al 2000). 

På 1970-talet ansåg de flesta att cancer var en sjukdom främst 

orsakad av miljömässiga faktorer och att ärftligheten hade en 

liten roll. Under 80-talet ökade dock intresset och de första 

bröstcancergenerna upptäcktes i början av 90-talet. Studier av 

hur informationen bör ges, och om de psykologiska konsekvenserna 

av rådgivningen och av olika preventiva åtgärder, påbörjades 

då. När jag började med DNS-patienterna fanns nästan inga 

studier av psykologiska effekter i samband med genetisk rådgivning 

för cancer. Jag gick igenom litteraturen 1998 i samband 

med att jag skrev ett kapitel om psykosociala aspekter på genetisk 

testning för cancer. Artiklarna handlade om hur man tyckte 

att genetisk testning och information borde vara uppbyggd, 

men det fanns inte mycket evidens. Området har verkligen utvecklats 

sedan dess med en stor ökning av antalet artiklar de senaste 

åren. 

VILKEN PRAKTISK BETYDELSE har då min forskning fått? Jag tror 

att min forskning har bidragit till att kliniker fått upp ögonen 

för den psykosociala problematiken vid cancersjukdom, och för 

att det behövs särskild kompetens för att forska på detta område. 

De flesta av mina projekt är samarbeten med läkare och annan 

vårdpersonal som saknar psykosocial kompetens, men som 

tycker att området är viktigt. 

Forskningen gällande solvanor har visat på komplexiteten i 

dessa beteenden och på svårigheter att förändra dem enbart 

med information. I flera studier har vi visat att DNS-patienter, 

trots hög risk att utveckla malignt melanom och trots att de fått 

individualiserad information, ändå har ett högriskbeteende i 

solen. Dessa studier har uppmärksammats och Svenska Melanomstudiegruppen 

har utarbetat en broschyr speciellt för DNSpatienterna. 

Det råder numera också konsensus om budskapet 

till dem. Tidigare var man mer försiktig med budskapet för att 

inte ytterligare stigmatisera denna högriskgrupp. Statens 

strålskyddsinstitut har tillsatt ett vetenskapligt råd för UV-frågor 

där jag ingår. Här diskuteras bland annat strategier för beteendeförändring 

gällande UV-exponering. 

Melanom är ofta en överraskningsdiagnos och då saknas rutiner 

för att ge diagnosbesked. Nästan hälften av patienterna i intervjustudien 

med melanompatienter i ett tidigt skede av sjukdomen 

hade fått diagnosbesked per telefon. Resultatet presenterades 

i Läkartidningen, där vi också föreslog alternativa sätt 

referenser 

Bergenmar, M Malignant melanoma – Aspects on 

prevention. Avhandling Karolinska Institutet 2001. 

Brandberg, Y, Bergenmar , M, Bolund, C, Månsson- 

Brahme, E, Ringborg, U, Sjödén, PO (1992a). 

Psychological effects of participation in a prevention 

programme for individuals with increased risk for 

malignant melanoma. European Journal of Cancer, 

28, 1334–1338. 

Brandberg, Y, Bolund, C, Sigurdardottir, V, Sjödén, 

PO, Sullivan, M (1992). Anxiety and depressive 

symptoms at different stages of malignant 

melanoma. Psycho-Oncology, 1, 71–78. 

Brandberg, Y, Månsson-Brahme, E, Ringborg, U, 

Sjödén, PO (1995). Psychological reactions in 

patients with malignant melanoma. European Journal 

of Cancer, 31A, 157–162. 


Brandberg, Y, Bergenmar, M, Bolund, C, Michelson, 

H, Månsson-Brahme, E, Ringborg, U, Sjödén, PO 

(1994). Information to patients with malingnant 

melanoma: A randomized group study. 

Patient Education and Counseling, 23, 97–105. 

de Haes, H, Curran, D, Young, T, Bottomley, A, 

Flechtner, H, Aaronson, N, Blazeby, J, Bjordal, K, 

Brandberg, Y, Grieml, E, Maher, J, Sprangers, M, 

Cull, A (2000). Quality of life evaluation in clinical 

trials – the EORTC model. European Journal of 

Cancer, 36, 821–5. 

Hellbom, M, Brandberg, Y, Kurland, J, Arving, C, 

Thalén-Lindström, A, Glimelius, B, Sjödén, PO 

(2001). Assessment and treatment of psychosocial 

problems in cancer patients: A course for nurses. 

Patient Education and Counseling, 45, 101–106. 

att ge besked. I samband med utvärderingen av informationsprogrammet 

ställdes samma fråga och andelen som fått telefonbesked 

hade då minskat, medan andelen som informerats på 

de sätt vi föreslagit hade ökat. 

Informationsprogrammet för patienter med malignt melanom 

har införts som en rutinverksamhet för patienterna på Radiumhemmet 

och är mycket uppskattat av patienterna. 

Samarbetet i gruppen kring patienterna med ärftlig risk för 

cancer har sannolikt lett till ett bättre omhändertagande och en 

större kontinuitet för dessa patienter i samband med profylaktisk 

mastektomi. 

”Sena bröstrekonstruktioner” ansågs tidigare vara något av 

”lyx” för kvinnor som hade svårt att acceptera förlusten av ett 

bröst i samband med en canceroperation. Vår forskning har 

ökat förståelsen för att bröstrekonstruktioner minskar praktiska 

och psykologiska problem och ökar livskvaliteten hos de 

kvinnor som önskar genomgå en sådan operation. Bröstrekonstruktion 

har efter vår studie blivit mer tillgängligt. Fler studier 

av psykologiska effekter av bröstrekonstruktion har initierats. 

DET FINNS FLERA UTVECKLINGSLINJER för den framtida forskningen 

inom psykosocial onkologi. En fråga vi ofta får från patienterna 

är vilka positiva psykologiska konsekvenser det kan ha 

att ha genomgått en cancersjukdom. Många beskriver en förändrad 

livssyn och även positiva konsekvenser av att ha genomgått 

en livshotande sjukdom, även om erfarenheten är dyrköpt. 

Som psykologer är vi förstås framför allt intresserade av problem 

och hur vi kan hjälpa patienterna med dessa, men forskning 

om de positiva aspekterna, som ses i ett längre perspektiv, 

kanske kan bidra med kunskaper som kan användas i ett tidigare 

skede av sjukdomen. 

Ett annat område som bör utvecklas är interventioner för 

cancerpatienter med frågeställningar kring screeninginstrument, 

vilka metoder som är mest effektiva och vilka yrkesgrupper 

som ska utföra interventionerna samt vid vilken tidpunkt 

interventionerna ska erbjudas. I USA utarbetas nu riktlinjer för 

det psykosociala omhändertagandet vid cancersjukdom. Vi har 

långt kvar till att uppnå detta i Sverige. 

Slutligen finns det många obesvarade frågor gällande de psykologiska 

aspekterna av ärftlig cancer. En viktig fråga är hur 

barn och ungdomar i dessa familjer ska informeras, hur de hanterar 

informationen samt vid vilka åldrar det är lämpligt att 

genomföra tester. Detta kräver prospektiva studier med lång 

uppföljningstid. 

yvonne brandberg, docent, psykolog 

Institutionen för Onkologi-Patologi, Karolinska Institutet 

e-post: yvonne.brandberg@onkpat.ki.se 

Michelson, H (2002). Long-term health related 

quality of life among women with high-risk breast 

cancer receiving adjuvant high-dose chemotherapy: 

A comparison with the normal population. Avhandling 

Karolinska Institutet. 

Sigurdardottir ,V, Brandberg, Y, Sullivan, M (1996) 

Criterion-based validation of the EORTC QLQ-C- 

36 in advanced melanoma: The CIPS Questionnaire 

and proxy raters. Quality of Life Research, 5, 

375–386. 

Österborg, A, Brandberg, Y, Molostova, V, Iosava, G, 

Abdulkadyrov, K, Hedenus, M, Messinger, D for the 

Epoetin Beta Hematology Study Group. (2002). 

Randomized, double-blinded, placebo-controlled 

trial of recombinant human erythropoietin 

(Epoetin Beta) in haematological malignancies. 

Journal of Clinical Oncology, 20, 2486–2494. 

7

tomas södergren 

KRÖNIKA 

Marta Cullberg Weston 

Filosofisk rådgivning 

utmanar psykoterapin 

Efter att länge ha setts som en esoterisk verksamhet ägnad åt 

intellektuellt hårklyveri har filosofin i dag tagit steget in på den 

terapeutiska arenan. Filosofiska kafeér växer nu upp som svampar 

ur jorden och böcker om filosofi för ungdomar och vuxna 

(till exempel Sophies Värld, Pippi och Sokrates) har blivit populära. 

Nu kommer en andra våg med böcker där filosofisk rådgivning 

presenteras, bland annat Platon inte Prozac av Lou Marinoff (NoK 

pocket, 2002). 

Filosofisk rådgivning startade i Tyskland 1981 när Gerd 

Achenbach öppnade den första filosofiska rådgivningsverksamheten. 

Tanken är att filosofin ska kunna bidra med praktiska 

verktyg för att komma till rätta med människors problem i vardagen. 

Filosofi var ju från början ägnat mera åt levnadskonst 

och var, som Marinoff konstaterar, ”ett ämne som inte bara 

skulle studeras utan omsättas i praktisk handling”. Rörelsen innebär 

därför ett återvändande till rötterna. 

Nu finns en organisation för filosofisk rådgivning i USA, Kanada, 

Israel, Nederländerna, Frankrike, Turkiet, Finland och 

Norge. Danmark har just startat en förening, medan Sverige ännu 

dröjer i startgroparna. Man ägnar sig åt individuell rådgivning, 

handledning av samtalsgrupper och konsultation inom 

organisationer och företag. Den norska rådgivningen startade 

redan i början av 1990-talet. Man har nu en två-årig utbildning i 

filosofisk rådgivning och man har utvecklat etiska regler för 

denna verksamhet. 

Internationellt finns redan ett antal vetenskapliga tidskrifter 

och man höll sin sjätte världskongress förra året i Oslo. Filosofisk 

rådgivning har kommit en bra bit på väg, så vi psykologer 

och psykoterapeuter behöver bli uppmärksamma på vad denna 

verksamhet innebär. 

Den filosofiska rådgivningen bygger på tanken att människor 

har existentiella frågeställningar och problem, som den traditionella 

psykoterapin inte tillgodoser. Man erbjuder därför sina 

tjänster för att i en dialog klargöra mera av personens egen inre 

livsfilosofi och hjälpa klienten att hitta svaret på de frågor som 

plågar honom/henne. 

Människors behov av en dialog för att klargöra sina inre motiv, 

sina valmöjligheter och sina inre frågor om livets mening 

och om konfliktfyllda situationer i livet är uppenbart. Under 

mitt arbete med en bok om livsvisdom har jag själv uppmärksammat 

att det finns existentiella aspekter av klienternas problematik 

som den traditionella psykoterapin ofta lämnar åt sidan. 

När religionen för många inte heller längre fungerar som 

ett inre rättesnöre och stöd, fyller den filosofiska rådgivningen 

definitivt en vikig funktion. 

Läsningen av Platon inte Prosac fyller mig dock också med farhågor. 

Lou Marinoff ger uttryck för en i många stycken negativ 

och fördomsfull inställning till psykoterapi. Det är ju tyvärr inte 

ovanligt att varje ny ”skola” försöker smutskasta den variant 

man anser sig ersätta/komplettera, men det är ändå sorgligt att 

en filosofisk rådgivare inte står över denna form av polemik. Således 

konstaterar Marinoff med hänvisning till psykoterapi att 

klienterna behöver ”dialog inte diagnos”. Jag har svårt att tänka 

mig en terapi som inte är just en fördjupad dialog. Men visst har 

han rätt att det kan finnas klienter som skyr psykoterapi, men 

som skulle välkomna samtal kring centrala livsåskådningsfrågor. 

Liksom att filosofin tar vid där psykoterapin slutar. Här 

finns definitivt en nisch mellan kyrkan och psykoterapin. 

Den bild av filosofisk rådgivning som framträder gör mig 

både intresserad och igen något betänksam. Som Lou Marinoff 

själv konstaterar finns det filosofer som uttrycker snart sagt alla 

ståndpunkter under solen. Den filosofiske rådgivarens känslighet 

och förmåga att plocka fram en filosofisk ståndpunkt som 

kan vara klienten till hjälp i hans/hennes sökande efter vägledning 

blir därför central. Det kommer således att handla mycket 

om denne filosofiske rådgivares mognad och förmåga att härbärgera 

klientens problematik på ett konstruktivt sätt. 

Eftersom filosofen inte har en psykologisk bakgrund med 

kunskaper om till exempel hur en depression kan förvränga en 

persons syn på världen och sig själv kan jag tänka mig en filosofisk 

rådgivning som spårar snett, även om Marinoff menar att 

man skickar personer med psykiska problem till psykiatrin och 

till psykoterapi. 

Marinoff konstaterar att filosofisk vägledning inte är ett universalmedel, 

men samtidigt anser han att filosofisk rådgivning 

skulle vara det mest lämpliga vid livskriser. Menar han verkligen 

att man kan ersätta en stor del av psykologiska krissamtal 

med filosofisk rådgivning? Han menar också att filosofins mest 

grundläggande fråga är ”Vem är jag?” Om dessa frågor skulle 

hamna inom den filosofiska rådgivningens intresseområde verkar 

det upplagt för en intressekonflikt. 

Marinoff presenterar en femstegsmodell för den filosofiska 

rådgivningen: 1) identifiera problemet, 2) identifiera de känslor 

som är involverade, 3) en analys av olika lösningar, där man också 

synar sin egen berättelse i sömmarna, 4) reflexion med ett 

filosofisk perspektiv på livssituationen i sin helhet som slutligen 

förhoppningsvis leder till 5) en återställd inre jämvikt. Med sin 

polemiska inställning menar Marinoff att psykoterapi ”aldrig 

når längre än till analysstadiet, om man ens når så långt”. 

Eftersom psykologer påpekat att de arbetar på samma sätt tar 

Marinoff upp ”fallet Vincent” för att illustrera skillnaderna. 

Vincent har blivit arg, kränkt och sårad över att ledningen på 

hans arbete, efter klagomål från några kvinnliga anställda, krävt 

att han skulle ta ned en Gauguinreproduktion med några 

halvnakna Tahiti-kvinnor, som han satt upp på sin vägg. Han 

har känt sig så arg och upprörd att han tänkt sluta på jobbet och 

han umgås med ständiga hämndtankar. 

Marinoff menar att psykologer skulle hamna i en analys av 

bakgrunden till Vincents känslor medan den filosofiske rådgivaren 

ställer honom inför den filosofiska idén att ”om någon krän- 

8 Psykologtidningen 21/02

ker dig är du medansvarig eftersom du tog åt dig”. Man ägnade 

sig sedan också åt en analys av ledningens beslut som ett utslag 

av systemiska faktorer och Vincent kunde återvinna sin själsjämvikt. 

Det är en intressant vinkling, men tekniken att lära klienten 

att ta ansvar för sina reaktioner är densamma som i Ellis 

RET-modell. Även i de övriga fallpresentationerna introduceras 

ett utifrånperspektiv, som kan vara förlösande, även om likheten 

med psykoterapi i de flesta fall är slående. I vissa fallpresentationer 

saknar man dock en psykoterapeutisk insikt om personlig 

problematik. 

Utvecklingen av filosofisk rådgivning ställer oss psykologer och 

psykoterapeuter inför en intressant utmaning. Är det aktuellt 

för psykoterapeuter att också ta in ett existentiellt perspektiv, 

eller ska vi lämna över detta till filosofer? Det finns en del psykoterapiformer 

som redan har ett existentiellt perspektiv. 

Kanske kan det vara aktuellt för även andra terapier att vidga 

sina vyer? 

Levnadskonst är något mer än självkännedom. I alla händelser 

behöver vi göra klart för oss hur vi ställer oss till dessa nya 

utmaningar. 

marta cullberg weston 

mcweston@blue.weeg.uiowa.edu 

Högskolestudier 

ger liten merinkomst 

Inkomsten höjs i genomsnitt med endast fem procent 

efter tre års högskolestudier. Det visar en undersökning 

som gjorts av Institutet för arbetsmarknadspolitisk 

utvärdering. Tidigare undersökningar har visat en skillnad 

på omkring 15 procent. 

– Det är allvarligt att högskoleutbildning inte lönar sig bättre, 

säger Saco-ordföranden Anna Ekström i en kommentar till 

undersökningen. Vår egen lönestatistik pekar i samma riktning. 

Det är slående hur svagt sambandet mellan lång utbildning 

och hög lön är i den svenska lönestatistiken. 

– Sverige behöver mer kunskap, inte mindre och i en värld där 

nyutbildade akademiker ofta väljer arbete över gränserna måste 

Sverige kunna locka med goda inkomster, säger hon. 

Av Sacorapporten ”Arbetsmarknaden för högskoleutbildade” 

framgår även att de genomsnittliga inkomsterna varierar kraftigt 

mellan studenter från olika lärosäten i landet. Studenterna 

från Göteborg ligger i topp med en genomsnittlig årsinkomst på 

178 900 kr ett år efter examen. Därefter följer studenterna från 

Uppsala, Stockholm, Linköping och Lund med inkomster över 

170 000 kr om året. I botten ligger studenter från lärosätena i 

Gävle, Jönköping och Halmstad. Skillnaden mellan de högst 

och lägst betalda är 29 000 kr per år. 

Dessa skillnader kan inte förklaras med individuella faktorer 

som utbildningsinriktning, utbildningens längd eller studenternas 

familjebakgrund. Vid undersökningar av inkomsterna tio år 

efter examen ligger samma lärosäten i topp respektive botten, 

men inkomstskillnaderna har nu tredubblats. 

Valet av arbetsmarknad visar sig ha stor betydelse för inkomstutvecklingen 

och majoriteten av studenterna väljer att bo 

kvar på högskoleorten. 

Rapporten ”Arbetsmarknaden för högskoleutbildade. Inkomstutveckling 

och geografisk rörlighet under 1990-talet” av 

Håkan Regnér och Marie Gartell kan beställas eller laddas ned 

från Sacos hemsida www.saco.se 


SÅ LÄR DU 

DIG TA BETALT. 

Ofta är det svårt att sätta ett pris på kunskapstjänster. 

Många psykologföretagare som kontaktar oss söker stöd 

kring hur de ska sälja och ta betalt. Den kurs som 

Psykologtjänst arrangerade blev en succé. En av deltagarna 

lyckades redan dagen efter förhandla sig till ett bättre 

arvode än tidigare och tjänade på så sätt in kursavgiften. 

Nu finns chansen för flera att gå kursen som handlar om 

Konsten att ta betalt. 

KURSLEDARE 

Britt Marie Ahrnell, 

konsult & författare 

TID OCH PLATS 

• Göteborg 6 mars 

• Malmö 20 mars 

• Umeå 10 april 

• Stockholm 11 april 

KURSEN INNEHÅLLER: 

• Att sälja kunskap och hur den kan värdesättas 

• Affärslogik – gör rätt från början med det formella 

• Din attityd och inställning till att sälja och ta betalt 

• Fem sätt att prissätta sina tjänster 

• Att motivera och argumentera för sitt pris 

• Tips och förhandlingsteknik 

• Specifika frågor 

Några enkla men oerhört viktiga moment för att lära 

dig sälja och ta betalt för dina tjänster. Väl investerade 

timmar och kronor med andra ord. Anmäl dig redan idag 

för antalet deltagare är begränsat. Medlemmar i 

Psykologtjänst har förtur. 

Välkommen! 

Samtliga kurser äger rum mellan 10 – 16, 

lokaler meddelas vid anmälan. 

SISTA ANMÄLNINGSDAG 

20 dec (Göteborg & Malmö) 

31 jan (Umeå & Stockholm) 

Tel 08-567 06 460 Fax 08-567 06 499 

PRIS 

2500 kr ex moms för medlemmar i 

Psykologtjänst. Övriga betalar 3 500 

kr ex moms. Boken ”Att sälja och ta 

betalt för kunskap” ingår. 

ANMÄLAN 

Via e-post till psykologtjanst. 

anmalan@psykologforbundet.se 

Via fax till Susanne Bertman, 

Psykologtjänst, fax: 08-567 06 499. 

Ange vilken kurs, namn, företag, faktureringsadress, 

person-eller medlemsnummer, 

fax-, telefonnummer och 

e-postadress. Anmälan är bindande. 

9

A VHANDLING OM DAMP: 

Lugn miljö viktig 

Psykologen SvenOlof Dahlgren vid Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet, 

har i avhandlingen ”Why does the bus stop when I am not getting off?” 

studerat barn med damp, högfungerande autism samt Aspergers syndrom. 

Utifrån ett kognitivt perspektiv ville han se om det finns likheter mellan de tre diagnosgrupperna 

som styrker att de kvalitativt tillhör en och samma grupp. 

När SvenOlof Dahlgren började sin forskning i början 

av 90-talet, fanns en idé om att barn med damp, 

Aspergers syndrom och autism tillhörde samma 

kontinuum, det vill säga att de har samma grundproblem 

i skolan och i sin sociala miljö, men att det finns individuella 

variationer. 

Men stämde verkligen detta utifrån ett kognitivt perspektiv? 

–Det finns inte så många psykologiska studier gjorda utifrån 

ett kognitivt perspektiv, hur de här barnen inhämtar, bearbetar 

och hanterar signaler från omvärlden. Jag ville därför ta reda på 

vilka problem barn med motoriska, perceptuella och uppmärksamhetsstörningar 

har när det gäller att hantera och bearbeta 

information från omvärlden, säger psykolog SvenOlof Dahlgren. 

Han har träffat 31 barn med högfungerande autism, det vill 

säga barn med autism utan en begåvningsmässig nedsättning, 

29 barn med Aspergers syndrom samt 21 barn med damp. Barnen 

som rekryterats från olika neuropsykiatriska enheter i landet 

var mellan 6 till 14 år och har jämförts med en kontrollgrupp 

av 33 barn. Samtliga barn fick genomgå olika begåvningstester 

och var jämförbara i mental ålder och intelligens. 

Med hjälp av ett omfattande testbatteri bestående av olika 

psykologiska och neuropsykologiska instrument har SvenOlof 

Dahlgren testat barnen med bland annat avseende på ”theory of 

mind”, det vill säga förmågan att kunna byta perspektiv och förstå 

att andra människor är tänkande och kännande individer 

och att dessa tankar och känslor påverkar beteendet. Även barnens 

auditiva och visuella perception, verbala funktioner och 

minne testades. 

–Det visade sig att det finns ingenting som talar för att barnen 

med damp utifrån ett kognitivt perspektiv skulle tillhöra 

samma grupp som barn med autism och Asperger syndrom. I 

stället visade mina tester att barnen med damp klarade uppgifterna 

i stort sett lika bra som kontrollgruppen och att de därigenom 

hör till en egen grupp, medan barn med högfungerande 

autism och Aspergers syndrom tycks vara en grupp för sig, säger 

SvenOlof Dahlgren. 

Likheterna mellan barn med högfungerande autism och 

Aspergers syndrom var fler än olikheterna. Det finns därför inga 

direkt vetenskapliga belägg för att se dessa syndrom som två 

separata tillstånd, menar SvenOlof Dahlgren. 

–I dag lägger man ned onödigt mycket energi på att försöka 

avgöra vad som är autism och vad som är Aspergers syndrom. 

Mina resultat tyder på att de är två mycket likartade syndrom 

och inte kvalitativt skilda ifrån varandra. Skiljelinjen borde 

kanske gå mellan å ena sidan barn som har en kombination av 

autism och utvecklingsstörning, och å andra sidan barn med 

högfungerande autism och Aspergers syndrom, säger SvenOlof 

Dahlgren. 

ETT INTRESSANT FYND i avhandlingen är att hälften av barnen 

med högfungerande autism och Aspergers syndrom klarade 

testet ”theory of mind” klart bättre än förväntat. En dominerande 

uppfattning är annars att dessa barn inte presterar särskilt 

bra på denna typ av test. SvenOlof Dahlgren ifrågasätter därför 

om testet kan användas i kliniska sammanhang för att urskilja 

barn med högfungerande autism och Aspergers syndrom. Däremot, 

menar han, är testet ett nödvändigt redskap för att lära 

känna barnets individuella förutsättningar. 

-Resultaten visar att man i större utsträckning behöver kritiskt 

granska de metoder vi använder, och även utveckla de diagnostiska 

metoderna ytterligare, säger SvenOlof Dahlgren. 

När det gäller barnen med damp visade testerna att de klarade 

av att lösa avancerade uppgifter lika bra som kontrollbarnen, 

med undantag för de uppgifter som hade med läsförståelse att 

göra. Barnen med damp var dock mer motoriskt oroliga under 

testsituationen och hade svårt att sitta stilla. 

I pedagogiska sammanhang pratar man om den stora betydelsen 

av en lugn miljö för barn med neuropsykiatriska störningar, 

något som får starkt stöd i SvenOlof Dahlgrens avhandling. 

–Det är viktigt att komma ihåg att barnen befann sig i en 

lugn testmiljö med begränsade stimuli. Det fanns heller inga 

tidsbegränsningar. Det vore därför intressant att se hur barnen 

skulle klara uppgifterna under press. Det föreföll dock som om 

dessa barn tog längre tid att genomföra testerna i jämförelse 

med de icke funktionsnedsatta barnen, säger SvenOlof Dahlgren. 

Han menar att antalet barn med dessa störningar förmodligen 

var lika stort för 30 till 40 år sedan, men att symtombilden 

är vanligare i vår tid. Det beror sannolikt på att unga människor 

med bristfälliga förmågor klarade sig bättre i det gamla skolsystemet 

samtidigt som tempot var lugnare, informationsutbudet 

mindre och kraven i samhället lägre. 

–Det finns mycket som talar för att det stora problemet för 


– Det finns mycket som talar för att det stora problemet för barn med damp är svårigheter med förmågan att inhämta information och att sedan 

bearbeta och sortera relevant information från irrelevant information, säger SvenOlof Dahlgren. 

barn med damp är svårigheter med de exekutiva funktionerna, 

det vill säga förmågan att inhämta information och att sedan bearbeta 

och sortera relevant information från irrelevant information, 

säger SvenOlof Dahlgren. 

DEBATTEN KRING BARN med så kallade neuropsykiatriska störningar 

väcker många känslor. Plötsligt har vi fått en ökande 

mängd barn som inte riktigt passar in, varken i skolsystemet 

eller i umgänget med andra människor. 

Varför tycks vissa barn vara mer sårbara än andra barn när de 

lämnar testrummet och kommer ut i samhället? 

– Resultaten i SvenOlof Dahlgrens avhandling stämmer väl 

överens med rådande teorier om hur man kan förklara damp 

utifrån kognitiva aspekter. Det går i viss mån att koppla ihop 

resultaten på psykologiska funktioner med neurologiska hårddata, 

men då måste man komma ihåg att den teknik vi har tillgång 

till för att göra funktionella hjärnundersökningar fortfarande 

är mycket grov, menar Björn Kadesjö, barnpsykiatriker 

vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. 

–De avvikelser som har kunnat hittas med hjälp av magnetiska 

resonansundersökningar visar på en viss nedsatt funktion i 

de frontala delarna av hjärnan som har med exekutiva funktioner 

att göra. Men det är trots allt grova instrument och vi saknar 

fortfarande övertygande vetenskapliga bevis för att exakt kunna 


säga var felet sitter. Men det handlar inte om en ärrvävnad i 

hjärnan, utan snarare om att den funktionella balansen mellan 

olika signalsubstanser inte är optimal, säger Björn Kadesjö. 

I utredningen av barn med beteendedefinierade problem 

läggs i dag stor tonvikt vid den kliniska bedömningen. Varken 

de psykologiska eller neuropsykologiska instrumenten är exakta 

och ett stort ansvar faller därför på den person som ska tolka och 

analysera testresultaten. 

Företrädare för olika discipliner har velat härleda barnens 

svårigheter till antingen biologiska eller psykosociala orsaker, 

en polariserad och ensidig uppdelning. De svårigheter som barn 

uppvisar måste ses utifrån ett komplext samspel där såväl biologiska 

som psykosociala och familjerelaterade förhållanden har 

betydelse för problematiken, menar Håkan Nyman, neuropsykolog 

vid Psykiatricentrum på Karolinska sjukhuset. 

– SvenOlof Dahlgrens avhandlingsarbete är ett steg på vägen 

för att försöka förstå grundläggande psykologiska funktionsavvikelser. 

Något som är viktigt när det gäller habilitering och 

pedagogiska insatser. Jag tycker också att avhandlingen ger stöd 

för betydelsen av att träna och bygga upp de mer fundamentala 

funktionerna först, innan man går över till mer sociala träningsuppgifter, 

säger Håkan Nyman. 

eva nordin, frilansjournalist 

robert ekegren 

11

värt att veta 

Nya LAF-regler vid årsskiftet 

Förändringar i lagen om arbetsskadeförsäkring 

(LAF) gör det något lättare 

att få ersättning efter årsskiftet. 

I fortsättningen räcker det dock inte 

med att anmäla arbetsskada, 

man måste ansöka om ersättning. 

Vi har tidigare berättat om förändringar i lagen 

om arbetsskadeförsäkring. Lagen har 

ändrats från och med 1 juli i år och kommer 

även att ändras från och med 1 januari 2003. 

Den ändring som redan genomförts innebär 

att bevisreglerna har ändrats. De som råkar 

ut för en arbetsskada 1 juli 2001 eller senare 

kommer att få sina skador bedömda efter 

den nya lagen som är något mer generös. 

Det är i huvudsak först när en person får en 

så kallad stadigvarande inkomstförlust som 

det blir aktuellt att pröva om det är en arbetsskada 

i lagens mening. Riksförsäkringsverket 

räknar med att antalet godkända ar- 

Psykologrollen 

i fokus 

De sista soliga dagarna i september 

möttes 180 psykologkolleger 

från förskola och skola till tre gemensamma 

konferensdagar i Helsingborg. 

Programmet I stormens öga – psykologrollen i en 

föränderlig tid spände över perspektiv från 

organisationsnivå till grupp och individ. 

Psykologförbundets ordförande Torgny 

Danielsson öppnade dagarna och förste föreläsare 

var Mats Alvesson, fil dr i tillämpad 

psykologi och professor i företagsekonomi i 

Lund. Han granskade begreppet organisationskultur 

som ett kollektivt fenomen, 

byggt på de gemensamma föreställningar 

som finns hos individerna inom organisationen. 

Organisationskultur är alltså en socialt 

konstruerad skapelse, där dessa föreställningar 

kontinuerligt prövas. I den är konflikter 

något naturligt, men kan ta formen 

av såväl destruktiva som produktiva sådana. 

Gunilla Guvå, fil dr och Ingrid Hylander, fil 

dr, båda från Linköping var med på konferensdagarna 

i Helsingborg redan 1998. Då 

med varsin doktorsavhandling i vardande. 

Nu fick vi ta del av de färdiga avhandlingarna. 

(Psykologtidningen har publicerat separata 

artiklar om avhandlingarna, nr 18/01 

och 10/01). 

Lars Dencik, professor i socialpsykologi i 

Roskilde, utmanade psykologskaran genom 

att tala under rubriken ”Att med hjälp av 

psykologi systematiskt (miss)förstå sin sam- 

betsskador kommer att öka från ca 6 000 till 

ca 12 000. Det är således ingen våldsam ökning 

det handlar om i jämförelse med de 

118 622 skador som godkändes 1989. 

Ytterligare en förändring genomförs i 

denna lagstiftning från årsskiftet. I de fall 

försäkringskassan godkänner en skada, kan 

den skadade få ersättning för karensdagar. 

Värdesäkringen av livräntor kommer att bli 

bättre och försäkringskassan ska pröva 

livränta i de fall arbetsförmågan är varaktigt 

nedsatt eller nedsatt för minst ett år framåt. 

Detta är positiva förändringar som gör att 

det blir något lättare att få ersättning. 

YTTERLIGARE EN FÖRÄNDRING är att den enskilde 

i fortsättningen måste ansöka om ersättning. 

Det räcker således inte med att anmäla 

arbetsskada, man måste också ansöka 

om varje ersättning som kan bli aktuell. Tidigare 

gjorde försäkringskassorna en prövning 

på eget initiativ. Så blir det inte från 

Kaffepaus i digert program. 

tid”. Han lät oss följa ”lille Hans” inträde på 

förskolan och ifrågasatte om de gamla teorierna 

kan förklara barns socialisering. De 

äldre generationernas inflytande på hur ”lille 

Hans” formas har minskat, ”parental modellurholkning”. 

Förmågor som att kunna 

separera sig, integrera sig, att använda sig av 

olika situationers möjligheter och att kunna 

behålla självkontrollen är avgörande för hur 

barnets liv gestaltas. En teori om ”modern 

barndom” borde inkludera begreppen kontext/livsrum 

och tid för att vara användbar. 

KONFERENSDAG 2 avrundades med att lägga 

ned de två yrkesföreningarna vid separata 

årsmöten och bilda en ny gemensam yrkesförening 

(se Psykologtidningen nr 19/02). 

De flesta av kollegerna på fältet arbetar numera 

i såväl förskola som skola. 

Den sista förmiddagen bjöd på en härlig 

variation i föreläsarstil. Först ut var Alf Nilsson, 

professor i psykologi i Lund med en 

klassiskt akademisk föreläsning som gav 

mersmak. Affekternas kraft blev tydlig på 

många sätt. De fungerar som primärt motivationssystem 

för människan, de bidrar till 

förnimmelsen av själv, de är grundläggande 

för utveckling av värdesystem/moralbild- 

årsskiftet. Denna förändring kan innebära 

att människor förlorar ersättning. För att 

söka en ersättning måste man känna till att 

den finns. 

Från 1 januari 2003 ändras även reglerna 

angående sjukbidrag och förtidspension. 

Dessa begrepp försvinner och ersätts med: 

Tidsbegränsad sjukersättning, sjukersättning 

och aktivitetsersättning. 

Tidsbegränsad sjukersättning och sjukersättning 

ersätter sjukbidrag och förtidspension. 

Aktivitetsersättning får de som är yngre 

än 30 år. Ersättningsnivån kommer också 

att förändras, men inte 

för dem som fått sina 

förmåner före årsskiftet. 

För de nytillkomna 

blir ersättningen 64 

procent av den beräknade 

inkomsten. 

eva karlsson aldvin 

ombudsman 

ning och de är spädbarnets alfabet för att 

förmedla behov. 

Som final talade psykoanalytikern Ludvig 

Igra, om ”affektens kraft på gott och ont”. I 

sin föreläsning beskrev han ”tillit” som ”villighet 

att skicka iväg positiva projektioner, i 

hopp om att det ligger något i dem”. Våra 

strukturer som tolkar omvärlden positivt eller 

negativt har en tendens att bli frigående 

och lever sitt eget liv, oberoende av vad som 

händer oss. 

Beskrivningar av barn som inte har, eller 

har förlorat hoppet om, en tillitsfull relation 

till vuxna får vi psykologer ofta ta del av genom 

pedagogers berättelser i förskola/skola. 

Mellan barnet och den vuxne kan ibland utvecklas 

en destruktiv, grym relation, som 

paradoxalt nog ger trygghet genom sin 

förutsägbarhet. Öppenheten och ovissheten 

i en god relation, där ingen har kontroll eller 

makt över den andre, kan skrämma mer. 

Så efter tre dagar av föreläsningar med 

hög kvalitet och kollegiala pratstunder begav 

vi oss inspirerade hemåt för att efter helgen 

åter kliva in i vår yrkesroll i förskola/ 

skola. 

kristin hintze, psykolog 

kristin.hintze@stad.helsingborg.se 


Friskt vågat 

GötaPriset 

GötaPriset är en tävling för dig som utvecklar Sveriges 

offentliga verksamheter. Årets tema är Friskt vågat. 

Vi efterlyser projekten som vågar förändra ledarskap, 

kompetens, organisation och arbetsmiljö. Berätta hur 

det gick till att få en bättre verksamhet! 

Skicka ett e-mail med syfte, metod och resultat före 

den 20 december 2002. Det skall vara kort, en 

knapp A4-sida eller max 3.000 tecken. Du tävlar 

om 300.000 kr och kan välja mellan att presentera 

ditt projekt som uppsats eller poster. De nominerade 

projekten medverkar på KvalitetsMässan. 

KvalitetsMässan är Nordens största 

konferens och fackmässa om verksamhets- 

och samhällsutveckling. Den äger 

rum på Svenska Mässan i Göteborg den 

7–9 oktober 2003. 

Tävla om GötaPriset 

och 300.000 kr! 

Kvalitetsutveckling och förnyelse 

Kvalitetsutveckling och förnyelse, vad gäller såväl 

organisation som innehåll, är av avgörande betydelse 

för den offentliga sektorns framtid. 

Unik kunskap? Tävla om GötaPriset! 

Psykologer besitter, genom sin utbildning och erfarenhet, 

en unik kunskap i dessa avseenden. Ett sätt att 

sprida sina idéer är att medverka i tävlingen om 

GötaPriset. 

Läs mer på www.kvalitetsmassan.se eller skicka efter foldern om GötaPriset 

Adress: KvalitetsMässan, Östra Hamngatan 52, 411 09 Göteborg 

Tel: 031-61 10 66 Fax: 031-13 86 50 E-post: info@kvalitetsmassan.se

DEBATT 

Hemsydda påståenden 

om klinikers tankar 

Per Magnus Johansson utger sig för att i sin artikel i Psykologtidningen nr 17/02 

undersöka varför det finns en klyfta mellan teoretiker och praktiker. 

Skulden till uppdelningen lägger han på klinikern, skriver PTP-psykolog 

Pauline Boo. Ingenstans uppmanas teoretikern att intressera sig för vad klinikerna 

anser gångbart i teori och behandling. 

Per Magnus Johansson beskriver två enligt 

honom ”inte ovanliga förhållningssätt bland kliniska 

psykologer”. Det ena handlar om en hos 

klinikern överdriven respekt för forskare 

inom akademisk tradition. Artikelförfattaren 

menar att kliniker uppfattar akademiker 

med ”prestigetunga” titlar vara i en position 

överlägsen deras egen. Det andra förhållningssättet 

enligt honom är att klinikers uttalanden 

i pseudooffentliga sammanhang 

tar sig uttryck i en raljerande ton och att de 

”uppträder och talar som om de hade en kunskap 

överlägsen alla andras”. Sedan drar han sin 

slutsats: ”Det andra förhållningssättet, som 

följer av det första, beror på att den egna yrkeserfarenheten 

inte värderas särskilt högt av dem 

själva”. 

Per Magnus Johansson (PMJ) kommer 

med flera ”sanningar” om kliniskt verksamma 

psykologer utöver ovanstående om varför 

de inte uttalar sig offentligt. En av dessa 

är ”att kliniker ofta har ersatt teoretiskt arbete och 

sant kunskapssökande med dogmatik och tal i eget 

intresse”. Man kan stilla undra var dessa påståenden 

har sitt ursprung och sitt empiriska 

underlag? Såvida PMJ inte har utfört någon 

forskningsstudie på kliniska psykologers inställning 

till att förmedla vidare sin kliniska 

erfarenhet och kompetens, är detta endast 

hans eget tyckande. 

Han framhåller ett centralt faktum – att 

varje människa har något som skiljer sig från 

andra och något som förenar dem med 

andra, att detta aktualiseras i ett specifikt 

samhälle. Detta ska ses som en drivkraft och 

en kunskap, som psykologen har en skyldighet 

gentemot sig själv, patient och tredje 

part att anamma. Ett givet kausalt orsakssamband 

blir då enligt honom följande: ”Om 

skyldigheten togs på allvar skulle patienten samtala 

med någon som själv tänkt och därmed fått något 

originellt och omdömesgillt att säga”. Därpå 

övergår han till att beskriva den person som 

patienten annars skulle möta; ”någon som 

upprepar dogmer, mer eller mindre modebetonade 

och – paradoxalt nog – inte sällan fastnaglade 

i överdrivna anspråk. Den senaste formen av 

dogm, den så kallade kognitiva terapin, producerar 

psykologer som upprepar banaliteter och meningslösheter 

från manualer”. 

Det blir tydligt att PMJ har bristande kunskaper 

om vad den ”så kallade” kognitiva 

teorin och metoden är. Han gör själv uppdelningen 

mellan akademiker och kliniskt 

aktiva. Detta är en grov indelning och problemet 

ser annorlunda ut om man undersöker 

hur det ser ut på forskningsområdet gällande 

den analytiskt/dynamiska terapin respektive 

den kognitiva terapin. 

KOGNITIV TERAPI tillsammans med kognitiv 

beteendeterapi har sedan 60- och 70-talen 

utvecklats i rasande takt med mängder av 

forskningsresultat och effektivitetsstudier 

med positiva resultat. Allteftersom forskningen 

framskridit har de kognitiva- och beteendeterapeuterna 

utvecklat och modifierat 

sina behandlingar för att verka för patientens 

bästa, det vill säga man behandlar efter 

mottot; ”doing what works and for 

whom”. Forskning visar vilka behandlingar 

som botar vilka tillstånd och symtom. 

Man kan gå in på WHOs (World Health 

Organization) hemsida och själv ta reda på 

vad man kommit överens om inom forskningsområden 

världen över, vilka behandlingar 

som har bäst effekt på olika psykiska 

tillstånd. Där är det vedertaget att KBT är 

en överlägsen behandlingsmetod bland annat 

vid ångestsyndrom. 

PMJ nämner inte vad forskningen säger 

om analytisk/dynamisk terapi. Han undviker 

att nämna att de två disciplinerna, det 

vill säga den dynamiska och KBT, har helt 

olika förhållningssätt, inställning till och användande 

av forskning. Han nämner inga 

effektstudier av psykoanalytisk/dynamisk 

terapi. Jag sökte och fann en enda effektstudie 

av den sistnämnda disciplinen. Mot denna 

bakgrund förefaller det mig underligt att 

PMJ beskriver kognitiv terapi som en dogm, 

något modebetonat, som paradoxalt nog 

inte sällan är fastnaglat i överdrivna anspråk. 

Han skriver vidare att ”moderna terapiformer 

likställs utan eftertanke med bra terapi, och 

en så kallad gammal terapiform – exempelvis den 

psykodynamiskt orienterade – blir automatiskt 

detsamma som dålig och förlegad terapi”. Att 

som inom kognitiv/beteendetradition följa 

forskningsrön och ständigt utveckla och 

modifiera, lyssna till vad patienter upplever 

sig hjälpta av, kallar inte jag för att anamma 

något utan eftertanke. PMJ skriver också 

”Att en teoribildning förändras och modifieras – 

det vill säga kan utvecklas – utifrån en kritisk bearbetning 

av befintliga teorier och en föränderlig 

social verklighet är knappast en idé som görs gäl- 

lande av dessa ideologiskt färgade talesmän”. 

Min fråga till honom är: På vilket sätt har 

den analytiska teorin förändrats, utvecklats 

och modifierats utifrån kritisk bearbetning 

och i en föränderlig social verklighet? 

Han beskriver kognitivt kunniga som 

några som har ”överdrivna anspråk med förenklade 

resonemang” utifrån en teori som inte 

kan användas som utgångspunkt för att förstå 

den sammansatta och gåtfulla människan. 

Underförstått är att den analytiska 

teorin är en sådan. Det handlar om tonvikt 

vid olika perspektiv. Ett perspektiv är, att 

om en enkel intervention med bakomliggande 

teorier kan bota en människa som lider, 

så får teorin vara hur enkel den vill. 

PMJ PLÄDERAR FÖR att man ska tänka systematiskt 

och kritiskt och att det är något som 

kliniska psykologer bör tillägna sig. Han 

skriver att man inte kan förvänta sig att den 

kliniska erfarenheten i sig ska ge denna förmåga. 

Detta menar han i stället sker inom 

den akademiska sfären, vilket är en sanning 

med modifikation. ”Kompetensen träder fram 

ur en inställning som bygger på öppenhet gentemot 

andra discipliner lika väl som gentemot representanter 

för tankar komna ur andra utgångspunkter 

än de egna”. Vari ligger öppenheten i att 

kalla andra discipliner för dogm, rådande 

mode med överdrivna anspråk och förenklade 

resonemang? 

PMJ framhåller vikten av att möta ”en 

äldre, mer erfaren psykoterapeut med förmåga att 

förmedla sin kunskap . . . Denna kompetens får 

däremot inte vara en mystifierad erfarenhet som 

gör att den kliniska psykologen föreställer sig, á 

priori, vara bärare av ett större vetande än de som 

inte har den. Denna erfarenhet bör yttra sig som 

en tillgång i tänkandet, inte utgöra en märkligt 

beslöjad referens som används som det nödvändiga 

tecknet på att tillhöra de utvaldas skala.” Jag 

undrar vem han egentligen syftar på och 


tänker att den beslöjade referensen skulle 

vara lätt avhjälpt genom att framför allt se 

till vad modern forskning förespråkar. 

Artikeln utger sig för att undersöka varför 

det är ett glapp mellan teoretiker och praktiker. 

Jag vet inte om syftet uppnåtts genom 

PMJs hemsydda påståenden om vad klinikern 

tänker och känner utan att empiriskt 

förankra det. Skulden till uppdelningen 

mellan praktiskt och teoretiskt arbete läggs 

på klinikern. Inte någonstans ser man att 

teoretikern uppmanas att intressera sig för 

att gå ut i verksamheterna och systematiskt 

undersöka vad klinikerna anser fungera i 

teori och i behandling av patienter. Kliniker 

sprider sinsemellan information via kontaktnät 

och patienterna har ofta själva hört 

av andra nöjda patienter vad som hjälpt 

dem. 

Att nå ut till teoretiker och forskare handlar 

mycket om vad teoretikerna och forskarna 

intresserar sig för. Det handlar även om 

forskningsanslag, som ofta är styrda till specifika 

intresseområden. PMJ påstår att en 

stor del av problemet ligger i att klinikern 

identifierar sig med någon som är ”reducerad 

till att antingen avundsamt snegla mot akademiska 

psykologer eller aggressivt ta avstånd från ’den 

positivistiska akademiska psykologin’.” Som avslutande 

kommentar på detta skulle jag, 

snarare än att lägga skulden på ”den avundsamma 

praktikern”, vilja peka på något av 

högsta vikt. Nämligen hur de olika disciplinerna 

ställer sig till forskning och hur de på 

olika sätt skiljer sig i sitt användande av 

forskning och forskningsresultat. 

pauline boo, PTP-psykolog 

Per Magnus Johansson återkommer med svar i 

nästa nummer av Psykologtidningen. 

kalendarium 

November 

19 Arbetslivets psykologer, seminarium 

21 Möte, seniorerna, östra regionen 

23 PKF, seminarium i Göteborg 

26 Landstingskretsen-Stockholm, 

årsmöte 

28 Blekingekretsen, seminarium 

28 Sörmlandskretsen, årsmöte 

29 Neuropsykologerna, östra, 

seminarium 

December 

2 Psykologer i Norrbotten, årsmöte 

3 Bohuskretsen, årsmöte 

4 Lunch, seniorerna, västra regionen 

4 Kommunala psykologer i Göteborg, 

årsmöte 

5 Neuropsykologerna, väst, 

föreläsning 

5–6 FS 

12 Jullunch, seniorerna, östra regionen 


Temadag kring mötet med flyktingar 

Vilka krav ställs på psykologer i mötet 

med flyktingar? Hur arbetar psykologer 

med traumatiserade barn och vuxna 

och hur kan vi hantera eventuella 

kulturskillnader? Det var ämnet då 

Umeås psykologstudenter samlades till 

en temadag i mitten av oktober. 

Som ett komplement till den vanliga utbildningen 

arrangerade Psykologiska Föreningen, 

Umeås studerandefackliga förening, i 

samarbete med Institutionen för psykologi 

en temadag med rubriken ”Psykologen i 

möte med andra kulturer”. Idén uppstod i 

samband med debatten kring ”hedersmord” 

och utmynnade på studenternas initiativ i 

en heldag, där psykologer med stor erfarenhet 

av arbete med flyktingar bjöds in för att 

delge sina erfarenheter. 

Lilian Levin, som bland annat verkar vid 

Barnflyktingmottagningen och BUP:s flyktingteam 

i Umeå, föreläste om sina erfarenheter 

av att möta och behandla traumatiserade 

flyktingbarn och deras familjer. Hon 

betonade vikten av ett tidigt bemötande för 

att på bästa sätt kunna upptäcka barn med 

problem och erbjuda dem hjälp. Vidare 

poängterade hon att barnets egen berättelse 

måste få komma i fokus eftersom den annars 

riskerar att överskuggas av familjens gemensamma 

historia. 

Gunilla Kivling Bodén gav ett annat perspektiv 

på flyktingmottagande, då hon talade 

om traumatiserade vuxna. Med utgångspunkt 

i sina erfarenheter från arbete inom 

Sundsvalls vuxenpsykiatri samt av forskning 

kring bosniska flyktingar, talade hon bland 

annat om traumatisering och posttraumatiska 

reaktioner. Hon nämnde även risken 

att som psykolog drabbas av sekundär traumatisering, 

och menade att handledning och 

stöd för psykologen är en nödvändighet. 

Dagen avslutades med en föreläsning av 

Muhammed Taha, psykolog på rättspsykiatriska 

kliniken i Umeå. Muhammed Taha 

Mellan 1996 och 1999 ökade antalet långtidssjukskrivna 

dramatiskt. Tänkbara förklaringar 

som har diskuterats är ökad sjuklighet, 

ökad andel äldre i befolkningen, förändrade 

attityder till sjukskrivning etc. 

En förklaring till det ökade antalet långtidssjukskrivna 

bland den äldre delen av arbetskraften 

är dock att allt färre förtidspensioneras. 

Långtidssjukskrivning har ersatt 

förtidspensionering i stor utsträckning eftersom 

man under senare år blivit alltmer restriktiv 

till att förtidspensionera. Förtids- 

Lilian Levin 

talade om hur vår kultur formar oss som individer, 

och därmed också som psykologer. I 

arbetet med flyktingar blir det därför oerhört 

viktigt att ha kunskap om och förståelse 

för kulturella variationer. Detta, samt insikten 

om att varje människa är unik, menade 

han, är en förutsättning för att skapa en förtroendefull 

relation mellan klient och psykolog. 

Temadagen var mycket uppskattad av 

både studenter och föreläsare, mycket för att 

de frågor som berördes sällan får den uppmärksamhet 

och det utrymme de förtjänar. 

Med inlevelse och stor kunskap gav föreläsarna 

en bred bild av vad arbete med flyktingar 

kan innebära. Många frågor besvarades, 

men framför allt väcktes studenternas 

nyfikenhet och intresse. Förutom att dela 

med sig av sina erfarenheter, förmedlade föreläsarna 

en stark känsla av vad som krävs 

för arbete inom området – kunskap, förståelse 

och engagemang! 

emma knutson, elisabet rondung 

Psykologiska Föreningen i Umeå 

Långtidssjukskrivning i stället för förtidspension 

pensionering föregås ofta av lång sjukskrivning. 

Med en mer restriktiv hållning till förtidspension 

fortsätter många i stället att vara 

långtidssjukskrivna. Det skriver SCBs tidning 

Välfärdsbulletinen (3/2002). 

Statistiken visar att sjukskrivningarna 

ökar med stigande ålder. För kvinnor är andelen 

av inkomsten som består av sjukpenning 

hög under småbarnsperioden och sjunker 

något i 40-årsåldern för att sedan öka 

igen. 

15

ecensionfilm 

Ingenting är givet i almodóvarland 

TALA MED HENNE 

Regi: Pedro Almodóvar 

(Sandrew Metronome) 

■ Pedro Almodóvars filmer drar alltid till sig 

uppmärksamhet. Det finns en nerv och en 

närvaro hos honom som väcker förväntningar 

hos publiken. Det finns en kärlek till människorna 

han skildrar, som gör hans historier oemotståndliga. 

I hans senaste Tala med henne har 

han stramat till stilen och hållit tillbaka flödet av 

associationer, så att berättelsen framstår mer 

klar och renodlad än i hans tidigare filmer. 

Från Kvinnor på gränsen till nervsammanbrott 

över Allt om min mamma blir Tala med 

henne en logisk följd: Almodóvars intresse för 

hur vi människor uthärdar de svåraste livets 

skiften, de mest förtärande känslostormarna, 

bestämmer hans ämnesval. 

I almodóvarland är könsrollerna inte givna. 

Där kan männen gråta och utan åthävor lämna 

allt för att vårda sig om sin älskade. Där kan 

mödrarna vara hårda som sten eller fullständigt 

frånvarande. Där kan till och med tjurfäktaren 

vara kvinna. 

Benigno har hela sitt liv levt med sin mamma 

och tagit hand om henne. ”Var hon sjuk?” ”Nej, 

hon var bara lat.” ”Kände han sig inte utnyttjad? 

”Neej, inte alls!” Han tyckte om att ge henne all 

den kärlek, skönhet och njutning hon behövde. 

Incestuöst? Jaa, det är det väl, eller…? Ja, invanda 

föreställningar och uppfattningar om vad 

som är rätt och normalt ställs på huvudet hos 

Almodóvar. Jag kommer att tänka på gamle 

Donald Winnicott när jag ser Tala med 

henne. Av flera skäl. Ett är förmågan att ge utrymme 

för den andras unika sätt att tillfredsställa 

sina innersta behov. Alldeles bortsett från 

konvenans och rådande regler. 

Benigno är väl rustad att vårda. För att kunna 

ge mamma det hon behövde utbildade han sig 

till frisör, kosmetolog, massör, kock och slutligen 

sjukvårdare. Hela hans uppfinningsförmåga 

riktas in på att hitta de åtgärder som bäst 

ska gynna hans skyddsling. Själva nerven i 

hans åtagande är kärleken. 

NÄR MAMMA DÖR uppstår ett vakuum som 

snart fylls av uppdraget att vårda den trafikskadade 

Alicia. Hon är baletteleven som blivit 

sin lärares älsklingsadept. Geraldine Chaplin 

spelar läraren och gör här en av sina mest kongeniala 

tolkningar av en kvinnas, intill kvävning, 

krävande omsorger. Hennes sätt står i bjärt 

kontrast till Benignos empatiska åtgärder. 

Hans motto verkar vara: Det som är bra för 

henne är min glädje. 

En belysande liten dialog mellan Benigno 

och balettläraren utspinner sig över Alicias huvud 

på sjukhuset, där Benigno sin vana trogen 

försöker leva sig in i och fylla i när läraren famlar 

efter orden. Hans försök ter sig klumpiga och 

jordnära i den andres esoteriska, exklusiva 

värld. Men det är han som ser den omedelbara 

verkligheten. Här illustreras i miniformat skillnaden 

mellan kärlek som bottnar i narcissism 

och den som är sprungen ur den integrerade 

individens förmåga att älska. När Benigno 

senare diagnostiseras av överheten (psykiatern 

och samtidigt Alicias far) som psykopat, ser vi 

ett glasklart fall av feldiagnos styrt av projicerat, 

svartsjukt hat. 

Filmens Benigno talar Alicia tillbaka till livet. 

Parallellt med det som sker mellan Benigno 

och Alicia, utspelas en annan historia. Journalisten 

Marco sitter och gråter framför TVn och 

får av en slump se en tjurfäktning där matadoren 

är en kvinna, Lydia. Han får för sig att han 

måste intervjua henne. Han lyckas få kontakt 

med henne och redan vid deras första möte 

avslöjas den pinsamma luckan i tjurfäktarens 

mod: Hon hyser panisk skräck för ormar. 

Marco (Macho?) slår ihjäl ormen och erbjuder 

sig att ligga på soffan hos henne för att hon 

ska slippa vara ensam. Hans intuition säger 

honom att tjurfäktarens dödsförakt bottnar i 

skräcken för sexualiteten. Hon iklädes rituellt 

sin guldglänsande uniform och liknar till det yttre 

helt sina manliga kollegor. Och ändå, publikens 

fascination ökar naturligtvis av vetskapen 

om att det är en kvinna som leker med döden. 

Innanför västen svallar Lydias egen drift att 

upprätta sin misslyckade far och återvinna sin 

älskade, tjurfäktaren, mannen. 

FILMENS CENTRALA DEL utspelar sig på sjukhuset, 

där Alicia och sedan även Lydia vårdas 

efter sina olyckor. Bägge befinner sig i koma 

och har varsin deciderad vårdare i Benigno och 

Marco. De bägge männen finner varandra över 

bråddjupa skillnader i manlig attityd. Det är Benigno 

som lär Marco att ”tala med” sin patient. 

”Hon kan ju inte höra”, invänder vi och Marco. 

Och hur vet vi det? Benigno är likt en spädbarnspsykoanalytiker 

övertygad om att bli hörd 

och att det har betydelse för patientens livsvilja. 

Benignos lyhördhet för Alicias tillstånd blir 

hennes räddning. Redan från deras första möte 

på gatan, när hon fortfarande är en frisk ung 

kvinna, som orädd utmanar trafiken, följer han 

henne utan tvekan. Han är lika oförskräckt som 

Donald Winnicott när han utmanade hela det 

psykoanalytiska etablissemanget inklusive sin 

egen handledare, Melanie Klein. Winnicott var 

övertygad om att barnets symtom var adaptiva 

försök att förmedla till föräldrarna hur det kände 

sig och vad som skulle till för att det skulle må 

bättre. Tack vare Benignos vilja att kommunicera, 

blir Alicias regression (koma) fruktbar och 

resulterar i tillfrisknande. Han ensam hävdar 

betydelsen av att tala med henne som om hon 

kunde svara. 

cecilia hector 


■ Psykoterapipatienters upplevelser av separationen 

från terapeuten, efter att behandlingen 

avslutats, är ämnet för psykologen och psykoterapeuten 

Maj-Britt Larsson Holmkvists bok. 

Författaren påpekar att det är tunt med 

forskning på området. Visserligen finns det numera 

ganska gott om litteratur om den separationsprocess 

som behandlingens avslutning 

innebär, men beskrivningarna utgår mestadels 

från psykoanalytikerns/psykoterapeutens perspektiv, 

i stället för att undersöka patienternas 

personliga, unika upplevelser. 

Maj-Britt Larssons Holmkvists bok är resultatet 

av ett forskningsprojekt som efterhand fått 

en radikalt annorlunda uppläggning än vad 

som ursprungligen var tänkt. Författaren beskriver 

den mödosamma process som medfört 

att hon avbrutit sin forskarutbildning vid Psykologiska 

institutionen i Stockholm och i stället 

valt att publicera materialet i populärvetenskaplig 

form. I synnerhet är det hennes egen 

roll som förändrats, från forskarens till den 

stödjande deltagarens och terapeutens, i 

mötet med de patienter som ingått i undersökningen. 

De ursprungliga frågeställningarna handlar 

om förekomsten av separationsprocess hos 

psykoterapipatienter efter avslutad behandling, 

hur denna process ser ut och om den kan indelas 

i olika stadier och strategier. I redovisningen 

av materialet väljer Maj-Britt Larsson Holmkvist 

att inrikta sig på patientens upplevelser av 

separationsprocessen som en avspegling av 

kvaliteterna i den relation som funnits mellan 

patient och terapeut, ifråga om till exempel 

hållandefunktion, möjligheter att erkänna och 

bearbeta negativ överföring och möjligheter till 

internalisering av terapeuten som gott objekt. 

Internaliseringsprocessens karaktär har en 

avgörande betydelse för om separationen från 

terapeuten i första hand upplevs som en förlust, 

något ofullständigt och smärtsamt som leder 

till förnekande, eller som en frigörelse, en 

väg till nya möjligheter, påpekar författaren. 

Hennes teoretiska bas är objektrelationsteorin, 

med utgångspunkt i författare som Winnicott 

och Bowlby. 

Boken redovisar upplevelser av separationsprocessen 

hos 22 vuxna psykoterapipatienter i 

skiftande åldrar. Drygt hälften av dem har gått i 

långtidsterapi med en tidslängd från ett till sex 

år, övriga patienter har gått i korttidsterapi med 

fixerad längd om tolv samtal. Författaren har 

träffat varje patient vid tre tillfällen, en och en 

halv månad, tre månader och sex månader efter 

avslutad psykoterapi. Syftet har då varit att avläsa 

patientens upplevelser av separationen 

dels genom en ”halvstrukturerad” intervju, dels 

med hjälp av ett projektivt bildmaterial som 

bland annat hämtats ur ORT, The object relations 

technique. 

I BOKEN REDOVISAS varje patient för sig, i 

form av lättillgängliga textbeskrivningar på vardagsspråk, 

med objektrelationsteoretiskt baserade 

slutsatser. Patienterna har delats in i olika 

kapitel eller grupper, beroende på hur pass 

lyckosam separationsprocessen och dess ut- 


Patientens 

upplevelser av 

separation 

DEN BLOMSTERTID NU KOMMER 

– PATIENTENS SEPARATION 

FRÅN TERAPEUTEN 

Av Maj-Britt Larsson Holmkvist, Mareld 2001. 

vecklingsförlopp bedöms vara – eller kanske 

snarare hur lyckosam författaren bedömer att 

den psykoterapeutiska relationen har varit. 

Det initialt höga bortfallet bland de patienter 

som tillfrågats ställs mot det intressanta konstaterandet 

att samtliga patienter som valde att 

ingå i undersökningen har fullföljt de tre samtalen. 

Ingen har hoppat av under resans gång. 

Man får anta att deltagandet upplevts som 

meningsfullt av patienterna själva. 

Med sina omsorgsfullt redovisade patientmöten, 

och sin utlämnande skildring av ett 

forskningsprojekt som ändrat karaktär och utvecklats 

till ett slags bearbetande ”efterterapi”, 

erbjuder denna bok onekligen en fascinerande 

– om än kontroversiell – läsning. Maj-Britt 

Larsson Holmkvist beskriver hur hon hos flera 

av patienterna mött ett fortsatt lidande, snarare 

än en benign separationsprocess med självanklagande 

och självdestruktiva inslag och 

med en otillräckligt genomarbetad negativ 

överföring, som hämmat internaliseringen av 

terapeuten som gott objekt. 

Med åberopande av moraliska och yrkesetiska 

skäl beskriver författaren hur hon aktivt går 

in i dessa ofta smärtsamma, blockerade separationsprocesser 

för att hjälpa patienterna att 

slutföra dem och lyfta fram den otillåtna, negativa 

överföring som finns under ytan. Hennes 

roll förändras därmed till att bli terapeutens och 

forskningssamtalen får drag av kristerapi. 

Också hos de patienter som uppvisar en 

godartad separation med relativt stabila, positiva 

överföringsreaktioner, ser författaren skäl till 

att hjälpa patienterna att genomarbeta och integrera 

sorgen i den akuta delen av den postterapeutiska 

separationsprocessen. Också för 

dessa patienter får således deltagandet i forskningsprojektet 

en annorlunda funktion än vad 

recensionbok 

som ursprungligen var tänkt, med bokens författare 

delvis i terapeutens roll. 

Författaren drar slutsatsen att det traditionella 

sättet att avsluta en psykoterapi inte tillräckligt 

beaktar patientens behov, och att en successiv 

avveckling/utglesning av terapin är att 

föredra, så att patienten i lagom doser kan konfronteras 

med den ångest som separationen 

väcker. Detta kan enligt författaren också bidra 

till att konsolidera internaliseringen av terapeuten 

som gott objekt. Larsson Holmkvist jämför 

terapiavslutningen med adolescensen och den 

unga människans behov av att återvända till 

föräldrahemmet som en trygg bas, för besök 

och ”tankning”, också efter utflyttningen. 

Ifråga om de patienter som gått i korttidsterapi 

ser författaren ett generellt behov av uppföljningssamtal. 

Hon är kritisk mot den i förväg 

fixerade avslutningen och menar att terapeutens 

försäkran om att de tolv samtalen är fullt 

tillräckliga – en hållning som väl ingår i Manns 

modell för korttidsterapi – kan leda till känslor 

av oduglighet och tillkortakommande hos patienten 

när de eftersträvade förändringarna inte 

uppnås. Denna sistnämnda iakttagelse är väl 

värd att beakta. 

MAN LÄSER Maj-Britt Larsson Holmkvists bok 

med intresse, som redan nämnts, men det finns 

också skäl att göra invändningar. En avgörande 

invändning gäller hennes tendens att bedöma 

de terapier som patienterna genomgått och 

terapeuterna som de haft utifrån mötet med 

patienterna. Det kan vara slutsatser om att 

terapeuten inte lyssnat på och tagit emot patientens 

kommunikation, inte klarat av den negativa 

överföringen och inte förmått ge patienten 

en känslomässigt trygg bas, eller att terapeuten 

uppträtt ”omoget”. I mer lyckosamma fall 

kan det heta att ”ett genuint och verkligt möte 

kommit till stånd” i terapin. 

De uppenbara metodologiska problemen 

med att dra sådana slutsatser om hur terapierna 

faktiskt varit, på basis av upplevelser som 

patienterna i efterhand förmedlar och som 

oundvikligen passerar genom undersökarens 

tolkningsfilter, berörs inte alls i boken. Författarens 

deklarationer om att hon tar ställning för 

patienterna och följer sin ”inre röst” räcker inte i 

detta sammanhang (även om just detta kan 

vara en adekvat hållning i psykoterapi, ifråga 

om empati, intresse och emotionell närvaro). 

En näraliggande invändning gäller riskerna 

för att undersökaren i sin aktiva och terapeutiskt 

färgade roll, mitt i den ömtåliga separationsprocessen 

efter nyligen avslutad terapi, 

bidrar till regressiva splittringar och trianguleringsfenomen, 

där besvikelser läggs på terapeuten 

och tas som intäkt för terapins brister, 

medan undersökaren själv snarast framstår 

som ett idealiserat objekt i flera av citaten från 

patienterna. Inte heller dessa risker tas upp 

och diskuteras i boken, vilket hade varit högst 

motiverat. 

Anspråken på att dra slutsatser om hur patienternas 

terapier faktiskt varit, utan att närmare 

diskutera inflytandet från omedvetna föreställningar 

och projektioner, som bidrar till att färga 

17

ecensionbok 

intrycken av terapierna, kan rentav avspegla 

något av den radikala objektrelationsteorins 

kunskapsdilemma. Jag syftar då på att patientens 

utsagor tas ad notam, som uttryck för verkliga 

och ”sanna” förhållanden som terapeuten 

måste ta ställning till – den ena ytterligheten i 

polariseringen mellan trauma och fantasi. 

I flera av patientbeskrivningarna avtecknas 

en bild av terapeuten som den avvisande, ickeseende 

och icke-bekräftande föräldern, nära 

överensstämmande med den populärpsykolo- 

■ När Studentlitteraturs reklamutskick innehöll 

ett bokomslag med titeln ”Genuspsykologi. 

Kön och sexualitet” väcktes genast min nyfikenhet. 

Psykologi och genus är mina två favoritområden 

och en bok som kombinerar båda 

sfärerna måste förvisso granskas närmare. 

På baksidan av bokomslaget beskriver författarna, 

Wendy Stainton Rogers & Rex Stainton 

Rogers, bokens innehåll enligt följande; 

”Genuspsykologi ger en bred introduktion till 

de olika perspektiv som beskriver och förklarar 

hur kön/genus och sexualitet påverkar vem vi är 

och hur vi känner, tänker och handlar. Boken 

tar upp kön/genus och sexualitet utifrån 

biologiska, psykologiska, kritiska, socialkonstruktionistiska 

och feministiska synsätt, och 

utreder dess styrkor och svagheter”. Denna 

“varudeklaration” ökade mitt intresse och jag 

bestämde mig för att läsa boken. 

Målet med Genuspsykologi. Kön och sexualitet 

är att ge en grundläggande introduktion till 

könets och sexualitetens psykologi som den 

bedrivs inom den kritiska psykologin. Boken är 

indelad i tre delar; Del I Konventionella psykologiska 

infallsvinklar på kön och sexualitet, Del 

II Utmaningar av de konventionella infallsvinklarna 

och del III Tillämpningar av de kritiska infallsvinklarna. 

Bokens kapitel är, som i många 

andra läroböcker, skrivna i en logisk följd. Även 

om kapitlen i del III är oberoende av varandra 

och kan läsas i vilken ordning man vill, bygger 

resonemangen på teorier och idéer som presenterats 

i tidigare delar. Alla kapitel avslutas 

med läshänvisningar om man som läsare vill 

läsa vidare och fördjupa sig i något område. 

För att kunna tillgodogöra sig den kritiska 

teorin om genus bör man, enligt författarna, ha 

grundkunskaper om de konventionella psykologiska 

paradigmen inom vilka man forskat och 

utvecklat teorier kring kön och sexualitet. Den 

första delen av boken, som är indelad i tre delar, 

ägnas därför åt att beskriva tre traditionella 

infallsvinklar, det biologiska, det kulturella samt 

det interaktiva paradigmet. De tre utgångspunkterna 

beskrivs ingående från grundläggande 

kunskap till aktuella forskningsresultat, 

även med viss kritik. Exempelvis beskrivs i kapitel 

1 hur de biologiska förklaringarna på senare 

tid blivit mycket populära och aktivt understöds 

av media. 

GRUNDLÄGGANDE EVOLUTIONSTEORI, det 

genetiska arvet och fysiologiska skillnader mellan 

kvinnor och män utreds, liksom den nyare 

giska schablonbilden av just en sådan förälder. 

DE SAMTAL som författaren tillhandahåller 

patienterna, i boken kallade ”forskningssamtal” 

eller ”forskningsterapi”, tillmäts stor betydelse 

både av författaren och i flera citat från patienterna, 

som en möjlighet till bearbetning av separationen 

och ett befrämjande av internaliseringen 

av det goda objektet, med utrymme för 

att lyfta upp negativ överföring och som ett tillfälle 

att visa desillusionerade patienter att ”de 

Användbar 

bok om genuspsykologi 

GENUSPSYKOLOGI. 

KÖN OCH SEXUALITET 

Av Wendy Stainton Rogers & Rex Stainton Rogers, 

Studentlitteratur, 2002. 

Originalets titel: The Psychology of Gender and 

Sexuality. An introduction, Open University Press, 

Buckingham (2001). 

teorierna om sociobiologi och evolutionspsykologi. 

Slutligen spekulerar författarna om varför 

biologiska förklaringar av kön och sexualitet 

under senare tid vunnit så stort utrymme. Flera 

orsaker nämns, bland annat att de biologiska 

förklaringarna är mycket enkla, övertygande 

och lätta att ta till sig. En mer kritisk insikt är 

dock att de biologiska förklaringarna ”hämtar 

näring” från dem som har makt att bestämma 

vad som är akademiskt giltigt, det vill säga 

medelålders eller äldre män. Stainton Rogers 

anser att de sociobiologiska och evolutionspsykologiska 

teorierna till stor del formulerats i 

misogyna termer och på så sätt tjänar manliga 

fördomar och intressen. 

På liknande sätt hanteras de kulturella och 

interaktiva paradigmen i de nästföljande kapitlen. 

I kapitlet om det interaktiva synsättet undersöks 

samspelet mellan kultur och biologi. 

Här får läsaren exempelvis stifta bekantskap 

med Eysencks, Freuds och Piagets könsutvecklingsteorier 

samt Kohlbergs traditionella 

goda krafterna finns i psykoterapi”. 

Det finns här inte anledning att ifrågasätta 

den nöd och de kristillstånd som beskrivs hos 

flera av patienterna, men med en kritisk blick 

kan det vara befogat att fråga sig om inte åtminstone 

några av patienterna i boken kunnat 

göra motsvarande postterapeutiska integreringsarbete 

helt på egen hand, som ett naturligt 

led i separationsprocessen. 

ulf gustavsson, psykolog/journalist 

moralutvecklingsteori och Gilligans kritik mot 

den senare. 

Del II behandlar tre huvudsakliga utmaningar 

som riktats mot de traditionella paradigmen: 

befrielseinriktade, feministiska och postmoderna 

utmaningar. Även denna del är omfattande 

och faktarik. Först beskrivs de befrielseinriktade 

rörelser som influerat psykologin, speciellt 

den humanistiska psykologin. Därefter går författarna 

vidare med grunden för feminismen, 

dess historia, teoribildning och infallsvinklar på 

forskningsmetoder. 

De feministiska utmaningarna riktas mot 

psykologins kunskapsteori och undersökningsmetoder 

samt psykologin som ämne. I kapitlet 

problematiseras första, andra och tredje vågens 

feminism. Betydelsefulla feminister som 

Abigail Adams, Mary Wollstonecraft och Sojourner 

Truth i slutet av 1700-talet till Butler, 

Fauldi, Zimmerman, och Wilkinson på 1990talet 

får utrymme för sina synpunkter. Dessa utgör 

dock endast ett axplock av alla dem som 

får komma till tals i kapitlet. Styrkor i kapitlet är 

också de översikter över feministiska dialekter 

och forskningsmetoder som presenteras. 

De postmoderna teoriernas utmaningar mot 

de traditionella infallsvinklarna på sexualitetens 

och könets psykologi beskrivs avslutningsvis i 

del II. Språket och hur det används för att ”lura 

oss” in i vissa tankegångar samt socialkonstruktivismen 

får stort utrymme. Dessutom tar 

man upp psy-komplexet, Foucaults syn på 

sexualiteten och postmoderna utgångspunkter 

för forskning. Sammanfattningsvis avspeglar 

kapitlet en mycket kortfattad inblick i mängden 

postmodern teori och kritik. 

DE AVSLUTANDE FEM KAPITLEN i del III är exempel 

på tillämpningar av de kritiska utmaningarna. 

Författarna har här valt ämnen som de föreställer 

sig är intressanta för läsarna. Dessutom 

ska vart och ett av kapitlen demonstrera 

en särskild strategi för att närma sig ämnet ur 

ett kritiskt perspektiv. Här förekommer en rad 

olika ämnen kopplade till kön och sexualitet. 

Forskning om sexuella beteenden inleder 

tillämpningsdelen i kapitlet: Var händer det något 

spännande? Dessutom undersöks vilka 

konsekvenser denna forskning får och vilka följderna 

blir av hur denna forskning rapporteras. 

Därefter uppmärksammas i kapitlet Utomjordisk 

eller främmande sexualitet, hur genus, kön 

och sexualitet kan manipuleras och manifesteras 

i cyberrymden. Litteraturens betydelse för 


hur kön konstrueras och bevaras problematiseras 

samt hur användandet av science fiction 

och fantasy kan vara fruktbara vägar att utforska 

alternativa versioner av kön och sexualitet, 

men även för att dekonstruera förutfattade meningar 

om desamma. 

I kapitlet om kroppar beskådas detta växande 

område inom psykologin. Ämnen som ätstörningar, 

kroppsuppfattning och attraktivitet 

behandlas. Kapitlet fokuserar på hur rättfärdiganden 

utnyttjas i argument och påståenden. 

Exempelvis använder psykologer rättfärdiganden 

för att motivera sina påståenden om hur 

vissa personer inte trivs med sina kroppar. 

Rättfärdiganden är något som också återkommer 

i kapitlet om sexualbrott där psykologiska 

teorier används för att naturalisera eller 

bortförklara ansvaret för sexualbrott. Kapitlet 

fokuseras främst på våldtäkt, såväl kvinnlig som 

manlig, samt myter som omger dessa brott. I 

det sista kapitlet ”Nya män” och ”nya kvinnor” 

avhandlas hur sexualitet och kön förändrats 

och vilka konsekvenser det får för unga människor. 

Såväl ”manlighet” som ”kvinnlighet” har 

fått nya innebörder vilket kan leda till identitetskriser. 

Boken avslutas med omfattande ord- och 

kretsar & psykolog- och yrkesföreningar 

Landstingskretsen-Stockholm, 

årsmöte 

Landstingskretsen- Stockholm 

kallas till sitt sista årsmöte 

Tid: 26 november, kl 18.00 

Plats: Konferensrummet Stora 

Träffen, Maria Prästgårdsgata 

32 B, port E, 

T-bana Mariatorget. 

Missa inte detta historiska 

ögonblick! Kretsen bildades 

1993 och kommer nu att ombildas 

till psykologförening i enlighet 

med kongressbeslutet 2001. 

Alla medlemmar välkomna! 

Sörmlandskretsen, årsmöte 

Sörmlandskretsen håller sitt 

sista årsmöte 

Tid: 28 november, kl 18.00 

Plats: Malmköpings värdshus 

Tomas Rudal från FS deltar i 

årsmötet. 

Neuropsykologerna, väst 

Neuropsykologiska föreningen, 

väst inbjuder till föreläsning 

Tid: 5 december, kl 15.00–16.30 

Plats: Psykologiska institutionen, 

Göteborgs universitet 

Tema: Psykolog SvenOlof 

Dahlgren föreläser om hur barn 

med autism och Asperger 

syndrom upplever sin omvärld. 

”Varför stannar bussen när jag 

inte ska gå av?” 


referenslistor. De tre viktigaste orden, genus, 

kön och sexualitet, saknas dock i ordlistan. 

I dagens högskoleutbildning pågår en debatt 

om betydelsen av att integrera genusperspektiv 

i utbildningen för att på så sätt öka medvetenheten 

om det sociala könets betydelse. Det 

anses viktigt att man inom utbildningsväsendet 

diskuterar genus och förändrar utbildningen så 

att man tar hänsyn till och integrerar genusperspektivet 

i alla utbildningar. Stainton Rogers 

bok, Genuspsykologi. Kön och sexualitet, kan 

fylla en viktig funktion i arbetet med att integrera 

genuspsykologi inom flera av psykologins 

discipliner. Publikationen kan med sin breda 

inriktning förhoppningsvis hjälpa till att väcka 

intresse för att arbeta med genusperspektiv i 

utbildningen. 

GENUSPSYKOLOGI. Kön och sexualitet, är synnerligen 

innehållsrik och fullmatad med information 

och fakta. Denna korta sammanfattande 

recension ger endast en mycket begränsad 

insyn i vad författarna förmedlar. För att göra 

boken rättvisa borde sammanfattningen varit 

betydligt mer omfattande. Jag hoppas ändå att 

jag gett en inblick i att publikationens styrka ligger 

i dess grundläggande introduktion i ämnet, 

Bohuskretsen, årsmöte 

Bohuskretsen kallar till årsmöte 

Tid: 3 december, kl 18.00 

Plats: Kyrkstugan, Kungälv 

mitt emot Fars Hatt. 

Tema: Ombildning 

till psykologförening 

Kommunala psykologer, 

Göteborg 

Psykologföreningarna för kommunalt 

anställda i Göteborg, 

som bildades för ett år sedan, 

håller årsmöte 


Plats: Psykologenheten, 

Folkungagatan 16, 3 tr 

Seniorer, västra 

Seniorerna i västra regionen 

samlas till lunch i 1600-talsmiljö 


Plats: Smittska krogen, Lilla 

Torget 3, Göteborg 

Anmälan: Senast 26/11 till Maria 

Ankarberg, tel 031-20 80 94. 

Seniorer, östra 

Seniorerna i östra regionen 

samlas till jullunch 


Plats: Hos Gunilla Borg, 

Blåklocksvägen 88, Hässelby 

Anmälan: Senast 9/12 till 

Gunilla Borg, tel 08-89 90 13. 

internationella konferenser 

marknaden 

”Psykoterapirum önskas hyra i centrala Göteborg, en dag alt. en 

eftermiddag i veckan. Tel 0709-500 888” 

kursannonser 

recensionbok 

samt dess bredd och användbarhet. En annan 

styrka är alla läshänvisningar till vidare läsning. 

En grundbok som denna kan ju endast kortfattat 

och oftast ytligt beröra de olika ämnena och 

det är då viktig med hänvisningar och referenser, 

vilket Stainton Rogers uppfyller ”med beröm 

godkänt”. 

Personligen tycker jag att författarna lyckats 

bra med att ge en grundläggande introduktion 

till könets och sexualitetens psykologi som den 

bedrivs inom den kritiska psykologin. Boken 

fyller dels ett behov inom psykologiämnet, men 

också ett tomrum inom svensk litteratur om genus. 

Jag kan rekommendera Genuspsykologi. 

Kön och sexualitet, till alla som är intresserade 

av att förstå drivkraften bakom området och vill 

ha en grundläggande introduktion till kön och 

sexualitet inom psykologins domäner. Detta 

gäller såväl psykologer och psykoterapeuter 

som lärare inom ämnet psykologi och beteendevetenskap. 

eva hammar chiriac 

Doktorand 

Institutionen för beteendevetenskap 

vid Linköpings universitet 

4th International Conference on Fronto Temporal Dementias 

Etiological, clinical, therapeutical and pathological aspects 

Lund, Sweden, April 24–26, 2003. 

Information: www.psykiatr.lu.se/FTDconf2003 

Inbjuder till introduktionskurs i 

Kognitiv psykoterapi i Dubrovnik 

24–28 juni 2003 

Kursen omfattar 36 lektionstimmar. 

Undervisningsform: Föreläsningar varvas med analyser 

av videobandade terapidemonstrationer, gruppdiskussioner 

och praktiska övningar. 

Kursledare: Eva Gafvelin-Ramberg och Eva Hedenstedt, 

leg. psykologer och leg. psykoterapeuter med 

kognitiv inriktning. 

Plats: Hotel Lero i Dubrovnik. Kursavgift: 6500 kr. 

Förfrågningar och anmälan: www.wisemind.se 

eller Eva Hedenstedt 090-774735, 070-2652575 eller 

e-post: info@wisemind.se 

19

kursannonser 

STIFTELSEN BERGET I RÄTTVIK 

9–12 januari 2003 

GRUPPHANDLEDNING 

I PSYKOSOCIALT ARBETE 

Kursen vänder sig till Dig som har eller planerar att ha uppdrag 

som handledare för personal med psykosociala uppgifter av 

något slag. Kursen består av föreläsningar och tillämpningsövningar 

med diskussioner i smågrupper och storgrupp. 

Introduktion i meditation av Per Mases 

Kursledare är Birgitta Larsen, leg psykoterapeut, Umeå 

Information och anmälan: Stiftelsen Berget, 795 91 Rättvik 

E-post: david@berget.se 

Hemsida: www.berget.se 

Inbjuder till följande kurser: 

Orienteringskurs i kognitiv terapi 

för barn och ungdomar 

030224 – 030228, fem heldagar i Umeå. Lärare: Eva 

Gafvelin-Ramberg, Annika Deverud och Eva Hedenstedt, 

leg. psykologer och leg. psykoterapeuter. Pris: 

6000 kr exkl. moms. 

Orienteringskurs i kognitiv psykoterapi 

och kognitivt förhållningssätt 

030203 – 030207, fem heldagar i Umeå. Lärare: Eva 

Hedenstedt och Eva Gafvelin-Ramberg, leg. psykologer 

och leg. psykoterapeuter. Pris: 6000 kr exkl. moms 

Information och anmälan: www.wisemind.se. 

WiseMind AB, Eva Hedenstedt Lövstigen 5J 90343 

Umeå. Tel: 090-774735, 070-2652575, e-post 

info@wisemind.se 

Utbildning i teambuilding 

Provins fem genomför 7–11/1 2003 en fem dagars utbildning som 

ger teori, träning och metodkunnande för att genomföra teambuilding 

med inriktning på att effektivisera arbets- eller ledningsgruppen. 

Kursen genomförs i Stockholm och leds av leg. psykolog och fil.dr 

Anders Risling. Kostnad: SEK 18.000 plus moms. I kursavgiften 

ingår fyllig kursdokumentation, lunch och förfriskningar. 

För information ring 08-441 04 00 eller beställ prospekt på 

info@provinsfem.se 

modern organisationspsykologi 

Hantverkargatan 51, 112 31 STOCKHOLM, tel: 08-441 04 00 fax: 08-653 59 50 

www.provinsfem.se. 

ERSTA & SKÖNDAL HÖGSKOLA 

SKÖNDALSINSTITUTET 

anordnar vidareutbildning i 

Psykoterapeutiskt och psykosocialt arbete 

med flyktingar och invandrare 

15 poäng, vår- och höstterminen 2003 

Kursen som baseras på Binnie Kristal-Anderssons 

behandlingsmodell är processinriktade och omfattar: 

pp på egna 

t hur man a 

deras familj 

s kulturella 

a mötet och 

rlagstiftnin 

dverkninga 

Kursledare: Binnie Kristal-Andersson, fil dr, leg 

psykolog, leg psykoterapeut, handledare 

Kostnad: 13 900 kr/termin exkl moms 

Sista ansökningsdag: 20 januari 2003 

Mer information: www.esh.sssd.se Uppdrags- och 

vidareutbildning ...institutionen för socialt arbete eller 

via e-post anette.borg@sssd.se eller ring 08-605 08 92. 

Organisationsutveckling pågår... 

Stiftelsen för Skandinavisk Organisationspsykologi bjuder in till en casebaserad 

lärkonferens på temat ”Organisationsutveckling pågår...”. 

Genomförandet bygger på skandinavisk tradition för medskapande processer 

och kunskapsöverföring i små och stora grupper. Tid: 6–8 mars 

2003. Plats: Nacka Strand, Stockholm. Kostnad: SEK 9 000 exkl moms. 

Lunch och konferensdokumentation ingår. 

För information och anmälan kontakta info@organisationspsykologi.org. 

Prospekt kan även beställas genom Provins fem, tel 08 441 04 00. 

www.organisationspsykologi.org 

Stiftelsen för skandinavisk Organisationspsykologi 

IGA – Institutt for gruppanalyse. 

Platser finns i 

Analytisk gruppsykoterapi 

Lokaler på söder i Stockholm. 

För info. ring Björn Neubeck tel mottagning 08/ 658 3 758. 


platsannonser 

HELSINGBORGS STAD 

Barn och ungdomsstyrelse Norr 

söker 

2 Leg. psykologer 

100% tillsvidare 

75% vikariat under 1 år med ev. förlängning. 

Tillträde enligt överenskommelse. 

Dina arbetsuppgifter: 

• Förebyggande verksamhet kring barn i behov av särskilt 

stöd i skola och förskola, såsom 

– konsultation till personal 

– utredningar 

– stöd åt föräldrar och personal 

– kontakt med våra samarbetspartner, 

exempelvis habilitering och BUP 

– fortbildningsinsatser för personalen. 

Vi söker dig som: 

• är legitimerad psykolog 

• gärna har erfarenhet av arbete i förskola/skola 

Barn- och utbildningsförvaltningen 

söker till Elevvårdsenheten 

Skolpsykolog 

heltid, från och med 1 januari 2003 och tillsvidare. 

Elevvårdsenheten omfattar yrkeskategorierna kurator, psykolog, 

specialpedagog, talpedagog, fritidsledare, sjuksköterska och 

läkare. Utifrån sin specifika utbildning representerar varje yrkesgrupp 

en specialistfunktion. Tillsammans utgör dessa arbetsgrupper 

blandade arbetslag eller team där olika kunskapsområden 

kompletterar varandra inom verksamheterna förskola, 

grundskolan och gymnasieskola. 

Elevvårdsenheten är inne i en intressant fas organisatoriskt. 

Arbetsuppgifter: Psykologiska arbetsuppgifter avseende bland 

annat förebyggande elevvårdsarbete, konsultation och till viss 

del behandling. Handleda personal inom förskola/skola rörande 

psykologiska och sociala problem. Delta i verksamhets- och organisationsutvecklande 

arbete. 

Kvalifikationer: Legitimerad psykolog. Kunskaper och erfarenheter 

av skolpsykologiskt arbete är meriterande. Vi lägger stor 

vikt till dina personliga egenskaper och till din förmåga att samarbeta 

med andra. 

Upplysningar om tjänsten lämnas av elevvårdschef Ingrid Lindén, 

tfn 0278-252 67. 

Facklig företrädare: Psykologförbundet, Hans Johansson, tfn 

0278-254 15. 

Ansökan ska innehålla de handlingar och referenser som du vill 

åberopa samt dina löneanspråk för tjänsten. 

Välkommen med din ansökan till Bollnäs kommun, Barn- och 

utbildningskontoret, 821 80 Bollnäs senast 2002-12-09. 

Ange ref.nr BUN 2002-143. 


Vi erbjuder: 

• ett spännande och givande arbete på våra förskolor och 

skolor. 

• stöd och samarbete i psykologgruppen Barn och Ungdomsstyrelse 

Norr, vilken består av 6 psykologer. 

• Utveckling av yrkesrollen sker också i nätverket för 15 

psykologer i Helsingborgs Stad. 

Stor vikt läggs vid personlig lämplighet och samarbetsförmåga. 

Lön efter överenskommelse 

Vill du veta mer? 

Ring Psykolog Kristin Hintze, tel. 042-10 65 02. 

Strategisk utvecklare Anne Eriksson, tel. 042-10 44 64. 

Fackliga företrädare Psykologförbundet: Pia Sointio, tel. 

042-10 44 26. 

Välkommen med din ansökan senast 02-12-02 till: 

Barn- och ungdomsstyrelse Norr, Drottninggatan 62, 252 

21 Helsingborg. 

Barn och utbildning 

söker 

Vik Psykolog till förskola/skola 

I Ljusdals kommun är barnomsorg, grundskola och särskola integrerad 

och leds av rektorer. Därutöver finns också gymnasieskola/komvux, 

utvecklingscentrum med högskoleutbildning, AV-media 

och FramtidsLjus. Vi har under de senast två åren utvecklat 

en ny spännande organisation för vår elev- och skolhälsovård, 

benämnd Elevhälsan. Elevhälsan består dels av ett centralt stödteam 

och dels de lokala stödteam som finns på varje rektorsområde. 

Det centrala stödteamet består av psykologer, talpedagoger, 

specialpedagoger och skolläkare. På grund av att en av våra 

nuvarande två psykologer i centrala stödteamet kommer att prova 

annat arbete under en tid, söker vi nu en vikarierande psykolog. 

Arbetsuppgifter: Självständigt och kvalificerat psykologarbete 

inom förskola och skola. Handledning, råd och stöd till personal 

och föräldrar. Vid behov utredningar och utvecklingsbedömningar. 

Deltaga i utvecklingsarbete av verksamheten tillsammans 

med övriga stödteamet och med lokala stödteam. 

Kvalifikationer: Leg. Psykolog med erfarenhet från arbete med 

barn och ungdomar. Stor vikt läggs vid personlig lämplighet. Körkort 

och bil erfordras. 

Vikariatets varaktighet: 2003-01-01 – 12-31. 

Arbetstid: Heltid. 

Lön: Månadslön, kollektivavtal finns. 

Ansökan innehållande ett personligt brev, meritförteckning och 

löneanspråk skall vara Barn- och utbildningskontoret, Ljusdals 

kommun, 827 80 Ljusdal tillhanda senast 02-11-29 märkt med 

Ref nr BUN 54/02. 

Information lämnas av Annica Lindberg, psykolog 0651-18205 

eller Margareta Schröder, chef elevhälsan 070-5814158. 

21

platsannonser 

Statens institutionsstyrelse söker en 

Institutionschef 

inom ungdomsvården 

För vidare information om tjänsten, vänligen 

besök vår hemsida: www.stat-inst.se 

Härnösand-Medelpads hälso- och sjukvård 

ingår i Landstinget Västernorrland , sysselsätter ca 

3.700 medarbetare och är organiserad i primärvård, 

sjukhusvård och servicefunktioner. 

Tillsammans bildar Härnösands och Sundsvalls 

sjukhus Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand. 

Vi söker nu nya medarbetare till projektet 

”Asylhälsa” 

Psykiatriska kliniken söker nya 

medarbetare 

Psykiatriska kliniken i samverkan med barnoch 

ungdomspsykiatriska kliniken (BUP), Flyktinghälsovården 

och Migrationsverket kommer under hösten 

att starta ett projekt för asylsökande vid namn 

”Asylhälsa”. De personer vi söker ska antingen 

tillsammans med personer från BUP eller ensamma 

ta emot asylsökande. Arbetsplatsen är förlagd till 

Fagerdals flyktingförläggning och omfattar högst 

halvtid i projektet. Möjlighet finns att kombinera 

tjänstgöringen i Asylhälsoprojektet med arbete på 

allmänpsykiatrisk öppenvårdsmottagning. 

Vi söker medarbetare med olika utbildningar: 

Leg. psykolog, socionom, sjuksköterska med vidareutbildning 

i psykiatri eller skötarutbildning med 

påbyggnadsutbildning i psyskiatrisk omvårdnad. 

Stor vikt läggs vid personlig lämplighet och intresse 

för att arbeta med asylsökande flyktingar, gärna i 

grupp och utifrån familjeperspektiv. Erfarenhet från 

vuxenpsykiatri och/eller arbete med flyktingar är 

meriterande. 

Tjänstevillkor: Tillsvidareanställning på heltid eller 

deltid efter önskemål. Löneanspråk anges i ansökan. 

Vid ytterligare frågor kontakta chefsöverläkare 

Kimmy Lindholm på telefon 060-181625 eller 

personalsekr. Carina Burman telefon 060-181030 

som även kan ange fackliga företrädare. 

..................................................................................... 

Välkommen med din ansökan märkt med ref.nr. 363 

senast den 9 december 2002 till 

Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand, 

Personalavdelningen, 851 86 Sundsvall 

BASPSYKIATRI VÄSTERÅS 


söker 

PSYKOLOG 

med placering på Specialistmottagning 

affektiva sjukdomar 

Ref. nr. 73/2002 

Den vuxenpsykiatriska verksamheten är indelad i specialistmottagningar 

för ångest och affektiva sjukdomar samt 

psykosvård. Specialistmottagning affektiva sjukdomar vänder sig 

till patienter med depressioner och andra tillstånd som påverkar 

stämningsläget. På mottagningen arbetar läkare, psykolog, 

kurator, sjuksköterska, sjukgymnast, skötare och sekreterare, 

ca. 30 personer. Arbetet är baserat på tvärvetenskapliga team 

där psykolog-kompetensen är en del av övrig kompetens. 

Handledning och internutbildning erbjuds våra medarbetare. 

Verksamheten behöver nu förstärkas med kognitiva 

och beteendeterapeutiska metoder varför vi gärna 

ser sökande med denna inriktning. 

Anställningsform: Anställningen avser ett tolv månaders 

vikariat, 100%. Vikariatet kommer eventuellt att övergå i en 

tillsvidareanställning. Tillträde 2003-02-01. 

Arbetsinnehåll: Utrednings-, bedömnings- och behandlingsarbete 

både självständigt och i samarbete med övriga 

yrkeskategorier. Handledning och undervisning kan komma 

att ingå i arbetsuppgifterna. 

Kvalifikationer: Leg. Psykolog gärna med psykoterapeutisk 

vidareutbildning. Bred klinisk erfarenhet av vuxenpsykiatriskt 

arbete är meriterande. Arbetet ställer stora krav på samarbets- 

och initiativförmåga. Stor vikt läggs vid personlig 

lämplighet. 

Lön: Vi tillämpar individuell lönesättning och vill att Du 

lämnar löneanspråk i ansökan. 

Upplysningar: Lämnas av enhetschef Maria Bourke, tel. 

021-17 41 77. 

Facklig företrädare: Psykologförbundet, Ulla Danborg- 

Centerham, tel. 021-17 55 59. 

Välkommen med Din ansökan försedd med ref nr 73/2002 

och merithandlingar till: Psykiatriförvaltningens kansli, 

Centrallasarettet ingång 29, plan 3, 721 89 Västerås. 

Sista ansökningsdag 2002-12-06. 

Psykiatriförvaltningen 

Annonsera ut nya tjänster! 

När du eller din arbetsplats söker en ny medarbetare, sätt ut en platsannons 

i PsykologTidningen! 

PsykologTidningen är det främsta annonsorganet när det gäller psykologtjänster. 

Tidningen når större delen av psykologkåren, och platsannonserna 

har ett stort läsvärde. 

Påminn din arbetsgivare om att annonsera lediga tjänster i Psykolog- 

Tidningen! 

I annonsen bör även anges facklig kontaktperson. 

För mer information kontakta annonsansvarig på PsykologTidningen 

Brittmarie Haake, tel 08-567 06 454 eller fax 08-567 06 490.

Läns- och regionpsykiatrin 

Tre PTP- psykologer, 1 år 

till vuxenpsykiatriska kliniken respektive barnoch ungdomspsykiatriska 

kliniken (BUP). 

I Växjö har vi vårt uppskattade PTP-program, se Psykologtidningen 

nr 14/02. I programmet ingår handledning, ramträffar för 

handledare och PTP-are, handledarträffar och enskilda träffar för 

PTP-psykologerna. Vi erbjuder också ett schemalagt utbildningsprogram 

där psykologer berättar om sina specialområden, t ex 

vårdjuridik, autismspektrumstörning, katastrofpsykologi. Tjänsterna 

är utbildningtjänster och du får i anpassad takt utveckla din 

professionella roll och får pröva dina teoretiska kunskaper kliniskt 

under handledning. 

Arbetsuppgifter: Sedvanligt vuxenkliniskt respektive barnkliniskt 

psykologarbete i form av utredning, diagnostik och behand- 

Hallsbergs kommun (ca 16 000 inv), regionalt centrum i Sydnärke (ca 

54 000 inv), har ett brett näringsliv med tonvikt på industri, kommunikation 

och logistik. Hallsberg ligger där Västra stambanan, Mälarbanan och 

Svealandsbanan möts och har sällsynt goda kommunikationer, natursköna 

omgivningar, närhet till utbildningscentra och olika kulturaktiviteter 

gör kommunen attraktiv. 

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 

söker 

PSYKOLOG 

till kommunens elevhälsoorganisation. Ref nr P 39/02 

Tillsvidareanställning heltid med tillträde 2003-02-01eller enl 

överenskommelse. 

Du kommer att ingå som en del i de elevhälsoteam, som är verksamma 

i kommunens förskolor och skolor med barn och ungdomar 

i åldern 1–16 år. 

Dina arbetsuppgifter blir: 

–Att tillsammans med de övriga i teamen (kuratorer, specialpedagoger 

skolsköterskor) delta i utvecklingsarbete av elevhälsoteamens 

organisation 

– Att arbeta direkt med personalen i förskola och skola genom 

handledning/konsultation 

–Att arbeta direkt med barn/elever och deras föräldrar via 

psykologutredningar och stödjande samtal 

– Att arbeta långsiktigt genom medverkan vid fortbildning och 

allmänt förebyggande uppgifter 

Vi vill att Du är legitimerad psykolog, har erfarenhet av arbete 

med barn och ungdomar och är intresserad av att utveckla verksamheten. 

Stor vikt läggs vid samarbetsförmåga, flexibilitet och personlig 

lämplighet. Körkort erfordras. 

Upplysningar: Förvaltningschef Ronny Johansson 0582- 

685340 eller 070-5696792 

E-post ronny.johansson@hallsberg.se 

Du kan också gå in på vår hemsida: www.hallsberg.se, där Du 

kan se vad Hallsbergs kommun har att erbjuda. 

VÄLKOMMEN med Din ansökan till Barn- och utbildningsförvaltningen, 

694 80 Hallsberg, med meritförteckning, betygskopior, 

löneanspråk samt märkt med Ref.nr Senast 2002-12-02 


HALLSBERGS KOMMUN 

Barn- och utbildnings 

förvaltningen 

ling i öppen och sluten vård. Även så kallat övrigt psykologarbete 

ingår i sådan utsträckning att tjänstgöringen utgör grund för legitimation. 

Resor ingår i tjänstgöringen. 

Kvalifikationer: Psykologexamen 

Upplysningar: Verksamhetschef för psykoterapienheten Marie 

Kristensson-Svärdh, tel 0470-58 61 78, tf verksamhetschef för 

BUP Alf Ljungborg, tel 58 61 42, psykolog Ann-Britt Boudrée, 

BUP, tel 58 61 18, psykolog Maude Johansson, BUP, tel 

58 61 57, psykolog Gerd Lisemark, vuxenpsykiatrin, tel 58 71 06 

och personalsekreterare Veronica Gustavsson, tel 58 63 11. 

Facklig företrädare Lars Karlsson, tel 58 62 24. 

Medflyttarservice – ring 0470-77 78 18 eller 

besök www.medflyttarakademien.com 

Välkommen med din ansökan, märkt med ref nr 34/02 för vuxenpsykiatriska 

kliniken och 35/02 för BUP senast 2 december till 

Psykiatriförvaltningen, Personalavdelningen, Ellinor Carlsson, 

Box 1223, 351 12 Växjö. 

K O N T A K T A L O K A L A F A C K E T F Ö R S T ! 

Psykiatriska kliniken Karlskrona Väst 

platsannonser 

söker 

1 Leg Psykolog & 1 PTP-Psykolog 

Karlskrona Västs sektorsklinik har som upptagningsområde halva 

Karlskrona kommun med 30.000 invånare. Kliniken, som har 

ett hundratal välutbildade medarbetare, består av öppenvårdsmottagning 

och mobilt rehabteam, belägna i ett trevligt sekelskifteshus 

i centrala staden. Klinikens allvårdsavdelning med 12 

platser finns på Blekingesjukhuset. Kliniken har organisatoriskt 

ansvar för psykiatrins akutavdelning samt rehabenheten Boklunden, 

som båda är länsövergripande. Verksamheten vilar till lika 

delar på psykodynamisk, biologisk/medicinsk och socialpsykiatrisk 

grund. Såväl psykodynamiska, kognitiva, som beteendeteurapeutiska 

tekniker används i det kliniska arbetet. Arbetet sker i 

team och den yrkesspecifika kunskapen är av stor betydelse. 

Anställning: 1 Leg Psykolog, tillsvidare, heltid. 

1 PTP-Psykolog, varaktighet 1 år, heltid. 

Arbetsuppgifter: Sedvanliga psykologuppgifter, bl a kvalificerade 

bedömningar inför behandling. Psykologisk testning, speciellt 

avseende neuropsykiatriska tillstånd. Psykoterapeutiskt arbete. 

Metodutveckling, särskilt avseende neuropsykiatriska störningar. 

Handledaruppdrag. 

Krav: Leg Psykolog. För PTP gäller psykologexamen. 

Kvalifikationer: Erfarenheter av kliniskt psykiatriskt/psykoterapeutiskt 

arbete. Kompetens avseende utredningsarbete och neuropsykologi 

är värdefull. Stor vikt läggs vid personlig lämplighet. 

Vi eftersträvar jämn könsfördelning och ser gärna kvinnliga sökande. 

Tillträdesdag: Snarast, efter överenskommelse. 

Lön: Individuell lönesättning tillämpas. 

Upplysningar: Avdelningschef Leif Moberg, tel 0455-73 58 72. 

Psykolog Pär-Ola Nilsson, tel 0455-73 58 70. 

Ansökan: Ansökan, åtföljd av meritförteckning och betygskopior, 

skall vara Psykiatrins Basenhetsstab, Wämö Center, 371 85 

Karlskrona, tillhanda senast 2002-12-01. 

Märk kuvertet ”Psykolog Karlskrona Väst”. 

23

platsannonser 

Tidaholms Kommun med ca 12.600 invånare är beläget i en naturskön 

trakt mellan de kända Västgötska platåbergen och Hökensås. Goda förbindelser 

till Göteborg och Stockholm och närhet till flygplatser med internationell 

anknytning. Fritidsverksamheten har ett stort utbud av olika 

idrottsverksamheter. Tillgång till natursköna ströv- och fritidsområden 

finns. Besök vår hemsida, www.tidaholm.se 

Skolpsykolog 

Sökes! 

Vår skolpsykolog skall vara föräldraledig fr o m Jan- 2003 t o m 

juli 2004 och nu behöver vi en vikarie. 

Tjänsten tillhör/ingår i Centrala resursteamet som även består av 

kurator, skolsköterskor och specialpedagoger. Som skolpsykolog 

är Dina arbetsuppgifter att utreda, handleda och att utöver 

skolans organisation även samverka med andra organisationer. 

Arbetsuppgifterna berör till största delen utredningar inom 

Södra hälso- och sjukvårdsområdet, SHSO, i Landstinget Sörmland, har 

ett upptagningsområde på ca. 80.000 invånare i Nyköping, Oxelösund, 

Trosa och Gnesta kommuner. Nyköpings lasarett och de 6 vårdcentralerna 

har ca 1.700 anställda. Omsättningen är ca 1 miljard kronor. 

NYKÖPINGS LASARETT 

PSYKIATRISKA KLINIKEN 

söker 

Leg. Psykoterapeut 

under perioden 030101 tom 041231 

Södra hälso- och sjukvårdsområdet omfattar tre öppenvårdsmottagningar 

samt slutenvård. 

Psykiatriska kliniken behöver förstärka sina öppenvårdsmottagningar 

med fler leg. psykoterapeuter för att kunna möta det ökade 

behovet av psykoterapeutisk behandling. Du kommer att betjäna 

samtliga öppenvårdsmottagningar men har Din tillhörighet på en 

av mottagningarna. 

Kliniken har tre leg. psykoterapeuter med psykodynamisk grund 

samt terapeuter med grundläggande psykoterapikompetens med 

kognitiv inriktning. Vi är måna om att erbjuda våra patienter den 

typ av psykoterapi som vi uppfattar lämpligast för varje individ. 

Vi erbjuder Dig ett spännande arbete med utvecklingsmöjligheter 

och god arbetsgemenskap samt kontinuerlig handledning. Vi lägger 

stor vikt vid samarbetsförmåga, flexibilitet och personlig 

lämplighet. 

Kvalifikationer: Leg. psykoterapeut. 

Frågor kring tjänsten besvaras av: Verksamhetschef Gunilla 

Ek, tel. 0155/24 54 74 eller leg. psykoterapeut Gerd Malén, 

tel. 0155/24 54 65 eller personalsekreterare Ann-Katrin Nyberg, 

tel. 0155/24 53 56. 

Facklig företrädare: SACO Marianne Lundqvist, tel. 0155/ 

24 71 46. 

Välkommen med Din ansökan till: 

Nyköpings lasarett, 

Personalavdelningen, 

611 85 Nyköping 

märkt med ref.nr: 353-10-02 

senast 1 december 2002. 

Grundskolan men även Särskolan och Gymnasiet ingår. Teamet 

arbetar på uppdrag. Samverkan och helhetssyn är våra honnörsord. 

Kvalifikationer: Till tjänsten föreskriven utbildning. Eventuell 

PTP-tjänstgöring kan diskuteras. 

Heltid. 

Tidsperiod: 2003-01-01 eller efter överenskommelse och längst 

t o m juli 2004. 

Ytterligare upplysningar lämnas av: Helena Nylén, chef för 

teamet, 0502/162 27. Jana Kaleja, skolpsykolog, 0502/162 44. 

Lön: Kommunen tillämpar individuell lönesättning. Ange löneanspråk. 

Fackliga företrädare: Sveriges Psykologförbund, Jana Kaleja, 

0502/162 44. 

Välkommen med Din ansökan till Barn- och Utbildningskontoret, 

Att: Helena Nylén, 522 83 Tidaholm, senast 2002-12-06. 

Bifoga betygsavskrifter och meritförteckning. 

Vi tar inte emot ansökan via e-post. 

Märkes: Skolpsykolog. 


Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Karlskrona 

söker 

Psykolog/PTP-Psykolog 

Vikariat på heltid 2003-01-01 – 2003-08-31 

Vikariatet kan eventuellt leda till en tillsvidareanställning 

Klinikens mottagning har Karlskrona och Ronneby kommuner 

med cirka 90 000 invånare som upptagningsområde. Kliniken har 

också en behandlingsenhet med sju vårdplatser som är en resurs 

för hela länet. Vårt arbete är baserat på psykodynamiska och 

familjeterapeutiska referensramar. Vi lägger också stor vikt vid 

samarbete med skola, socialtjänst m fl. 

Både mottagning och behandlingsenhet är placerade på Blekinge 

sjukhuset. 

Vi är just nu inne i ett spännande utvecklingsskede. 

Arbetsuppgifter: Inom ramen för ett öppenvårdsteam arbeta 

med psykologiska uppgifter såsom utredning, diagnostik, behandling 

och konsultation gentemot barn, ungdomar och deras 

familjer. Samarbete med skola, socialtjänsten m fl. 

Kompetenskrav: Leg psykolog/Psykologexamen. 

Kvalifikationer: Erfarenhet/intresse av ovanstående arbetsuppgifter 

och av barnpsykiatriskt arbete liksom utbildning i familjeoch 

individualterapi är meriterande. Stor vikt läggs vid personlig 

lämplighet. 

Lön: Individuell lönesättning tillämpas. Ange löneanspråk i ansökan. 

Allmänt: Vi eftersträvar en jämn ålders- och könsfördelning då vi 

har brist på yngre och manlig personal. 

Körkort krävs då arbetet innebär vissa resor. 

Tillträdesdag: Efter överenskommelse. 

Upplysningar lämnas av Verksamhetschef Sören Albinsson, 

tel: 0455-735827. 

Avd chef Britt Björklund, tel: 0455-735836. 

Facklig företrädare Psykologförbundet Monika Sjöbring-Larsson, 

tel: 0455-735833. 

Ref: Psykolog/PTP-psykolog BUP 

Ansökan med betygskopior och meritsammanställning skall 

vara Psykiatrins basenhetsstab, Wämö Center, 371 85 Karlskrona 

tillhanda senast 02-12-01. 


Psykiatrin i Tyresö 

RESURSTEAMET 

Vi är ett psykiatriskt öppenvårdsteam i Tyresö 

kommun, som har ca 39.000 invånare. 

Mottagningen är belägen ca 15 min bussresa från 

Gullmarsplan. Vi vill bygga upp och utveckla ett resursteam 

på tre personer. I resursteamet finns nu en socionom och en 

sjuksköterska och vi söker en 

Behandlare; 

socionom, psykolog, 

mentalskötare 

Resursteamet har nu arbetat i ett års tid. Teamet arbetar på 

fältet med bedömningar, stödsamtal, initierar nätverksmöten 

och familjesamtal med socialpsykiatrisk inriktning. Syftet är 

även att bredda kanaler för samarbete med vår slutenvård 

samt med kommunens psykiatriska verksamhet. I Tyresö har 

samarbetet mellan landsting och kommun kommit långt, 

med bland annat ett dubbeldiagnosteam. Vidare ingår på 

mottagningen ett Rehabombud som arbetar på Rehabcenter, 

tillsammans med kommunen och försäkringskassan. 

Det finns även ett nära samarbete med kommunens 

personliga ombud för psykiskt långtidssjuka. 

Vi är en välfungerande, lagom stor psykiatrisk mottagning 

med en bra personalgrupp, som har förmåga att ta emot 

nya medarbetare i trevliga lokaler. Stora möjligheter ges till 

kompetensutveckling i en organisation under utvecklig för 

en god psykiatri med tonvikt på kvalitetstänkande. 

Arbetstid: Heltid, 40 timmar/vecka, mån-fre. 

Kvalifikationer: Du ska vara en person som gillar teamarbete, 

fungera både självständigt och kunna samarbeta 

med olika personer. I vårt team värdesätter vi empatisk förmåga 

och humor. Gärna erfarenhet av familj- och nätverksarbete. 

Stor vikt läggs vid personlig lämplighet. 

Anställningsform: Tillsvidare med tillträde 1 februari 2003. 

Upplysningar: Enhetschef Margot Zettergren-Berge 

tel 08-718 71 91 eller socionom Britt Abrahamsson 

tel 08-718 71 96 

Facklig representant: Psykologförbundet Kjell Lindqvist, 

tel 08-690 67 99 

Kommunal: Carina Wester, tel 08-606 10 88, 

SSR: Inger Ploom-Norell, tel 08-690 67 89. 

SKTF Marja Forsblom 08-718 64 29. 

Ansökan ställs till: Personalass Gunilla Tornblad, 

psyk adm, 2 tr, Nacka Närsjukhus, 131 83 Nacka. 

Ref nr SLPO 234/02 

senast 13 december 2002 

Psykiatrin i sydöst 

Kontakta 

lokala facket först! 


LÄNSSJUKHUSET I HALMSTAD 

platsannonser 

Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken 

Kliniken i Halmstad befinner sig i en omorganisationsoch 

utvecklingsfas, relaterat till den nyligen avslutade 

barnpsykiatriska utredningen för Halland. 

Vi söker nu en; 

PSYKOLOG, heltid, ref nr 163/02 

Arbetsuppgifter: Psykoterapeutiskt arbete på individoch 

familjenivå. Med placering i vårt affektiva team. 

Arbetet innebär att arbetstiden till en del kan bli förlagt till 

extern barnpsykiatrisk mottagning. 

Kvalifikationer: Leg psykolog. Yrkeserfarenhet inom 

arbetsområdet är önskvärt. Leg psykoterapeut är 

meriterande. Stor vikt kommer att läggas vid samarbetsförmåga 

och personlig lämplighet. 

Upplysningar lämnas av: Verksamhetschef Morgan 

Johansson, tel 035-13 17 68. Psykolog Håkan 

Christiansson, tel 035-13 17 63 eller 13 17 50. 

Facklig företrädare: SP psykolog Berndt Karlsson, 

tel 035-13 10 00 vx. 

Allmänt: Lön enligt överenskommelse. 

Välkommen med din ansökan som skickas till 

Länssjukhuset, Personalavdelningen, 301 85 HALMSTAD 

senast 2002-12-02. 

Innehåll: Ref nr, betygskopior, meritförteckning, uppgift 

om referenser och tidigaste tillträdesdag. 

www.lthalland.se/job 

PTP-psykolog 

Barn och ungdomspsykiatriska kliniken, 

Länssjukhuset Ryhov, Jönköping 

Omfattning 

Heltid 12 månader med tillträde i januari 2003. 

Du kommer att medverka i ett barnpsykiatriskt öppenvårdsteam 

och utföra utrednings- och behandlingsarbete med barn, ungdomar 

och deras familjer och ge konsultation till andra vårdgivare. 

Förutom PTP-handledning har du möjlighet att delta i klinikgemensam 

handledning. 

Din kompetens 

Du ska ha psykologexamen. 

Frågor och ansökan 

Upplysningar lämnas av psykolog Annika Åberg Blomqvist, 

tel 036-32 31 09 och av biträdande verksamhetschef 

Ann-Britt Hägerström-Hansen, tel 036-32 31 22. 

Facklig företrädare är Anne Pruul, tel 036-32 32 52. 

Välkommen med din ansökan till Ref nr J 1450/02, 

Länssjukhuset Ryhov F6, 551 85 Jönköping. 

Senast den 4 december, 2002 vill vi ha din ansökan. 

Besök oss på www.ltjkpg.se/jobb 

25

platsannonser 

Landstingets Habilitering är en länsövergripande högprofessionell verksamhet 

för barn, ungdomar och vuxna med rörelsehinder, utvecklingsstörning, 

autism, progredierande sjukdomar av neurologisk karaktär och 

andra funktionshinder. Arbetet sker i tvärvetenskapliga team med allsidig 

kompetens och med speciell kunskap om funktionshinder och dess 

effekter på en persons hela livssituation. Vi är 140 medarbetare som 

arbetar med habiliteringsinsatser till barn, och insatser enligt LSS råd och 

stöd till vuxna. Drygt 20 personer är psykologer. 

PTP psykolog och psykologer 

sökes till LSS råd och stöd 

till vuxna i Östergötland. 

Vi erbjuder arbete 

–i Motala tillsvidare, 

–i Norrköping ett vikariat på minst 6 månader med ev möjlighet 

till förlängning 

–i Linköping ett vikariat tom maj 2003 

– även för PTP psykolog. Efter legitimation finns möjligheter till 

fortsatt anställning inom Habiliteringen 

LSS-teamens uppdrag är att erbjuda individuellt anpassade 

insatser till personer med stora och varaktiga funktionshinder. 

Insatserna ska stärka den enskildes förmåga att leva ett självständigt 

liv och kunna delta i samhället på lika villkor som andra. 

Tillsammans med brukare och anhöriga planerar och genomför 

teamet insatserna. 

Teamet arbetar med utredning, bedömning och individuellt stöd 

till den funktionshindrade samt handledning till personer i den 

funktionshindrades närhet. Vidare bedriver vi nätverksarbete 

RENA STORSJÖN 

RIKTIG VINTER 

ÄKTA DRÖMFISKE 

60 MIN TILL ÅRE 

ÖSTERSUND 

– den lilla storstaden med 300 butiker, 9 biosalonger, 24 krogar, 18 caféer, 

60 minuter med bil till Åre, Sveriges vackrast belägna golfbana, 

Sveriges största stadsfestival – Storsjöyran, 32 mil längdskidspår, isklättring, 

vinterstadsanläggning, elitserielag i basket, Sveriges bästa friluftsmuséum, 

Amerikansk fotboll och inte minst ett fridlyst Storsjöodjur! 

LEG. PSYKOLOG alt 

PTP-PSYKOLOG ref.nr 451 

Pedagogica ingår från årsskiftet i den nya elevhälsan som består av psykologer, 

socionomer, skolsköterskor, skolläkare, läs- och skrivpedagoger m fl. Vi arbetar 

främst gentemot kommunens förskolor/skolenheter och är idag i ett spännande 

utvecklingsskede. Hos oss får du möjlighet att arbeta med handledning, konsultation 

och utredning. Du får även möjlighet att arbeta med fortbildnings- och 

utvecklingsuppdrag. Du erbjuds regelbunden handledning och fortbildning i det 

konsultativa arbetssättet, samt tillhörighet i en psykologgrupp bestående av 5 

kollegor. Är du PTP-psykolog så erbjuds du ett genomarbetat PTP-program. 

Vi söker dig som är leg. psykolog alternativt PTP-psykolog, som är intresserad 

av det konsultativa uppdraget inom förskola och skola. Körkort och bil erfordras. 

Upplysningar lämnas av leg. psykolog Petri Partanen 063/144154, 

e-post: petri.partanen@ostersund.se eller leg. psykolog Nina Linck, 

facklig representant SP 063/143415, e-post: nina.linck@ostersund.se 

Välkommen med Din ansökan och bifogade betygshandlingar senast 

den 9 december till: Östersunds kommun, Serviceförvaltningen/Rekrytering, 

831 82 Östersund, e-post: kontorsservice@ostersund.se 

www.ostersund.se 

kring den enskilde med vägledning om vilka stödinsatser samhället 

erbjuder. Inför beslutet om insatser enligt LSS § 9.1 utreds 

personkretstillhörighet och behov av insatser. 

Vi önskar att du som söker tjänster/ vikariat har legitimation som 

psykolog och erfarenhet av arbete med funktionshindrade samt 

kunskaper i neuropsykologi . Den personliga lämpligheten är viktig. 

Arbetet utförs nära våra brukare vilket innebär omväxling och 

rörlighet och körkort är därför nödvändigt. 

Östergötland är en dynamisk region med goda arbets- och utbildningsmöjligheter 

– Landstinget ingår i organisationen SPEJA 

www.speja.nu som kan hjälpa dig och din familj med bostad, 

arbete, skola, och barnomsorg. 

Landstingets Habilitering satsar på att utveckla både organisationen 

och medarbetarna; vi har en otraditionell ledningsorganisation, 

vi utvecklar system för resultatmätning och utvärdering, 

och vi håller på att förbereda för datoriserad vårddokumentation. 

Vidare satsar på vi befattningsutveckling och kompetensutveckling 

för medarbetarna. Vi ser gärna att du bedriver egna projektarbeten. 

Du har 6 psykolog kollegor, som hjälper och stöttar dig och som 

ger dig introduktion . Ni träffas regelbundet på sk yrkesträffar. 

Upplysningar får du av Verksamhetschef Elisabeth Andersson 

Tel 011-22 44 78 el 011-22 51 58 Norrköping. Leg psykolog 

Christina Axell 011-224476. Verksamhetschef Albert de Haan 

Linköping Tel 013-227136 el 013-227382. Verksamhetschef 

Anita Lhådö Motala Tel 0141-78437 el 0141-78424. 

På www.lio.se finner du mer information om oss 

Välkommen med din ansökan senast 021203 under adress 

Landstingets Habiliterings stab, Munkhagsgatan 160, 567 25 

Linköping eller på webbadressen ovan. 

Fackliga 

företrädare . . . 

. . . håll ett öga på hur 

din arbetsgivare utformar 

platsannonser 

Förbundets policy är att psykologbefattningar 

ska utannonseras 

med angivande av 

psykologlegitimation som 

grundkrav. Annonserna ska 

innehålla kompetensbeskrivningar 

som svarar mot specifika 

psykologkompetenser. 

Alternativbefattning psykolog/annan 

kompetens ska undvikas. 

Om den förekommer 

ska arbetsuppgifterna/arbetsinnehållet 

differentieras för de 

olika kompetenserna. 

Alternativbefattningar 

psykolog/psykoterapeut skall 

undvikas. Framför allt skall 

ingen kombination psykolog/ 

steg I kompetens accepteras. 

Psykoterapeutbefattningar 

bör utannonseras med önskvärd 

grundkompetens angiven. 

Tag för vana att läsa igenom 

och godkänna de platsannonser 

i vilka du anges som 

facklig företrädare eller kontaktperson. 

■ 


Psykologer och 

PTP-psykologer 

välkomna till Värnamo sjukhus! 

Kontakta Johan Andreen, enhetschef barnoch ungdomspsykiatriska 

mottagningen, tfn 0370-69 78 00, David Rydin, 

enhetschef vuxenpsykiatriska mottagningen, team 26, 

tfn 0370–69 77 42. Sista ansökningsdag 4 december. 

Besök oss på www.ltjkpg.se/jobb 

Se även www.varnamo.se/gottomplats, 

www.varnamo.se/aktivfritid 

Kan du motstå att arbeta på Gotland? 

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 

söker 

Psykolog/PTP-psykolog 

till Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken 

Heltid med tillträde 2003-01-01 eller enligt ök. 

Psykiatrin på Gotland kommer under de närmaste åren att 

samordnas i en åldersintegrerad klinisk enhet. Detta utvecklingsarbete 

kommer att inriktas på en sammanhållen, mer familjeinriktad 

psykiatrisk vårdorganisation, präglad av förebyggande 

arbete och tidig intervention. 

BUP-kliniken har ett 25-tal anställda, varav ca 18 i direkt 

behandlingsarbete. Det systemiska arbetet är en central del i vår 

verksamhet. Vid sidan av detta finns utrymme för såväl psykodynamiska, 

kognitiva, beteendeterapeutiska och pedagogiska 

metoder. Det neuropsykiatriska arbetet är dessutom under stark 

utveckling. 

Arb uppg: Diagnostik, utrednings- och behandlingsarbete på 

individoch familjenivå. Samarbete med andra vårdgivare inom 

barnoch ungdomsvård. Medverka i klinikens utvecklingsarbete. 

Kval: Leg psykolog med erfarenhet från barnoch 

ungdomspsykiatriskt arbete. Psykoterapeutisk och familjeterapeutisk 

kompetens, gärna med systemisk inriktning, är önskvärd. 

Meriterande är också kompetens inom området neuropsykiatri. Stor 

vikt lägges vid god samarbetsförmåga och personlig lämplighet. 

Upplysn: Verksamhetschef Sture Hallberg tfn, 0498-26 84 02, 

teamledare Lennart Nyman, tfn 0498-26 84 08, 

facklig företrädare Psykologförbundet Bertil Grandin, 

tfn 0498-26 84 13. 

Välkommen med Din ansökan, märkt med 

ref nr 1006, senast den 16 december 2002 till 

Gotlands kommun, Personalenheten, 621 81 Visby. 

Besök gärna vår hemsida – www.gotland.se 


Psykologer 

Division Psykiatri 

Öppenvårdsmottagning Hjo 

Skaraborgs Sjukhus (www.vgregion.se/skas) omfattar 

Kärnsjukhuset i Skövde och sjukhusen i Falköping, 

Lidköping och Mariestad. Verksamheten är indelad 

i åtta divisioner, budgeten omsluter ca två miljarder 

SEK och antalet anställda är ca 4 400. Skaraborgs 

Sjukhus ingår i Västra Götalandsregionen. 

Psykiatriska mottagningen i Hjo ingår i ett team bestående 

av ca 20 tjänster. I teamet finns läkare, psykologer, 

sjuksköterskor, kuratorer, sjukgymnast och sekreterare. 

Vi har fem psykologtjänster och utöver detta har vi för 

närvarande också två PTP-psykologer. Vi erbjuder såväl 

psykodynamisk, kognitiv som kognitiv beteendeterapi. 

Vikariat och tillsvidare. Heltid, tillträde enligt överenskommelse. 

Arbetsuppgifter: Psykologens huvudsakliga arbetsuppgift 

är att utföra psykologiska bedömningar och 

psykoterapeutiskt behandlingsarbete, såväl individuellt 

som i grupp. 

Kvalifikationer: Leg psykolog. Vi ser gärna att sökande 

har utbildning i kognitiv beteendeterapi. Även 

PTP-psykolog kan komma ifråga. Kvalificerad KBThandledning 

erbjuds på mottagningen. 

Upplysningar: Teamföreståndare Anna-Lena Ingelhag, 

tfn 0502-18 07 89 alt 0703-99 69 82. Leg psykolog och 

psykoterapeut Britt Eriksson Lemel, tfn 0503-354 71. 

Facklig företrädare: SACO, Inger Ericsson, 

tfn 0515-876 43. 

Ansökan sänds senast 3 december märkt med ref nr 

Ps 52/02 till Skaraborgs Sjukhus, 541 85 Skövde. 

www.vgregion.se 

platsannonser 

Om du vill att din annons även ska 

publiceras på Psykologförbundets 

hemsida – tala om det när du 

beställer plats i PsykologTidningen! 

27

platsannonser 

S:t Lukas Halland 

söker föreståndare (heltid) 

till psykoterapimottagningen i Halmstad. 

Ansökan med meritförteckning, referenser och löneanspråk 

sänds senast den 6.12 -02 till Styrelsen för S:t Lukas Halland, 

c/o Persson, Beckasinvägen 4, 310 50 Slöinge. 

För utförligare information se våra hemsidor: 

www.halland.st-lukas.se eller www.st-lukas.se 

Upplysningar lämnas även av föreståndaren Inger Hansson, tel 

och fax 035-10 20 65 (mottagning) eller 035-21 34 99 (kvällstid 

må–to) samt av v ordf. Margareta Söderberg tel 035-10 14 78. 

Södertälje psykiatriska sektor/klinik söker en 

Chef 

till psykiatriska öppenvårdsmottagningen 

Tillsvidare anställning. 

Tillträde snarast. 

Arbetsuppgifter. Uppdraget som chef består av att ansvara 

för utveckling av vårdinnehåll, organisation, arbetsmiljö 

vid psykiatriska mottagningen i samråd med chefsöverläkaren 

samt ansvara för enhetens budget och personaladministration. 

I administrativa frågor är Du arbetsledare/chef 

för samtlig personal på mottagningen. 

Kvalifikationer: Gedigen erfarenhet av psykiatrisk verksamhet 

krävs. Lämplig högskole-utbildning samt gärna 

någon personaladministrativ- utbildning/ chefsutbildning. 

Vi beaktar vid tillsättning yrkesmässig kompetens och 

personlig lämplighet. 

Arbetstid: Heltid. Dagtid, måndag - fredag. 

Ange Dina löneanspråk. 

Upplysningar kan lämnas av Chefsöverläkare Håkan 

Götmark tfn 08-550 24808 och Mottagningschef Gunilla 

Syrén tfn 08-55024748. gunilla.syren@sts.sll.se 

Facklig företrädare Vårdförbundet Rose-Marie Hedlund 

tfn 08-550 24306. Kommunal Birgitta Sellstedt tfn 08- 

550 240 92 SKTF Yvonne Björkman tfn 08-550 247 48. 

Psykologförbundet Bengt-Åke Krantz tfn 08-550 247 74, 

Ingrid Henriksson tfn 08-550 247 55, Läkarförbundet 

tfn 08-790 33 00, SSR tfn 08-690 67 88. LSR 

tfn 08-567 06 100 

Välkommen med Din ansökan märkt STS 80/2002 

jämte betygskopior och arbetsintyg senast 13 december 

2002 under adress: Klinikintendent Kerstin Kelesh, 

Södertälje psykiatriska sektor, Södertälje sjukhus, 

152 86 Södertälje. 

www.sll.se/sts 

Psykolog/socionom 

Primärvården i Mark-Svenljunga 

med basplacering i Skene 

I området finns sex vårdcentraler som betjänar cirka 

44 000 invånare. En psykolog på heltid arbetar inom 

verksamheten sedan några år tillbaka. Arbetet bedrivs 

ute i området i nära samverkan med distriktsläkare och 

övrig primärvårdspersonal. Vi har också ett nära samarbete 

med psykiatrin, ungdomsmottagningar samt 

med kuratorer och psykologer inom skol-, barnoch 

mödrahälsovård. Du kommer att erbjudas handledning. 

Heltid, tillsvidareanställning. Tillträde enligt överenskommelse. 

Arbetsuppgifter: Bedömning och behandling av 

vuxna inom området ”primärvårdspsykiatri” vilket 

innefattar kriser, ångest, lätta och medelsvåra depressioner, 

psykosomatik, utmattningstillstånd, smärtproblematik, 

psykosociala problem m m. Vår verksamhetsidé 

bygger på korta väntetider och tidig intervention 

varför korttidsterapi och stödsamtal under en avgränsad 

period är vår målsättning. Du kommer också att arbeta 

med konsultation och handledning av läkare och övrig 

primärvårdspersonal. 

Kvalifikationer: Leg psykolog eller socionom. Leg 

psykoterapeut. Bred arbetserfarenhet och förmåga att 

arbeta självständigt. Vi lägger stor vikt vid personlig 

lämplighet i form av god samarbetsförmåga, flexibilitet 

och initiativförmåga. Körkort och tillgång till bil är 

nödvändigt. 

Löneanspråk anges i ansökan. 

Upplysningar: Du kan få upplysningar av 

PVO-chef Per Häggblad, tfn 0708-24 52 93 eller 

psykolog Eric Gustafsson, tfn 0706-31 01 70. 

Fackliga företrädare: Psykologförbundet, 

Birgit Pihlblad, tfn 033-616 17 77 och SSR, 

Solveig Ekholm, tfn 0320-77 91 28. 

Ansökan sänds senast 6 december till 

Sjukvårdskansliet, Primärvården Södra Älvsborg, 

511 81 Skene. 



Arbetsförmedlingen för döva söker 

leg. Psykolog alt. PTP-psykolog, 

heltid, ref.nr: C 23/02 

Arbetsgivare: Länsarbetsnämnden i Uppsala län, Bangårdsgatan 9 

(besöksadress), Box 46, 751 03 Uppsala. 

Platsbeskrivning: Af för hörselskadade, döva och synskadade, 

Storgatan 32 (besöksadress), Box 315, 751 05 Uppsala. 

Tel 018 - 68 35 00 arbetsformedlingen-hds-uppsala@lanc.amv.se 

www.ams.se/horsel-dov-syn-uppsala 

Verksamhetsbeskrivning: Af för döva har ett rikstäckande ansvar. 

Uppdrag: Erbjuda specialistkompetens inom arbetslivsinriktad 

rehabilitering och vägledning i omställningssituationer. Arbeta konsultativt 

gentemot andra arbetsförmedlingar, myndigheter och företag. 

Arbetsuppgifter: *genomföra arbetspsykologiska utredningar, 

*medverka vid funktions- och kompetensbedömingar inför arbete/ 

utbildning, *vägleda, motivera och stödja arbetssökande enskilt och i 

grupp, *medverka i fortlöpande metod- och utvecklingsarbete. 

Beskrivning av kvalifikationer: Legitimerad psykolog alt. PTP-psykolog. 

Mycket god samarbets- och initiativförmåga. God pedagogisk 

förmåga. God förmåga att uttrycka dig i tal och skrift. Vara kreativ, 

flexibel och utåtriktad. Goda teckenspråksfärdigheter är en merit. 

Resor i tjänsten ingår varför körkort är ett krav. 

Varaktighet: För leg psykolog tillsvidareanställning. 

För PTP-psykolog i första hand ett år med möjlighet till förlängning. 

Tillträde: Omgående eller efter överenskommelse. 

Arbetstid: Heltid. 

Lön: Ange lönekrav. 

Kontaktpersoner: Chef Lars Westerlund, 018- 683500 (vxl), 

lars.westerlund@lanc.amv.se, Psykolog Kristina Alassaad 

eller psykolog Fredrik Häggkvist tel nr 018-68 35 00 (vxl). 

Fackliga företrädare: Gerd Olsson SACO, Kjell Lundh ST-AMS, 

Lena Hellman SEKO. 

Ansökan: Sista ansökningsdag 2002 12 06 

Övrigt om ansökan: Skicka din ansökan till Länsarbetsnämnden, 

Box 46, 75103 Uppsala. Som anställd vid Länsarbetsnämnden kommer 

du att genomgå delar av AMS introduktionsutbildning. Utbildningen 

syftar till att ge dig grundläggande kunskaper i arbetsmarknadsfrågor. 

Referensnummer: Ange ref nr C 23/02 i din ansökan. 


Är du nyfiken på ett okonventionellt psykologarbete? 

Malmfältens psykiatri i Gällivare söker psykologer till olika öppenvårdsenheter 

Med ett upptagningsområde stort som Schweiz till ytan, med ofta extrema väderleksförhållanden och med flera kulturer och språk 

som möts, är Lappland ett spännande område att arbeta i. 

Att arbete inom vår psykiatri innebär Att bo i Gällivare innebär 

• teamarbete i öppenvårdsenheter • möjligheter till en rik fritid 

• nära samarbete med vårdgrannar och patientens nätverk • bra boendemiljöer 

• varierande arbetsmiljö i tätort och glesbygd • närhet till Stockholm, 2 tim med flyg 

• placering i Gällivare med arbete i Kiruna, Pajala och • naturupplevelser i Lapplands fjällvärld 

Jokkmokks kommuner, resor ingår i tjänsten med tre angränsande nationalparker 

Kan du motstå att arbeta på Gotland? 

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 

söker 

2 st Psykologer 

till Psykiatriska kliniken 

Psykiatriska kliniken är inne i ett spännande och dynamiskt 

förändringsarbete där det finns goda möjligheter att utveckla 

sin egen yrkesroll. 

Vi söker till: 

Akutavdelningen: En avdelning med 10 vårdplatser, 

jourmottagning och dagsjukvård där det ingår en psykolog på 

heltid, tillsvidaretjänst (Ref nr 1015). 

Öppenvårdsteamet: Psykolog på vikariat 030101-030731 

med ev möjlighet till förlängning och tillsvidareanställning 

(Ref nr 1016) 

Arb upp: Utredning, diagnostik och psykoterapeutiskt 

behandlingsarbete enskilt eller i grupp/familj. Det ingår också 

att medverka i metodutveckling och förmedla handledning 

och utbildning. 

Kval: Leg psykolog med erfarenhet av kliniskt arbete inom 

psykiatri. Arbetet grundar sig på teamarbete vilket kräver 

öppenhet för olika terapeutiska synsätt och god 

samarbetsförmåga. Stor vikt läggs vid personlig lämplighet. 

Upplysn: Psykologsamordnare Erika Viklund, tfn 0498- 

26 89 48, avdelningschef för akutavdelningen Inger Jerkland, 

tfn 0498-26 86 03 eller avdelningschef för öppenvårdsteamet 

Gunilla Stenström, tfn 0498-26 86 39. 

Facklig företrädare för Sveriges Psykologförbund 

är Roland Engström, tfn 0498-26 94 46. 


ref nr, senast den 16 december 2002 till 

Gotlands kommun, Personalenheten, 621 81 Visby. 

platsannonser 

Blir du intresserad? 

Läs mer under lediga jobb på www.nll.se eller kontakta bitr. basenhetschef Ewa Lindblom, tfn 0970-19619 

eller någon av enhetscheferna Toini Linna, 0970/19 580, Rose-Mari Larsson, 0970- 19 396 eller Ingela Tideryd, 0970-19 427. 

Besök gärna vår hemsida – www.gotland.se 

29

platsannonser 

Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken, 

Länssjukhuset i Kalmar söker 

Psykologer 

med placering vid mottagningen i Nybro 

För mer information gå in på 

www.ltkalmar.se/ledigajobb 

eller ring Maiken Fjelkegård, chefsöverläkare 

0480-813 08. 

Sista ansökningsdag 29 november . 

Vuxenhabiliteringen har till uppgift att tillgodose 

behoven av råd och stöd samt habilitering 

till personer med stora funktionshinder som 

ger betydande svårigheter inom flera livsområden. 

Vuxenhabiliteringen i Örebro 

söker Psykolog till 

Mobila stödteamet! 

Vill Du vara med att starta och utveckla ett 

specialistteam som skall ge stöd till personer med 

utvecklingsstörning och grav beteendeproblematik? 

Tjänsten är placerad vid Vuxenhabiliteringen i Örebro, 

som har ett länsövergripande specialistuppdrag. 

Du kommer att tillsammans med arbetsterapeut och 

pedagog utarbeta metoder för stöd i vardagen till 

personer med utvecklingsstörning och grav beteendeproblematik. 

Arbetet förläggs till hemmet/gruppboendet på uppdrag 

av kommun och kontrakt upprättas för tidsbegränsad 

insats. Handledning och utbildning till kommunens 

personal ingår. 

Du är legitimerad psykolog. Erfarenhet från psykiatrin 

och funktionshinderområdet är en merit. 

Körkort krävs och gärna tillgång till bil. 

Tillsvidareanställning 100%. 

Upplysningar: Sektionschef Guje Ericsson, tfn. 

019-602 93 46. 

Facklig företrädare: Psykologförbundet, Lennart 

Garlund, tfn. 019-902 92 12. 

Välkommen med din ansökan märkt med 

ref nr VX 47 och löneanspråk senast 2002-12-04 till 

Barbro Åkerlund, Vuxenhabiliteringen, Box 1241, 

701 12 Örebro. 

Besöksadress: Eklundavägen 1, 2 tr Telefon: 019-602 70 00 

Fax: 019-602 75 50 E-post: psyk.hab@orebroll.se 

webbadress: www.orebroll.se/psykhab 

NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING 

Psykiatriska barnoch ungdomsmottagningen, 

PBU i Piteå söker 

Verksamhetschef 

PBU-MOTTAGNINGEN är en enhet inom Division medicinska 

specialiteter. Som verksamhetschef ingår Du i barnpsykiatrins 

länsråd som leds av länschefen. Rådet har en samordnande 

funktion för policydiskussioner och utbyte av erfarenheter. 

Verksamhetschefen ska leda, samordna och utveckla verksamheten 

inom områden som kvalitet, personal och ekonomi, 

samt kunna skapa engagemang hos medarbetarna och verka för 

ett gott arbetsklimat. 

På mottagningen finns för närvarande 13 befattningar. Arbetet 

sker utifrån psykodynamisk grundsyn. Mottagningen ansvarar för 

barnoch ungdomspsykiatriska öppenvården inom kommunerna 

Piteå, Älvsbyn, Arvidsjaur och Arjeplog. Mottagningen har ett väl 

utvecklat samarbete med socialtjänst, skola, barnoch ungdomsmottagning 

och barnhabilitering. Spädbarnsverksamhet ingår i 

mottagningen. 

FORMELL BAKGRUND kan vara läkare, med barnpsykiatrisk 

specialistkompetens, eller annan lämplig högskoleutbildning 

inom området. Legitimation som barn- eller familjepsykoterapeut 

är meriterande. Önskvärt är också utbildning i administration 

och ledarskap, samt erfarenhet av arbete i ledande ställning. 

ANSTÄLLNINGEN omfattar dels ett tidsbegränsat chefsuppdrag, 

i första hand omfattande tre år, dels en tillsvidareanställning. 

Tillträde efter överens- kommelse. Lönen fastställs i samband 

med anställningen. Ange löneanspråk. 

VILL DU VETA MER – KONTAKTA: 

Tf verksamhetschef, Karin Mattsson 0911-21 19 45 

Länschef, Per Fahlesson 0920-28 25 03 

FACKLIG FÖRETRÄDARE: 

Norrbottens läkarförening, Bengt Sundbaum 0920-28 34 68 

Akademikerförbundet SSR, Kjell Jonsson 0911-21 19 45 

Psykologförbundet, Lis-Mari Lindgren 0911-21 19 45 

SKTF, Lena Nysjö 0970-191 50 

SISTA ANSÖKNINGSDAG: 12 dec 2002 

Välkommen med din ansökan och meritförteckning till 

Sunderby sjukhus 

Barn adm stab 

Carina Bergström 

971 80 LULEÅ 

www.nll.se/jobb 


söker 

PSYKOLOG 

TILL BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 

Kil är en Värmlandskommun belägen vid sjön Frykens 

södra strand, 2 mil norr om Karlstad. Här bor ca 12.000 innevånare 

och 900 är anställda inom kommunen. 

Tjänsten är ett vikariat på heltid under 1,5 år, med möjlighet till 

förlängning. 

Tillträde snarast eller enligt överenskommelse. 

Psykolog 

Tillsvidareanställning med 

tillträde snarast. Halvtid. 

Psykologverksamheten vid mödra- och barnhälsovården 

ingår i Barn- och ungdomspsykiatrins 

Verksamhetsområde länet nordost. Arbetsgruppen 

består av nio psykologer och en assistent. 

Upptagningsområdet motsvarar Nordöstra 

sjukvårdsområdet. 

Arbetsuppgifter: Arbetet omfattar konsultation 

och fortbildning till personalen i psykiskt 

förebyggande hälsovård, psykologisk rådgivning 

och stödjande samtal till blivande föräldrar och 

familjer med späd- och småbarn. Fokus på tidiga 

insatser. 

Kvalifikationer: Legitimerad psykolog med 

erfarenhet från arbetsområdet eller annat barnkliniskt 

arbete. Kunskaper i konsultationsmetodik, 

utvecklingspsykologi, födandets och det nyblivna 

föräldraskapets psykologi är önskvärt. Stor vikt 

fästes vid personlig lämplighet. 

Upplysningar lämnas av enhetschef Karin 

Mattsson, tfn 08-622 23 70. Facklig kontaktperson 

är Kjell Lindkvist, Psykologförbundet, 

tfn 08-690 67 99. 

Välkommen med Din ansökan, märkt med ref 

nr Barnpsyk 119/02 senast den 2 december 2002 

till Psykologverksamheten vid mödra- och barnhälsovården, 

Vendevägen 90, Åkarnas hus, 

182 32 Danderyd. 


Psykologverksamheten i 

Danderyd söker 

Stockholms läns landsting 

Vällingby BUP 

söker 

Leg Psykolog 

40 tim/vecka med tillträde snarast. 

platsannonser 

Arbetsuppgifter: Vi erbjuder stimulerande och utmanande 

arbetsuppgifter tillsammans med elevvårdsteamet som består 

av psykologer, skolsköterskor och kuratorer. Du kommer att 

ansvara för psykologiska utredningar, konsultation och handledning, 

samt rådgivning till föräldrar. Fortbildning och utvecklingsarbete 

ingår också i Dina arbetsuppgifter. 

Önskvärda kvalifikationer: Vi söker i första hand en leg. psykolog, 

men är öppna för att ta emot PTP-psykolog. Erfarenhet 

av arbete med barnoch ungdomar är meriterande. 

Ange löneanspråk 

Upplysningar: Förvaltningschef Ingrid Näsström 0554- 

191 85 eller Psykolog Eva Byström 0554 191 83. 

Du är välkommen med din ansökan till Kils kommun, 

Barn- och utbildningsförvaltningen, Box 88, 665 23 Kil, 

senast 2002-11-22. 

Vällingby BUP-mottagning har bl a som uppdrag att 

medverka vid utredningar och bedömningar av 

barn och ungdomar där frågeställningen är av neuropsykiatrisk 

art. Utredningsarbetet sker både inom 

mottagningen och i ett neuropsykiatriskt basteam 

tillsammans med närstående verksamheter. Vi söker 

därför legitimerad psykolog med neuropsykologisk 

kunskap och erfarenhet. Mottagningen ingår i 

Barn- och ungdomspsykiatriska divisionens 

Verksamhetsområde norra Stockholm. 

I tjänsten ingår förutom bedömningar/utredningar 

visst psykoterapeutiskt arbete med 

barn/ungdomar och deras familjer varför kunskap i 

och erfarenhet av barnpsykiatriskt behandlingsarbete 

är angeläget. 

Ring t f enhetschef Eva Sköllersten-Lahiri eller 

psykolog Suzanne Insulander, tfn 08-87 03 80 för 

mer information. Facklig kontaktperson är Kjell 

Lindqvist, SP, tfn 08-690 67 99. 


ref nr Barnpsyk 145/02 senast den 6 december 2002 

till Vällingby BUP, Ångermannagatan 166, 

162 65 Vällingby. E-post: sonia.ohlin@bup.sll.se 


31

platsannonser 

Psykolog/neuropsykolog 


Vuxenhabiliteringen Öster, Skövde 

Tillsvidareanställning. Heltid. Tillträde enligt 

överenskommelse. 

Vuxenhabiliteringen erbjuder habilitering samt 

råd och stöd till vuxna funktionshindrade med 

utvecklingsstörning, autismspektrumstörning, 

omfattande och medfött eller tidigt förvärvat 

rörelsehinder. Därutöver erbjuds även rehabilitering 

åt vuxna med förvärvade hjärnskador. 

Verksamheten är uppbyggd i specialiserade 

team. Vi söker nu dig som är psykolog/neuropsykolog 

med särskilt intresse för ämnesområdet 

autismspektrumstörning och som vill ingå i ett 

team som arbetar med detta funktionshinder. 

Vårt team kring autismspektrumstörning består 

av psykolog, psykiater, kurator, pedagog och 

sjukgymnast. Detta team har funnits i åtta år. 

Vuxenhabiliteringen försöker bidra till att 

teamets medlemmar fortlöpande får möjlighet 

att fördjupa sina kunskaper inom ämnesområdet 

autismspektrumstörning. 

Arbetsuppgifter: Psykologens arbetsuppgifter 

innefattar ansvar för neuropsykologiska bedömningar 

och utredningar. Vidare har psykologen 

till uppgift att erbjuda serier av psykologsamtal 

individuellt eller i grupp för brukare med 

funktionshindret autismspektrumstörning. 

Till arbetsuppgifterna hör anhörigkontakter/ 

nätverksarbete av olika slag samt handledning, 

Hjälp barn med cancer 

Tack vare forskningens framsteg botas idag ca 75 procent 

av alla cancersjuka barn. Vi fortsätter stödja forskningen 

med sikte på att inga barn ska drabbas av cancer. 

postgiro: 90 20 90-0 

telefon: 08-661 56 40 

www.barncancerfonden.se 

konsultation, information, samverkan och viss 

undervisning åt personalgrupper och handikapporganisationer 

kring våra brukare. 

Teamarbetet liksom samarbetet utåt är intensivt 

och teamets insatser för den enskilde bygger på 

uppgjorda habiliteringsplaner. 

Vi arbetar mot distriktet Skaraborg. Körkort erfordras 

därför för tjänsten. 

Kvalifikationer: Psykologlegitimation. 

Vuxenklinisk erfarenhet, helst inom ämnesområdet 

autismspektrumstörning. Kunskaper i neuropsykologisk 

utredningsmetodik är nödvändiga. 

Utbildning och intresse för psykoterapi och 

handledning värderas högt. Stora krav ställs på 

personlig lämplighet och samarbetsförmåga. Vi 

söker en initiativrik, självständig och kreativ 

person som är drivande i sitt sätt men även kan 

lyssna väl på andra. 

Upplysningar: Lämnas av habiliteringschef 

Benny Stenlund, tfn 0500-44 45 51 och teamsamordnare 

Eva Alving, tfn 0500-44 45 68. 

Facklig företrädare: Sabina Johansson, 

Psykologförbundet, tfn 0501-626 30, mobil 

0733-34 49 79. 

Övrigt: Vi ser gärna manliga sökande. 

Ansökan märkt med ref nr HFV 117-2002 sänds 

senast 2 december till Handikappförvaltningen, 

Inger Henriksson, Box 306, 462 23 Vänersborg. 

När jag blir stor och får 

bestämma själv ska 

TV:n vara på hela tiden… 


Psykolog alt PTP-psykolog 

Helsingborgs Lasarett AB är ett av Sveriges 

största bolagiserade akutsjukhus med 2400 

välutbildade medarbetare. Vi är ett kunskapsföretag 

som erbjuder nordvästra Skånes 

240 000 invånare hälso- och sjukvård inom 

de flesta specialiteter. Lasarettet är Nordvästskånes 

största hälso- och sjukvårdsproducerande 

enhet. 

PTP-Psykolog 

Affärsområde Barn-Familj-Kvinnosjukvård 

Sektionen för Barn- och ungdomspsykiatri 

Barn- och ungdomspsykiatriska sektionen i Helsingborg 

bedriver öppenvårdsverksamhet inom Helsingborgs, Höganäs 

och Bjuvs kommuner. Familjeenhet med spädbarnsverksamhet 

samt en behandlings- och utredningsenhet för tonåringar med 

6 vårdplatser ingår också i sektionen. 

Tjänsten är heltid (40/40), 1 år. 

Arbetsuppgifter: Sedvanligt psykologarbete under handledning 

Kvalifikationer: Psykologexamen. Stor vikt läggs vid god 

samarbetsförmåga och personlig lämplighet. 

Tillträde: 2003-01-13 eller enl överenskommelse. 

Ring gärna för mer information: 

Chefpsykolog Claes Abramson, tel 042-10 18 64 

Facklig företrädare Sveriges Psykologförbund, 

Bernt Berntson, tel 042-10 18 72 

Välkommen med Din ansökan, märkt med ref nr 111/2002, till: 

Helsingborgs Lasarett AB, Affärsområde Support, Personalavdelningen, 

251 87 Helsingborg, senast 2 december 2002. 


Psykiatriska kliniken 

Rättspsykiatriska sektionen, Restad Gård 

Vänersborg 

Upplysningar: 

Avdelningschef Bength Rosengren, tfn 0521-27 61 54. 

Sektionsansvarig Lasse Pettersson, tfn 0521-27 62 20. 

Psykolog Lotta Bohlin, tfn 0521-27 6138. 

Samordnande psykolog Margareta Wennerberg, 

tfn 0522-92710 (kl 08–09). 

Besök vår hemsida; www.vgregion.se 

välj: lediga tjänster eller ring Rose-Marie Olsson, 

tfn 0522-923 56 för beställning av hela annonsen. 


www.helsingborgslasarett.se 

Södertälje psykiatriska sektor söker 

platsannonser 

Utbildnings- 

/Utvecklingsledare 

Södertälje psykiatriska sektor är indelad i fyra sektioner: 

Heldygnsvårdssektion (3 avdelningar), psykosöppenvårdssektion, 

allmänpsykiatrisk mottagning samt en äldrepsykiatrisksektion 

Sektorn har under de senaste åren målmedvetet utvecklat, 

utifrån intentionerna i psykiatrireformen, en mycket välfungerade 

samverkan, "under samma tak", med Södertälje, 

Salem och Nykvarns kommuner. Inom de olika 

sektionerna pågår ett mycket spännande och kreativt 

utvecklingsarbete med ett flertal intressanta utvecklingsprojekt. 

Vi satsar bl a på ett brett behandlingsutbud, med 

t ex psykopedagogiska metoder och nätverksarbete av 

olika slag och att införa allt mer evidensbaserade metoder. 

Det finns ca 250 anställda inom sektorn. 

Exempel på några av Dina Arbetsuppgifter: Planering, 

samordning och administration av olika utbildningsinsatser 

inom sektorn. Implementering av nya arbetssätt i samarbete 

med enhetscheferna. Kvalitetsuppföljning, Information 

och introduktion av ny personal. Stöd till personal som 

vill driva projekt/-forskning. 

Kvalifikationer: Högskoleutbildning, gedigen psykiatrisk 

erfarenhet, god initiativförmåga, gärna erfarenhet av 

liknande arbete och pedagogiskt arbete är meriterande. 

Vi lägger stor vikt vid personlig lämplighet. 

Ange Dina löneanspråk 

Upplysningar kan lämnas av chefsöverläkare Håkan 

Götmark, 08-550 24808 

Fackliga representanter inom sektorn Daniel Abzack, 

Kommunal, 08-550 24834, Erika Andersson Kommunal, 

08-550 24836, Katherina Hallin, 

Vårdförbundet, 08-550 24836, Elisabeth Linde, SACO, 

08-550 24748, 

Ingrid Preutz, SKTF, 08- 550 22970 

Välkommen med Din ansökan märkt STS: 106/2002 

jämte bestyrkt meritförteckning och övriga handlingar Du 

vill åberopa senast den 4 december 2002. 

Under adress: Klinikintendent Kerstin Kelesh 

Psykiatriska sektorn 

Södertälje sjukhus 

152 86 Södertälje 

www.sll.se/sts 

Om du vill att din annons även ska 

publiceras på Psykologförbundets 

hemsida – tala om det när du 

beställer plats i PsykologTidningen! 

33

platsannonser 

HABILITERINGEN I NORRA OCH VÄSTRA DALARNA 

Växer och söker därför till enheten i Mora 

Leg PSYKOLOG 

100% tillsvidare, tillträde enligt överenskommelse, 

till ungdomsteamet. 

Ref: 31/02 

Habiliteringen är en tvärvetenskaplig specialistresurs med medicinsk, 

psykologiskt, social och pedagogisk kompetens. Vi har ett 

familjecentrerat arbetssätt där barnets/ungdomens situation och 

behov ses i ett brett perspektiv. Habiliteringen är dessutom 

landstingets särskilda expertresurs för rådgivning och annat personligt 

stöd enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 

(LSS) och habiliterande insatser enligt hälso- och 

sjukvårdslagen (HSL). Habiliteringen i Dalarna har fem habiliteringsenheter 

som arbetar med barn, ungdomar och vuxna med 

olika funktionshinder. Mora Habiliteringen arbetar i Älvdalen, 

Malung, Orsa, Rättvik och Mora kommuner och på sikt även i 

Vansbro och Leksand. 

Vår uppgift är att ge stöd, service och vägledning till barn, ungdomar 

och vuxna med funktionshinder, deras anhöriga och andra 

viktiga personer i brukarens omgivning. 

Målet är att barnet/ungdomen och familjen skall kunna leva ett liv 

som alla andra. 

Ditt arbete blir att i nära samråd med föräldrar och övriga yrkes- 

Sanderud sykehus er fra 1.1.2002 et helseforetak 

i Helse Øst, og er sentralinstitusjon for 

voksenpsykiatrien i Hedmark. Sykehuset ligger 

utenfor Hamar, er funksjonsdelt og har åtte 

Statens klinikk for narkomane (SKN) 

er en institusjon for behandling av 

familier med rusproblemer hos en eller 

begge foreldre. Institusjonen tar i mot 

klienter fra hele landet og tilbyr familiebehandling 

og rehabilitering. Vi har 

kapasitet til 15 familier (35 klienter). 

Klinikken har egen barnehage for 

klientenes barn. 

SKN ligger naturskjønt ved Randsfjorden 

i Hov, Søndre Land kommune, 12 mil 

fra Oslo, 8 mil fra Hamar og 3 mil fra 

Gjøvik. 

Vi søker etter 

Psykolog 

Sanderud sykehus HF 

Det er ønskelig med erfaring fra arbeid 

med rusmiddelproblematikk, familiebehandling 

og arbeid i institusjon. 

kliniske avdelinger, inkludert Statens klinikk for 

narkomane. 

Sykehuset har et brutto budsjett på ca. 325 mill. 

kroner og ca. 650 årsverk, og satser aktivt på 

STATENS KLINIKK FOR NARKOMANE 

FAMILIEBEHANDLINGSINSTITUSJONEN 

Kjennskap til barnevernproblematikk 

vil være en fordel. SKN har fire psykologstillinger 

og 18 stillinger for miljøpersonale. 

Våre klienter bor i hovedsak i egne 

boliger på området. Vi har bl.a. egen klientbarnehage 

og skoletilbud. 

Institusjonen har i 20 år gitt tilbud til 

familier. 

Vi har et godt og spennende faglig miljø 

og ønsker oss medarbeider med ideer, 

kunnskap, interesse og engasjement. 

Innenfor rammen av opplæringsbudsjettet 

er det gode muligheter for faglig og 

personlig utvikling gjennom kurs og 

videreutdanning. 

grupper inom teamet, utreda barnets/ungdomens funktionsnivå, 

ge psykologisk behandling och stöd till barnet/ungdomen och 

dess familj. Du ska även ge råd och informera kring barnet/ungdomens 

behov i samarbete med personal i dennes närområde. 

Vi samverkar i neuropsykiatriska frågeställningar med Barn- och 

ungdomspsykiatrin. 

Du kommer att ingå i ett team tillsammans med arbetsterapeut, 

kurator, läkare, psykolog, sjukgymnast, sjuksköterska, i nära 

samarbete med föräldrar och brukaren. 

Vi erbjuder ett stimulerande och utvecklande arbete inom habiliteringen 

med arbetsuppgifter på individoch gruppnivå. Vi är en 

specialistresurs inom landstinget där nya forskningsrön inom 

verksamhetsområdet medför krav på ständig utveckling. Vi har 

höga krav på våra medarbetare och erbjuder i gengäld god möjlighet 

till fortbildning och samarbete med erfarna kollegor. 

Vi söker Dig som är leg psykolog, gärna med erfarenhet av habilitering 

eller annan verksamhet som rör barn/ungdomar. Du har 

en god samarbetsförmåga och är intresserad av att arbeta i team 

tillsammans med andra yrkesgrupper. Du är erfaren av eller har 

ett stort intresse av neuropsykologiska frågeställningar. Erfarenheter 

från liknande arbetsuppgifter är meriterande, men vi fäster 

också stor vikt vid personlig lämplighet. 

Vill Du veta mer, ring verksamhetschef Björn Guström 0250- 

263 50 eller leg psykolog Ilona Bengts 0250-263 50, facklig företrädare 

Gunilla Svensson 023-49 03 73, psykologernas yrkesutvecklare 

Inga-Lill Tjulander 0225-49 67 78 

Din ansökan vill vi ha senast 2002-12-20 till Habiliteringen i 

Mora, Vasagatan 14 C, 792 32 MORA. Fax: 0250-263 79, E-post: 

habiliteringen.mora@ltdalana.se 

faglig utvikling og forskning. 

Mer informasjon om sykehuset finner du på 

våre internettsider: www.sanderud-sykehus.no 

Behandlingen omfatter individual- og 

gruppeterapi, arbeid med par og familier, 

omsorgsvurdering/veiledning, miljøterapi, 

arbeidstrening og skoletilbud. 

Lønn etter nærmere avtale. 

Vi er behjelpelig med å skaffe bolig og 

barnehageplass. 

Nærmere opplysninger om stillingen 

ved kst.avdelingssjef Hans Martin 

Gaaserud eller fagjef Eirik Moltu, 

tlf. 0047 61 12 92 00. 

Søknad vedlagt CV og godkjente 

kopier av vitnemål og attester sendes 

Sanderud sykehus HF 

postboks 68, N 2312 Ottestad 

innen 25. november 2002. 



Den psykiatriska verksamheten inom Örebro läns landsting 

tillgodoser de flesta specialiteter. Psykiatrin i länet 

satsar intensivt på forskning och utveckling bland annat 

genom Psykiatriskt forskningscentrum. 

Till dig som skall söka 

PTP-tjänst våren 2003! 

Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Örebro län 

söker två psykologer till öppenvårdsmottagningen i 

Lindesberg, gärna PTP-psykologer. 

Mottagningen är en del av den länsövergripande BUP-kliniken 

vid Universitetssjukhuset i Örebro. Upptagningsområde 

är Lindesberg, Nora, Hällefors och Ljusnarsbergs 

kommuner. Vi har tre psykologtjänster, två kuratorstjänster, 

en läkartjänst och en sekreterartjänst. I anslutning till mottagningen 

finns spädbarnsverksamheten Lindan som har del 

i mottagningens personalresurs. Efter en längre tids kontinuitet 

bland personalen har viss nyrekrytering skett och vi 

befinner vi oss nu i ett förändringsskede. Två av psykologtjänsterna 

är för närvarande ej besatta. Från teamet finns ett 

önskemål om att få psykologer som för med sig fräscha 

kunskaper. Du kommer att ha stor möjlighet att påverka 

den fortsatta utvecklingen av verksamheten. 

Som PTP-psykolog kommer du att ingå i klinikens PTPgrupp 

med regelbundna träffar. Du kommer också att få 

möjlighet till några veckors auskultation inom skolpsykologområdet. 

Kliniken har en väl utbyggd både öppenoch 

slutenvård. 

Kliniken hör till Universitetssjukhuset och har inlett ett 

samarbete med den nyligen startade psykologutbildningen 

vid Örebro Universitet. Detta ger möjlighet till fortsatta 

studier och vidareutbildning. 

I teamsamverkan bedriver vi diagnostiskt och psykoterapeutiskt 

arbete med barn och ungdomar samt deras familjer. 

Konsultation och samarbete med skola, barnomsorg och 

socialtjänst är också en viktig del i arbetet. 

Vi vill att Du har psykologexamen. Vi fäster stor vikt 

vid personlig lämplighet 

Tillsvidareanställning 100%, tillträde efter överenskommelse. 

Upplysningar: Teamledare Mare Kvrgic,tfn. 0581-852 26 

psykolog Gunilla Kindstrand, tfn. 0581-852 25 eller klinikpsykolog 

Liv Sand-Gunnarsson, tfn. 019-602 57 00. 

Facklig repr. SACO,Lennart Garlund, tfn. 019-602 92 12. 

Din ansökan märkt med ref nr BUP 131 där Du anger 

löneanspråk skickar Du senast den 2002-12-05 till 

Psykiatri och habilitering, Ewa Straumits, Box 1613, 

701 16 Örebro. 




Kontakta 

lokala facket först! 

Barn- och ungdomspsykiatriska 

kliniken 

söker 

platsannonser 

PSYKOLOG 

Heltid. Tillsvidareanställning med tillträde 

snarast, till Ungdomsavdelningen, belägen i 

Magnus Hussbyggnaden inom Karolinska 

sjukhusets område. 

Barn- och ungdomspsykiatriska klinikens uppdrag är att 

erbjuda vård, utredning och behandligsinsatser till barn 

och ungdomar (0–17 år) med familjer där den barnoch 

ungdomspsykiatriska öppenvårdens resurser ej tillgodoser 

behoven. Kliniken erbjuder insatser som dygnet runt-vård, 

dagvård, mellanvårdsformer och öppenvård. Ungdomsavdelningen 

är en av klinikens tre ungdomsenheter för 

vård främst enligt HSL (Hälso- och sjukvårdslagen) och LPT 

(Lagen om psykiatrisk tvångsvård). Avdelningen har speciellt 

uppdrag att vårda ungdomar 13–17 år med svår psykiatrisk 

problematik och behov av längre vårdtider. 

Arbetsuppgifter: Psykologens huvudsakliga arbetsuppgifter 

är att vara handläggare för ungdomar och 

deras familjer samt att genomföra psykologutredningar. 

Handläggarskapet innefattar att vara ansvarig för att se 

till helheten för ungdomen och dess familj, klarlägga 

behoven av insatser vid vårdtillfället och initiera efterföljande 

insatser. Arbetet sker i nära samarbete med 

team på enheten (läkare, sjuksköterskor, skötare, speciallärare) 

samt med barnoch ungdomspsykiatrins 

öppenvård, socialtjänst, skola, i vissa fall med behandlingshem 

och vuxenspykiatrin. Vid psykologutredningar 

kan såväl metoder för ungdomsdiagnostik som i viss 

mån för vuxendiagnostik vara aktuella för ungdomar i 

gränsområdet. 

Kvalifikationer: Leg. psykolog. Dokumenterad kunskap 

i och erfarenhet av ungdomspsykiatrisk diagnostik. 

Särskild kunnighet i personlighetsdiagnostik och neuropsykologisk 

diagnostik är meriterande. Erfarenhet av 

behandlingsarbete med ungdomar och deras familjer i 

svår kris inom barnoch ungdomspsykiatrin eller angränsande 

områden är likaledes meriterande. Stor vikt 

läggs vid personlig lämplighet och god samarbetsförmåga. 

Upplysningar: Enhetschef/psykolog Ola Duregård, 

tfn 08-517 757 24, chefpsykolog Karin Schmidt, tfn 08- 

517 777 55. Facklig företrädare är Kjell Lindqvist, 

Psykologförbundet, tfn 08-690 67 99. 

Välkommen med Din ansökan med meritförteckning 

och ref nr Barnpsyk 143/02 senast den 4 december 

2002 till Norra länets produktionsområde, Barn- och 

ungdomspsykiatrin, Box 175 64, 118 91 Stockholm. 


35

platsannonser 

Vi söker 

Mödra- och barnhälsovårdspsykolog 

till 

Familjeläkarverksamheten 

inom landstinget Västmanland 

Refnr F67/02 

Psykologerna inom den förebyggande barnoch 

mödrahälsovården arbetar i enlighet med familjeläkarprogrammet 

i Västmanland. 

I dag arbetar fem psykologer inom barnhälsovården i Västmanland. 

De tillhör organisatoriskt familjeläkarverksamheten och är en egen 

ansvarsenhet vid Viksäng-Irsta familjeläkarenhet. 

Dina arbetsuppgifter består av att inom ramen för tecknade 

avtal med både offentliga och privata familjeläkarenheter bidra 

med psykologens kompetens inom den förebyggande barnoch 

mödrahälsovården. I arbetet ingår handledning av barnmorskor 

och barnavårdscentralernas sköterskor, bedömning och utredning 

av enskilda barn, stöd och behandling under graviditet och 

stöd i föräldraskapet. 

Vi vill att du är leg psykolog med erfarenhet av arbete inom 

barn- eller mödrahälsovård. Intresse av att arbeta med 

invandrar-och flyktingfamiljer ses som en merit. 

Även PTP-tjänstgöring kan komma ifråga. Arbetet ställer stora 

krav på självständighet och god förmåga till samarbete. Körkort 

och egen bil erfordras. 

Befattningen är på deltid 30 timmar/vecka men kan diskuteras. 

Tillträde 1 januari 2003 eller efter överenskommelse. 

Närmare upplysningar lämnas av vårdcentralschef 

Margareta Ehnebom, tel. 021-17 49 73 och 1:e psykolog 

Ingegerd Solberger tel. 021-17 55 25. 

Facklig företrädare: Psykologförbundet Gustaf Johansson, tel. 

021-17 55 60. 

Välkommen med Din ansökan, försedd med ref.nr samt åtföljd 

av meritförteckning, betyg och övriga handlingar, 

senast 29 november 2002 till: Familjeläkarverksamheten, 

Knutsgatan 2, 722 14 Västerås. 

Familjeläkarverksamheten 



UNIVERSITETSSJUKHUSET I LUND 

Psykologverksamheten 

PTP-psykologer 

3 tjänster 

Psykologverksamheten vid Universitetssjukhuset i Lund omfattar 

ca 110 psykologer. Våra ambitioner är att tillgodose behovet av ett 

kvalificerat psykologiskt omhändertagande inom skilda verksamhetsområden. 

Inom verksamheten finns erfarenhet och behandlingskompetens 

utifrån skilda teoretiska synsätt. Vid sjukhuset bedrivs även 

kvalificerad forskning, utbildning och utvecklingsarbete i samarbete 

med Lunds universitet. Våra medarbetare är den viktigaste resursen för 

att möta patienters och övriga intressenters behov. Pensionsavgångar 

de närmaste åren kommer därför att medföra rekryteringsbehov av nya 

medarbetare. 

Tjänstgöringen innebär heltidsarbete under 1 år och är förlagd vid 

någondera av verksamhetsområdena Psykiatri, Psykogeriatrik, Barnoch 

ungdomspsykiatri, Neurologi, Barnsjukvård eller vid 

Rehabcentrum. 

Arbetsuppgifter: Sedvanliga psykologiska arbetsuppgifter såsom 

utredningar och bedömningar och visst behandlingsarbete under 

handledning. 

Kvalifikationer: Psykologexamen som vid ansökan styrks med 

examensbevis. 

För en av tjänsterna finns möjlighet till tillträde i april 2003, för de 

övriga två sker tillträde i augusti 2003. 

Upplysningar lämnas av Chefpsykolog Bengt Sonesson, 046-17 39 26 

Facklig företrädare för Sveriges Psykologförbund, Katrin Dahlin, 

tel 046-17 36 87 

Ansökan, märkt med ref.nr 56-X320-PTN, skickas till: 

Universitetssjukhuset i Lund, Psykologverksamheten, assistent Lena 

Ohlsson, Lasarettsgatan 9, 221 85 Lund 

Sista ansökningsdag: 2002-12-02 


Universitetssjukhuset i Lund 

är ett regionsjukhus som erbjuder högt specialiserad 

sjukvård till invånarna i södra sjukvårdsregionen, det vill 

säga Skåne län, Blekinge län, Kronobergs län och södra 

delen av Hallands län. Dessutom erbjuder vi bassjukvård 

till invånarna i närområdet. 

Vår ambition är att med hög kompetens och kvalitet 

vara ett ledande sjukhus – och att därmed bidra till ett 

friskare samhälle och en god livskvalitet. Forskning, 

undervisning och utveckling är en viktig del av 

sjukhusets vardag. Sjukhuset är givetvis rökfritt. 

Platsannonser och kontaktpersoner finns på 

www.platsnytt.skane.se och på www.lund.skane.se 

Vill du annonsera i Psykologtidningen? 

Gör så här: 

–Maila din annons eller ditt annonsunderlag till: 

brittmarie.haake@psykologforbundet.se 

–Ange önskemål om publiceringsdag och utformning samt till vilken 

adress fakturan ska sändas. 

För information om priser, utgivningsdagar m m ring annonsansvarig: 

08-567 06 454. 

Psykologtidningen utkommer med 21 nummer per år och har en upplaga 

på 8 600 ex. 

platsannonser 

37

platsannonser 

Kom ihåg . . . 

. . . när du söker ny anställning 

• Lönen bestäms efter överenskommelse 

mellan dig själv och arbetsgivaren. 

Du ska själv begära det krontalsbelopp 

du vill ha som månadslön! 

Acceptera inte en ny anställning 

förrän också överenskommelse har 

träffats om lönen! Förvissa dig om att 

den person som du träffat överenskommelse 

med har beslutsrätt också 

när det gäller lönen. Acceptera inte 

att frågan om din lön skjuts till kommande 

revisionsförhandlingar/ 

motsvarande lokal förhandling. 

Precisera för dig själv dina löneanspråk 

i god tid innan du erbjuds anställning! 

Tag gärna kontakt med i första 

hand Sveriges Psykologförbunds lokala 

fackliga förtroendemän innan du 

slutligt ställer dina krav på löne- och 

anställningsvillkor. Du kan vända dig 

till kretsarnas förhandlingsansvariga 

och till statliga kontaktmän i kretsarna. 

I andra hand lämnas information 

av Psykologförbundets kansli, tel 08- 

567 06 400. 

. . . när du blir legitimerad och . . 

•När du blir legitimerad kan du också 

träffa överenskommelse med arbetsgivaren 

om din lön. 

•Du ska ha rätt lön vid nyanställning 

– oavsett om det gäller en tillsvidareanställning, 

ett vikariat, en projektanställning, 

en PTP-tjänst och när en 

visstidsanställning förlängs. 

. . . när lönen är klar 

•När lönen är klar kan också andra 

frågor diskuteras med den kommande 

arbetsgivaren, till exempel rätt att 

delta i olika fort- och vidareutbildningar. 


Södra Lapplands sjukvård söker 

PTP-psykolog 

Barnhälsovården i Lycksele söker en PTP-psykolog. Heltidstjänstgöring 

under 12 månader med tillträde 2003-01-01 

Kontaktperson: Leg psykolog Birgit Aronsdotter, 0950-393 97, 

e-post: birgit.aronsdotter@vll.se 

Läs mer om jobbet på vår hemsida www.vll.se 

Välkommen med ansökan till Lycksele lasarett, Administrativa 

enheten, 921 82 Lycksele. Bifoga fullständig meritförteckning 

och ange löneanspråk. Märk ansökan med referensnummer 

0235/02. Sista ansökningsdag 4 december 2002 


Habiliteringsverksamheten inom Örebro läns landsting tillgodoser de 

flesta specialiteter. Habiliteringen i länet satsar intensivt på forskning 

och utveckling bland annat genom nybildade Habiliteringens forskningscentrum. 

Hörselvården i Örebro 

söker 

Psykolog 

Audiologiska verksamheten inom Örebro läns landsting 

tillgodoser i samarbete med Hörsel- och dövpedagogiska verksamheten 

diagnostik, habilitering och rehabilitering av såväl 

barn som vuxna med hörselnedsättning/dövhet samt tinnitusdrabbade 

i länet. Tjänsten är placerad vid Audiologiska mottagningen 

på USÖ. 

Ditt arbete inriktas speciellt på vuxna. Tjänsten är nyinrättad 

och innehållet kan delvis utformas av den anställde. 

De behov vi ser för närvarande är bland annat krishantering 

vid hörselskada och dövhet samt stödsamtal. Du arbetar med 

utredningsarbete, ingår i tinnitusteamet på olika sätt samt ge 

utbildning och stöd för klinikens personal. 

Vi erbjuder forskningsmöjligheter och ett nära samarbete 

med länets psykiatriska team för döva kan utvecklas. 

Tillsvidareanställning 100%, tillträde efter överenskommelse. 

Du är leg. psykolog, har Du erfarenhet av arbete med hörselskadade 

är detta meriterande. 

Upplysningar: Verksamhetschef Erik Behrenth, tfn.019- 

602 19 97, psykolog Olle Hindersson, tfn.019-602 30 60 

eller bitr.verksamh.chef Maria Carlsson, tfn. 019-602 15 80 

Din ansökan märkt med ref nr AUD 129 skickar Du senast 

2002-12-06 till Psykiatri och habilitering, Ewa Straumits, 

Box 1613, 701 16 Örebro. 




SERVICEOMRÅDEN: 

FÖRHANDLINGAR, 

Förhandlingsfrågor kommun/l-ting, 

08-567 06 501 

Förhandlingsfrågor stat, 08-567 06 503 

Förhandlingsfrågor e-sektorn, 

08-567 06 505 

Förbundets fackliga kurser, 08-567 06 506 

PTP-frågor, 08-567 06 509 

JURIDIK, 

Juridiska professionsfrågor, 08-567 06 502 

Allmänjuridiska frågor, 08-567 06 504 

PROFESSION, 

Yrke. Utbildning, test, forskning, 

08-567 06 511 

Etikfrågor, 08-567 06 508 

Specialistfrågor, 08-567 06 507 

Studerandefrågor, 08-567 06 510 

Internationella frågor, 08-567 06 512 

Internationella kongresser, 08-567 06 513 

PSYKOLOGTIDNINGEN, 

Psykologtidningen, 08-567 06 450 

Annonser, 08-567 06 454 

INFORMATION, 

Information i policyfrågor, 08-567 06 518 

Media, journalister, 08-567 06 517 

Till icke-medlemmar, 08-567 06 519 

ORGANISATION, ADMINISTRATION, 

Ansökan om medlemskap, 08-567 06 515 

Medlemsregister, 08-567 06 430 

AEA-ärenden, 08-567 06 431 

Medlemsförsäkringar, 08-567 06 516 

Organisation, stadgefrågor m m, 

08-567 06 514 

Beställning av broschyrer, 08-567 06 520 

PSYKOLOGTJÄNST, 

PsykologTjänst/egenföretagare, 

08-567 06 460 

KANSLI 

postadress: Box 3287, 103 65 Stockholm 

besöksadress: Vasagatan 48 

telefon: 08-567 06 400. 

Växeln öppen: 8.30–12 och 13–17. 

(fred – 16.30) 

fax: 08-567 06 499. 

psykologförbundets hemsida 

på internet: www.psykologforbundet.se 

e-post till personal: 

fornamn.efternamn@psykologforbundet.se 

postgiro: 373267-4 bankgiro: 767-2066 

direktnummer till personalen: 

Hans Persson, 08-567 06 401, 

mobil 070-96 76 401, förbundssekreterare. 

Judith Rosengren, 08-567 06 408, 

förbundsdirektör. 

Örjan Salling, 08-567 06 441, 

mobil 070-96 76 441, professionsansvarig. 

Eva K Aldvin, 08-567 06 406, ombudsman. 

Åke Hjelm, 08-567 06 407, förbundsjurist. 

Lars Karlsson, 08-567 06 409, 

mobil 070-96 76 409, ombudsman. 

Brittmarie Haake, 08-567 06 454, 

assistent, vik. 

FÖRBUNDSSTYRELSEN 

Torgny Danielsson, ordförande, 

08-567 06 477. 

torgny.danielsson@psykolog.net 

Birgitta Johansson-Hidén, 

1:e vice ordförande, 054-700 20 19. 

birgitta.johansson-hiden@psykolog.net 

Karin Graff-Cederström, 

2:e vice ordförande, 08-580 288 93. 

karin.graff@psykolog.net 

Helén Antonson, 031-64 12 58. 

helen.antonson@psykolog.net 

David Edfelt, 08-616 41 13. 

david.edfelt@psykolog.net 

Anders W Eriksson, 070-417 49 52. 

anders.eriksson@psykolog.net 

Eva-Lotta Hellgren, 011-20 23 02. 

eva-lotta.hellgren@psykolog.net 

Petri Partanen, 063-14 41 54. 

petri.partanen@psykolog.net 

Bengt Persson, 0470-58 63 93. 

bengt.persson@psykolog.net 

Tomas Rudal, mobil 0707-27 04 06. 

tomas.rudal@psykolog.net 

Mikal Björkström, mobil 070-438 23 05. 

mikal.bjorkstrom@psykolog.net 

Eva Lundgren, 090-12 28 59. 

eva.lundgren@psykolog.net 

ETIKRÅDET 

Charlotte Uggla, ordförande, 

08-508 135 40. 

Per Magnus Johansson, vice ordförande, 

031-711 00 04. 

Sinella Keskiniva, 090-77 95 45. 

Kristina Persson, 019-602 65 78. 

Seppo-Matti Salonen, 031-330 02 60. 

Sam Uhlin, 0500-43 18 77. 

SPECIALISTRÅDET 

Erling Nyman, ordförande, 019-602 71 56, 

mobil 070-666 28 41. 

Ulla-Britt Selander, sekreterare, 

08-586 064 23. 

Gunvor Bergquist, utskottet för arbetslivets 

psykologi, 0520-739 66. 

Erland Hjelmquist, utskottet för handikapppsykologi, 

031-773 16 57. 

Roland Ericsson, utskottet för klinisk psykologi, 

0515-876 41. 

Bengt Sonesson, utskottet för neuropsykologi, 

046-17 39 26. 

Carl Wiström, utskottet för pedagogisk 

psykologi, 063-15 13 23. 

STUDERANDERÅDET 

Mikal Björkström, mobil 070-438 23 05. 

VALBEREDNINGEN 

Ann-Sofie Hansson-Pourtaheri, ordförande, 

018-611 23 81. 

VETENSKAPLIGA RÅDET 

Gunnel Backenroth-Ohsako, ordförande, 

08-585 857 72. 

IHPU – institutet för högre 

psykologiutbildning 

Box 3287, 103 65 Stockholm. 

Assistent: Berit Emilsson, 08-567 06 444. 

E-post: berit.emilsson@ 

psykologforbundet.se 

VD: Anders Hallborg, 046-18 90 62. 

E-post: anders.hallborg@ihpu.se 

PSYKOLOGTJÄNST 


E-post: psykologtjanst@ 

psykologforbundet.se 

tel 08-567 06 460 

VD: Camilla Damell 

Informatör, vik: Susanne Bertman 

Hemsida: www.psykologtjanst.se 

STP 

– stiftelsen för tillämpad psykologi 

Box 3287, 103 65 Stockholm. 

Christina Strömer Wilson 

E-post: christina@csw.se 

mobil 070-96 76 476 

39

Vid obeställbarhet, retur till: 

Psykologtidningen, 


S 

TIDNINGEN 

PSYKOLOG 

Bar för 

kunskapstörst 

Redan en dryg halvtimme 

före start börjar det bli 

ont om sittplatser i Kägelbanans 

lokal på Södra teatern 

i Stockholm och hela tiden 

strömmar fler intresserade till. 

Kön till baren är 

lång och sorlet av röster stiger. 

Freuds bar har öppnat. 

å har det varit varannan måndag- och tisdagkväll i snart 

fyra terminer. Knökfullt trots att Kägelbanan rymmer omkring 

200 personer och trots att det inte är något lättuggat program 

baren serverar till kaffet, vinet och ostmackorna. Det handlar 

om psykologi, filosofi och politik med psykoanalys som dominerande 

inslag. 

Just i kväll är det psykiatern Torbjörn Wrangsjö som fått till 

uppgift att presentera Daniel Stern och hans teorier, som på 

många punkter inneburit en förnyelse av den traditionella synen 

på barnets utveckling. 

Omkring 45 minuter föreläsning, en rejäl paus och därpå en 

lika lång samtalsstund – det är konceptet. 

Det viktigaste är nästan det som sker efter föreläsningen, anser 

Christian Nilsson, förlagsredaktör på bokförlaget Natur och 

Kultur, redaktör för den psykoanalytiska tidskriften Divan och 

en av initiativtagarna till Freuds bar. 

–Den anspråkslösa barmiljön gör det lättare för publiken att 

ta till orda. Det uppstår ofta verkliga samtal, en dialog mellan 

föreläsare och publik, inte bara ”uppvisningsfrågor” eller frågor 

som syftar till att hålla igång föreläsaren, menar han. 

Freuds bar är resultatet av ett trepartssamarbete mellan Södra 

teatern, Natur och Kultur och tidskriften Divan. Bokförlaget bidrar 

med en del pengar och väljer tillsammans med Divan föreläsare 

och ämnen, Södra teatern står för lokalerna. Biljetten till 

en föreläsning kostar 50 kr. 

Med Freuds bar har Södra teatern lyckats skapa det forum för 

samtal som också varit teaterns ambition. Freuds bar föregicks 

för några år sedan av Filosofibarnen, som dock inte blev samma 

publikframgång. Då man släppte biljetterna till den första terminens 

nio måndagsföreläsningar på Freuds bar såldes alla biljetter 

slut på en förmiddag. Redan från början blev man tvungen 

att upprepa föreläsningen på tisdagar. 

VILKA ÄR DÅ BARGÄSTERNA som inte sällan beställt biljetter till 

alla terminens föreläsningar? 

–Många i publiken har klinisk erfarenhet av olika slag, många 

är psykologer, men det kommer också många som inte läst psykologi, 

men som är intresserade av samhällsdebatt och existentiella 

frågor, berättar Christian Nilsson. 

Han tror att det finns ett sug efter fördjupade samtal i ett samhällsklimat 

som styrs av kortsiktiga vinstintressen och snabbt 

växlande trender. Inte minst bland dem som arbetar i vårdsvängen, 

där resursbrist och effektivitetskrav lämnar mycket lite 

utrymme för reflekterande tänkande. 

Jag ber honom välja några av höjdpunkterna i programutbudet 

och han nämner spontant idéhistorikern Michael Azars föreläsning 

om psykiatern och politikern Frantz Fanon, vars bok 

”Jordens fördömda” med sin skarpa uppgörelse med Europas 

kolonialism utgjorde en av 68-generationens politiska biblar. 

En annan minnesvärd programpunkt var kvällen då Sophie 

Freud, Sigmund Freuds barnbarn besökte Sverige och Freuds 

bar. (Se Psykologtidningen nr 10/02!) 

Höstens program inleddes av forskaren Tiina Rosenberg, som i 

år gett ut boken Queerfeministisk propaganda. Hon berättade 

om Judith Butler, den amerikanska filosofen som gett queerforskningen 

status som akademisk disciplin. Queer definieras 

som ett kritiskt förhållningssätt till heteronormativiteten, det 

vill säga antagandet att alla är heterosexuella och att det naturliga 

är att leva heterosexuellt. 

DET SENASTE FÖREDRAGET den 11 november handlade om filmaktuella 

Sabina Spielrein, en av psykoanalysens pionjärer, som 

påverkade såväl Freud som Jung, vars första psykoanalytiska 

patient hon också var. Just nu kan man på Stockholmsbiografen 

Zita också se Elisabeth Martóns dramadokumentär Mitt namn var 

Sabina Spielrein. Filmen kommer även att visas på SVT senare i 

vår (Se Psykologtidningen nr 20/02). 

Det är alltså ett omväxlande program Freuds bar bjuder på. 

Sammanlagt har man under de fyra terminerna hunnit presentera 

ett 40-tal forskare och teoretiker med mer eller mindre psykoanalytisk 

ansats. Av höstens program återstår ännu föreläsningar 

om Nancy Chodorow och Jessica Benjamin. 

Det kan bli svårt att hitta fler som är kända för en större allmänhet, 

tror Christian Nilsson. Man planerar därför att ändra 

konceptet något inför våren och i stället bygga programmet 

kring olika teman, vilka vill han inte ännu avslöja. Ett är dock 

säkert: Freuds bar kommer att fortsätta med sina diskussionskvällar 

även i vår, till glädje för alla barbesökare som önskar 

något mer än salta nötter till drinken. 

–Ett rum för kritisk reflektion, säger Christian Nilsson. 

maja ahlroos

Öppna artikel

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?