Norra Sandby ödekyrkogård - Sydsvensk Arkeologi AB
Norra Sandby ödekyrkogård - Sydsvensk Arkeologi AB
Norra Sandby ödekyrkogård - Sydsvensk Arkeologi AB
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Metod<br />
Förundersökningen genomfördes som en schaktningsövervakning<br />
där personal från <strong>Sydsvensk</strong> <strong>Arkeologi</strong> <strong>AB</strong> fortlöpande<br />
följde schaktningsarbetena och dokumenterade de lämningar<br />
som framkom. Huvuddelen av schaktningsarbetena genomfördes<br />
med maskin, men antikvariskt intressanta lämningar rensades<br />
fram med spade och grävsked. Dokumentationen bestod av<br />
uppmätning med RTK, digitala fotografier samt en uppmätningsritning<br />
i skala 1:20.<br />
Undersökningens resultat<br />
Förundersökningsområdet utgjordes av ett 29 m långt schakt i<br />
öst-västlig riktning som sträckte sig från mitten av den befintliga<br />
byggnadens södra sida och ut mot kyrkogårdsgränsen i väster.<br />
Det fortsatte därefter i nord-sydlig riktning ytterligare 12 m.<br />
Schaktet var 1,4 m brett, och det grävdes till ett djup av 0,9 -1,1<br />
m under nuvarande markyta. Ett 8 m 2 stort område i områdets<br />
västra del grävdes dock till ett djup av 1,85 m, eftersom man här<br />
skulle gräva ned en tank som hörde till infiltrationsanläggningen<br />
(se plan över schakt, bilaga 1).<br />
Lager<br />
Närmast huset bestod lagerbilden ned till ca 0,30 meters djup av<br />
matjord överst och därunder omblandad kyrkogårdsjord. Denna<br />
matjord har med all sannolikhet tillförts i slutet på 1940-talet.<br />
Vid denna tid fungerade byggnaden på <strong>ödekyrkogård</strong>stomten<br />
som skola, och området söder om huset var utlagt som trädgård.<br />
Man hade då problem med att marken satte sig, och att människoben<br />
kom i dagen, något som beskrevs som ”i hög grad irriterande”<br />
eftersom ytan användes som lekplan för skolbarn.<br />
Riksantikvarieämbetet rekommenderade då i en skrivelse till<br />
Domkapitlet i Lund (11 februari 1948) att ”mylla påföres till<br />
lämplig tjocklek” vid platsen för den gamla kyrkan (Handlingar<br />
i Skånes hembygdsförbunds arkiv). Det iakttagna matjordslagret<br />
har med stor sannolikhet samband med denna åtgärd. Harald<br />
Olsson från Skånes Hembygdsförbund föreslog att 10 cm ren<br />
mylla skulle påföras, med det förefaller alltså som matjordslagret<br />
gjorts något tjockare, åtminstone i delarna närmast huset.<br />
Anläggningar<br />
Vid förundersökningen framkom spår av flera anläggningar. I<br />
schaktets nordöstra del, mitt för byggnaden, påträffades ganska<br />
nära markytan rester av två kraftiga grundmurar (A 201 och A<br />
210). Båda murarna löpte parallellt i nord-sydlig riktning. Murresterna<br />
var påtagliga, och utgjordes av stenar av växlande stor<br />
8 |<strong>Norra</strong> <strong>Sandby</strong> <strong>ödekyrkogård</strong>. <strong>Arkeologi</strong>sk förundersökning 2012