Norra Sandby ödekyrkogård - Sydsvensk Arkeologi AB
Norra Sandby ödekyrkogård - Sydsvensk Arkeologi AB
Norra Sandby ödekyrkogård - Sydsvensk Arkeologi AB
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Rapport 2013:4<br />
<strong>Norra</strong> <strong>Sandby</strong> <strong>ödekyrkogård</strong><br />
<strong>Sandby</strong> 68:1, <strong>Norra</strong> <strong>Sandby</strong> socken, Hässleholms kommun<br />
<strong>Arkeologi</strong>sk förundersökning 2012<br />
Ing-Marie Nilsson
Rapport 2013:4<br />
<strong>Norra</strong> <strong>Sandby</strong> <strong>ödekyrkogård</strong><br />
<strong>Sandby</strong> 68:1, <strong>Norra</strong> <strong>Sandby</strong> socken, Hässleholms kommun<br />
<strong>Arkeologi</strong>sk förundersökning 2012<br />
Ing-Marie Nilsson<br />
Fornlämningsnr: 8 och 36<br />
<strong>Sandby</strong> 68:1, <strong>Norra</strong> <strong>Sandby</strong> socken<br />
Hässleholms kommun<br />
Skåne län
<strong>Sydsvensk</strong> <strong>Arkeologi</strong> <strong>AB</strong><br />
Kristianstad<br />
Box 134<br />
291 22 Kristianstad<br />
Telefon (Regionmuseets växel): 044-13 58 00<br />
Malmö<br />
Erlandsrovägen 5<br />
218 45 Vintrie<br />
www.sydsvenskarkeologi.se<br />
© 2013 <strong>Sydsvensk</strong> <strong>Arkeologi</strong> <strong>AB</strong><br />
Rapport 2013:4<br />
Omslag: Schaktningsarbeten på <strong>Norra</strong> <strong>Sandby</strong> <strong>ödekyrkogård</strong>. Foto: Ing-Marie Nilsson.<br />
Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket, Gävle.
Innehåll<br />
Sammanfattning 5<br />
Inledning 5<br />
Bakgrund och syfte 5<br />
Topografi och fornlämningssituation 5<br />
<strong>Norra</strong> <strong>Sandby</strong> gamla kyrka 7<br />
Metod 8<br />
Undersökningens resultat 8<br />
Lager 8<br />
Anläggningar 8<br />
Gravar 11<br />
Slutsatser och kulturhistorisk tolkning 11<br />
Referenser 12<br />
Administrativa uppgifter 13<br />
Bilaga 1. Plan över schaktet 15<br />
Bilaga 2. Sektionsritningar 16
Fig. 1. <strong>Norra</strong> <strong>Sandby</strong> i Hässleholms kommun, Skåne.<br />
Fig. 2. Undersökningsområdets läge i <strong>Norra</strong> <strong>Sandby</strong> (utdrag ur fastighetskartan).
Sammanfattning<br />
Med anledning av en installation av en infiltrationsanläggning<br />
har en arkeologisk förundersökning genomförts på <strong>Norra</strong><br />
<strong>Sandby</strong> <strong>ödekyrkogård</strong>. Vid förundersökningen framkom lämningar<br />
efter tre mursträckningar: två kraftiga grundmurar i den<br />
norra delen av undersökningsområdet, och en mycket fragmentariskt<br />
murrest i det sydvästra hörnet av kyrkogården.<br />
Inledning<br />
<strong>Norra</strong> <strong>Sandby</strong> <strong>ödekyrkogård</strong> ligger inom ett område som är registrerat<br />
som fast fornlämning (RAÄ nr 8 och 36 i <strong>Norra</strong> <strong>Sandby</strong><br />
socken). Anläggandet av den nya infiltrationsanläggningen innebar<br />
att vissa markingrepp behövde göras, och Hässleholms<br />
kommun ansökte därför om tillstånd för detta hos Länsstyrelsen<br />
i Skåne län. Länsstyrelsen beslutade då att ingreppen skulle ske i<br />
förbindelse med en arkeologisk förundersökning i form av en<br />
schaktningsövervakning (Lst Dnr 431-12395-12. Beslut 2012-<br />
07-12). Förundersökningen genomfördes i mitten av december<br />
2012 av arkeolog Ing-Marie Nilsson från <strong>Sydsvensk</strong> <strong>Arkeologi</strong><br />
<strong>AB</strong>.<br />
Bakgrund och syfte<br />
Installationen av infiltrationsanläggningen innebar att ett schakt<br />
grävdes från <strong>Norra</strong> <strong>Sandby</strong> sockenstugas baksida och ut mot<br />
tomtgränsen i sydväst. Syftet med den arkeologiska förundersökningen<br />
var att klargöra fornlämningssituationen inom undersökningsområdet,<br />
närmare bestämt att avgöra huruvida det fanns<br />
murar, gravar eller andra anläggningar inom det område som<br />
berördes av markingreppen.<br />
Topografi och fornlämningssituation<br />
<strong>Norra</strong> <strong>Sandby</strong> ligger på lätt kuperad sandmark i ett öppet odlingslandskap<br />
med vidsträckta åkrar. Ödekyrkogården ligger i<br />
den sydvästra delen av <strong>Sandby</strong> gamla bytomt (RAÄ 36:1 <strong>Norra</strong><br />
<strong>Sandby</strong> socken). En separat gårdstomt har enligt äldre lantmäterikartor<br />
legat norr om kyrkan (RAÄ 36:2 <strong>Norra</strong> <strong>Sandby</strong> socken).<br />
Det första säkra skriftliga belägget för byn skall vara från år<br />
1400 (FMIS). <strong>Norra</strong> <strong>Sandby</strong> omnämns dock sannolikt även i<br />
Knut den Heliges gåvobrev från 1085, då åtskilliga egendomar<br />
tillhöriga kungamakten skänktes till Lunds domkyrka (DD 1:2<br />
nr 21, jfr Andrén 1983:66, fotnot 60).<br />
Ödekyrkogården ligger i den sydvästra delen av den gamla byn,<br />
på mark som sluttar svagt åt sydväst. Den begränsas av terassmurar<br />
på de södra, norra och västra sidorna. Ödekyrkogården är<br />
<strong>Norra</strong> <strong>Sandby</strong> <strong>ödekyrkogård</strong>. <strong>Arkeologi</strong>sk förundersökning 2012| 5
platsen för socknens gamla kyrka, som revs år 1865. På tomten<br />
uppfördes 1870 en skola, en envåningsbyggnad under sadeltak,<br />
som ännu står kvar och nu används som sockenstuga. År 1962<br />
restes en 1,6 m hög sten i granit för att minna om platsens historia<br />
(RAÄ 8:2, <strong>Norra</strong> <strong>Sandby</strong> socken).<br />
Omedelbart öster om kyrkan ligger <strong>Sandby</strong> kungsgård (RAÄ 9:1<br />
<strong>Norra</strong> <strong>Sandby</strong> socken). Kungsgården tillhörde under medeltiden<br />
domkapitlet, men drogs vid reformationen 1536 in till den<br />
danska kronan. <strong>Sandby</strong> skall ha bränts av svenska trupper under<br />
nordiska sjuårskriget år 1565. Huvudbyggnaden skall ha uppförts<br />
i början av 1600-talet, men ligger på den medeltida huvudgårdens<br />
plats, och inkorporerar i källarvåningen murverk från<br />
denna tid. Kungsgården utgörs av en stor vitputsad 2 ½plansbyggnad<br />
med sadeltak, och omges nu av en länga på västsidan.<br />
6 |<strong>Norra</strong> <strong>Sandby</strong> <strong>ödekyrkogård</strong>. <strong>Arkeologi</strong>sk förundersökning 2012<br />
Fig. 3. Minnesstenen på<br />
<strong>Norra</strong> <strong>Sandby</strong> <strong>ödekyrkogård</strong>.<br />
Texten lyder: ”Här stod N.<br />
<strong>Sandby</strong>s gamla kyrka. Den<br />
nedrevs 1865. Här jordades<br />
församlingens innevånare<br />
under århundraden. Sista<br />
graven reddes 1864. Herren<br />
förlossar ditt liv från graven.<br />
Psalt 103:4. Församlingen<br />
reste vården 1962”.
Fig. 4. Udrag ur laga skifteskartan<br />
över <strong>Norra</strong> <strong>Sandby</strong> från<br />
1833. Kartan visar att kyrkogården<br />
vid denna tid hade en<br />
betydligt rundare form än vad<br />
kyrkogårdstomten nu har.<br />
<strong>Norra</strong> <strong>Sandby</strong> gamla kyrka<br />
Den nuvarande kyrkan i <strong>Norra</strong> <strong>Sandby</strong> uppfördes år 1864 på en<br />
ny plats som låg mer centralt i byn, 150 m öster om den gamla<br />
kyrkan. Den nya kyrkan byggdes i nyklassicistisk stil med rektangulärt<br />
långhus med halvrund sakristia i öster (sedan 1940talet<br />
avdelad med en vägg utsmyckad med en målning av Per<br />
Siegård). Långhuset täcks utvändigt av ett flackt sadeltak, men<br />
tornet i väster kröns ovanligt nog av trappgavlar. Från den gamla<br />
kyrkan bevaras en dopfunt i granit och ett senmedeltida processionskrucifix<br />
(Anselm 1947:608; Våra kyrkor 1990:449).<br />
Den medeltida kyrkan hade romansk planform med rektangulärt<br />
långhus och smalare rakslutet kor. Den var uppförd av gråsten<br />
med inslag av tgel och hade ett murat vapenhus på långhusets<br />
södra sida. Kor och långhus var försedda med murade valv.<br />
Byggnaden revs i samband med uppförandet av den nya kyrkan.<br />
En del av byggnadsmaterialet i tegel återanvändes i den skolbyggnad<br />
som något senare uppfördes på samma plats. Sedan<br />
1600-talet hängde klockorna i ett fristående klockhus öster om<br />
kyrkan. Kyrkogårdsmuren beskrivs på 1600-talet som en åtminstone<br />
till del murad konstruktion (Karlson 1974:85f; Handlingar<br />
i Skånes hembygdsförbunds arkiv).<br />
En laga skiftes-karta från 1833 visar den gamla kyrkan som en<br />
rektangulär byggnad som legat på ungefär samma plats som den<br />
senare skolbyggnaden. Den var försedd med ett vapenhus på den<br />
södra sidan. Öster om kyrkan, närmast i kyrkogårdsgränsen,<br />
ligger klockhuset, men i övrigt fanns det inga byggnader på kyrkogårdstomten.<br />
Kyrkogården var dock betydligt mindre, och<br />
hade dock en åtskilligt rundare form än vad tomten nu har. Kyrkogården<br />
tycks alltså efter kartans tid ha utvidgats söderut,<br />
framför allt i de sydvästra och sydöstra delarna (jfr. fig. 4).<br />
<strong>Norra</strong> <strong>Sandby</strong> <strong>ödekyrkogård</strong>. <strong>Arkeologi</strong>sk förundersökning 2012| 7
Metod<br />
Förundersökningen genomfördes som en schaktningsövervakning<br />
där personal från <strong>Sydsvensk</strong> <strong>Arkeologi</strong> <strong>AB</strong> fortlöpande<br />
följde schaktningsarbetena och dokumenterade de lämningar<br />
som framkom. Huvuddelen av schaktningsarbetena genomfördes<br />
med maskin, men antikvariskt intressanta lämningar rensades<br />
fram med spade och grävsked. Dokumentationen bestod av<br />
uppmätning med RTK, digitala fotografier samt en uppmätningsritning<br />
i skala 1:20.<br />
Undersökningens resultat<br />
Förundersökningsområdet utgjordes av ett 29 m långt schakt i<br />
öst-västlig riktning som sträckte sig från mitten av den befintliga<br />
byggnadens södra sida och ut mot kyrkogårdsgränsen i väster.<br />
Det fortsatte därefter i nord-sydlig riktning ytterligare 12 m.<br />
Schaktet var 1,4 m brett, och det grävdes till ett djup av 0,9 -1,1<br />
m under nuvarande markyta. Ett 8 m 2 stort område i områdets<br />
västra del grävdes dock till ett djup av 1,85 m, eftersom man här<br />
skulle gräva ned en tank som hörde till infiltrationsanläggningen<br />
(se plan över schakt, bilaga 1).<br />
Lager<br />
Närmast huset bestod lagerbilden ned till ca 0,30 meters djup av<br />
matjord överst och därunder omblandad kyrkogårdsjord. Denna<br />
matjord har med all sannolikhet tillförts i slutet på 1940-talet.<br />
Vid denna tid fungerade byggnaden på <strong>ödekyrkogård</strong>stomten<br />
som skola, och området söder om huset var utlagt som trädgård.<br />
Man hade då problem med att marken satte sig, och att människoben<br />
kom i dagen, något som beskrevs som ”i hög grad irriterande”<br />
eftersom ytan användes som lekplan för skolbarn.<br />
Riksantikvarieämbetet rekommenderade då i en skrivelse till<br />
Domkapitlet i Lund (11 februari 1948) att ”mylla påföres till<br />
lämplig tjocklek” vid platsen för den gamla kyrkan (Handlingar<br />
i Skånes hembygdsförbunds arkiv). Det iakttagna matjordslagret<br />
har med stor sannolikhet samband med denna åtgärd. Harald<br />
Olsson från Skånes Hembygdsförbund föreslog att 10 cm ren<br />
mylla skulle påföras, med det förefaller alltså som matjordslagret<br />
gjorts något tjockare, åtminstone i delarna närmast huset.<br />
Anläggningar<br />
Vid förundersökningen framkom spår av flera anläggningar. I<br />
schaktets nordöstra del, mitt för byggnaden, påträffades ganska<br />
nära markytan rester av två kraftiga grundmurar (A 201 och A<br />
210). Båda murarna löpte parallellt i nord-sydlig riktning. Murresterna<br />
var påtagliga, och utgjordes av stenar av växlande stor<br />
8 |<strong>Norra</strong> <strong>Sandby</strong> <strong>ödekyrkogård</strong>. <strong>Arkeologi</strong>sk förundersökning 2012
Fig. 5. Den östligaste<br />
murresten (A 201)<br />
sedd från norr.<br />
Fig. 5. Den västliga<br />
murreste (A 210)<br />
sedd från söder.<br />
lek, där vissa var mycket stora (upp till 0,8 m i diameter) och<br />
andra endast knytnävsstora. De var lagda i jordblandad grus utan<br />
murbruk. I samband med stenarnas borttagande kunde det konstateras<br />
att murarna gått ned till nivån 0,95 m under nuvarande<br />
markyta. Murlämningarna var uppbyggda på samma sätt och av<br />
samma slags material. De var även ungefär lika breda (1,80 –<br />
1,90 m) och löpte parallellt. Det finns därför gott fog för att<br />
tolka dem som sammanhörande. Den omfattade grundläggningen<br />
antyder att de har burit upp kraftiga dagermurar, men inga<br />
som helst spår av några sådana kunde observeras vid undersökningen,<br />
varken i form av kalkbruk, tegelstenar eller bearbetade<br />
naturstenar. Om grundmurarna uppfattas som sammanhörande<br />
blir också lagerbilden däremellan av stort intresse. Denna visade<br />
sig dock vara en besvikelse, eftersom materialet här var så pass<br />
stört att inga slutsatser kunde dras. Det framkom dock inga teck-<br />
<strong>Norra</strong> <strong>Sandby</strong> <strong>ödekyrkogård</strong>. <strong>Arkeologi</strong>sk förundersökning 2012| 9
en på golvlager.<br />
En förklaring till detta kan vara att om sådana funnits, har de<br />
förmodligen legat högre upp i höjd med dagermurarna, och<br />
alltså inte bevarats.<br />
I schaktets södra del påträffades ytterligare en murrest (A 240).<br />
Denna anläggning hade en helt annan karaktär än de tidigare<br />
beskrivna murarna. A 240 löpte i öst-västlig riktning och anträffades<br />
på en nivå som låg mer än en halvmeter under den nuvarande<br />
markytan. Muren var också mycket dåligt bevarad, och<br />
endast några få centimeter av anläggningens bottenskikt återstod<br />
vid undersökningen. I den östligaste delen hade några stenar och<br />
en tegelsten bevarats, medan anläggningen i den västra delen<br />
endast framträdde som en diffus färgning av brun sand med<br />
kalkbruksinblandning. Nedgrävningskanter i form av linser med<br />
vit sand kunde dock påvisas i den östra delen, och anläggningens<br />
bredd kunde därigenom fastställas till 0,8 m. Jämfört med de<br />
tidigare beskrivna grundmurarna har A 240 varit en betydligt<br />
klenare struktur. De anträffade lämningarna skall sannolikt uppfattas<br />
som spår efter en murad konstruktion som anlagts direkt<br />
på markytan, utan egentlig grundläggning.<br />
10 |<strong>Norra</strong> <strong>Sandby</strong> <strong>ödekyrkogård</strong>. <strong>Arkeologi</strong>sk förundersökning 2012<br />
Fig. 6. Den södra<br />
murresten (A 240)<br />
sedd från öster.
Gravar<br />
Vid markarbetena framkom åtskilliga rester av människoben och<br />
gravläggningar, men till största delen var det fråga om omrört<br />
material. Det framkom emellertid också delar av skelett som<br />
föreföll ligga i mer orubbat läge. Detta gällde inte minst i schaktets<br />
allra östligaste där det på nivån 0,65 m under nuvarande<br />
markyta framkom indikationer på flera fragmenterade gravläggningar.<br />
Längre västerut i djupschaktet (på 1,85 m djup under<br />
nuvarande markyta) framkom mot den ljusa bottensanden ett par<br />
intakta och välbevarade gravar med tydlig kistfärgning. Av<br />
dessa kunde endast den östra (A 218) mätas in, eftersom schaktväggen<br />
rasade innan den andra hann dokumenteras. Vid markarbetena<br />
frilades endast den västra halvan av grav A 218, som var<br />
efter en vuxen individ.<br />
Det kan även noteras att det vid schaktningen i den sydvästra<br />
delen av kyrkogården framkom betydligt färre antal skelettdelar.<br />
Detta kan ha att göra med att denna del av kyrkogården inkorporerats<br />
först i ett relativt sent skede.<br />
Slutsatser och kulturhistorisk tolkning<br />
Med anledning av en installation av en infiltrationsanläggning<br />
har en arkeologisk förundersökning genomförts på <strong>Norra</strong><br />
<strong>Sandby</strong> <strong>ödekyrkogård</strong>. Vid förundersökningen framkom lämningar<br />
efter tre mursträckningar: två kraftiga grundmurar i den<br />
norra delen av undersökningsområdet, och en mycket fragmentarisk<br />
murrest i det sydvästra hörnet av kyrkogården. Sockenstugan<br />
ligger ungefär på platsen för den medeltida kyrkan, och<br />
denna byggnad var försedd med ett vapenhus på sydsidan. Det<br />
är möjligt att de murrester som anträffats i detta område utgjort<br />
rester av detta vapenhus. Beroende på dagermurarnas tjocklek<br />
har byggnadens innerbredd varit 4 – 5 m, vilket är en rimlig<br />
storlek för ett vapenhus.<br />
Funktionen för mer fragmentariska muren i sydväst är mer<br />
oviss, men den skulle kunna utgöra en rest av en äldre kyrkogårdsbegränsning<br />
i form av en murad bogårdsmur. Av äldre<br />
lantmäterikartor framgår att kyrkogården före 1830-talet hade en<br />
betydligt nordligare gräns. Detta kunde också beläggas vid den<br />
arkeologiska undersökningen, där det i den sydvästra delen<br />
framkom betydligt färre skelettdelar. Slutligen kan man också<br />
notera att det vid undersökning även framkom spår efter mer<br />
moderna aktiviteter. Det påförda matjordsskiktet visar att man<br />
vid mitten av 1900-talet försökt anpassa kyrkplatsen till nya<br />
användningar. Den gamla kyrkogården skulle nu fungera som<br />
trädgård och lekplats.<br />
<strong>Norra</strong> <strong>Sandby</strong> <strong>ödekyrkogård</strong>. <strong>Arkeologi</strong>sk förundersökning 2012| 11
Referenser<br />
Fornminnesregistret FMIS, Riksantikvarieämbetet. Digital resurs: http://www.fmis.raa.se<br />
Lantmäteriet, Historiska kartor. Digital resurs:<br />
http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/search.html<br />
Andrén, A. 1983. Städer och kungamakt – en studie i Danmarks politiska geografi före 1230.<br />
Scandia 49:1.<br />
Anselm, G. 1947. Stiftets kyrkor. Lunds stift i ord och bild. Stockholm.<br />
Diplomatarium Danicum. 1. Raekke, 2. Bind. København 1963.<br />
Karlson, T. 1974. Göingekyrkorna under 1600-talet. Västra Göinge härad I: Brönnestad –<br />
<strong>Sandby</strong>. Västra Göinge hembygdsförenings Skriftserie XXII. Hässleholm.<br />
Olsson, H. 1948. Angående <strong>Norra</strong> <strong>Sandby</strong> gamla kyrkogård. Skrivelse till Riksantikvarien.<br />
Handling i Skånes hembygdsförbunds arkiv.<br />
Våra kyrkor. Västervik 1990.<br />
12 |<strong>Norra</strong> <strong>Sandby</strong> <strong>ödekyrkogård</strong>. <strong>Arkeologi</strong>sk förundersökning 2012
Administrativa uppgifter<br />
<strong>Sydsvensk</strong> <strong>Arkeologi</strong> <strong>AB</strong> dnr: 120059<br />
Länsstyrelsen i Skåne dnr: 431-12395-12<br />
Datum för beslut: 2012-07-12<br />
Projektnummer: SA 120059<br />
Län: Skåne<br />
Kommun: Hässleholms<br />
Socken: <strong>Norra</strong> <strong>Sandby</strong><br />
Fastighet: <strong>Sandby</strong> 68:1<br />
Läge: Ekonomiska kartan, blad 3D6g<br />
Koordinatsystem: RT-90 2,5 gon V<br />
X koordinat: 6231756<br />
Y koordinat: 1383069<br />
Höjdsystem: M.ö.h<br />
M ö.h. 40 m.ö.h.<br />
Fältarbetstid: 2012-12-17 t.o.m. 2012-12-18<br />
Antal arbetsdagar: 2<br />
Antal arkeologtimmar: 14<br />
Exploateringsyta: 60 m 2<br />
Undersökt yta: 60 m 2<br />
Platschef: Ing-Marie Nilsson<br />
Personal: Ing-Marie Nilsson<br />
Uppdragsgivare: Hässleholms kommun, Tekniska avdelningen<br />
Tidigare undersökningar: -<br />
Fynd: Inga fynd tillvaratogs.<br />
Dokumentationsmaterial: Intrasisprojekt SA_120059, digitala fotografier och ritning,<br />
Regionmuseet Kristianstads arkiv.<br />
Kostnader: 24 244 kr (exkl. moms)<br />
<strong>Norra</strong> <strong>Sandby</strong> <strong>ödekyrkogård</strong>. <strong>Arkeologi</strong>sk förundersökning 2012| 13
14 |<strong>Norra</strong> <strong>Sandby</strong> <strong>ödekyrkogård</strong>. <strong>Arkeologi</strong>sk förundersökning 2012
Bilaga 1. Plan över schaktet<br />
<strong>Norra</strong> <strong>Sandby</strong> <strong>ödekyrkogård</strong>. <strong>Arkeologi</strong>sk förundersökning 2012| 15
Bilaga 2. Sektionsritningar<br />
16 |<strong>Norra</strong> <strong>Sandby</strong> <strong>ödekyrkogård</strong>. <strong>Arkeologi</strong>sk förundersökning 2012
<strong>Norra</strong> <strong>Sandby</strong> <strong>ödekyrkogård</strong>. <strong>Arkeologi</strong>sk förundersökning 2012| 17
<strong>Sydsvensk</strong> <strong>Arkeologi</strong> <strong>AB</strong><br />
Rapporter 2013<br />
1. Bunkeflostrand 21:3, del av, Bunkeflo socken, Malmö kommun, AU 2012. Joakim Frejd.<br />
2. Pilbladet 1 (f.d. del av Sallerup 180:36), fornlämning nr 32 i Södra Sallerups sn, Malmö<br />
kommun, FU 2012. Joakim Frejd.<br />
3. Krokiga gatan och Åbogatan. Åhus socken, Kristianstads kommun. <strong>Arkeologi</strong>sk förundersökning<br />
2012. Ing-Marie Nilsson.<br />
4. <strong>Norra</strong> <strong>Sandby</strong> <strong>ödekyrkogård</strong>. <strong>Sandby</strong> 68:1, <strong>Norra</strong> <strong>Sandby</strong> socken, Hässleholms kommun. <strong>Arkeologi</strong>sk<br />
förundersökning 2012. Ing-Marie Nilsson.
<strong>Norra</strong> <strong>Sandby</strong> <strong>ödekyrkogård</strong>. <strong>Arkeologi</strong>sk förundersökning 2012| 19
Change language