2.4 ESS-anläggningens disposition och bebyggelse - Lunds kommun
2.4 ESS-anläggningens disposition och bebyggelse - Lunds kommun
2.4 ESS-anläggningens disposition och bebyggelse - Lunds kommun
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>2.4</strong> <strong>ESS</strong>-<strong>anläggningens</strong> <strong>disposition</strong><br />
<strong>och</strong> <strong>bebyggelse</strong><br />
Konkretiseringen av <strong>ESS</strong> som byggprojekt fortskrider<br />
med fl era olika tematiska work-shops<br />
som avses leda fram till ett mera detaljerat byggnadsprogram<br />
<strong>och</strong> funktionsscheman. Dessa utgör<br />
sedan basen för arkitektskisser över byggnadsvolymer<br />
<strong>och</strong> byggnadernas lokalisering inom tomten.<br />
Efter revideringen av den tekniska designen<br />
<strong>och</strong> då byggnadernas slutliga funktioner, lägen<br />
<strong>och</strong> volymer klarlagts ytterligare, kommer den<br />
yttre arkitektoniska gestaltningen av helheten att<br />
studeras i detalj <strong>och</strong> slutligen fastläggas.<br />
<strong>ESS</strong> anläggningen kommer att inrymma ett antal<br />
byggnader, med bl.a. nedanstående funktioner<br />
<strong>och</strong> innehåll. Ett förslag till byggnadssamband<br />
<strong>och</strong> placering redovisas i fi gur 16.<br />
Byggnad för jonkälla - I jonkällan skapas protonerna<br />
(vätejonerna), vilka i sin tur skapas ur<br />
vätgas. I denna byggnad fi nns också utrustning<br />
för att accelerera protonerna tills de får styrfart.<br />
Ungefärlig byggnadsyta är cirka 10 000 m 2 .<br />
Laboratoriebyggnad<br />
14<br />
Kontor<br />
Målstation<br />
Verkstäder<br />
Byggnader för test av komponenter<br />
Heliumproduktion<br />
Linjäraccelerator<br />
Instrument<br />
Neutronguider<br />
Linjäraccelerator - Här accelereras protonerna<br />
med hjälp av elektromagnetiska fält upp till<br />
mycket höga hastigheter. Acceleratorn har i aktuell<br />
design en längd av 464 m. En upp till 500<br />
m lång byggnad kan behövas för optimeringar av<br />
designen.<br />
Klystronbyggnad - Denna byggnad ligger parallellt<br />
med acceleratorn <strong>och</strong> innehåller den apparatur<br />
som skapar de elektromagnetiska fälten.<br />
Byggnaden är i stort sett lika lång som acceleratorn.<br />
Målstation - Denna byggnad innehåller målstationen,<br />
som i sin tur innehåller målet, där protonerna<br />
träffar målmaterialet <strong>och</strong> frigör neutroner i<br />
en spallationsprocess. I aktuell design innehåller<br />
målstationen cirka 1-3 m 3 målmaterial. I direkt<br />
anslutning till byggnaden fi nns en experimenthall<br />
där några av de kortare instrumenten fi nns.<br />
Neutronguider - För några typer av instrument<br />
behöver neutronerna en längre fl ygsträcka<br />
<strong>och</strong> leds därför först genom rör<br />
(neutronguider) till instrument placerade i<br />
byggnader utanför målstationsbyggnaden. Neu-<br />
Klystronbyggnad<br />
Ställverk/elkraft<br />
Jonkälla<br />
Avfall<br />
Lagerbyggnad<br />
<br />
<br />
<br />
Figur 16. Principskiss för <strong>ESS</strong>-<strong>anläggningens</strong> huvudkomponenter. Illustration från <strong>ESS</strong> Scandinavia
tronguiderna förutses kunna vara upp till<br />
200 m långa.<br />
Instrument - Här används neutronerna för att<br />
undersöka de materialprover forskarna studerar. I<br />
aktuell design planeras för cirka 22 stycken. Om<br />
möjligt med avseende på kostnad <strong>och</strong> prestanda<br />
kan antalet instrument komma att ökas upp till 33<br />
stycken.<br />
Kontors- <strong>och</strong> labbyggnader - Förutom kontor<br />
<strong>och</strong> laboratorier ska byggnaden rymma restaurang,<br />
auditorium <strong>och</strong> bibliotek. Våningsytan är<br />
preliminärt angiven till cirka 23 000 m 2 . Byggnaden<br />
ska rymma cirka 650 anställda <strong>och</strong> besökare.<br />
Byggnader för produktion av fl ytande helium<br />
- Delar av acceleratorn kommer att kylas till<br />
mycket låga temperaturer med hjälp av fl ytande<br />
helium som köldmedium i ett kretslopp.<br />
Byggnader för test av komponenter - I dessa<br />
byggnader fi nns utrustning för att testa, underhålla<br />
<strong>och</strong> justera delar till i huvudsak acceleratorn.<br />
Utrustningen kräver vakuum <strong>och</strong> starka elektromagnetiska<br />
fält.<br />
Byggnader för service, underhåll <strong>och</strong> avfallshantering<br />
- I dessa byggnader, som kan liknas<br />
vid verkstäder, fi nns utrustning för underhåll <strong>och</strong><br />
service av <strong>ESS</strong> delar <strong>och</strong> komponenter. I byggnaden<br />
för avfallshantering kan delar <strong>och</strong> prover<br />
som blivit lätt radioaktiva tas om hand. Delar<br />
med högre radioaktivitet fi nns <strong>och</strong> hanteras inne<br />
i målstationen.<br />
Byggnader för elkraft, kyla <strong>och</strong> värme - I dessa<br />
byggnader fördelas elektricitet, värme <strong>och</strong> kyla<br />
för <strong>ESS</strong> olika byggnader <strong>och</strong> delar.<br />
Övriga byggnader - Utöver dessa byggnader<br />
kan också tillkomma andra typer av byggnader<br />
som ett led i färdigställandet <strong>och</strong> optimeringen av<br />
<strong>anläggningens</strong> design (t.ex. kontor, bibliotek, restaurang,<br />
samlingslokaler m.fl . byggnader inom<br />
”Science City”).<br />
Det som redovisas i detta planprogram är att betrakta<br />
som skisser, illustrationer <strong>och</strong> volymer på<br />
hur man skulle kunna gestalta området <strong>och</strong> olika<br />
byggnader. I nästa planskede, samrådsskedet,<br />
kommer detaljplanen att redovisa olika regleringar<br />
för bl.a. var man får <strong>och</strong> inte får bygga,<br />
<strong>och</strong> hur högt mm.<br />
Detta program till detaljplan har koncentrerats till<br />
att omfatta <strong>ESS</strong>-<strong>anläggningens</strong> huvudfunktioner.<br />
2.5 Utrymme för framtida utveckling<br />
mm<br />
Enligt <strong>ESS</strong> ska anläggningen utformas så att<br />
eventuell påverkan utanför anläggningen vid<br />
såväl drift som eventuella olyckor är minimal i<br />
det avseende att den är förenlig med lagstiftning<br />
<strong>och</strong> god miljöhänsyn. Ur <strong>ESS</strong> synvinkel ”är det<br />
dock inte önskvärt med tillkommande <strong>bebyggelse</strong><br />
i nära anslutning till det aktuella planområdet,<br />
som skulle kunna medföra särskilda krav på eller<br />
begränsningar av verksamheten <strong>och</strong> dess vidare<br />
utveckling i framtiden”. <strong>ESS</strong> önskar även skapa<br />
ett visst handlingsutrymme för eventuella framtida<br />
förändringar <strong>och</strong> utbyggnadsetapper.<br />
Linjäracceleratorn, målstationen, instrumenten<br />
samt byggnad där radioaktivt avfall, delar <strong>och</strong><br />
materiell ska hanteras är av störst betydelse ur<br />
säkerhetssynpunkt. Prövningen av anläggningen<br />
enligt miljöbalken <strong>och</strong> strålskyddslagen syftar<br />
till att säkerställa att anläggningen får en sådan<br />
utformning att påverkan vid såväl drift som eventuella<br />
olyckor blir minsta möjliga utanför anläggningen.<br />
Från målstationen utlöper instrument som<br />
planeras bli upp till ca 200 meter långa. Dessa<br />
kommer att förändras under <strong>anläggningens</strong> livstid<br />
<strong>och</strong> kräver därför en fl exibilitet inom en radie<br />
på 200-300 meters avstånd från målstationen.<br />
Med hänsyn till framtida utvecklingsmöjligheter<br />
av anläggningen <strong>och</strong> eventuella myndighetskrav<br />
har ett område fritt från andra verksamheter, på<br />
cirka 300 meter från målstationen, angivits som<br />
önskvärt. Detta områdes utsträckning <strong>och</strong> nyttjande<br />
behöver i den fortsatta processen preciseras<br />
med hänsyn bl.a. till den planerade <strong>bebyggelse</strong>n i<br />
det så kallade ”Science City”-området.<br />
2.6 Grönstruktur<br />
<strong>ESS</strong> placeras i slättlandskapet. Slättlandskapet är<br />
ett av människan tydligt påverkat landskap med<br />
en mycket lång obruten kontinuitet av odling.<br />
Förutom odlingen så präglas det urbaniserade<br />
kulturlandskapet även av sina ofta gamla städer,<br />
tydliga stationssamhällen <strong>och</strong> genom en infrastruktur<br />
med lång tradition. Lokaliseringen av<br />
<strong>ESS</strong> till detta av lång tid hävdade kulturlandskap<br />
15
med sina tydliga element av människan ger anläggningen<br />
en förankring i såväl tid som rum - ett<br />
storskaligt nytt tillägg i ett storskaligt landskap<br />
Lund har genom sin placering i slättlandskapet<br />
mycket liten tillgång på tillgänglig grönmark.<br />
Brunnshög <strong>och</strong> <strong>ESS</strong> innebär möjligheter att skapa<br />
en ny grönska i slättlandskapet kring Lund.<br />
Genom en god struktur <strong>och</strong> satsning på gröna<br />
miljöer t ex som klär in <strong>ESS</strong> anläggningen <strong>och</strong><br />
som möter Ladugårdsmarken/Norra Fäladen kan<br />
detta innebära en tydlig satsning på hälsa, livsstil,<br />
attraktivitet, klimat <strong>och</strong> ekonomi.<br />
Det storskaliga landskapet med sina stora linjer<br />
med grupper av gårdar <strong>och</strong> gårds<strong>bebyggelse</strong> är<br />
viktigt att värna i den kommande exploateringen.<br />
<strong>ESS</strong> anläggningen är ett mycket stort nytt element<br />
i landskapet som bör underordnas en tydlig<br />
landskaplig gestaltning för att ges en förankring<br />
i platsen <strong>och</strong> för att minska i viss mån den stora<br />
skalan <strong>och</strong> ges en mer hanterlig mänsklig skala i<br />
sin närmiljö.<br />
16<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Landskapet är storskaligt med relativt tydliga<br />
rumsbildande element som ger en förankring<br />
<strong>och</strong> en tolkningsmöjlighet av landskapet. Höjden<br />
ger landskapet en viss riktning, det faller gradvis<br />
ner från <strong>Lunds</strong> högsta punkt mot Östra Odarslöv.<br />
Detta bör kunna tas upp <strong>och</strong> förstärkas vid<br />
byggnationen. Det nya tillkommande landskapselementet<br />
bör kunna underordnas det övergripande<br />
landskapet <strong>och</strong> möjliggöra en modulering<br />
av massor <strong>och</strong> vegetationsridåer som baserade på<br />
dagens landskapsbild.<br />
<strong>ESS</strong> anläggningen hamnar visserligen i <strong>Lunds</strong> utkant<br />
men i ett helt nytt sammanhang med starka<br />
kopplingar till stadens centrala delar med hjälp<br />
av Lundalänken. Denna tydliga koppling till staden<br />
planeras att tas upp i såväl infrastruktur, <strong>bebyggelse</strong>struktur<br />
<strong>och</strong> den gröna strukturen. Man<br />
ska genom en god planering kunna komma såväl<br />
enkelt in till stadens centrala delar likaväl som<br />
ut i landskapet <strong>och</strong> de gröna kvaliteter som där<br />
planeras i enlighet med utställningsförslaget till<br />
översiktsplan (ÖP2010).<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Figur 17. Landskapsbild,<br />
strukturer <strong>och</strong><br />
rumsliga förhållanden<br />
i omgivningarna<br />
till <strong>ESS</strong>-området
En utveckling av de gröna miljöerna <strong>och</strong> en kontakt<br />
ut i landskapet kan göras möjlig vid planeringen<br />
av <strong>ESS</strong> <strong>och</strong> Brunnshög. Det storskaliga<br />
bygget kräver en omsorgsfull strukturell planering<br />
<strong>och</strong> landskaplig bearbetning.<br />
Dagens öppna landskap har tydliga riktningar i<br />
sig <strong>och</strong> är uppbyggd av olika typer av rum som<br />
tydliggörs av höjdskillnaden. Tidigare strukturer<br />
har tagit fasta på det befi ntliga landskapliga<br />
sammanhanget <strong>och</strong> en annan planeringsgrund för<br />
Brunnshög. Detta har inneburit stråk ut i landskapet<br />
efter befi ntliga fastighetsgränser<br />
Den nya bilden av Brunnshög <strong>och</strong> <strong>ESS</strong>, se ÖP<br />
2010 (utställningsförslaget), visar en ny vision<br />
med ett tät stadsliv i <strong>Lunds</strong> ytterkant. Denna täta<br />
struktur har inte samma anknytning till befi ntliga<br />
kilar <strong>och</strong> gröna stråk i landskapet. I stället har en<br />
stadsnära skog lyfts fram <strong>och</strong> en green front som<br />
en stark identitetsskapande karaktär för de nya<br />
delarna. Den gröna fronten kan <strong>och</strong> bör se olika<br />
ut i de olika delarna då området är stort <strong>och</strong> en<br />
variation <strong>och</strong> mångfald bör eftersträvas i gestaltningen.<br />
Dagens landskapsbild bör förstärkas <strong>och</strong> brytas<br />
ned i mötet med stadsdelen <strong>och</strong> <strong>ESS</strong>. Stadsdelens<br />
<strong>och</strong> forskar<strong>anläggningens</strong> inre <strong>och</strong> nära miljöer<br />
bör knytas ihop <strong>och</strong> skapa tydliga strukturer som<br />
skapar höga värden för såväl besökare som boende.<br />
Figur 18. Vy över det<br />
omgivande landskapet<br />
vid <strong>ESS</strong>-området, Väg<br />
E22 <strong>och</strong> Odarslövsvägen<br />
är tydliga element<br />
i landskapet. (Foto<br />
Stadsbyggnadskontoret<br />
- juli 2008)<br />
Strategi för omhändertagande av<br />
jordmassor<br />
Ingreppen i landskapsbilden avses begränsas <strong>och</strong><br />
bortforsling av schaktmassor avses minimeras.<br />
Så mycket massor som möjligt ska återanvändas<br />
för modellering av landskapet inom planområdet.<br />
Eftersom marken i nuläget används som odlingsmark,<br />
bedöms massorna vara fria från föroreningar.<br />
Det fi nns därmed goda möjligheter att<br />
använda överskottsmassor utanför planområdet.<br />
Värdefulla matjordsmassor kan t.ex. komma att<br />
användas som jordförbättring på närliggande åkrar.<br />
Klimat/mikroklimat<br />
Områdets lokalklimat skapar en god miljö för en<br />
anläggning. Årsväxlingarna är under normala betingelser<br />
relativt små <strong>och</strong> ställer därmed inga extrema<br />
krav på anläggningen. Områdets normala<br />
medeltemperatur vintertid gör att det är relativt<br />
få tillfällen med kraftig tjäle i marken. De milda<br />
vintrarna underlättar även transporter till <strong>och</strong> från<br />
anläggningen. Det öppna läget skapar goda förutsättningar<br />
för ventilation av eventuella kylanläggningar.<br />
Lokalklimatet vid det föreslagna området präglas<br />
av höjdläget, vilket innebär att området är svalt.<br />
Den öppna terrängen som omger området, tillsammans<br />
med höjdläget, medför en förstärkning av<br />
vindhastigheten. Därtill kan byggnaderna ytterligare<br />
påverka det lokala klimatet, främst genom<br />
deras skuggeffekter <strong>och</strong> inverkan på vindklima-<br />
17
tet. Mellan byggnader kan vinden pressas ihop,<br />
varvid vindhastigheten ökar. Kring byggnader utvecklas<br />
olika former av lä- <strong>och</strong> lovartvirvlar som<br />
skapar ett turbulent klimat. Det är därför viktigt<br />
att vid planeringen titta på byggnadernas placering.<br />
Byggnadernas exakta placering är dock inte<br />
avgjord i dagsläget.<br />
2.7 Kulturmiljö<br />
Miljön i området är idag mycket glest bebyggd,<br />
men de byggnader som fi nns har stor betydelse<br />
för förståelsen av traktens historia. Ett bevarande<br />
<strong>och</strong> återanvändande av delar av <strong>bebyggelse</strong>n kan<br />
förutom de kulturhistoriska värdena även ge upplevelsemässiga<br />
värden till det nya sammanhanget.<br />
Anläggandet av <strong>ESS</strong> <strong>och</strong> MAX IV kan komma att<br />
påverka kulturlandskapet även utanför fastighetsgränsen,<br />
inte bara genom den visuella påverkan,<br />
ny infrastruktur <strong>och</strong> ökad trafi k utan också hur<br />
mark <strong>och</strong> <strong>bebyggelse</strong> i omgivningen används.<br />
Odarslövs mölla (Östra Odarslöv 13:4) ligger<br />
inom programområdet. Möllan har ett eftersatt<br />
underhåll men har ett stort kulturhistoriskt värde.<br />
Den bör dokumenteras <strong>och</strong> undersökas noga avseende<br />
tekniskt skick för att skapa ett underlag<br />
för beslut om restaurering på plats eller fl ytt till<br />
annan plats. Det är troligt att stommen riskerar att<br />
skadas om den inte skyddas mot fortsatt förfall<br />
snart.<br />
Korsbäcks gård (Östra Odarslöv 13:1) ligger<br />
inom programområdet. Gården har fungerat som<br />
18<br />
arrendegård under Svenstorp. Enligt planerna<br />
ska <strong>bebyggelse</strong>n rivas för att ge plats åt <strong>ESS</strong>. Om<br />
det visar sig oförenligt med <strong>ESS</strong> att återanvända<br />
<strong>bebyggelse</strong>n bör ett rivningsbeslut föregås av en<br />
noggrann dokumentation av gårdens <strong>bebyggelse</strong><br />
<strong>och</strong> trädgård samt intervjuer med boende <strong>och</strong><br />
brukare.<br />
Riksvägen (Odarslövsvägen). Sträckningen av<br />
vägen är utritad på Buhrmans karta från 1684<br />
men troligen med ursprung i vikingatid eller äldre.<br />
Bronsåldershögarna i landskapet antyder att<br />
vägdragningen utgjort en del av ett äldre <strong>kommun</strong>ikationsstråk.<br />
Större vägomläggningar bör inte<br />
genomföras - placeringen av anläggningen kan<br />
dock medföra att delar av vägen kan behöva fl yttas/förändras.<br />
Byggnaderna utmed vägen hjälper<br />
till att defi niera vägdragningen <strong>och</strong> utgör äldre<br />
fysiska drag i landskapet väl värda att bevara.<br />
Odlingslandskapet. På markerna har man under<br />
1800-talet tagit upp märgellera för att använda till<br />
jordförbättring. Dessa märgelhål, som syns tydligt<br />
på 1910-talskartan har i fl esta fall lagts igen.<br />
Vid en framtida <strong>bebyggelse</strong> kan ny alléplantering<br />
<strong>och</strong> dagvattenhantering i form av märgelgravar<br />
samt bibehållande av öppna landskapsavsnitt<br />
stärka landskapets karaktär.<br />
2.8 Handel <strong>och</strong> service<br />
Inom planområdet för <strong>ESS</strong> kommer det troligen<br />
inte att fi nnas någon form av kommersiell service,<br />
däremot kommer det att utvecklas olika former<br />
av service i det så kalllade ”Science City”-om-<br />
Figur 19. Vy över det<br />
omgivande slättlandskapet<br />
vid <strong>ESS</strong>-området,<br />
Mitt i bilden,<br />
mellan Odarslövsvägan<br />
<strong>och</strong> väg E22<br />
ser man Korsbäcks<br />
gård. Foto:Stadsbyggnadskontoret.
ådet alldeles intill <strong>ESS</strong>-anläggningen eller inom<br />
stadsdelen Brunnshög.<br />
2.9 Infrastruktur/Trafi k<br />
Enligt <strong>ESS</strong> bedömningar kommer anställda <strong>och</strong><br />
besökande till anläggningen generera trafi k i<br />
storleksordningen 1120 fordon per dygn (personbil<br />
<strong>och</strong> lastbil).)<br />
<strong>ESS</strong>-<strong>anläggningens</strong> trafi kmatning kommer att<br />
ske via Odarslövsvägen <strong>och</strong> vidare in mot <strong>Lunds</strong><br />
norra trafi kplats. Ett internt trafi ksystem planeras<br />
inom <strong>ESS</strong>-området. Personbilsangöring kommer<br />
huvudsakligen att ske via infarten vid huvudentrén.<br />
Inom områdets östra (nordöstra) del behövs<br />
en ytterligare infart huvudsakligen för lastbilstrafi<br />
k.<br />
Kollektivtrafi k<br />
Den framtida stommen i kollektivtrafi ken är spårvägen,<br />
som matar resenärer från tågen vid Lund<br />
C (<strong>och</strong> på sikt också från Dalby, östra Skåne, <strong>och</strong><br />
Staffanstorp).<br />
Kommunen planerar för en första spårvägsetapp<br />
Lund C - <strong>ESS</strong> med trafi kstart 2014. Finansieringen<br />
av infrastrukturen är dock ännu inte löst. Om<br />
det uppstår efterfrågan på kollektivtrafi k innan<br />
spårvägstrafi ken kommit igång kan en busslinje<br />
etableras, vilken därefter ersätts med spårvagnar.<br />
Utbyggnad av spårvägar är mycket kostsamma<br />
projekt, <strong>och</strong> för att få största möjliga nytta av investeringen<br />
ska trafi ken <strong>och</strong> dess resenärer ges<br />
bästa möjliga förutsättningar att ta sig fram på<br />
ett snabbt <strong>och</strong> attraktivt sätt. Spårvägen ska gå<br />
på egen bana <strong>och</strong> antalet korsningar med annan<br />
trafi k bör minimeras.<br />
Den exakta läget för spårvägen <strong>och</strong> hållplatser<br />
är ännu inte klarlagda. Detta kommer läggas fast<br />
i arbetet med förstudie för spårvägen (startad<br />
2010) <strong>och</strong> det pågående utvecklingsarbetet med<br />
Brunnshögs trafi k- <strong>och</strong> <strong>bebyggelse</strong>struktur.<br />
I anslutning till <strong>ESS</strong>-området kan behov uppstå<br />
av en depåanläggning för spårvagnar, för att möjliggöra<br />
nattuppställning, tvätt <strong>och</strong> vissa reparationer<br />
etc.<br />
Gång- <strong>och</strong> cykeltrafi k<br />
En viktig faktor för att främja cykeltransporter är<br />
en bra <strong>och</strong> attraktiv placering av cykelparkering-<br />
arna. Dessa bör vara i direkt anslutning till entréer,<br />
erbjuda ordentliga möjligheter att låsa fast<br />
cyklarna samt vara väderskyddade <strong>och</strong> belysta.<br />
Även interna gång- <strong>och</strong> cykelvägar inom <strong>ESS</strong>området<br />
kommer att vara av betydelse då det är<br />
ett stort område. Den goda kopplingen till gång-<br />
<strong>och</strong> cykelvägnätet är en förutsättning för att de<br />
anställda på området ska nyttja dessa färdmedel.<br />
Enligt den <strong>kommun</strong>övergripande cykelparkeringsnormen<br />
ska 0,3 cykelplatser per anställd anordnas.<br />
Biltrafi k<br />
Även med stora satsningar på kollektivtrafi k <strong>och</strong><br />
cykel kommer biltrafi ken i området ha en viktig<br />
funktion för tillgängligheten. <strong>ESS</strong> <strong>anläggningens</strong><br />
biltrafi kförsörjning klaras med befi ntlig infrastruktur.<br />
Den stora mängden boende <strong>och</strong> sysselsatta<br />
i den närliggande stadsdelen Brunnshög<br />
gör att även om en begränsad andel av resandet<br />
till området sker med bil så kommer biltrafi kfl ödena<br />
att öka dramatiskt jämfört med dagsläget.<br />
Detta ställer krav på utvecklad infrastruktur för<br />
vägtrafi ken. Inledningsvis behövs ytterligare en<br />
anslutning till E22, vilken planeras vid Sölvegatan<br />
i områdets södra del, vid Sölvegatan. Denna<br />
trafi kplats Ideon innebär en avlastning av trafi kplats<br />
Lund Norra, vilket möjliggör ökad trafi k till<br />
centrala <strong>och</strong> norra Brunnshög.<br />
På sikt kan det uppstå behov av ytterligare trafi<br />
kplatser på E22. I förslag till ny översiktsplan<br />
för Lund (utställningsförslaget) fi nns ett reservat<br />
utpekat för en trafi kplats norr om <strong>ESS</strong> som knyter<br />
ihop E22 <strong>och</strong> Odarslövsvägen. Från denna<br />
trafi kplats fi nns också ett vägreservat västerut,<br />
vilken knyter samman E22 med E6 <strong>och</strong> på så sätt<br />
möjliggör en avlastning av Norra Ringen i <strong>Lunds</strong><br />
tätort.<br />
Parkering<br />
Bilparkering ska anordnas enligt <strong>kommun</strong>ens<br />
parkeringsnorm. <strong>ESS</strong> är dock unik <strong>och</strong> gällande<br />
parkeringsnorm ger inte någon tydlig vägledning<br />
om antal platser som krävs. En preliminärbedömning<br />
är att det krävs mellan 380 <strong>och</strong> 420 parkeringsplatser<br />
för <strong>ESS</strong>-anläggningen. De anställda<br />
bör uppmuntras att använda kollektivtrafi ken<br />
samt gå eller cykla, vilket underlättas med en restriktiv<br />
parkeringsstrategi. Av samma anledning<br />
19
ör cykelparkering fi nnas nära byggnadernas entréer.<br />
Parkering för chartrade bussar kan förläggas<br />
längre från entréerna; bussarna kan lämna av<br />
sina passagerare <strong>och</strong> sedan parkera längre bort. 5<br />
platser för bussparkering beräknas vara tillräckligt.<br />
2.10 Tekniska frågor<br />
Föreslagen utbyggnad av <strong>ESS</strong>-anläggningen kan<br />
anslutas till befi ntlig teknisk infrastruktur i närområdet.<br />
<strong>ESS</strong>-området har goda vägförbindelser,<br />
närhet till kraftledningar <strong>och</strong> ställverk, vatten <strong>och</strong><br />
avlopp, fjärrvärme <strong>och</strong> fjärrkyla samt fi beroptiska<br />
ledningar. All infrastruktur existerar redan idag i<br />
anslutning till eller nära anslutning till planområdet.<br />
Det fi nns kapacitet att förse <strong>ESS</strong>-anläggningen<br />
med den infrastruktur som anläggningen i<br />
ett tidigt skede har aviserat behov av.<br />
Energianvändning<br />
<strong>ESS</strong>-<strong>anläggningens</strong> maximala effektbehov bedöms<br />
för närvarande till ca 40 MW. Det årliga<br />
energibehovet beräknas till ca 0,3 TWh. Kraftledningar<br />
av tillräcklig kapacitet fi nns i närområdet.<br />
Det är rimligt att anta att man skapar en nätanslutning<br />
till regionnätsledningarna som fi nns<br />
i området. Det kan vara av intresse för berörda<br />
parter att samlokalisera transformatorstationen<br />
med en ny mottagningsstation för lokalt nät <strong>och</strong><br />
kablifi ering.<br />
För att tillvarata spillvärme från <strong>ESS</strong>-anläggningen<br />
behövs en anslutning till fjärrvärmeledning<br />
med stor kapacitet. För att säkra kontinuerlig<br />
drift har man även diskuterat uppförande av<br />
kyltorn som reservsystem. <strong>ESS</strong> har även framfört<br />
idéer om, men ännu fi nns inga konkreta planer,<br />
på en eventuell anläggning för underjordisk energilagring,<br />
en så kallad akvifär.<br />
<strong>ESS</strong> bedömer för närvarande att de befi ntliga<br />
vindkraftverk, som fi nns inom <strong>och</strong> i anslutning<br />
till programområdet, förmodligen kommer att<br />
kunna stå kvar. Frågan är dock inte helt klarlagd<br />
<strong>och</strong> beroende på <strong>anläggningens</strong> slutliga placering<br />
kan förändringar komma att ske.<br />
Vatten<br />
<strong>ESS</strong>-anläggningen kommer att anslutas till <strong>kommun</strong>alt<br />
vatten <strong>och</strong> avlopp genom VA Syd.<br />
20<br />
2.11 Vattenfrågor<br />
Dagvatten<br />
En exploatering av det planerade området för<br />
<strong>ESS</strong>-anläggningen kommer att medföra förändring<br />
av ytvattenförhållandena i området genom<br />
hårdgörning av markyta inom delar av området<br />
samt omhändertagande <strong>och</strong> avledning av dagvatten<br />
från området till lämplig recipient. Under<br />
byggtiden kommer även sannolikt dränering av<br />
schakter att krävas genom grundvattensänkning<br />
<strong>och</strong> bortledning av grundvatten.<br />
Det aktuella planområdet är beläget i anslutning<br />
till fl era ytvattendelare, vilket medför att avrinning<br />
av ytligt vatten kan förväntas ske åt tre<br />
skilda håll till tre dikningsföretag via befi ntliga<br />
lantbruksdräneringsledningar eller via avrinning<br />
på markytan. De aktuella dikningsföretagen är:<br />
A. Odarslöv – Puggängarna av år 1945<br />
Dikningsföretaget är anslutet ner till Sularpsbäcken<br />
som avrinner via Glomssjön, Fågelsångsdalen<br />
<strong>och</strong> Södra Sandby till Kävlingeån.<br />
B. V Odarslöv – Hoby av år 1943<br />
Dikningsföretaget har sin avledning åt nord<br />
till nordväst genom lantbruksdräneringssystem,<br />
öppna diken <strong>och</strong> mindre ytvattendrag via<br />
Stångby <strong>och</strong> V Hoby vidare till Kävlingeån.<br />
C. Odarslöv – Igelösa av år 1945<br />
Dikningsföretaget avleds åt ostnordost via<br />
lantbruksdräneringssystem <strong>och</strong> öppna diken<br />
till Kävlingeån.<br />
Figur 20. Avrinningsområden för de tre olika dikningsföretagen<br />
(A-C) som berör <strong>ESS</strong>-området.
Enligt <strong>ESS</strong> uppgår den troliga ytbehovet för <strong>ESS</strong>anläggningen<br />
till cirka 75 ha. Av vilka i placeringsalternativ<br />
nordost ca 27 ha dräneras till dikningsföretag<br />
A. Ca 38 ha dräneras till företag B<br />
<strong>och</strong> ca 10 ha avvattnas till företag C.<br />
Utjämningsvolymer <strong>och</strong> ytbehov<br />
Baserat på den layout som ingår i <strong>ESS</strong> ansökan<br />
om detaljplan bedöms de hårdgjorda ytorna inom<br />
planområdet uppgå till drygt 14 ha. För dimensionering<br />
av dagvattenanläggningar på fastighet<br />
används normalt regn med 10 års statistisk återkomsttid<br />
<strong>och</strong> denna princip har använts även här.<br />
Dagvattenfl ödet från området föreslås bli fördröjt/utjämnat<br />
till 1 l/s <strong>och</strong> ha vid ett regn med<br />
statistisk återkomsttid av 100 år, för att undvika<br />
överbelastning av befi ntliga dikningsföretag. För<br />
att klara detta krävs sammanlagda utjämningsvolymer<br />
av i storleksordningen 21 000 m 3 .<br />
Krav på rening<br />
Något särskilt krav på rening av dagvattnet kan<br />
på basis av <strong>anläggningens</strong> art <strong>och</strong> den trafi k som<br />
den genererar inte anses befogad. Snarare är det<br />
så att den förändrade markanvändningen inom<br />
anläggningsområdet kommer att generera mindre<br />
näringsläckage till recipienterna än vad som<br />
Lommabukten<br />
Bjärred<br />
Lomma<br />
Kävlinge<br />
Kävlingeån<br />
Lund<br />
Höjeå<br />
idag genereras från jordbruksmarken. Genom anläggande<br />
av öppna magasin för fl ödesutjämning<br />
kommer dessutom ytterligare reningseffekt att<br />
uppnås.<br />
Det kan inte uteslutas att kontaminerat släckvatten<br />
i händelse av brand kan belasta dagvattensystemet.<br />
För att detta vatten inte ska belasta<br />
omgivning <strong>och</strong> recipient kan man förse utgående<br />
ledning från fl ödesutjämningsmagasinen med<br />
avstängningsanordning. Då kan man utnyttja en<br />
del av den utjämningsvolym som fi nns tillgänglig<br />
i magasinet som s.k. katastrofmagasin vid en<br />
eventuell brand.<br />
Verksamheten på anläggningsområdet bedöms<br />
inte innebära någon egentlig risk för att farlig<br />
vätska skall kunna komma lös <strong>och</strong> belasta dagvattenanläggningen.<br />
Några särskilda åtgärder för<br />
att hantera löskommen farlig vätska utöver vad<br />
som ovan föreslås för släckvatten ses därför inte<br />
som nödvändiga.<br />
Behov av fördjupad utredning<br />
Då <strong>anläggningens</strong> utformning <strong>och</strong> läge inom det<br />
aktuella området slutligt har fastställts behöver<br />
en fördjupad studie av förutsättningarna för utförande<br />
av erforderliga utjämningsmagasin genomföras.<br />
Fördelningen av dagvattenavrinningen på<br />
Sularpsbäcken<br />
Södra Sandby<br />
Figur 21. Avrinningsområden (mörkare röd linje utgör gräns för huvudarvrinningsområde, röd linje är gräns för delavrinningsområde).<br />
<strong>ESS</strong>-området ligger tydligt på gränsen mellan tre olika delavrinningsområden inom samma huvudavrinningsområde<br />
med Kävlingeån som recipient. Kävlingeån mynnar slutligen i Lommabukten <strong>och</strong> Öresund.<br />
21
de tre skilda dikningsföretagen styrs i huvudsak<br />
av topografi n. Utjämningsbehovet före avledning<br />
till dikningsföretaget är dock beroende av<br />
hur stor andel hårdgjorda ytor som kommer att<br />
belasta respektive företag. En förändring av <strong>anläggningens</strong><br />
placering påverkar placeringen <strong>och</strong><br />
fördelningen av utjämningsvolymerna. Lokalisering<br />
<strong>och</strong> utformning av dagvattenmagasinen bör<br />
ske med hänsyn till möjliga anslutningsnivåer för<br />
utgående ledningar, de lokala geotekniska förhållandena<br />
samt till grundvattnets nivå.<br />
Grundvatten<br />
Grundvattensänkning bedöms för närvarande endast<br />
bli aktuell temporärt under byggskedet. Omfattningen<br />
kan i avvaktan på fördjupade grundvattenstudier<br />
på plats ännu inte anges. Det kan<br />
komma att krävas en vattendom (d.v.s. tillstånd<br />
enligt 11 kap. miljöbalken) för grundvattensänkningen<br />
<strong>och</strong> detaljerade utredningar av eventuella<br />
konsekvenser kommer att utföras i samband med<br />
ansökan om tillstånd till grundvattenbortledning.<br />
De täta jordlagren medför dock att en eventuell<br />
påverkan i samband med schaktning, på nuvarande<br />
stadium förväntas bli lokal.<br />
2.12 <strong>ESS</strong>-<strong>anläggningens</strong> specifi ka<br />
behov <strong>och</strong> förutsättningar<br />
Markförhållanden<br />
<strong>ESS</strong>-anläggningen ställer stora krav på markens<br />
stabilitet med hänsyn till precisionen hos de olika<br />
anläggningsdelarna <strong>och</strong> mätinstrumenten. Således<br />
har i <strong>anläggningens</strong> kravspecifi kation angivits<br />
ett maximalt tolerabelt sättningsbelopp på<br />
0,1 mm för vitala delar av anläggningen. Vidare<br />
ställs stora krav på stabilitet vad gäller markens<br />
rörelser <strong>och</strong> vibrationer. De ställda kraven på<br />
markförhållandena inom anläggningsområdet<br />
blir extremt stora såväl vad gäller geologisk stabilitet<br />
som geotekniska förhållanden.<br />
Grundläggningsförhållanden<br />
De vitala delarna i <strong>ESS</strong>-anläggningen utgörs av<br />
jonkälla, accelerator, målstation <strong>och</strong> instrument.<br />
De skilda anläggningsdelarna inryms i olika<br />
byggnadsdelar. Med hänsyn till precisionskraven<br />
i spallationsprocessen, måste grundläggningen av<br />
22<br />
de olika byggnadsdelarna vara sådan att rörelser<br />
mellan dessa ej uppstår.<br />
Markförhållanden ur vibrationssynpunkt<br />
De höga precisionskraven vid mätningarna gör<br />
att krav fi nns på ett minimum av störning via<br />
markvibrationer. De fasta jordlagren <strong>och</strong> den stabila<br />
bergrunden i området medför dock att vibrationsstörningarna<br />
från omgivande verksamhet,<br />
som exempelvis trafi ken på motorvägen (E22),<br />
dämpas i sådan omfattning att vibrationsförhållandena<br />
kan förväntas uppfylla verksamhetens<br />
krav.<br />
Yt- <strong>och</strong> grundvattenförhållanden<br />
Beträffande yt- <strong>och</strong> grundvattenförhållanden<br />
ställs endast krav på att det tilltänkta markområdet<br />
skall vara beläget så att höga grundvattennivåer,<br />
alternativt oönskade ytvattenfl öden, inte<br />
skall förekomma i sådan omfattning att risker för<br />
<strong>anläggningens</strong> funktion uppstår. Det aktuella områdets<br />
läge, på Romeleåsens utlöpare mot norr,<br />
innebär dock att risken för denna typ av händelse<br />
måste betraktas som försumbar.
3. Genomförande<br />
3.1 Strategi för genomförande av<br />
detaljplanen<br />
De förslag på placering som redovisas i kapitel 2<br />
- Programförslag, ger delvis olika genomförandefrågor,<br />
varför detta kapitel kommer att utvecklas<br />
då placeringen av anläggningen <strong>och</strong> andra sakfrågor<br />
ytterligare klarlagts.<br />
Massbalansering - <strong>ESS</strong> ansvarar för överskottsmassor<br />
från utbyggnaden av anläggningen.<br />
Massorna ska i största möjliga mån<br />
hanteras inom fastigheten. Överskottsmassor<br />
som inte kan användas inomfastigheten får<br />
omhändertas på annat sätt.<br />
Dagvatten - <strong>ESS</strong> ansvarar för omhändertagandet<br />
av dagvatten inom fastigheten. Lokal fördröjning<br />
ska kunna ske så att dagvattenfl ödet<br />
från fastigheten blir cirka 1 l/s <strong>och</strong> ha. Detta<br />
för att motsvara ungefärligt bakgrundsvärde<br />
för jordbruksavvattning samt att undvika överbelastning<br />
av befi ntliga dikningsföretag.<br />
Kraftledningar - beroende på <strong>anläggningens</strong><br />
slutgiltiga placering kan den komma i konfl ikt<br />
med befi ntliga kraftledningar (130 kV luftledningar)<br />
som då skulle behövas kabelförläggas.<br />
(kraftledningarna kommer troligen ändå att<br />
behöva kabelförläggas i samband med utveckling/utbyggnad<br />
av ”Science City”)<br />
Gemensamhetsanläggningar - <strong>ESS</strong>-området<br />
berör för närvarande del av samfälligheterna<br />
Västra Odarslöv S:2 <strong>och</strong> del av Östra Odarslöv<br />
S:10. Utbyggnadens påverkan på dessa<br />
behöver klarläggas.<br />
Markägoförhållanden - beroende på <strong>anläggningens</strong><br />
slutgiltiga placering kan det behövas<br />
ytterligare markförvärv för att samla markägandet<br />
till en part som kan möjliggöra byggnationen<br />
av <strong>ESS</strong>-anläggningen.<br />
Ledningsrätt mm - fastigheterna inom planområdet<br />
kan beröras av nyttjanderätter (tele),<br />
kraftledningar <strong>och</strong> nätstation. Dessa rättigheter<br />
mm behöver klarläggas ytterligare.<br />
Fastighetsbildning mm - den exakta placeringen<br />
av <strong>ESS</strong>-anläggningen är för närvarande<br />
inte klarlagd, varför de av planområdet berörda<br />
fastigheter inte med säkerhet slutligen blir<br />
berörda av utbyggnaden. Det ankommer på<br />
berörda fastighetsägare att, i ett senare skede,<br />
hos Lantmäterimyndigheten i Lund ansöka<br />
om erforderlig fastighetsbildning, inrättande<br />
av gemensamhetsanläggning eller upplåtelse<br />
av ledningsrätt.<br />
3.2 Tidplan för planarbetet<br />
Planprogram (denna handling) - samråd under<br />
våren 2010<br />
Sammanställning av inkomna synpunkter <strong>och</strong><br />
upprättande av samrådshandlingar samt framtagande<br />
av förslag till miljökonsekvensbeskrivningen<br />
beräknas pågå under hösten 2010.<br />
Samråd under vintern/våren 2011.<br />
Sammanställning av inkomna synpunkter <strong>och</strong><br />
upprättande av utställningshandlingar samt vidareutvecklat<br />
förslag till miljökonsekvensbeskrivningen<br />
beräknas pågå under hösten 2011.<br />
Utställning hösten/vintern 2011.<br />
Antagande av detaljplanen för <strong>ESS</strong>-anläggningen<br />
<strong>och</strong> godkännande/antagande av miljökonsekvensbeskrivningen<br />
beräknas kunna ske<br />
under 2012. Detaljplanens antagande behandlas<br />
i <strong>kommun</strong>fullmäktige.<br />
3.3 Tidplan för <strong>ESS</strong>-projektet<br />
Den preliminära tidplanen för tillståndsprövning<br />
<strong>och</strong> byggnation av <strong>ESS</strong>-anläggningen redovisas<br />
nedan. Det bör noteras att arbetet med tillståndsprövningen<br />
är beroende av att information om<br />
<strong>anläggningens</strong> tekniska design <strong>och</strong> därmed beroende<br />
av det tekniska arbetet med att uppdatera<br />
<strong>och</strong> färdigställa utformningen. Detta tekniska<br />
arbete är ett europeiskt samarbete som involverar<br />
många aktörer <strong>och</strong> planerna för detta arbete<br />
kommer att fasställas under andra halvåret 2010.<br />
Därför bör mer precisa planer för tillståndsarbetet<br />
kunna presenteras i slutet av 2010.<br />
Samråd med myndigheter, enskilda berörda<br />
<strong>och</strong> allmänheten enligt miljöbalken <strong>och</strong> strålskyddslagen<br />
genomfördes under våren <strong>och</strong><br />
sommaren 2009. <strong>ESS</strong> Sekretariatets samrådsredogörelse<br />
för dessa samråd håller på att<br />
23
24<br />
sammanställas. Eventuella samråd med andra<br />
länder enligt Esbo-konventionen kan aktualiseras.<br />
Miljökonsekvensbeskrivningen för anläggningen<br />
bedöms kunna slutföras tidigast under<br />
senare delen av 2010. Tillståndsansökningarna<br />
enligt miljöbalken beräknas därefter inges<br />
till Miljödomstolen i början av 2011. En underrättelse<br />
om planerad tillståndsprövning enligt<br />
strålskyddslagen beräknas att skickas till<br />
Strålsäkerhetsmyndigheten under våren 2010.<br />
Tillståndsansökan enligt Strålskyddslagen<br />
beräknas kunna lämnas in till Strålsäkerhetsmyndigheten<br />
under våren 2011.<br />
Beredning <strong>och</strong> handläggning av målen vid<br />
miljödomstolen <strong>och</strong> vid Strålsäkerhetsmyndigheten<br />
beräknas pågå under 2010-2012.<br />
Förutsatt att regeringen förbehåller sig tilllåtlighetsprövningen<br />
av verksamheten enligt<br />
miljöbalken kommer målet att återremitteras<br />
till miljödomstolen för meddelade av tillstånd<br />
<strong>och</strong> fastställande villkor för verksamheten.<br />
Villkor kommer även att föreskrivas av Strålsäkerhetsmyndigheten.<br />
Målsättningen är att verkställbara tillstånd<br />
enligt miljöbalken <strong>och</strong> strålskyddslagen skall<br />
föreligga i slutet av 2012.<br />
Konstruktionen av <strong>ESS</strong>-anläggningen beräknas<br />
kunna påbörjas när ett verkställbart tillstånd<br />
föreligger, dvs. under slutet av 2012 - i<br />
början av 2013.<br />
Anläggningen har en byggtid på cirka 7 år varför<br />
anläggningen bedöms vara färdigställd under<br />
2019, då anläggningen successivt kommer<br />
att övergå till driftsfas.<br />
Under 2025 bedöms anläggningen kunna vara<br />
redo för full operationell drift.
4. Miljöbedömning<br />
Miljöbedömning - då genomförandet av detaljplanen<br />
för <strong>ESS</strong>-anläggningen kan förväntas<br />
anta betydande miljöpåverkan, kompletteras<br />
planprocessen med en miljöbedömningsprocess.<br />
För att läsa mer om andra konsekvenser<br />
av detaljplanens genomförande se kapitel 5<br />
Konsekvenser.<br />
4.1 Behovsbedömning<br />
Enligt 5 kap 18 § PBL ska de bestämmelser om<br />
miljöbedömningar <strong>och</strong> miljökonsekvensbeskrivningar<br />
av planer <strong>och</strong> program som fi nns i 6 kap<br />
11–18 <strong>och</strong> 22 §§ miljöbalken tillämpas, om detaljplanens<br />
genomförande kan antas medföra en<br />
betydande miljöpåverkan. En behovsbedömning<br />
ska göras enligt förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar,<br />
bilaga 4.<br />
Detaljplaner som medger att ett område tas i anspråk<br />
för vissa verksamheter (vilka räknas upp i 5<br />
kap 18 § tredje stycket PBL) omfattas av krav på<br />
MKB enligt föreskrifterna i 6 kap miljöbalken,<br />
6 § <strong>och</strong> 7 §. Enligt Boverkets vägledning ”Miljöbedömningar<br />
för planer enligt plan- <strong>och</strong> bygglagen”<br />
ska genomförande av planer för de uppräknade<br />
användningsområdena inte automatiskt<br />
antas medföra betydande miljöpåverkan, utan en<br />
behovsbedömning ska göras enligt förordningen<br />
om miljökonsekvensbeskrivningar, bilaga 2.<br />
I förstudien redogjorde <strong>kommun</strong>en, genom behovsbedömningen,<br />
sin syn på vilka frågor som<br />
vid genomförande av detaljplanen skulle kunna<br />
antas medföra betydande miljöpåverkan.<br />
De fem huvudpunkterna som kan antas medföra<br />
betydande miljöpåverkan är:<br />
Jordbruksmarken - ianspråktagande av ca<br />
100 ha åkermark av klass 10 för <strong>ESS</strong>-anläggningen<br />
Landskapsbilden - <strong>anläggningens</strong> storlek<br />
innebär påtaglig förändring av landskapsbilden.<br />
Närmiljö för de boende - närmiljön för boende<br />
intill Odarslövsvägen förändras, bland<br />
annat kommer biltrafi ken att öka <strong>och</strong> ny kollektivtrafi<br />
k skapas.<br />
Vattenfrågor - förändrade dagvattenförhållanden<br />
inom området kan påverka åkermarken<br />
nedströms <strong>och</strong> recipienten Sularpsbäcken.<br />
Säkerhets- <strong>och</strong> riskfrågor - hantering av säkerhet<br />
<strong>och</strong> riskreducerande åtgärder i anläggningen<br />
avseende brand- <strong>och</strong> explosionsrisker<br />
samt de tungmetaller som ska utnyttjas i spallationsprocessen<br />
Samrådet av förstudien har tydligt bekräftat att<br />
dessa ämnesområden är riktigt valda. Frågan om<br />
vattenpåverkan har genom samrådet utökats till<br />
att inte enbart gälla dagvatten utan även grundvatten.<br />
Samrådet har med tyngd visat att risk- <strong>och</strong><br />
säkerhetsfrågorna måste hanteras i den kommande<br />
miljökonsekvensbeskrivningen.<br />
4.2 Miljöbedömningens avgränsning<br />
I en miljöbedömning är avgränsningen ”levande”<br />
under hela processens gång. Bedömningen av<br />
betydande miljöpåverkan kan förändras under<br />
planprocessen, beroende på utvecklingen av kunskap<br />
<strong>och</strong> i takt med att planförslaget ändras eller<br />
preciseras.<br />
När det gäller detaljplanen för <strong>ESS</strong> har ett omfattande<br />
arbete gjorts genom förstudien <strong>och</strong> samråden<br />
med myndigheter <strong>och</strong> allmänheten.<br />
Frågan om geografi sk avgränsning <strong>och</strong> avgränsning<br />
av sakfrågorna påverkas också av de alternativ<br />
som ska belysas <strong>och</strong> av vilka följder som<br />
nollalternativet kan få.<br />
Geografi sk avgränsning. Hur långt utanför<br />
planområdet kan man se en påverkan – fi nns<br />
även regionala, storskaliga, konsekvenser?<br />
Det är viktigt att eventuellt även beakta kumulativa<br />
<strong>och</strong> sekundära effekter.<br />
Avgränsning i sak innebär att miljöbedömningen<br />
ska fokusera på den betydande miljöpåverkan<br />
(BMP) som <strong>ESS</strong> kan medföra. I<br />
denna del av avgränsningen är det viktigt att<br />
komma ihåg att reglerna innebär en bred defi -<br />
nition av begreppet ”miljö”.<br />
Geografi sk avgränsning<br />
Den geografi ska avgränsningen av utredningsområdet<br />
inskränker sig inte enbart till planom-<br />
25
ådets geografi ska gränser utan innefattar även<br />
olika infl uensområden bl.a. avrinningsområden.<br />
Ett annat infl uensområde är Odarslövsvägen <strong>och</strong><br />
trafi kalstringen utmed denna. Planens påverkan<br />
på angränsande områden är även en faktor att ha<br />
i beräkning, speciellt med avseende på säkerhets-<br />
<strong>och</strong> riskfrågor.<br />
Avgränsning i sak - miljöaspekter<br />
Det är den betydande miljöpåverkan som planen<br />
antas medföra som ska identifi eras, beskrivas <strong>och</strong><br />
bedömas. Miljökonsekvensbeskrivningen ska redovisa<br />
både positiv <strong>och</strong> negativ betydande miljöpåverkan.<br />
Avgränsningen av de miljöaspekter<br />
som antas kunna påverkas betydligt har i samråd<br />
identifi erats som de fem punkter som kort<br />
beskrivs nedan. Miljöaspekterna ska beskrivas<br />
<strong>och</strong> bedömas inom ramen för det fortsatta miljöbedömningsarbetet<br />
<strong>och</strong> i möjligaste mån avhjälpas<br />
med restrektioner i planbestämmelserna<br />
eller på annat sätt genom förebyggande åtgärder.<br />
De aspekter som antas kunna medföra betydande<br />
miljöpåverkan i detta skede, kan även efter utredning<br />
visa sig ha en mindre betydelse än befarat.<br />
Anläggningens storlek innebär påtaglig<br />
förändring av landskapsbild<br />
Byggnader <strong>och</strong> verksamhetsfunktioner inom planområdet<br />
kommer troligtvis inte att bli så höga<br />
men de kommer att ta stora delar av det öppna<br />
landskapet vid E22:an i anspråk. Stora mängder<br />
jordmassor kommer att förfl yttas inom planområdet<br />
<strong>och</strong> ut ur planområdet. Det får stor betydelse<br />
hur dessa massor kan anpassas till omgivningarna.<br />
Det eventuellt framtida parkområdet eller planerade<br />
jordupplaget som ansluter till Klosterängshöjden<br />
samt Puggängarna vars höjder kan komma<br />
att byggas på med jordmassor (enligt utställningsförslag<br />
till ÖP 2010) för att skapa ett mer tåligt<br />
rekreationsområde som kan avlasta Kungsmarken,<br />
kommer att innebära att slätten vid E22:an<br />
skärmas av från fl era håll. Kontentan av dessa<br />
markanspråk innebär en stor förändring av slättlandskapet<br />
i nordost <strong>och</strong> öster om planområdet.<br />
Ianspråktagande av högklassig åkermark<br />
Planområdet är beläget på högklassig åkermark<br />
(klass 10) <strong>och</strong> att bebygga åkerjord innebär inte<br />
26<br />
bara att marken under verksamhetens livslängd<br />
bli obrukbar för odling utan även att bland annat<br />
matjorden transporteras bort för att det ska bli<br />
möjligt att bygga på ett mer stabilt underlag.<br />
Förändrade dagvattenförhållanden samt<br />
grundvatten inom området kan påverka<br />
åkermarken nedströms <strong>och</strong> recipienten<br />
Sularpsbäcken<br />
Ändrade markförhållanden inom planområdet<br />
kan påverka dag- <strong>och</strong> grundvattennivåer <strong>och</strong> näringsnivåer<br />
i infl uensområdet. Detta kan dels påverka<br />
de natur- <strong>och</strong> kulturmiljövärden som fi nns<br />
i omgivningarna men även odlingsförhållanden<br />
<strong>och</strong> verksamhet som bedrivs av bland annat dikningsföretag,<br />
väghållare <strong>och</strong> ägare till brunnar.<br />
Puggängarna som är belägna öster om planområdet<br />
kan i framtiden bli aktuella att användas för<br />
att fördröja dagvatten vid tidpunkter då fl ödena är<br />
mycket höga. Även säkerhetsåtgärder för sänkta<br />
dagvattenförhållanden bör identifi eras.<br />
Närmiljön för boende intill Odarslövsvägen<br />
förändras, bland annat kommer<br />
biltrafi ken att öka <strong>och</strong> ny kollektivtrafi k<br />
skapas.<br />
Den verksamhet som planområdet medger påverkar<br />
närmiljön för boende utmed Odarslövsvägen.<br />
Det kan dock vara problematiskt att avgränsa<br />
planens påverkan från angränsande planers påverkan,<br />
så som utbyggnaden av Brunnshög.<br />
Planprogrammet kan komma att påverka möjligheten<br />
för eventuell framtida expandering av de<br />
två transportlederna E22:an <strong>och</strong> Odarslövsvägen.<br />
(Här behöver en precisering göras om den BMP<br />
avser indirekta effekter så som säkerhet <strong>och</strong> buller/vibrationer<br />
utmed vägen med anledning av<br />
ökat trafi ktryck, eller om det även fi nns annan<br />
påverkan som kan härledas till planområdet <strong>och</strong><br />
som inte faller under nästa punkt om säkerhet <strong>och</strong><br />
riskreducerande åtgärder.)<br />
Hantering av säkerhet <strong>och</strong> riskreducerande<br />
åtgärder i anläggningen avseende brand<br />
<strong>och</strong> explosionsrisker samt de tungmetaller<br />
som ska utnyttjas i spallationsprocessen
Planområdet medger en verksamhet som kan<br />
komma att innebära vissa risker för omgivningen.<br />
Genom att utvärdera de risker <strong>och</strong> säkerhetsåtgärder<br />
som kan bli aktuella kan planen ange<br />
restriktioner för markanvändning av angränsande<br />
områden de kommande 50 åren. (se även 5.1<br />
Riskfrågor)<br />
Avgränsning av rimliga alternativ<br />
Nollalternativ - Nollalternativet ska beskriva det<br />
aktuella områdets troliga utveckling om planerad<br />
verksamhet inte kommer till stånd.<br />
Nollalternativet består i princip av den nu gällande<br />
översiktsplan (Öpl 98), med antagna fördjupningar<br />
<strong>och</strong> redan påbörjad planering. Kommunen<br />
antar dock att även i nollalternativet, en<br />
del av jordbruksmarken norr om MAX IV, även<br />
utan <strong>ESS</strong>, kommer att tas i anspråk för kunskapsrelaterade<br />
verksamheter. Detaljplanen för <strong>ESS</strong>anläggningen<br />
kommer på så sätt att nyttja samma<br />
nollalternativ som utställningsförslaget till ny<br />
översiktsplan (ÖP2010).<br />
Nollalternativet innebär i princip att åkerbruk<br />
fortsätter att bedrivas på de aktuella fastigheterna.<br />
Miljöpåverkan kommer därmed att vara i stort sett<br />
oförändrad i jämförelse med den miljöpåverkan<br />
som uppstår i samband med dagens markanvändning.<br />
Nollalternativets markanvändning bedöms<br />
ge upphov till en liten negativ miljöpåverkan bestående<br />
främst av luftutsläpp, näringsläckage till<br />
mark <strong>och</strong> vatten, buller <strong>och</strong> resursförbrukning i<br />
form av drivmedel, gödningsmedel <strong>och</strong> bekämpningsmedel.<br />
Alternativ lokalisering - Den verksamhet som<br />
ämnas förläggas inom planområdet är i dagsläget<br />
en specifi k forskningsanläggning, <strong>ESS</strong>. Lokaliseringen<br />
av <strong>ESS</strong> har föregåtts av förhandlingar<br />
på europeisk nivå. Placeringen av anläggningen<br />
i Lund är ett alternativ som stöds av både europeiska<br />
regeringschefer <strong>och</strong> den svenska regeringen.<br />
Olika alternativ på en internationell nivå,<br />
nationell nivå, regional nivå samt lokal nivå har<br />
diskuterats <strong>och</strong> successivt förkastats. Miljö- <strong>och</strong><br />
säkerhetsaspekter har inte bedömts utgöra en avgörande<br />
betydelse för var verksamheten kan lokaliseras.<br />
Istället är det troligtvis faktorer, relaterade<br />
till uppfyllelsen av verksamhetens ändamål, som<br />
är avgörande för val av lokalisering. Förkastade<br />
alternativa lokaliseringar bedöms inte medföra<br />
några betydande fördelar ur miljösynpunkt, som<br />
skulle motivera en annan lokalisering än planförslaget.<br />
Alternativa lokaliseringar beskrivs därför<br />
inte ytterligare i planprogrammets miljöbedömning/konsekvensbeskrivning.<br />
Inom ramen för<br />
<strong>ESS</strong>:s tillståndsprocesser enligt miljöbalken <strong>och</strong><br />
strålskyddslagen kommer <strong>ESS</strong> att beskriva alternativa<br />
lokaliseringar. Detaljplaneprövningens<br />
syfte är att pröva om föreslagen markanvändning<br />
är lämplig på den aktuella platsen.<br />
Gestaltningsalternativ - Planprogrammet medger<br />
att anläggningen kan ges olika placering <strong>och</strong><br />
utformning inom planområdet (se fi gur 14 <strong>och</strong><br />
15). Dessa placeringsalternativ kan ha olika konsekvenser<br />
med tanke på landskapsbilden <strong>och</strong> ska<br />
studeras vidare i plan- <strong>och</strong> miljöbedömningsarbetet.<br />
(se kapitel 2 Programförslag)<br />
4.3 Nivå- <strong>och</strong> relevansavgränsning<br />
Vid avgränsningen av miljökonsekvensbeskrivningens<br />
innehåll, omfattning <strong>och</strong> detaljeringsgrad<br />
ska även hänsyn tas till att vissa frågor kan<br />
bedömas bättre i samband med prövningen av<br />
andra planer <strong>och</strong> program eller i tillståndsprövningen<br />
av verksamheter eller åtgärder (6 kap. 13<br />
§ 4 MB). I så fall behöver behandlingen av dem<br />
inte vara så djuplodande i miljökonsekvensbeskrivningen.<br />
I <strong>ESS</strong>-projektet i stort kommer två miljökonsekvensbesrivningar<br />
att göras - en för tillståndsprövningen<br />
enligt miljöbalken <strong>och</strong> en för detaljplanen<br />
enligt plan- <strong>och</strong> bygglagen. Vissa sakfrågor<br />
kommer då att behandlas i fl era processer <strong>och</strong> kan<br />
därför skilja sig åt beträffande detaljeringsgrad,<br />
inriktning <strong>och</strong> geografi sk avgränsning. Där det<br />
är möjligt kommer <strong>kommun</strong>en <strong>och</strong> <strong>ESS</strong> att samordna<br />
bedömningsarbetet samt utnyttja resultat<br />
från arbetet med miljöbedömning <strong>och</strong> miljökonsekvensbeskrivning<br />
från varandras processer. För<br />
att kunna använda uppgifter <strong>och</strong> resultat från de<br />
olika miljöbedömningarna <strong>och</strong> miljökonsekvensbeskrivningar<br />
måste uppgifterna givetvis vara<br />
aktuella, riktiga <strong>och</strong> relevanta.<br />
27
4.4 Mer information <strong>och</strong> kunskap inför<br />
kommande planeringskeden<br />
Kunskapstillströmmningen till planprocessen<br />
<strong>och</strong> dess miljöbedömningsprocess kommer att<br />
öka väsentligt allt eftersom <strong>ESS</strong>-projektet i stort<br />
fortskrider. Anläggningens tekniska design håller<br />
på att utarbetas <strong>och</strong> preciseras, ansökningar<br />
i de olika tillståndsprocesserna (enligt miljöbalken<br />
<strong>och</strong> strålskyddslagen) <strong>och</strong> deras miljökonsekvensbeskrivningar<br />
samt underlagsutredningar<br />
till dessa - alla kommer att generera stora mängder<br />
information <strong>och</strong> kunskap.<br />
Följande material kan förväntas tas fram i tillståndsansökningarna<br />
eller i planprocessen:<br />
Risk- <strong>och</strong> säkerhetsanalyser<br />
Bullerutredning<br />
Vibrationsutredning<br />
Trafi kutredning<br />
Anläggningens byggnader dess funktioner<br />
<strong>och</strong> placering.<br />
Vattenutredning (yt-, grund-, <strong>och</strong> dagvatten)<br />
Utredning om <strong>anläggningens</strong> el-försörjning<br />
Utredning om <strong>anläggningens</strong> störningar på<br />
omgivningen<br />
4.5 Den kommande miljökonsekvens<br />
beskrivningen<br />
Miljökonsekvensbeskrivningen skall innehålla<br />
1. en sammanfattning av planens innehåll, dess<br />
huvudsakliga syfte <strong>och</strong> förhållande till andra relevanta<br />
planer <strong>och</strong> program,<br />
2. en beskrivning av miljöförhållandena <strong>och</strong> miljöns<br />
sannolika utveckling om planen inte genomförs,<br />
3. en beskrivning av miljöförhållandena i de områden<br />
som kan antas komma att påverkas betydligt,<br />
4. en beskrivning av relevanta befi ntliga miljöproblem<br />
som har samband med ett sådant naturområde<br />
som avses i 7 kap. eller ett annat område<br />
av särskild betydelse för miljön,<br />
28<br />
5. en beskrivning av hur relevanta miljökvalitetsmål<br />
<strong>och</strong> andra miljöhänsyn beaktas i planen,<br />
6. en beskrivning av den betydande miljöpåverkan<br />
som kan antas uppkomma med avseende på<br />
biologisk mångfald, befolkning, människors hälsa,<br />
djurliv, växtliv, mark, vatten, luft, klimatfaktorer,<br />
materiella tillgångar, landskap, <strong>bebyggelse</strong>,<br />
forn- <strong>och</strong> kulturlämningar <strong>och</strong> annat kulturarv<br />
samt det inbördes förhållandet mellan dessa miljöaspekter,<br />
7. en beskrivning av de åtgärder som planeras för<br />
att förebygga, hindra eller motverka betydande<br />
negativ miljöpåverkan,<br />
8. en sammanfattande redogörelse för hur bedömningen<br />
gjorts, vilka skäl som ligger bakom gjorda<br />
val av olika alternativ <strong>och</strong> eventuella problem i<br />
samband med att uppgifterna sammanställdes,<br />
9. en redogörelse för de åtgärder som planeras för<br />
uppföljning <strong>och</strong> övervakning av den betydande<br />
miljöpåverkan som genomförandet av planen eller<br />
programmet medför, <strong>och</strong><br />
10. en icke-teknisk sammanfattning av de uppgifter<br />
som anges i 1–9.”
5. Konsekvenser<br />
Nästan alla förändringar medför konsekvenser i<br />
någon form, några goda <strong>och</strong> eftersträvansvärda<br />
<strong>och</strong> några som är mer negativa <strong>och</strong> bör minimeras,<br />
föregripas eller elimineras. Det är därför<br />
viktigt i all samhällsplanering att försöka förutse<br />
vilka konsekvenser en plan kan medföra <strong>och</strong><br />
skapa en handlingsberedskap för dessa. Några<br />
konsekvenser ska man enligt lagar <strong>och</strong> förordningar<br />
analysera <strong>och</strong> beskriva på ett särskilt sätt,<br />
det gäller bl.a. miljökonsekvenser för planer <strong>och</strong><br />
program, medan andra inte har någon reglerad<br />
formell form för hur de ska hanteras.<br />
Miljökonsekvenser - då genomförandet av detaljplanen<br />
för <strong>ESS</strong>-anläggningen kan förväntas<br />
anta betydande miljöpåverkan, kompletteras<br />
planprocessen med en miljöbedömningsprocess.<br />
En process med eget förfarande som<br />
dock kan integresas <strong>och</strong> samordnas med planprocessen.<br />
Miljöbedömningsprocessen kommer<br />
slutligen att dokumenteras i en miljökonsekvensbeskrivning<br />
(MKB). För att läsa mer<br />
om miljökonsekvenser <strong>och</strong> miljöbedömningen<br />
av detaljplanens genomförande se kapitel 4<br />
Miljöbedömning.<br />
5.1 Riskfrågor<br />
Preliminära säkerhetredovisning - PSAR<br />
Studsvik Nuclear AB har på uppdrag av <strong>ESS</strong> gjort<br />
en preliminär studie av <strong>anläggningens</strong> innehåll<br />
<strong>och</strong> dess förutsättningar för att uppfylla kraven<br />
på miljöpåverkan <strong>och</strong> säkerhet. Studsvik Nuclear<br />
AB drar slutsatsen ”Den primära bedömningen<br />
är att, <strong>ESS</strong> ur säkerhetssynpunkt, kan konstrueras<br />
med en hög säkerhetsstandard <strong>och</strong> att den<br />
kan byggas <strong>och</strong> drivas var som helst i landet med<br />
ett minimum av miljöpåverkan.”<br />
En betydligt djupare analys av <strong>anläggningens</strong> säkerhet<br />
<strong>och</strong> miljöpåverkan, både vad gäller drift<br />
<strong>och</strong> exceptionella händelser, kommer att göras i<br />
MKB:n (till tillståndsprocessen enl. miljöbalken)<br />
<strong>och</strong> dess bilagor, speciellt den preliminära säkerhetredovisningen<br />
(PSAR). I den kommer man<br />
att studera rimliga värsta scenarion, även de med<br />
mycket låg sannolikhet. Detta gäller också de aspekterna<br />
som rör målmaterial, vätgas <strong>och</strong> olika<br />
typer av strålning.<br />
Översiktlig riskbedömning ut ett<br />
planeringsperspektiv (PBL-perspektiv)<br />
Det handlar då bl.a. om att defi niera vilka riskfrågor<br />
som fi nns <strong>och</strong> vilka som har bäring på detaljplanen.<br />
Vilka frågor kommer att generera vilka<br />
skyddsavstånd? Vilka frågor har betydelse för<br />
hur designen förändras? Probleminventering av<br />
olika risker. Vidare att tydliggöra framtida utredningsbehov<br />
– inför kommande planering.<br />
Följande huvudsakliga risker har identifi erats såsom<br />
i dagsläget relevanta ur ett PBL-perspektiv.<br />
Brand<br />
Explosion<br />
Utsläpp av toxiska ämnen<br />
Transporter av farligt gods<br />
Hantering av brandfarlig vara<br />
Strålningsrisker<br />
Naturhändelser (ex. blixtnedslag, kraftiga vind<br />
<strong>och</strong>/eller nederbörd mm)<br />
Extremhändelser (ex. fl ygolyckor, terrorattacker,<br />
sabotage)<br />
Analys/slutsats - Riskerna relaterade till brand,<br />
explosion, utsläpp av toxiska ämnen, transporter<br />
av farligt gods, hantering av brandfarlig vara,<br />
strålning, naturhändelser <strong>och</strong> extremhändelser<br />
bedöms inte vara av avgörande betydelse vid<br />
lokaliseringen av <strong>ESS</strong>-anläggningen, men måste<br />
studeras mer i detalj för att slutligt kunna verifi eras.<br />
5.2 Kulturmiljö <strong>och</strong> landskapsbild<br />
<strong>ESS</strong>-anläggningen kommer att vara ett stort nytt<br />
element i landskapet, vilket kommer att påverka<br />
både landskapsbild <strong>och</strong> kulturmiljön. Kommunen<br />
har bedömt att planens genomförande kan antas<br />
medföra betydande påverkan (miljöpåverkan) på<br />
landskapet <strong>och</strong> därför kommer påverkan på landskapet<br />
framöver att hanteras i arbetet med miljöbedömning<br />
av detaljplanen (se vidare kapitel 5).<br />
5.3 Trafi k<br />
Enligt <strong>ESS</strong> bedömningar kommer antalet verksamma<br />
inom <strong>ESS</strong> att bestå av cirka 500 fast anställda,<br />
cirka 100 gästforskare (långtid), cirka<br />
29
167 gästforskare (korttid, ca 2000 per år fördelat<br />
per månad) samt andra besökande på cirka 1000<br />
per år. Denna grupp anställda <strong>och</strong> besökande till<br />
anläggningen beräknas generera trafi k (personbil<br />
<strong>och</strong> lastbil) i storleksordningen 1120 fordon per<br />
dygn. Ökningen motsvarar drygt en fördubbling<br />
av trafi ken på Odarslövsvägen idag (940 fordon/<br />
dygn) <strong>och</strong> ger en total trafi kmängd på drygt 2000<br />
fordon per dygn. Denna nivå är dock att anse som<br />
mycket låg.<br />
5.4 Buller<br />
Översiktlig trafi kbullerutredning<br />
Följande riktvärden för trafi kbuller, enligt regeringens<br />
proposition 1996/97:53, ligger till grund<br />
för planeringen.<br />
Riktvärden för trafi kbuller som normalt inte<br />
bör överskridas vid nybyggnation av bostads<strong>bebyggelse</strong>,<br />
vård- eller undervisningslokaler:<br />
30 dBA ekvivalentnivå inomhus<br />
55 dBA ekvivalentnivå utomhus -<br />
frifältsvärde(vid fasad)<br />
45 dBA maximalnivå inomhus nattetid<br />
70 dBA maximalnivå vid uteplats i anslutning<br />
till bostad - frifältsvärde<br />
Beräkningar är generella <strong>och</strong> gjorda med följande<br />
förenklingar/förutsättningar:<br />
trafi kprognos 2240 fordon per dygn (där 10%<br />
bedöms vara tungtrafi k) prognosår 2020<br />
hård samt mjuk mark<br />
50km/h samt 70km/h<br />
vägen ligger i samma nivå som omgivande<br />
mark<br />
Slutsats trafi kbuller - De befi ntliga bostäderna<br />
är beroende på avstånd från vägen samt valet<br />
av hastighet <strong>och</strong> typ av mark påverkade av oli-<br />
Hastighet<br />
(km/h) Avstånd<br />
(m)<br />
30<br />
Leq dBA<br />
(hård)<br />
Lmax dBA<br />
(hård)<br />
Leq dBA<br />
(mjuk)<br />
ka bullernivåer. Resultatet visar att de olika valen<br />
påverkar om riktvärdena överskrids eller ej.<br />
Det kan dessutom bli skillnad på resultatet om<br />
t.ex. vägen ligger högre än omgivningen eller<br />
om terrängen är mycket kuperad. I det fortsatta<br />
planeringsarbetet kommer det göras noggrannare<br />
bullerberäkningar, bl.a. med avseende på de befi<br />
ntliga bostäderna i området.<br />
Buller från <strong>ESS</strong><br />
Buller från anläggningen under drifttiden kan<br />
uppstå från t.ex.. ventilationssystem <strong>och</strong> transporter<br />
till, från <strong>och</strong> inom planområdet. Transporter<br />
i driftskedet kommer framför allt att utgöras<br />
av persontransporter <strong>och</strong> lättare godstransporter.<br />
Anläggningen kommer att utformas så att den ger<br />
upphov till så lite buller som möjligt. Nuvarande<br />
bedömning är att det fi nns goda möjligheter att<br />
anpassa utformningen så att bulleremissionerna<br />
från planområdet blir låga. I nuläget kan ingen<br />
exakt redovisning av bullerkällor, deras placering<br />
<strong>och</strong> eventuella skyddsåtgärder lämnas, eftersom<br />
dessa uppgifter är beroende av att byggnadernas<br />
slutliga funktioner <strong>och</strong> lägen är kända.<br />
5.5 Luft<br />
Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft enligt 5<br />
kap miljöbalken gäller för svaveldioxid, bly, kvävedioxid,<br />
kolmonoxid <strong>och</strong> partiklar (PM 10).<br />
Enligt miljöförvaltningens uppgifter överskrids<br />
inte miljökvalitetsnormerna inom <strong>Lunds</strong> <strong>kommun</strong>.<br />
Luftföroreningarna ligger inom godtagbara<br />
nivåer inom planområdet. Trafi ktillskottet från<br />
den förändring som planförslaget innebär bedöms<br />
inte förändra nivåerna för befi ntlig <strong>bebyggelse</strong>.<br />
5.6 Markföroreningar<br />
När drifttiden för <strong>ESS</strong> är över kommer anläggningen<br />
avvecklas. Vad marken ska användas till<br />
Lmax dBA<br />
(mjuk)<br />
50 10 59 82 59 82<br />
50 20 56 76 54 76<br />
50 30 54 72 51 70<br />
70 10 63 84 63 84<br />
70 20 60 78 58 78<br />
70 30 58 74 54 72<br />
Tabell 2. Beräkningar med olika avstånd<br />
<strong>och</strong> hastighet samt hård eller mjuk mark.
efter <strong>ESS</strong> är i dagsläget mycket svårt att kommentera,<br />
men med tanke på områdets närhet till universitet<br />
<strong>och</strong> forskningsparker <strong>och</strong> den utbyggnad<br />
som troligen sker under <strong>ESS</strong>:s driftstid så är det<br />
inte osannolikt att området kommer att användas<br />
för annan typ av forskningsverksamhet/affärsverksamhet.<br />
<strong>ESS</strong> målsättning är att området inte<br />
skall vara så kontaminerat att det inte kan användas<br />
för normal verksamhet, men man kommer säkerligen<br />
att kunna mäta något förhöjda värden av<br />
vissa isotoper. Frågan kommer att vara föremål<br />
för vidare behandling i miljökonsekvensbeskrivningen<br />
för tillståndsprövningen enligt miljöbalken.<br />
5.7 Vatten<br />
Vattenmyndigheten för Södra Östersjöns vattendistrikt<br />
(Länsstyrelsen Kalmar län) har den<br />
15 december 2009 beslutat om föreskrifter om<br />
kvalitetskrav för vattenförekomster inom vattendistriktet.<br />
I bilagor till författningen anges vilka<br />
miljökvalitetsnormer som vattenmyndigheten<br />
fastställt för varje yt- respektive grundvattenförekomst<br />
<strong>och</strong> när dessa ska uppnås.<br />
<strong>ESS</strong>-anläggningen ligger helt inom avrinningsområdet<br />
för Kävlingeån, men inom tre olika delavrinningsområden<br />
som mynnar i ån vid olika<br />
punkter. Två av avrinningsområdena mynnar i<br />
ån på sträckan ”Bråån-Ålabäcken” <strong>och</strong> ett avrinningsområde<br />
på sträckan ”Havet-Bråån”.<br />
Miljökvalitetsnormen (MKN) <strong>och</strong> fastställd som:<br />
Kvalitetskravet för kemisk ytvattenstatus avseende<br />
kvicksilver <strong>och</strong> kvicksilverföreningar är<br />
”Uppnår ej god kemisk ytvattenstatus”. Halterna<br />
av kvicksilver <strong>och</strong> kvicksilverföreningar i vattenförekomsten<br />
bör inte öka till den 22 december<br />
2015, i förhållande till de halter som har legat till<br />
grund för vattenmyndighetens statusklassifi cering<br />
av kemisk ytvattenstatus inklusive kvicksilver<br />
<strong>och</strong> kvicksilverföreningar 2009.<br />
Status för Kävlingeån – sträckan ”Bråån-Ålabäcken”<br />
samt ”Havet-Bråån”<br />
Nuvarande ekologisk status: Otillfredsställande<br />
Kvalitetskrav 2027: God ekologisk status<br />
Vattenmyndigheten har bedömt att det fi nns skäl<br />
att fastställa miljökvalitetsnormen till god ekolo-<br />
gisk status med tidsfrist till 2027. Det är ekonomiskt<br />
orimligt <strong>och</strong>/eller tekniskt omöjligt att vidta<br />
de åtgärder som skulle behövas för att uppnå<br />
god ekologisk status 2015. Om alla möjliga <strong>och</strong><br />
rimliga åtgärder vidtas kan god ekologisk status<br />
förväntas uppnås 2027<br />
Nuvarande kemisk ytvattenstatus status<br />
(exklusive kvicksilver): God kemisk ytvattenstatus<br />
Kvalitetskrav 2015: God kemisk ytvattenstatus<br />
<strong>ESS</strong>-anläggningen avser att planeras för att ge<br />
minsta möjliga påverkan på vatten <strong>och</strong> vattensystem<br />
i anslutning till planområdet. Den forsatta<br />
prövningen enligt de olika prövningsprocessena<br />
(se kap 1.4-1.6) kommer att utreda, analysera <strong>och</strong><br />
eventuellt villkora hur anläggningen får planeras,<br />
byggas <strong>och</strong> drivas.<br />
5.8 Sociala konsekvenser<br />
Barnperspektiv<br />
Planområdet riktar sig främst till den arbetsföra<br />
delen av befolkningen varför inga barnspecifi ka<br />
åtgärder föreslagits i planen.<br />
<strong>ESS</strong>-anläggningen kan komma att attrahera personal<br />
<strong>och</strong> forskare från olika delar av världen,<br />
vilket kan medföra ett ökat behov avservice, bostäder<br />
<strong>och</strong> studieplatser vid internationella förskolor<br />
<strong>och</strong> skolor i närområdet.<br />
Tillgänglighet<br />
Vid utarbetande av programförslaget har kravet<br />
på god tillgänglighet <strong>och</strong> användbarhet för funktionshindrade<br />
beaktats översiktligt, med hänsyn<br />
till planarbetets nuvarande detaljeringsgrad. (De<br />
slutgiltiga lösningarna redovisas i efterkommande<br />
lovgivning där <strong>kommun</strong>ens tillgänglighetsrådgivare<br />
medverkar.)<br />
5.9 Ekonomiska konsekvenser<br />
Jordbruksmarkens värde<br />
Dagens markanvändning innebär ett nyttjande av<br />
den produktiva åkermarken (klass 10). En ekonomisk<br />
värdering av denna markanvändning <strong>och</strong><br />
dess bevarande är inte framtagen.<br />
31
Samhällsekonomiska tillväxteffekter<br />
”<strong>ESS</strong> i Lund – effekter på regional utveckling”<br />
- är en utredning som tagits fram för att studera<br />
vilka effekter en eventuell etablering av <strong>ESS</strong> i<br />
Lund skulle ge i regionen. Projektet genomfördes<br />
1 oktober 2007 till <strong>och</strong> med 30 juni 2009 som ett<br />
samverkans projekt mellan <strong>Lunds</strong> <strong>kommun</strong>, Malmö<br />
stad, Helsingborg stad, Länsstyrelsen i Skåne,<br />
<strong>Lunds</strong> Universitet (<strong>ESS</strong>) samt Region Skåne med<br />
medfi nansiering från EU:s Regionalfond.<br />
”Tillväxteffekterna från en etablering av <strong>ESS</strong><br />
är huvudsakligen av två slag. Dels direkta som<br />
grundar sig på att en viss summa pengar investeras<br />
<strong>och</strong> skapar ökad sysselsättning <strong>och</strong> efterfrågan<br />
på varor <strong>och</strong> tjänster, dels mer svårmätbara<br />
effekter som utgår från <strong>anläggningens</strong> betydelse<br />
för den teknologiska utvecklingen, innovationsklimatet<br />
<strong>och</strong> möjliga spin-off-effekter. I de skattningar<br />
som görs är den långsiktiga effekten den<br />
avgörande <strong>och</strong> den största. Om <strong>ESS</strong> leder till<br />
32<br />
Science for Society<br />
<strong>ESS</strong> & MAX IV i samverkan<br />
Bidraget från <strong>ESS</strong> <strong>och</strong> MAX IV till samhället:<br />
Ett internationellt världsledande forskningscenter<br />
i Öresundsregionen inom framtidens materialforskning<br />
med fokus på framtidsbranscher som<br />
Space, Telecom, Nano Tech, Bio Tech, Clean Tech<br />
<strong>och</strong> Medicin.<br />
<br />
<br />
Nya förutsättningar för tvärvetenskaplig forskningsansats<br />
i samhällets <strong>och</strong> människans tjänst.<br />
Unik forskningsmiljö som lockar världsledande<br />
forskare till regionen, vilket i sin tur drar till sig<br />
kapital, företag <strong>och</strong> entreprenörer.<br />
<strong>ESS</strong> i Lund<br />
– effekter på regional utveckling<br />
långsiktiga positiva effekter på innovationssystemet,<br />
skapandet av teknologiska lösningar som<br />
kan omsättas i konkurrenskraftiga företag <strong>och</strong><br />
produkter, kan effekterna bli förhållandevis stora.<br />
Om inte detta händer är effekten på regionens<br />
tillväxt marginell. Det spelar med andra ord stor<br />
roll hur en anläggning som <strong>ESS</strong> tas emot av det<br />
omkringliggande samhället. Förutsatt att kunskaps-<br />
<strong>och</strong> teknologiöverföringen mellan forskning<br />
<strong>och</strong> näringsliv fungerar så att ny kunskap<br />
<strong>och</strong> teknik omsätts i nya produkter <strong>och</strong> produktionsprocesser,<br />
kan <strong>ESS</strong> leda till:<br />
0,08 procent högre BRP/år<br />
En ökning av antalet sysselsatta med 700 personer/år<br />
23 000 fl er sysselsatta fram till 2040<br />
En ackumulerat högre BRP på 214 miljarder<br />
2040”<br />
Tillväxt<br />
Society for Science<br />
Samhällets insatser i samverkan<br />
Bidraget från samhället till <strong>ESS</strong> <strong>och</strong> MAX IV:<br />
Ett vidareutvecklat innovationssystem.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
En väl utbyggd infrastruktur <strong>och</strong> goda <strong>kommun</strong>ikationer<br />
som gör regionen tidseffektiv <strong>och</strong> miljöanpassad.<br />
Attraktiva <strong>och</strong> spännande mötesplatser <strong>och</strong> utmanande<br />
arkitektur som ger regionen identitet<br />
<strong>och</strong> attraktionskraft.<br />
En offentlig service inom barn- <strong>och</strong> skolområdet<br />
som har rätt innehåll <strong>och</strong> ligger på rätt plats.<br />
Internationella skolor med hög kvalitet.<br />
Utbildningskapacitet i regionen med spets inom<br />
naturvetenskapliga <strong>och</strong> tekniska fakulteter som<br />
i nära samarbete med anläggningarna förser dem<br />
(<strong>och</strong> samhället i övrigt) med relevant kompetens<br />
i tillräcklig volym.<br />
En spännande internationell World Citizen Village,<br />
där densiteten är hög gällande nätverk/relationer,<br />
kultur/upplevelser, talanger/kompetens, uppfinningar/tillämpningar<br />
inom områden som akademi,<br />
affärs- <strong>och</strong> föreningsliv med mera, kort <strong>och</strong> gott:<br />
A World Leading Knowledge Hub.<br />
Figur 22. Tillväxteffekterna från en etablering av <strong>ESS</strong> enligt ”<strong>ESS</strong> i Lund – effekter på regional utveckling”.