Skolnedläggningar på landsbygden ... - Till hela sverige

ör ekonomin för byggnader och personalnedskärningar. Indirekta effekter är
minskad social integration vilket i sin tur kan ha negativ hälsopåverkan genom
exempelvis isolering. Det finns inget substitut för byskolans sociala
funktioner och de familjer som drabbas hårdast av skolnedläggningar är de
med låg inkomst, som avskärmas från övriga ortsbor när den sammanhållande
länken, skolan, försvinner. 141
Vid min studies start var inga skolor nedlagda i Ydre under de senaste
åren, däremot hade nedläggningsbeslut tagits, återkallats och ärendet åter
behandlats i kommunfullmäktige. För att få inblick i effekter av en skolnedläggningsprocess
har jag intervjuat paret Gerger, kulturgeografen docent
Torvald och fil doktor i kulturgeografi Christina Gerger, som skrivit om
utbildning och samhälle 142 och däribland om skolnedläggningar. Torvald
Gerger beskriver spelet bakom många nedläggningsbeslut, där möjligheten
att behålla byskolor ökar om engagerade politiker bor i bygden. På södra
sidan länsgränsen från Ydre, i Vimmerby kommun, ligger socknen Locknevi
där skolnedläggning skedde i början på 2000-talet, en fallstudie paret arbetat
med och lett en studiecirkel kring. Reaktionerna på nedläggningsbeslutet i
Locknevi blev, så som i Ydre, mycket kraftiga hos ortsbefolkningen. Beslutet
orsakade demonstrationer och stormöten. Paret Gerger kunde se en distinktion
beträffande hur pass engagerade människor var mot nedläggningen.
Det var främst familjerna med egna jord- och skogsbruk, de som var mer
bundna till platsen, som tydligt kämpade emot längst. Föräldrar som arbetade
utanför socknen, vanligast inne i Vimmerby, reagerade inte lika starkt.
Kearns' studie visar att det tar lång tid innan besvikelsen och ilskan hos byborna
lagt sig efter nedläggningsbeslutet. 143
Torvald Gerger beskriver att byborna upplevt en fysisk förändring i Locknevi,
då det blev tystare när barnen inte vistades i byn dagtid och rörelsen
kring skolan i kyrkbyn är borta efter mer än 150 år. Aktiviteter knutna till det
lokala vardagslivet uppmärksammades i byskolan exempelvis den årliga
höstmarknaden, där övriga bybor deltog och som även lockade personer från
bygden runtomkring. Generellt är byborna lojala och hjälper till på skolan,
man engagerar sig och känner delaktighet. Även Kearns et al beskriver att
man vid en nedläggning inte bara stänger en skola utan även en viktig mötesplats
för bygdens invånare. Fördelarna med en byskola är att lärarna känner
eleverna väl, vilket skapar trygghet hos såväl elever som föräldrar. 144
Aspekten trygghet berör även pedagogen Skantze, som forskat kring utformningen
av skolhus och hur elever relaterar till skolmiljöer. I äldre skolbyggnader
finns det, för eleverna, en trygghet i att känna samhörighet med vuxna
som tidigare gått där. Skolbyggnaden tillskrivs ett sammanhang, en historia.
145 Ytterligare en förändring, som Torvald Gerger lyfter fram, är att ned-
141 Witten et al. 2001
142 Gerger (1978) Utbildning och samhälle, Gerger 1972
143 Kearns et al. 2009
144 Kearns et al. 2009
145 Skantze (1999) Skolhus som talar till sinnena. Ur Locus nr 1/99 sid. 38, 44
46