Måluppfyllelseanalys - Ekonomistyrningsverket

The perfect to me is the imperfect. 2
undertiteln på denna skrift är: ”Hur måluppfyllelse,
effekter och effektivitet kan undersökas och
rapporteras”. Egentligen borde det kanske ha stått:
”En vägledning om måluppfyllelserapportering och
tänkbar effekt- och effektivitetsrapportering”. Ty
fortfarande är det i stort sett bara en vision att de
sista stegen i en utvecklad måluppfyllelseanalys blir
realiserade. Som vision betraktad kan vägledningen
därför sägas peka ut en färdriktning för redovisningen
(jmf. ESV 2005: , s. 7).
Men det finns en del saker som redan är realiserade
eller som med små medel kan realiseras. De
allra flesta myndigheter borde kunna göra framsteg
fram till och med de första stegen, dvs. att urskilja
och följa upp mål. Jämsides med det borde det 2
heller inte vara särskilt komplicerat att följa upp
kostnader för målsyftande åtgärder. En samtidig
framflyttning i dessa båda avseenden blir en beskrivande
måluppfyllelse- och kostnadsanalys. För flertalet
myndigheter borde det kunna vara en realistisk
utmaning. I och för sig vore det bra om också ytterligare
steg togs. Vi bör dock tolerera att förklarande
och pläderande måluppfyllelseanalyser knappast
kan vara ett generellt karaktärsdrag i den verkliga
2 Citerat från intervju i Sveriges television, 2006­0 ­27
Neil Young
världens årsredovisningar. Kanske blir det bara en
mindre grupp myndigheter som kommer att gå så
långt som denna vägledning föreslår.
En sådan tolerans bör också prägla angreppssätten
till respektive steg. För det första kan vaga
mål betyda oändligt mycket mer än vad som går att
mäta men det innebär inte att vaga mål är omöjliga
att mäta. För det andra kan höga bevisvärden hos
effektanalyser vara möjliga endast i enstaka fall men
det innebär inte effektanalyser måste vara tillfälliga
undantag. Det beror på vilken attityd vi har till det:
• Om vi nöjer oss med inte helt perfekta mått kan
alla mål följas upp.
• Om vi accepterar låga bevisvärden behöver effektanalyserna
inte bli endast rariteter.
Varken i sin helhet eller i detaljerna kan måluppfyllelseanalysen
förväntas bli absolut fullkomlig. Det
hindrar inte att vi har det perfekta måttet eller det
perfekta bevisvärdet eller den perfekta förståelsen
av effektiviteten som ideal (hur ouppnåeliga de än
är). Insikten om att idealen saknar realism är i sig en
anledning att ha en lagom ofullkomlighetstolerant
attityd till saken (jmf. Rescher 992, s. 92ff). l
4