Måluppfyllelseanalys - Ekonomistyrningsverket
Måluppfyllelseanalys - Ekonomistyrningsverket Måluppfyllelseanalys - Ekonomistyrningsverket
44 med varandra kan den egentligen bara göra skada. Men det finns andra sätt att argumentera för den mest passande effekten till den mest skäliga kostnaden. Den främsta kandidaten är kostnadsnyttokalkylen. Kostnadsnyttokalkyl 20 En kostnadsnyttokalkyl kan vara antingen myndighetsekonomisk eller samhällsekonomisk (beroende på om effekterna är interna eller externa). Den samhällsekonomiska versionen (som vi väljer att beskriva här) går ut på att värdera de samlade effekterna i samhället av en viss åtgärd. I kalkylen inkluderas alla positiva och negativa effekter av betydelse för människors välfärd i vid mening. Fördelen med en kostnadsnyttokalkyl är att man genom att värdera effekter i pengar kan jämföra kvalitativt olika storlekar (det blir med andra ord möjligt att jämföra äpplen och päron). Värderingen i monetära termer (monetariseringen) har givetvis inget egenvärde. Den är bara ett medel för att möjliggöra en sådan sammanvägning. Värderingen av olika effekter i en samhällsekonomisk kostnadsnyttokalkyl baseras på medborgarnas betalningsvilja. När det finns marknadspriser antas dessa normalt kunna representera vad medborgarna är villiga att betala. Problemet är att många av de effekter som ska ingå i kalkylen inte prissätts på en marknad, t.ex. minskade koldioxidutsläpp, ökad trafiksäkerhet eller ökad rättsäkerhet. Det finns emellertid några olika metoder som kan användas för att uppskatta betalningsviljan: 20 Hur man ställer upp en samhällsekonomisk kostnadsnyttokalkyl beskrivs närmare i den handledning i lönsamhetskalkyler (ESV 2004:24 & Statskontoret 2004:29) som ESV och Statskontoret gemensamt har tagit fram. Den är främst avsedd för att hjälpa myndigheterna att räkna på investeringar i samband med verksamhetsutveckling, t.ex. ITinvesteringar. Handledningen finns tillgänglig på ESV:s och Statskontorets webbplatser. Vid sidan av grundversionen av handledningen har en tryckt kortversion tagits fram, som kan beställas från myndigheterna. Hur man ställer upp en samhällsekonomisk kostnadsnyttokalkyl behandlas på sid. 3944 i grundversionen av handledningen. • Direkt metod innebär att betalningsviljan hos den grupp individer som kan tänkas ha intresse av eller påverkas av effekten uppskattas med hjälp av systematiskt sammansatta frågor som undersöker hur människor väljer när de erbjuds olika alternativ (som innefattar ett pris). Även enklare enkätundersökningar med direkta frågor om betalningsvilja kan ibland användas. • Indirekt metod innebär att betalningsviljan uppskattas genom att studera vilka val människor faktiskt gör när de erbjuds olika alternativ. Ett exempel är att studera hur priser på i övrigt likvärdiga hus varierar beroende på hur utsatt fastigheterna är för buller. • Härledd betalningsvilja innebär att betalningsviljan uppskattas med ledning av vad människor betalar för produkter med liknande egenskaper som de som ska värderas. Det krävs stor omsorg och eftertanke för att uppskatta betalningsvilja på ett rimligt sätt. Rena gissningar saknar värde. Ibland kan man använda samhällsekonomiska kalkylvärden, som tagits fram i något annat sammanhang. Exempelvis har Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) tagit fram värden för olika effekter i samband med infrastrukturinvesteringar (tidsvinster, miljöeffekter m.m.) Då är det emellertid viktigt att klara ut att värdena verkligen avser samma effekter och medborgare med samma egenskaper (inkomster, ålder, konsumtionsmönster etc. som kan ha betydelse för betalningsviljan). Vissa effekter går helt enkelt inte att värdera i pengar. Det gäller t.ex. ökad rättsäkerhet samt ökad insyn i eller ökade möjligheter att påverka ärendens handläggning. Effekter som inte kan värderas bör likafullt ingå i bedömningsunderlaget. Man får då
helt enkelt komplettera kalkylen med en diskussion i kvalitativa termer av vad de effekter som man inte på ett rimligt sätt kan värdera i pengar kan betyda för bedömningen av åtgärden. När resultatet av den samhällsekonomiska kalkylen har vägts samman med de kvalitativa bedömningarna har man gjort en samhällsekonomisk bedömning av åtgärden. Några ord ska också sägas om kostnadssidan i kalkylen. I en kostnadsnyttokalkyl ska resurserna (personal, lokaler, förbrukningsmateriel etc.) ges ett värde som motsvarar den samhällsekonomiska alternativkostnaden, dvs. värdet av resurserna i bästa alternativa användning. Normalt antar man att marknadspriset på resurserna motsvarar den samhällsekonomiska alternativkostnaden. I marknadspriset ingår moms. Myndigheterna får emellertid normalt bara göra avdrag för ingående moms. I en kostnadsnyttokalkyl måste därför myndighetskostnaderna (inkl. kostnader för arbetskraft) räknas upp med en faktor som motsvarar moms och andra varuskatter. Man kan då använda en faktor ,23. Vidare ska kalkylen ta hänsyn till att skattefinansiering är förenad med en s.k. överskottsbörda. Det är den välfärdsförlust som uppstår på grund av att skatter leder till skillnader mellan privatekonomisk och samhällsekonomisk lönsamhet. I de kalkyler som används som underlag för beslut om investeringar i vägar och järnvägar räknas alla kostnader som ska finansieras med skatt upp med en faktor ,3 för att ta hänsyn till överskottsbördan. Eftersom momsen inte ska finansieras med skatt beräknas överskottsbördan på kostnaderna exklusive moms. I fallet delad föräldrapenning kan det i och för sig vara problematiskt att värdera effekten av andelen dagar som tas ut av män i monetära termer. Dessutom måste man i en kostnadsnyttokalkyl ta hänsyn till andra effekter, t.ex. hur förändringen av andelen manliga dagar påverkar produktionen i samhället. Om kvinnorna i genomsnitt har lägre lön än män kommer en ökning av männens andel av föräldrapenningen att medföra en minskning av åtminstone den uppmätta produktionen i samhället (BNP). Men låt oss – för att illustrera hur en kostnadsnyttokalkyl kan användas – ändå anta att en värdering av effekterna av alternativ A och C har gjorts. Dessutom har kostnaderna räknats om på det sätt som beskrivits ovan. FALL 1: EFFEKTEN VÄRDERAS TILL 10 MILjONER KRONOR PER PROCENT Alternativ Effekt Monetär värdering Åtgärdskostnad Differens A 1,0 % 10 mnkr 12 mnkr -2 mnkr C 1,7 % 17 mnkr 28 mnkr -11 mnkr Resultatet är att alternativ A är bättre än alternativ C. Men båda alternativen kostade mer än de smakade. FALL 2: EFFEKTEN VÄRDERAS TILL 20 MILjONER KRONOR PER PROCENT Alternativ Effekt Monetär värdering Åtgärdskostnad Differens A 1,0 % 20 mnkr 12mnkr 8 mnkr C 1,7 % 34 mnkr 28 mnkr 6 mnkr Med den högre värderingen av effekterna blir båda alternativen samhällsekonomiskt lönsamma. Men alternativ C är bättre än alternativ A. I brist på en monetär värdering av effekterna – som i en mer realistisk beskrivning av fallet delad föräldrapenning – skulle en rent kvalitativ bedömning kunna göras. I Försäkringskassans årsredovis- 4
- Page 1 and 2: utvärdering 2006:7 Måluppfyllelse
- Page 3 and 4: Innehåll FÖRORD 5 INTRODUKTION 6
- Page 5 and 6: Förord denna skrift handlar om den
- Page 7 and 8: som alla myndigheter känner till s
- Page 9 and 10: Figur 1.1 Måluppfyllelse som tills
- Page 11 and 12: Av mänsklighetens sneda virke kan
- Page 13 and 14: En mixad måltext kan se ut enligt
- Page 15 and 16: kunde man kanske säga att kvalitet
- Page 17 and 18: att målet på ett bättre sätt sk
- Page 19 and 20: kriterier i ordningsföljd kan oper
- Page 21 and 22: Figur 2.2 Duala bedömningsskalor t
- Page 23 and 24: Tabell 2.2 Avklarningssrapportering
- Page 26 and 27: 2 Måluppfyllelse och resultat: Fö
- Page 28 and 29: 2 Figur 3.1 Åtgärder och måluppf
- Page 30 and 31: 30 Givet att urvalet är tillräckl
- Page 32 and 33: 32 föremätningens värden skulle
- Page 34 and 35: 34 Rapporteringskommentar 3: Effekt
- Page 36 and 37: 3 Figur 3. Exempel på en effektked
- Page 38 and 39: 3 Resultat och kostnad: Pläderande
- Page 40 and 41: 40 Figur 4.1 Andel åtgärdskostnad
- Page 42 and 43: 42 reducerar från fler till färre
- Page 46: 4 ning skulle en sådan bedömning
- Page 49 and 50: The perfect to me is the imperfect.
- Page 51 and 52: Bilaga ÖVERSIKTSBESKRIVNINGAR AV M
- Page 53 and 54: Bilaga 2 BEDÖMNINGSSKALA FÖR MÅL
- Page 55 and 56: Premfors, Rune ( 989): Policyanalys
44<br />
med varandra kan den egentligen bara göra skada.<br />
Men det finns andra sätt att argumentera för den mest<br />
passande effekten till den mest skäliga kostnaden. Den<br />
främsta kandidaten är kostnadsnyttokalkylen.<br />
Kostnadsnyttokalkyl 20<br />
En kostnadsnyttokalkyl kan vara antingen myndighetsekonomisk<br />
eller samhällsekonomisk (beroende<br />
på om effekterna är interna eller externa). Den samhällsekonomiska<br />
versionen (som vi väljer att beskriva<br />
här) går ut på att värdera de samlade effekterna<br />
i samhället av en viss åtgärd. I kalkylen inkluderas<br />
alla positiva och negativa effekter av betydelse för<br />
människors välfärd i vid mening.<br />
Fördelen med en kostnadsnyttokalkyl är att man<br />
genom att värdera effekter i pengar kan jämföra<br />
kvalitativt olika storlekar (det blir med andra ord<br />
möjligt att jämföra äpplen och päron). Värderingen<br />
i monetära termer (monetariseringen) har givetvis<br />
inget egenvärde. Den är bara ett medel för att möjliggöra<br />
en sådan sammanvägning.<br />
Värderingen av olika effekter i en samhällsekonomisk<br />
kostnadsnyttokalkyl baseras på medborgarnas<br />
betalningsvilja. När det finns marknadspriser<br />
antas dessa normalt kunna representera vad<br />
medborgarna är villiga att betala. Problemet är att<br />
många av de effekter som ska ingå i kalkylen inte<br />
prissätts på en marknad, t.ex. minskade koldioxidutsläpp,<br />
ökad trafiksäkerhet eller ökad rättsäkerhet.<br />
Det finns emellertid några olika metoder som kan<br />
användas för att uppskatta betalningsviljan:<br />
20 Hur man ställer upp en samhällsekonomisk kostnadsnyttokalkyl beskrivs närmare i den<br />
handledning i lönsamhetskalkyler (ESV 2004:24 & Statskontoret 2004:29) som ESV och<br />
Statskontoret gemensamt har tagit fram. Den är främst avsedd för att hjälpa<br />
myndigheterna att räkna på investeringar i samband med verksamhetsutveckling, t.ex. ITinvesteringar.<br />
Handledningen finns tillgänglig på ESV:s och Statskontorets webbplatser.<br />
Vid sidan av grundversionen av handledningen har en tryckt kortversion tagits fram, som<br />
kan beställas från myndigheterna. Hur man ställer upp en samhällsekonomisk<br />
kostnadsnyttokalkyl behandlas på sid. 3944 i grundversionen av handledningen.<br />
• Direkt metod innebär att betalningsviljan hos<br />
den grupp individer som kan tänkas ha intresse<br />
av eller påverkas av effekten uppskattas med<br />
hjälp av systematiskt sammansatta frågor som<br />
undersöker hur människor väljer när de erbjuds<br />
olika alternativ (som innefattar ett pris). Även<br />
enklare enkätundersökningar med direkta frågor<br />
om betalningsvilja kan ibland användas.<br />
• Indirekt metod innebär att betalningsviljan<br />
uppskattas genom att studera vilka val människor<br />
faktiskt gör när de erbjuds olika alternativ. Ett<br />
exempel är att studera hur priser på i övrigt<br />
likvärdiga hus varierar beroende på hur utsatt<br />
fastigheterna är för buller.<br />
• Härledd betalningsvilja innebär att<br />
betalningsviljan uppskattas med ledning av vad<br />
människor betalar för produkter med liknande<br />
egenskaper som de som ska värderas.<br />
Det krävs stor omsorg och eftertanke för att uppskatta<br />
betalningsvilja på ett rimligt sätt. Rena gissningar<br />
saknar värde.<br />
Ibland kan man använda samhällsekonomiska<br />
kalkylvärden, som tagits fram i något annat sammanhang.<br />
Exempelvis har Statens institut för kommunikationsanalys<br />
(SIKA) tagit fram värden för<br />
olika effekter i samband med infrastrukturinvesteringar<br />
(tidsvinster, miljöeffekter m.m.) Då är det<br />
emellertid viktigt att klara ut att värdena verkligen<br />
avser samma effekter och medborgare med samma<br />
egenskaper (inkomster, ålder, konsumtionsmönster<br />
etc. som kan ha betydelse för betalningsviljan).<br />
Vissa effekter går helt enkelt inte att värdera i<br />
pengar. Det gäller t.ex. ökad rättsäkerhet samt ökad<br />
insyn i eller ökade möjligheter att påverka ärendens<br />
handläggning. Effekter som inte kan värderas bör<br />
likafullt ingå i bedömningsunderlaget. Man får då
Change language